Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2012"

Transkript

1 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år

2 2

3 Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2012 Framsidesbild: En grund hällbotten med en kraftig bård av rödalgen ullsläke (Ceramium tenuicorne) uppblandad med gröna tarmalger (Ulva spp). I förgrunden blåstång i dåligt skick. Transekt E13. Foto. S. Qvarfordt. 3

4 4

5 Sammanfattning I Östergötlands skärgård sker sedan år 2007 en årlig miljöövervakning av vegetationsklädda hårdbottnar. Undersökningar av bottenväxtligheten kan beskriva hur ett havsområde mår. Fastsittande, bottenlevande växter, speglar miljöförhållandena i området eftersom de sitter på samma plats hela tiden och inte kan flytta på sig om förhållandena blir sämre. Denna rapport redovisar resultatet från år 2011, d v s miljöövervakningsprogrammets femte år. Det femte övervakningsåret särpräglas av en annorlunda artsammansättning i växtsamhällena samt omfattande betskador på blåstången (Fucus vesiculosus). I växtsamhällena hade flera vanligt förekommande arter som ishavstofs (Battersia arctica), grönslick (Cladophora glomerata) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella) mindre utbredning jämfört med tidigare år. Rödalgen ullsläke (Ceramium tenuicorne) hade däremot generellt större utbredning detta år. Statistiska analyser visade att växtsamhällenas artsammansättning år 2011 skiljde sig signifikant från artsammansättningen år 2008 i flera djupintervall. Blåstången hade likartad yttäckning och djuputbredning som tidigare år men på samtliga lokaler noterades omfattande skador som tolkades som betningsskador. Omfattningen av skador på blåstången kan innebära stora förändringar i växtsamhällena i Östergötlands kustvatten. Årets övervakningslokaler täckte ett område i mellan- och ytterskärgård från Arkö i norr till Häradsskär i söder. Eftersom omfattande skador noterades på samtliga lokaler tyder detta på att blåstången sannolikt är i dåligt skick i hela området. Låg överlevnad i befintliga tångsamhällen kan leda till att yttäckningen minskar avsevärt och eftersom ett så stort område sannolikt är påverkat kan återhämtningen bli långsam. Den ekologiska statusen kvarstår som hög för samtliga inventerade lokaler. Detta kan dock komma att ändras om de omfattande skadorna på blåstången begränsar dess överlevnad. På den transekt där mest omfattande skador på tången noterades hade blåstången även mindre djuputbredning. Med tanke på de tydliga förändringarna i växtsamhällenas artsammansättning och framförallt de omfattande skadorna på blåstången bör en utökat provtagningsprogram övervägas för år Bild 1. Häll täckt av ullsläke, blåstångsbälte i dåligt skick och betskador på blåstång. Foto. S. Qvarfordt & M. Borgiel. 5

6 6

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Innehållsförteckning... 7 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Utförande Fältundersökning Vegetationsinventering Bedömning av ekologisk status Resultat och Diskussion Ekologisk status Färre arter år Betskador på blåstången Jämförelser av växtsamhällen Slutsats Lokalbeskrivningar Kärrfjärden, referenslokal Transekt E13, Yttre Kärrö Transekt E14, Östra Kärröklabben Transekt E15, Älgbådskärsklabben Arköfjärden/Aspöfjärden Transekt E07, Stora Kuggen Transekt E08, Stora Kornskärs norra transekt Transekt E09, Stora Kornskärs södra transekt St Anna skärgårds kustvatten Transekt E16, Dromhals norra transekt Transekt E17, Dromhals mellersta transekt Transekt E18, Dromhals södra transekt Ytteröområdet Transekt E19, Västra Grässkärs norra transekt Transekt E20, Västra Grässkärs norra transekt Transekt E21, Östra Grässkär Tack till Referenser Bilagor Bilaga 1. Transektuppgifter Bilaga 2. Artlistor Bilaga 3. Transektillustrationer Bilaga 4. Primärdata dyktransekter

8 Bilaga 5. Statusbedömning Bilaga 6. Fotobilaga

9 Inledning Vegetationsklädda hårdbottnar i Östergötlands skärgård inventeras årligen i ett marint miljöövervakningsprogram. Programmet startade år 2007 och inkluderar totalt elva lokaler. Två är utpekade som referenslokaler och har övervakats årligen sedan Detta år, 2011, inventerades emellertid endast en referenslokal på grund av ekonomiska neddragningar. De övriga nio lokalerna i miljöövervakningsprogrammet inventeras vart tredje år enligt ett rullande schema. Detta innebär att totalt fyra lokaler ingick i 2011 års övervakning. Under år 2011 utfördes miljöövervakningen av Sveriges Vattenekologer AB på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland. De fyra lokaler som inventerades var referenslokalen Kärrfjärden samt lokalerna Arköfjärden/Aspöfjärden, St Anna skärgårds kustvatten och Ytteröområdet (Figur 1). Bakgrund Havens vegetationsklädda bottnar är bland annat viktiga födosöksområden för fågel och fisk eftersom de utgör habitat där smådjur som snäckor, räkor och märlkräftor finner mat och skydd. Bottnarnas vegetation fungerar även som uppväxtplatser för många arters fiskyngel. Hur vegetationen ser ut, vilka arter som förekommer och deras utbredning, beror av en mängd faktorer. I Östersjön är de viktigaste faktorerna som bestämmer vegetationens artsammansättning och utbredning: vattnets salthalt, djup (ljustillgång), typ av botten och vågexponering (Kautsky 1988, Kautsky & van der Maarel 1990). Ljustillgången på bottnarna kan påverkas av mänskliga aktiviteter, till exempel av övergödning som bland annat medför ökad grumlighet, som i sin tur innebär att mindre ljus når ner till bottnarna. Inventeringar av bottenvegetation kan beskriva hur ett område mår. Fastsittande, bottenlevande växter speglar förhållandena i området eftersom de sitter på samma plats hela tiden och inte kan flytta på sig om förhållandena blir sämre. Växternas djuputbredning är därför ett mått på till exempel hur djupt ljuset når i vattnet. Inventering av vegetation under vattnet är emellertid svårt. På land kan man lätt få en överblick över stora områden bara genom att gå ut och titta. I havet är sikten begränsad till ett par meter vilket gör det svårt att få en överblick av större områden. Ett sätt att uppskatta hur ett område mår är att med hjälp av dykare noggrant inventera vegetationens sammansättning och utbredning längs ett antal transekter. Därefter kan ekologisk status för området beräknas enligt bestämda bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007) baserat på vegetationens djuputbredning på transekterna. 9

10 Figur 1. Översiktskarta över lokalernas lägen i Östergötlands skärgård. Detaljerade beskrivningar och kartor över transekternas positioner finns i tidigare rapporter (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010). Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /

11 Utförande Fältundersökning Fältundersökningen inkluderade vegetationsinventering på totalt 12 transekter fördelade på fyra lokaler, d v s tre transekter per lokal. En av lokalerna, Kärrfjärden, är referenslokal och övervakas årligen. De övriga tre lokalerna, Arköfjärden/Aspöfjärden, St Anna skärgårds kustvatten och Ytteröområdet, ingår i miljöövervakningsprogrammet och inventerades senast år Årets inventering utfördes under perioden september Vegetationsinventering Vegetationsinventeringen utfördes av dykande marinbiologer och genomfördes enligt standardmetodiken för den nationella miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på svenska ostkusten (Naturvårdsverket 2004). Syftet med metoden är att beskriva vegetationens artsammansättning och utbredning från ytan ned till vegetationens djupaste gräns. Startpunkt Ny skattning Ny skattning Ny skattning Block Häll Mjukbotten Grönslick Ny skattning Ny skattning Blåstång Trådslick Ålnate Ny skattning Skattning av bottentyp och vegetation. Position anges med avstånd från startpunkt och djup. Figur 2. Metodskiss av linjetaxering. Ett måttband läggs ut i en förutbestämd kompassriktning utifrån en startpunkt på stranden. Ny skattning av bottentyp och vegetation görs när förändring sker. Skattningarnas positioner anges med avstånd från land (avläses från måttband) och djup (avläses från djupmätare). Metoden går kortfattat ut på att en transektlina, i detta fall måttband, läggs ut på botten från en punkt i strandkanten eller på en grundklack. Utgångspunktens position fastställs med GPS och måttbandet läggs ut i en förutbestämd 11

12 kompassriktning, i allmänhet vinkelrätt mot djupkurvorna. Transekterna varierar i längd beroende på bottenstruktur men är sällan längre än 200 m. Inventeringen sker med start från transektens djupaste ände, d v s dykarna följer måttbandet in mot stranden eller den grundaste punkten som är utgångspunkten (Figur 2). Dykarna börjar med att, längst ut på måttbandet, notera avstånd och djup på ett protokoll. Därefter noteras bottentyp (häll, block, sten, grus, sand, mjukbotten eller övrigt, exempelvis glaciallera) samt vilka växter (makrofyter) som förekommer och deras individuella täckningsgrad i en sjugradig skala: 1, 5, 10, 25, 50, 75 och 100 %, där 1 står för förekomst. Förutom makrofyterna skattas även täckningen av blåmusslor (Mytilus edulis). Förekomst av övrig fauna kan skattas i en tregradig skala. Dessutom noteras grad av sedimentation i en fyrgradig skala. Dykarna följer måttbandet inåt och noterar avstånd, djup samt arternas täckningsgrad varje gång en förändring sker i bottensubstrat eller vegetation. Skattning av bottenvegetationen sker i en 6-10 m bred korridor (3-5 m på vardera sidan om måttbandet). Resultatet blir en detaljerad beskrivning av bottenstruktur, vegetationssammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. I samband med inventeringen mättes även salinitet i ytvattnet. På en representativ punkt på varje lokal mättes dessutom siktdjup med Secchi-skiva. I Bilaga 1 finns tabeller med transektuppgifter, till exempel startpositioner, riktningar, maxdjup och salinitet. I Bilaga 3 presenteras översiktliga illustrationer av transekterna och Bilaga 4 innehåller primärdata från varje transekt. Skattningarna från dyktransekterna har lagts in i databasen MarTrans och levererats till Länsstyrelsen. Dykningar och skattningar utfördes av fil.dr Susanne Qvarfordt och fil.mag. Micke Borgiel. Bedömning av ekologisk status Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Naturvårdsverket 2007) baseras på sambandet mellan makrovegetationens djuputbredning och tillgången på ljus. Växterna är beroende av tillgång på ljus för sin fotosyntes och ju mer partiklar i vattnet desto mindre ljus tränger ned i djupet, vilket begränsar växternas djuputbredning. Mängden partiklar i vattnet påverkas till exempel av utsläpp av närsalter från reningsverk och landavrinning, vilket leder till en ökad mängd växtplankton i vattnet. Fastsittande växters maximala djuputbredning i ett område kan därför fungera som en indikator på hur påverkad miljön är av närsaltsbelastning. De fleråriga arterna, t ex blåstång, speglar miljön i området över en längre tid. Bedömningsgrunderna baseras på jämförelser mellan referensarters observerade djuputbredning och referensvärden för respektive art i det aktuella typområdet. Baserat på detta beräknas ett EK-värde (Ekologisk Kvalitetskvot) som kan användas för att bedöma miljöstatusen i ett område. Statusen klassas i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Statusbedömningen visar i första hand effekter av övergödning och grumling. 12

13 För att kunna använda bedömningsgrunderna krävs förekomst av minst tre referensarter samt att inventeringen har gjorts ned till ett minimumdjup specifikt för typområdet. De inventerade lokalerna tillhör typområde 12 (Östergötlands samt Stockholms skärgård, mellankustvatten) eller 14 (Östergötlands, yttre kustvatten) som har ett djupkrav på 10 m respektive 12 m (Tabell 1). Referensarter för respektive typområde samt djuputbredningsklasser för dessa visas i Tabell 2. Referensarternas observerade djuputbredning poängsätts och ett indexvärde beräknas för varje transekt på en lokal. Medelvärde och spridningsmått av transekternas indexvärden anger lokalens EK-värde som jämförs med klassgränser för bedömning av status (Tabell 3). Tabell 1. Typområde, djupkrav och respektive transekts största djup är angivet för inventerade lokaler. Lokal Transekt nr Typområde Djupkrav enligt typområde (m) Transektens maxdjup (m) Arkö-/Aspöfjärden E ,9 E ,8 E ,5 Kärrfjärden E ,3 E ,3 E ,3 St Anna skärgårds E ,7 kustvatten E ,7 E ,2 Ytteröområdet E ,7 E ,7 E ,1 Tabell 2a. Referensarter för typområde 12. I tabellen visas djupgränser för olika poängklasser, t ex krävs förekomst av blåstång på mer än 6 m djup för 5 poäng. Poängklass 1 innebär att arten måste vara utslagen, d v s den har funnits men har försvunnit p.g.a. mänsklig påverkan. Referensart Poäng Latinska namn Svenska namn Fucus vesiculosus Blåstång > 6 > 4 > 2 2 utslagen Furcellaria lumbricalis Kräkel > 10 > 6 > 3 3 utslagen Coccotylus/Phyllophora Rödblad > 8 > 5 > 2 2 utslagen Rhodomela confervoides Rödris > 10 > 6 > 3 3 utslagen Sphacelaria arctica Ishavstofs > 10 > 6 > 3 3 utslagen 13

14 Tabell 2b. Referensarter för typområde 14. I tabellen visas djupgränser för olika poängklasser, t ex krävs förekomst av blåstång på mer än 8 m djup för 5 poäng. Poängklass 1 innebär att arten måste vara utslagen, d v s den har funnits men har försvunnit p.g.a. mänsklig påverkan. Referensart Poäng Latinska namn Svenska namn Fucus vesiculosus Blåstång > 8 > 5 > 3 3 utslagen Furcellaria lumbricalis Kräkel > 10 > 6 > 3 3 utslagen Coccotylus/Phyllophora Rödblad > 10 > 6 > 4 4 utslagen Potamogeton perfoliatus Ålnate > 7 > 4 > 2 2 utslagen Rhodomela confervoides Rödris > 10 > 6 > 4 4 utslagen Sphacelaria arctica Ishavstofs > 12 > 8 > 4 4 utslagen Tolypella nidifica Havrufse > 6 > 3 > 1 1 utslagen Zostera marina Ålgräs > 7 > 4 > 2 2 utslagen Tabell 3. Klassgränser för bedömning av status baserat på beräknat EK-värde. Från Naturvårdsverkets handbok för bedömning av kustvatten och vatten i övergångszon (Naturvårdsverket 2007). Status EK-intervall Hög status 0,81-1,0 God status 0,61-0,80 Måttlig status 0,41-0,60 Otillfredsställande status 0,21-0,40 Dålig status 0-0,20 14

15 EK-värde Resultat och Diskussion Ekologisk status Inventeringen av de fyra miljöövervakningslokalerna visade att de vegetationsklädda hårdbottnarna i länet har fortsatt hög status, men att förändringar har skett (Figur 3). Vid inventeringen år 2008 hade samtliga lokaler hög status (Edlund och Siljeholm 2008) men det inbördes förhållandet mellan lokaler var annorlunda (jämför Figur 3 och 4). Relativt sett hade referenslokalen lägst status. Detta år hade referenslokalen högst status medan statusbedömningen indikerade hög på gränsen till god status för övriga tre lokaler. Dessa tre lokaler hade större variation i ekologisk kvalitetskvot (EK-värde) mellan transekter jämfört med den tidigare inventeringen år Den stora variationen gör att dessa lokaler hamnar på gränsen mellan klasserna god och hög status. 1,00 0,80 0,60 Hög status God status Måttlig status 0,40 0,20 Otillfredsställande status 0,00 Dålig status Kärrfjärden (ref.lokal) Arkö- /Aspöfjärden St Anna skärgårds kustvatten Ytteröområdet Figur 3. EK-värden (medel ± standardavvikelse) och bedömning av ekologisk status år 2011 för de inventerade lokalerna. Bild 2. Blåstångsbälte på transekt E20. Foto. S. Qvarfordt 15

16 EK-värde 1,00 Hög status 0,80 God status 0,60 Måttlig status 0,40 Otillfredsställande status 0,20 Dålig status År ,00 Kärrfjärden (ref.lokal) Arkö- /Aspöfjärden St Anna skärgårds kustvatten Ytteröområdet Figur 4. EK-värden (medel ± standardavvikelse) och bedömning av ekologisk status år 2008 för de inventerade lokalerna. Den stora variationen i EK-värden på de tre lokalerna Arkö-/Aspöfjärden, St Anna skärgårds kustvatten och Ytteröområdet beror på främst på förändringar i artrikedom. På samtliga tre lokaler saknades detta år referensarten ishavstofs (Battersia arctica) på minst en transekt. Ishavstofs är en liten brunalg som nästintill alltid förekommer på djupa hårdbottnar. År 2008 noterades den också på samtliga transekter. På lokalen St Anna skärgårds kustvatten berodde den större variationen i EKvärden även på minskad djuputbredning av blåstång (Fucus vesiculosus) på en transekt (E16). Även år 2008 noterades en större variation i EK-värden på denna lokal jämfört med övriga. Variationen låg dock år 2008 inom klassgränserna för hög status. År 2008 berodde det relativt låga EK-värdet på transekt E16 på liten djuputbredning av ålnate (Potamogeton perfoliatus). På lokalens två andra transekter förekommer varken ålnate eller blåstång, troligtvis på grund av för hög vågexponering, och ingick därför inte i deras bedömning. Vilka arter som skall tas med i bedömningen av ekologisk status kan diskuteras. Bedömningsgrunderna bygger på att ett antal referensarters djuputbredning är beroende av hur djupt i vattnet ljuset når. Djuputbredningen av ålnate på transekt E16 styrs med största sannolikhet inte av ljustillgång, eftersom det är en av de kärlväxtarter som vanligtvis förekommer djupast. På transekt E16 hade både borstnate (Potamogeton pectinatus) och ålgräs (Zostera marina) betydligt större djuputbredning. Djuputbredningen av ålnate var heller inte substatbegränsad på transekten, vilket är en vanlig anledning till att inte ta med en art i statusbedömningen. Ålnates djuputbredning på transekt E16 beror troligen av andra faktorer, till exempel vågexponering. Blåstångens minskade djuputbredning 16

17 EK-värde år 2011 kan bero på högt betningstryck snarare än sämre vattenkvalité. Under 2011 noterades omfattande betskador på blåstången på samtliga transekter. Referensarten ishavstofs klassades som utslagen (poäng 1) på de transekterna där den saknades. Denna klassning kan dock diskuteras. För att en art ska betraktas som utslagen (poäng 1 enligt Tabell 2) ska det, enligt handledningen för bedömningsgrunderna, vara belagt att den tidigare funnits i området och att den slagits ut genom mänsklig påverkan (Naturvårdsverket 2007). Ishavstofs har tidigare noterats på samtliga 12 transekter som ingick i årets miljöövervakning men saknades i år på fyra transekter trots aktivt eftersök. Det är alltså visserligen belagt att ishavstofs tidigare funnits på transekterna men inte att den försvunnit på grund av mänsklig påverkan. Sett till övrig artsammansättning och dess djuputbredning bör kanske inte ishavstofs betraktas som utslagen. För att avgöra om en art ska bedömas som utslagen på en transekt kan de kvalitativa beskrivningarna (Bilaga 5) av växtsamhällen vid olika påverkansgrad/status användas som hjälpmedel (Naturvårdsverket 2007). Dessa beskriver typisk artsammansättning och djuputbredning av växtsamhällen vid olika status. Övrig djuputbredning och artsammansättning i växtsamhällena på transekterna stämmer fortfarande bäst överens med hög status. Förändringarna i förekomst av referensarten ishavstofs samt blåstångens minskade djuputbredning indikerar att förändringar skett. Om förändringarna beror av naturliga orsaker eller är orsakade av mänsklig påverkan går ej att avgöra utan mer omfattande analyser och jämförelser med andra data, exempelvis närsaltshalter i vattenmassan. 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Kärrfjärden Hesselöfjärden 0, Figur 5. EK-värden (medelvärde ± standardavvikelse) och ekologisk status för referenslokalerna Kärrfjärden och Hesselöfjärden för år 2007, 2008, 2009 och 2010 samt för Kärrfjärden även 2011 (Hesselöfjärden inventerades inte år 2011). År 17

18 Antal växttaxa per lokal Statusbedömningen av referenslokalen Kärrfjärden visar, till skillnad mot de tre övriga lokalerna inventerade detta år, en positiv trend mot relativt sett högre status. Referenslokalen Kärrfjärden har tidigare inventerats år 2007, 2008, 2009 och 2010 (Edlund och Siljeholm 2007b, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010). Beräknade EK-värden för referenslokalen Kärrfjärden indikerar en positiv trend (Figur 5) som beror på en ökad djuputbredning av blåstång på lokalen. Den positiva trenden är inte märkbar på den andra referenslokalen Hesselöfjärden, som dock inte inventerades år Färre arter år 2011 Vid årets inventering noterades en hel del förändringar i växtsamhällenas artsammansättning. Arter som vanligtvis förekommer saknades eller förekom endast i liten omfattning, till exempel ishavstofs (Battersia arctica), brunslick (Ectocarpus/Pylaiella) och grönslick (Cladophora glomerata). Även de flesta av de mer sporadiskt förekommande arterna, som vanligtvis förekommer i enstaka avsnitt med låg täckningsgrad, saknades, till exempel rosendun (Aglaothamnion roseum) och violettslick (Polysiphonia fibrillosa). Andra arter, framförallt trådalgen ullsläke (Ceramium tenuicorne), noterades i högre täckningsgrader. På lokalerna noterades färre växttaxa under inventeringen år 2011 jämfört med övriga inventeringsår (Figur 6). Under år 2011 noterades växttaxa per lokal (tre transekter per lokal) jämfört med växttaxa per lokal år Även år 2007, 2009 och 2010 noterades växttaxa på referenslokalen Kärrfjärden (för detaljer se Bilaga 2) Kärrfjärden Arkö-/Aspöfj St Anna skärg 11 Ytteröomr Inventeringsår Figur 6. Antal observerade växttaxa per lokal under olika inventeringsår. På varje lokal inventerades tre transekter. Lokalen Kärrfjärden har inventerats år 2007, 2008, 2009, 2010 och Övriga tre lokaler har endast inventerats år 2008 och Förändringarna i artsammansättning noterades i fält och saknade arter eftersöktes extra noggrant för att säkerställa att de inte bara förbisetts. Förberedelserna innan ett inventeringsdyk på en transekt som inventerats tidigare 18

19 Kumulativ täckningsgrad / transekt (%) Kumulativ täckningsgrad / transekt (%) inkluderar genomläsning av tidigare beskrivningar och artlistor. På dyket har dykaren även med sig tidigare djupnoteringar för referensarterna eftersom den djupaste förekomsten ofta är enstaka individer som kan vara svåra att hitta. Detta tillsammans med lång erfarenhet av Östersjöns växtsamhällen medförde att arter saknades redan på första transekten. Förändringarna noterades av båda inventerarna och extra ansträngningar gjordes på alla transekter för att hitta de vanligtvis förekommande arterna ishavstofs, brunslick och grönslick Ishavstofs, Battersia arctica E13 E14 E Inventeringsår Ishavstofs, Battersia arctica E07 E08 E09 E16 E17 E18 E19 E20 E Inventeringsår Figur 7. Kumulativ täckningsgrad av ishavstofs på transekterna de olika inventeringsåren. Övre figuren visar täckningsgraden på referenslokalen Kärrfjärdens tre transekter (E13- E15) som inventerats 2007, 2008, 2009, 2010 och Nedre figuren visar täckningsgraden på de nio transekter som inventerats år 2008 och 2011 på lokalerna Arkö-/Asköfjärden (E07-E09), St Anna skärgårds kustvatten (E16-E18) och Ytteröområdet (E19-E21). Ishavstofs noterades endast på fem av nio transekter år Skillnaderna i antal växttaxa bestod främst i färre antal brun- och grönalger. Brunalgerna smalskägg (Dictyosiphon foeniculaceus) och tångludd (Elachista fucicola) noterades inte alls och brunslick noterades endast på en transekt under år Övriga inventeringsår förekom brunslick på alla transekter utom en. Grönalgen grönslick saknades detta år på två transekter och bergborsting (Cladophora rupestris) saknades på åtta transekter som inventerades år De två fintrådiga rödalgerna rosendun och violettslick har tidigare förekommit i låga 19

20 Kumulativ täckningsgrad / transekt (%) Kumulativ täckningsgrad / transekt (%) täckningsgrader på flera av transekterna men noterades knappt alls vid årets inventering. Rosendun noterades endast på en transekt och violettslick inte alls. Några jämförelser av täckningsgrader per transekt mellan år indikerar mindre yttäckning av ishavstofs, grönslick och brunslick under år 2011 samt ökad förekomst av ullsläke (Figur 7-10). Ishavstofs är en flerårig art vars förekomst borde vara förhållandevis jämn mellan år. Det är emellertid en liten trådalg som lätt kan förbises vid stor yttäckning av övrig vegetation. Ullsläke, brunslick och grönslick räknas som ettåriga arter vars förekomst kan variera kraftigt mellan år. Jämfört med tidigare inventerade år ( ) på referenslokalen verkar år 2011 emellertid vara ett extremt år (Figur 7-10) Ullsläke, Ceramium tenuicorne E13 E14 E Inventeringsår Ullsläke, Ceramium tenuicorne E07 E08 E09 E16 E17 E18 E19 E20 E Inventeringsår Figur 8. Kumulativ täckningsgrad av ullsläke på transekterna de olika inventeringsåren. Övre figuren visar täckningsgraden på referenslokalen Kärrfjärdens tre transekter (E13- E15) som inventerats 2007, 2008, 2009, 2010 och Nedre figuren visar täckningsgraden på de nio transekter som inventerats år 2008 och 2011 på lokalerna Arkö-/Asköfjärden (E07-E09), St Anna skärgårds kustvatten (E16-E18) och Ytteröområdet (E19-E21). 20

21 Kumulativ täckningsgrad / transekt (%) Kumulativ täckningsgrad / transekt (%) Grönslick, Cladophora glomerata E13 E14 E Inventeringsår Grönslick, Cladophora glomerata Inventeringsår E07 E08 E09 E16 E17 E18 E19 E20 E21 Figur 9. Kumulativ täckningsgrad av grönslick på transekterna de olika inventeringsåren. Övre figuren visar täckningsgraden på referenslokalen Kärrfjärdens tre transekter (E13- E15) som inventerats 2007, 2008, 2009, 2010 och Nedre figuren visar täckningsgraden på de nio transekter som inventerats år 2008 och 2011 på lokalerna Arkö-/Asköfjärden (E07-E09), St Anna skärgårds kustvatten (E16-E18) och Ytteröområdet (E19-E21). Bild 3. En ytnära häll med relativt gles växtlighet dominerad av ullsläke. Foto. S. Qvarfordt. 21

22 Kumulativ täckningsgrad / transekt (%) Kumulativ täckningsgrad / transekt (%) Brunslick, Ectocarpus/Pylaiella E13 E14 E Inventeringsår Brunslick, Ectocarpus/Pylaiella E07 E08 E09 E16 E17 E18 E19 E20 E Inventeringsår Figur 10. Kumulativ täckningsgrad av brunslick på transekterna de olika inventeringsåren. Övre figuren visar täckningsgraden på referenslokalen Kärrfjärdens tre transekter (E13- E15) som inventerats 2007, 2008, 2009, 2010 och Nedre figuren visar täckningsgraden på de nio transekter som inventerats år 2008 och 2011 på lokalerna Arkö-/Asköfjärden (E07-E09), St Anna skärgårds kustvatten (E16-E18) och Ytteröområdet (E19-E21). Bild 4. Ett kalt ytnära block med endast blåstångsgroddar och fästskivor efter tång. Foto. S. Qvarfordt. 22

23 Betskador på blåstången Detta år noterades även omfattande betskador på blåstången på samtliga inventerade transekter där blåstång förekom. Två mer vågexponerade transekter på lokalen St Anna skärgårds kustvatten saknade blåstång vid inventeringen år 2008 och även detta år. På den mer vågskyddade transekten (E16) belägen längst inne i en liten vik växte ett kraftigt blåstångsbälte både år 2008 och i år. Vid årets inventering noterades emellertid omfattande betskador på samtliga tångruskor. Tångruskorna såg mer eller mindre ut som skelett (Bild 5, fler bilder i Bilaga 6), där endast de hårdare mittsträngarna på grenarna var kvar. De yngre delarna på tången, grenspetsarna, var oftast mindre betade. På transekt E16 noterades de mest omfattande betskadorna. Det kan troligtvis förklaras av att detta var det blåstångssamhälle med minst utbredning i årets inventering. På transekt E16 noterades blåstång endast i den skyddade lilla viken och det var sannolikt långt till nästa tångsamhälle, vilket kan medföra att djuren i området koncentreras till det lilla tångsamhället i viken. På övriga lokaler fanns större blåstångssamhällen och tångsamhällena kunde där vid första anblicken uppifrån se fina ut. Vid närmare undersökningar syntes betskadorna emellertid tydligt i och med att det främst var tångruskornas grenspetsar som var oskadade medan de övriga, äldre delarna var mer eller mindre nedbetade. Bild 5. Blåstångsskelett på transekt E21. Foto. M. Borgiel. 23

24 Kumulativ täckningsgrad / transekt (%) Kumulativ täckningsgrad / transekt (%) Omfattande betskador noterades på alla djup, på tångruskor vid ytan, i de kraftiga blåstångsbältena och på de djupast förekommande tångruskorna. De djupast förekommande ruskorna var generellt i sämre skick med omfattande betskador och även ofta riklig påväxt av mossdjur (Electra crustulenta), blåmusslor (Mytilus edulis) och påväxtalger, främst ullsläke. På större djup är blåstångens yttäckning mindre och djuren kan komma att samlas i de få tångruskor som förekommer. Blåstångens djuputbredning och yttäckning var generellt oförändrad. Trots blåstångens dåliga skick fick lokalerna hög ekologisk status eftersom djuputbredningen var densamma. Undantaget var transekt E16, med de mest omfattande betskadorna, där djuputbredningen på transekten minskat. Även blåstångens yttäckning var jämförbar med tidigare år (Figur 11) Blåstång, Fucus vesiculosus E13 E14 E Inventeringsår Blåstång, Fucus vesiculosus E07 E08 E09 E16 E17 E18 E19 E20 E Inventeringsår Figur 11. Kumulativ täckningsgrad av blåstång på transekterna de olika inventeringsåren. Övre figuren visar täckningsgraden på referenslokalen Kärrfjärdens tre transekter (E13- E15) som inventerats 2007, 2008, 2009, 2010 och Nedre figuren visar täckningsgraden på de nio transekter som inventerats år 2008 och 2011 på lokalerna Arkö-/Asköfjärden (E07-E09), St Anna skärgårds kustvatten (E16-E18) och Ytteröområdet (E19-E21). Det kan bli omfattande förändringar i blåstångens utbredning kommande år beroende på om tången överlever årets massiva betskador. De stora skadorna på 24

25 tången kan innebära mindre motståndskraft mot ytterligare betning och påväxt. Tångruskorna kan dessutom ha försvagats, vilket kan leda till att de lättare slits loss av vattenrörelser i samband med stormar. Eftersom blåstångsamhällena på samtliga inventerade lokaler var påverkade indikerar det att hela området från Arkö ned till Häradskär kan vara påverkat. Det innebär att det kan bli stora förändringar i blåstångens utbredning i området. Om överlevnaden blir låg kan det ta lång tid för blåstången att återhämta sig eftersom ett så stort område är påverkat och blåstången spridningsförmåga är liten. Blåstången är en mycket viktig art i Östersjöns grunda växtsamhällen. En stor minskning i blåstångens yttäckning kan därför få stora följder för bottensamhällena generellt och innebära en försämring av områdets ekologiska funktion och naturvärde. En orsak till de omfattande betskadorna kan vara att de betande djurens (exempelvis tånggråsuggor, Idothea spp) vanliga föda (fintrådiga alger som brunslick och grönslick) verkar ha haft liten förekomst detta år. Förändringarna i växtsamhällenas artsammansättning kan bero på naturliga mellanårsvariationer i de ettåriga algernas förekomst men det skulle även kunna vara kopplat till närsaltshalter. För att utröna detta krävs dock mer omfattande analyser och eventuellt kompletterande undersökningar. Jämförelser av växtsamhällen Bottensamhällen kan jämföras med hjälp av multivariata analysmetoder. Multivariata analyser baserade på inventeringsresultaten visar att växtsamhällenas artsammansättning år 2011 var annorlunda jämfört med år De analyserade bottensamhällena inkluderar alla noterade växttaxa. I analyserna har ingående arters medeltäckningsgrad inom 1-meters djupintervall beräknats för varje transekt på de fyra lokalerna. Fyra djupintervall, 1-2 m, 4-5 m, 6-7 m och m djup, analyserades. De utvalda djupintervallen beskriver växtligheten på grunda bottnar nedanför den zon som främst påverkas av hög- och lågvatten (0-1 m) och inom ett djupintervall med hög vegetationstäckning som är förhållandevis opåverkat av vågexponering (4-5 m). Vid 6-7 m djup börjar vegetationens yttäckning att minska och djupintervallet m beskriver lite djupare bottnar som finns representerade på samtliga inventerade lokaler. I analyserna ingår data från samtliga 12 transekter inventerade år 2011 samt år 2008, d v s E07-E09 samt E13-E21. Samtliga analyser är baserade på Bray-Curtis similarity index och data är transformerade med kvadratroten för att minska betydelsen av dominerande arter och därmed ge artsammansättning större betydelse. I en MDS-analys (multidimensional scaling) kan samhällen jämföras baserat både på vilka arter som ingår och varje arts täckningsgrad. Resultatet blir en figur där alla prov (i detta fall transekter) placerats i förhållande till hur lika de är varandra. Ju närmare varandra två punkter ligger desto mer lika är de samhällen de beskriver och tvärtom. Egentligen placeras punkterna i ett flerdimensionellt rum men för att förenkla tolkningar illustreras resultatet i en tvådimensionell figur. Ett 25

26 stress -mått anger hur väl den tvådimensionella figuren beskriver förhållanden mellan, i detta fall, transekterna (stress-värden < 0,1 är bra, värden < 0,2 visar att figuren är användbar men inte alla detaljer är korrekta, värden > 0,3 betyder att figuren inte ger en bra bild av förhållanden mellan Transform: proven). Square root Resemblance: S17 Bray Curtis similarity D Stress: 0.11 År Figur 12. MDS-analys baserad på växtsamhällen i djupintervallet 1-2 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Den svarta linjen visar grupperingen med avseende på inventeringsår. Den ljusgrå, tjocka linjen indikerar en gruppering sannolikt p g a vågexponering med mer vågexponerade transekter till höger. I djupintervallet 1-2 m skiljer sig växtsamhällena på transekterna år 2011 från år 2008 (Figur 12). Baserat på artsammansättningen i växtsamhällena grupperar sig transekterna i två tydliga grupper med avseende på inventeringsår. Det finns ingen gruppering efter lokal eller transekt, vilket indikerar att växsamhällenas utseende inte styrs av plats utan av andra faktorer, som till exempel bottentyp och vågexponering. Detta styrks av att tre transekter (nr 17, 18 och 21) inventerade år 2008 och 2011 bildar en egen grupp till höger i figuren. Dessa tre transekter bedömdes i fält, baserat på iakttagelser av omgivning och växtsamhällen, vara mer vågexponerade än övriga. Det framgår emellertid inte av klassningen av transekterna som gjorts baserat på ett modellerat underlagsmaterial (se Bilaga 1). Det modellerade underlagsmaterialet är grovt och tar till exempel inte hänsyn till lokal bottentopografi som kan påverka vattenrörelserna. Även i de två djupintervallen 4-5 m och 6-7 m skiljer sig växtsamhällena på transekterna år 2011 från år 2008 (Figur 13 och 14). Baserat på artsammansättningen i växtsamhällena grupperar sig transekterna efter inventeringsår. I djupintervallet 4-5 m finns även en uppdelning efter transektnummer där transekterna 8, 9, 13, 14 och 15 bildar en löst sammanhållen grupp och övriga åtta transekterna en tätare grupp uppdelade på de två inventeringsåren. De åtta transekterna i den tätare gruppen hade båda 26

27 inventeringsåren större yttäckning av rödalgerna kräkel (Furcellaria lumbricalis) och rödblad (Coccotylus/Phyllophora) jämfört med transekterna 8, 9, 13, 14 och Transform: Square root 15. Resemblance: S17 Bray Curtis similarity D Stress: 0.17 År Figur 13. MDS-analys baserad på växtsamhällen i djupintervallet 4-5 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Den svarta linjen visar grupperingen med avseende på inventeringsår och den streckade en gruppering efter transektnummer Transform: Square root Resemblance: S17 Bray Curtis similarity D Stress: 0.13 År Figur 14. MDS-analys baserad på växtsamhällen i djupintervallet 6-7 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Den heldragna linjen visar grupperingen med avseende på inventeringsår. 27

28 I djupintervallet m styr bottentypen till stor del växtsamhällenas artsammansättning (Figur 15). Det finns inga tydliga grupperingar efter inventeringsår utan artsammansättningen i bottensamhällena beror på om det finns hårdbotten eller ej. Bottentypen är angiven som medeltäckningsgrad (%) av hårdbotten i djupintervallet. Täckningsgraderna kan bli högre än 100 %, till Transform: Square root exempel en hällbotten (100 %) med spridda block Resemblance: på hällen S17 (5 Bray %). Curtis similarity D Stress: 0.12 År Figur 15. MDS-analys baserad på växtsamhällen i djupintervallet m. Täckningsgraden (%) av hårdbotten inom djupintervallet på transekten är angivet vid varje punkt. Gruppindelningen med avseende på bottentyp är indikerad med en linje. Statistiska analyser (ANOSIM) visade att artsammansättningen i de grunda växtsamhällena på transekterna år 2011 skilde sig signifikant från år 2008 (Tabell 4). Ett ANOSIM-test är ett multivariat (d v s tar hänsyn till hela samhällena), icke-parametrisk test, som visar om det finns skillnader mellan grupper och om dessa skillnader är signifikanta. Resultatet anges som R där 1 betyder att de jämförda grupperna är helt olika och 0 innebär att de är helt lika. Signifikansnivån är p < 0,05. ANOSIM-tester utfördes för de fyra utvalda djupintervallen. Växtsamhällena hade annorlunda artsammansättning år 2011 jämfört med år 2008 i tre av fyra analyserade djupintervall. Signifikanta skillnader mellan åren noterades i djupintervallen 1-2 m, 4-5 m och 6-7 m (Tabell 4). På m djup är arternas yttäckning generellt låg och vegetationens artsammansättning beror främst av bottentyp. Tabell 4. Resultaten från ANOSIM-analyser av växtsamhällen på transekter inventerade år 2008 och Signifikanta skillnader är indikerade med *. Djupintervall År Global R p= Signifikans 1-2 m 2008, ,43 0,001 * 4-5 m 2008, ,57 0,001 * 6-7 m 2008, ,46 0,001 * m 2008, ,14 0,05 28

29 Slutsats Det femte övervakningsåret i den regionala miljöövervakningen av grunda vegetationsklädda bottnar i Östergötlands kustvatten särpräglas av en annorlunda artsammansättning i växtsamhällena samt omfattande betningskador på blåstången. I växtsamhällena hade flera vanligt förekommande arter som ishavstofs, grönslick och brunslick mindre utbredning, eller saknades helt, jämfört med tidigare år. Istället hade andra arter, framförallt rödalgen ullsläke, stor utbredning detta år. Multivariata statistiska analyser visade också att växtsamhällenas artsammansättning år 2011 skiljde sig signifikant från artsammansättningen år 2008 i flera djupintervall. Blåstången hade likartad yttäckning och djuputbredning som tidigare år men på samtliga lokaler noterades omfattande skador som tolkades som betningsskador. Dessa skador noterades på blåstång på alla djup även om de djupaste ruskorna verkade vara i sämst skick. Blåstångsbältena kunde vid första anblicken se fina ut men närmare undersökningar visade att det främst var toppskotten på grenarna som var oskadade medan övriga, äldre delar, av ruskan var kraftigt betade. I många fall var det bara skelett kvar av tångruskorna. Den ekologiska statusen kvarstår som hög för samtliga inventerade lokaler, men den större variationen i EK-värden inom lokalerna indikerar att förändringar skett. Tydligare förändringar i status är att vänta om de omfattande skadorna på blåstången begränsar dess överlevnad. På den transekt där mest omfattande skador på tången noterades hade blåstången även mindre djuputbredning, vilket bidrog ett lägre EK-värde (motsvarande god status) för transekten. Omfattningen av skador på blåstången kan innebära stora förändringar i växtsamhällena i Östergötlands kustvatten. Årets övervakningslokaler täckte ett område i mellan- och ytterskärgård från Arkö i norr till Häradsskär i söder. Eftersom omfattande skador noterades på samtliga lokaler tyder detta på att blåstången sannolikt är i dåligt skick i hela området. Låg överlevnad i befintliga tångsamhällen kan leda till att yttäckningen minskar avsevärt och eftersom ett så stort område sannolikt är påverkat kan återhämtningen bli långsam. Med tanke på de tydliga förändringarna i växtsamhällenas artsammansättning och framförallt de omfattande skadorna på blåstången bör en utökat provtagningsprogram övervägas för år Nästa övervakningsår inkluderar endast en av de fyra inventerade lokalerna detta år, referenslokalen Kärrfjärden. Det kan därför bli svårt att besvara frågor om effekterna av skadorna på blåstången samt om år 2011 var ett speciellt år med avseende på växtsamhällenas artsammansättning. Återbesök av en transekt på vardera av de tre övriga lokaler som inventerats i år skulle ge ett betydligt bättre underlag för analys. Resultaten i denna rapport visar 29

30 att multivariata analyser kan vara ett bra redskap för att analysera data insamlade i det regionala övervakningsprogrammet. Bild 6. Blåstång med betskador och påväxt av ullsläke. Foto. M. Borgiel. 30

31 Lokalbeskrivningar Kärrfjärden, referenslokal Referenslokalen Kärrfjärden är belägen i mellanskärgården strax utanför norra Finnö. På lokalen inventerades tre transekter. Samtliga transekter (E13, E14 och E15) har klassats som mycket skyddade i vågexponeringsgrad (Bilaga 1). Lokalens ekologiska status bedöms som hög baserat på fyra referensarters djuputbredning (Tabell 5). Samma bedömning av områdets status gjordes även efter inventeringarna år 2007, 2008, 2009 och 2010 (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010). Tabell 5. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning för lokalen. I tabellen visas observerat maxdjup för respektive referensart samt poäng vid beräkning av indexvärde. Transektnamn Transektnr Yttre Kärrö Östra Kärröklabben Älgbådskärsklabben E13 E14 E15 Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Furcellaria lumbricalis 10, ,2 4 Coccotylus/Phyllophora 12,1 5 8, Rhodomela confervoides Sphacelaria arctica 12,1 5 12, Fucus vesiculosus 4,8 4 4,8 4 4,4 4 Indexvärde 0,95 0,93 0,90 EK-värde lokal (medel ± stdav): 0,93 ± 0,03 Ekologisk status: Hög Trenden mot en ökad djuputbredning av blåstång håller i sig. Vid inventeringen år 2009 observerades blåstångsgroddar på betydligt större djup än de tidigare åren 2007 och 2008, vilket indikerade att blåstången hade haft en lyckad rekrytering under år Inventeringen år 2010 visade att de djupaste groddarna inte hade överlevt men att blåstång fortfarande förekom på större djup jämfört med de tidigare åren. Detta år (2011) observerades blåstång på större djup än 2010 på samtliga tre transekter. Blåstångens ökade djuputbredning bidrar till den positiva trend i högre EK-värden som noterats på lokalen de senast åren (Figur 5). Det indikerar bättre ljusförhållanden och vattenkvalité i området. Blåstången på lokalens transekter hade emellertid kraftiga betskador. Blåstångens äldre delar var hårdast drabbade vilket innebar att blåstångsruskorna ofta hade fina grentoppar medan grenar och bål var hårt nedbetade. Betskador noterades på alla djup. Betskador i denna omfattning har inte noterats tidigare under övervakningen. Vid årets inventering noterades färre arter än tidigare år. Kärlväxterna förekom generellt i låga täckningsgrader och antalet arter varierade mellan åren. I makroalgsamhället saknades de två ettåriga brunalgerna smalskägg (Dictyosiphon foeniculaceus) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella) helt på transekterna. Tidigare 31

32 har de haft täckningsgrader mellan 1 och 75 %. Även grönalgen grönslick (Cladophora glomerata), som vanligtvis bildar den gröna algbården närmast ytan på hårdbottnar, hade liten förekomst detta år i jämförelse med tidigare år. Istället hade tarmalger (Ulva spp) något högre täckningsgrader. Tillfälliga variationerna i annuella arters förekomst förklaras oftast av hur lyckad rekrytering arterna har haft. Förändringar i fleråriga arters utbredning är en bättre indikation på förändrade miljöförhållanden. Inga stora förändringar syns i de fleråriga arternas utbredning på transekterna. Transekt E13, Yttre Kärrö Transekten var 80 m lång och nådde ett största djup på 13,3 m. Botten utgjordes av häll, block och sten ned till ca 5 m djup, 26 m från stranden där fläckar med mjukbotten förekom. Djupare än 9,7 m (37 m från stranden) dominerade mjukbotten och endast enstaka block förekom. Mjukbotten var kal upp till 11,8 m djup där löslevande rödblad (Coccotylus/Phyllophora) började täcka botten (10 % yttäckning). På enstaka block på 12,1 m djup växte rödblad, fjäderslick (Polysiphonia fucoides) och ishavstofs (Battersia arctica) samt blåmusslor (Mytilus edulis). Vid 11,4 m djup täckte löslevande rödblad 25 % av mjukbotten. Förutom blåmusslor som täckte 25 % av botten förekom även den sammetsliknande röda blågrönalgen Spirulina sp i små, spridda fläckar samt sötvattenssvamp Ephydatia fluviatilis. På 10,3 m djup utgjorde blocken 25 % av botten och de hade sparsam växtlighet av rödblad, fjäderslick, ishavstofs samt kräkel (Furcellaria lumbricalis). Mjukbotten täcktes delvis (25 %) av löslevande rödblad samt blåmusslor som även förekom fastsittande på blocken. När hällen började på 9,7 m djup täckte vegetationen endast 10 %, varav fjäderslick var vanligast. Blåmusslor täckte ca 50 %. Vid 7,6 m djup hade vegetationstäckningen ökat till 25 % och dominerades av den röda trådalgen ullsläke (Ceramium tenuicorne). På 4,8 m djup noterades de djupaste blåstångsplantorna (Fucus vesiculosus). De små plantorna (5-10 cm) förekom spritt (5 %) men var i dåligt skick med betskador och påväxt. Stenbotten (50 % yttäckning) täcktes av löslevande östersjösallad (Monostroma balticum) samt sudare (Chorda filum). På blocken dominerade ullsläke. Blåstångsbältet (minst 25 % yttäckning) började på 3,7 m djup och blåstången täckte som mest 100 % av botten mellan 0,6 och 2,3 m djup. Det kraftiga bältet var emellertid mycket betskadat. Sett uppifrån såg det friskt och fint ut eftersom grenarnas toppar generellt var oskadade. Nästintill alla blåstångsruskor var dock mer eller mindre betskadade. På många plantor var de äldre delarna helt nedbetade till stjälken. Från 2,3 m djup täcktes block- och stenbotten av blåstång upp till hällen som började på 0,6 m djup. Hällen täcktes till hälften av blåstång och ca 25 % av 32

33 ullsläke. Vid ytan växte en bård av tarmalger (Ulva spp) samt ullsläke. Ingen grönslick (Cladophora glomerata) noterades, trots att det är den alg som vanligtvis bildar den gröna bården på ytnära hårdbottnar. Bild 7. Transekt E13. Öv: Mjukbotten med löslevande rödblad, ca 11 m djup. Öh: Sedimentrik botten delvis täckt av löslevande rödblad och cyanobakterien Spirulina, ca 10 m. Mv: En liten betad blåstångsindivid på block. Den löslevande östersjösalladen täcker botten i bakgrunden, ca 4 m djup. Mh: Ett kraftigt blåstångssamhälle på 2-3 m djup. Nv: Betskador i blåstångsbältet. Nh: Ytnära hårdbotten med ullsläke och tarmalger. Foto. S. Qvarfordt. Jämförelse med tidigare inventeringar Transekten har tidigare inventerats enligt samma metodik år 2005, 2007, 2008, 2009 och 2010 (Edlund och Siljeholm 2007a, 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010). Jämförs observationer av referensarternas djuputbredning i årets 33

34 Djup (m) undersökning med tidigare år märks några skillnader men generellt är variationen i djuputbredning liten (Figur 9). Blåstångens trend mot en ökad djuputbredning håller i sig. Vid 2009 års inventering observerades blåstång nästan två meter djupare (4,9 m) jämfört med tidigare år. De djupaste observationerna år 2009 utgjordes emellertid av små centimeterhöga groddar vilket antydde att blåstången hade haft en lyckad rekrytering detta år. Större blåstångsplantor noterades först på 3,3 m vilket överensstämde med tidigare år (3,1 m). År 2010 var den djupaste observationen av blåstång 4,3 m, vilket antydde att de djupaste groddarna inte klarat sig men också att blåstångens djuputbredning har ökat. I år (2011) noterades ett flertal små blåstångsruskor på 4,8 m djup. I år noterades också en större djuputbredning av blåstångsbältet (> 25 % yttäckning) (2011: 0,6-3,7 m, 2010: 0,2-3,1 m, 2009: 0,2-2,3 m, 2008 och 2007: 0,2-1,9 m). Blåstången var emellertid i dåligt skick med omfattande betskador, vilket inte noterats tidigare år. År E Fucus vesiculosus Furcellaria lumbricalis Coccotylus/ Phyllophora Rhodomela confervoides Battersia arctica Figur 9. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering samt i tidigare inventeringar. Rödris (Rhodomela confervoides) observerades på transekten år 2005 men har inte observerats sedan dess, det gäller även rosendun (Aglaothamnion roseum) och bergborsting (Cladophora rupestris). I samtliga fall observerades emellertid endast enstaka exemplar vilket innebär att det inte rör sig om stora förändringar. År 2010 observerades rödblad endast i löslevande form, vilket förklaras av att inget hårt substrat noterades djupare än 10 m. Vid årets inventering växte fastsittande rödblad på enstaka block på 12,1 m djup. De övriga referensarternas (ishavstofs och kräkel) djuputbredning har varierat något under åren, men årets observationer stämmer väl överens med tidigare år. Djuputbredningen av framförallt ishavstofs och fastsittande rödblad beror främst av om de enstaka block som finns på mjukbottnarna djupare än 10 m hittas. Detta 34

35 är i sig beroende av siktförhållandena i vattnet vid inventeringstillfället. Vid årets inventering var sikten mycket god. På transekten noterades i år endast nio växttaxa, samtliga makroalger, till skillnad från tidigare år då taxa noterats. Detta år saknades de annars vanliga ettåriga arterna smalskägg, brunslick och grönslick. Transekt E14, Östra Kärröklabben Transekten nådde 13 m djup, 62 m från land. På transektens yttre halva var det mjukbotten. På 12 m djup, 35 m från stranden, förekom enstaka block. Vid 8,9 m djup, 22 m från land, blev det hällbotten som därefter, tillsammans med block, var de dominerande bottensubstraten. Enstaka fläckar med mjukbotten förekom. Den djupaste växtligheten utgjordes av löslevande rödblad på mjukbotten på 13 m djup. Fastsittande växtlighet i form av fjäderslick och ishavstofs förekom på de djupaste blocken på 12 m. Vid 9 m djup tillkom fastsittande rödblad på hällen. Bild 8. Transekt E14. Öv Löslevande rödblad tillsammans med blåmusslor, ca 11 m djup. Öh: Blåstångsruska i mycket dåligt skick, ca 3-4 m djup. Nv: Risigt blåstångsbälte med mycket hjärtmusslor, ca 1 m djup. Nh: Ytnära hårdbotten med ullsläke och tarmalger. Foto. M. Borgiel. Upp till knappt 5 m djup var växtligheten ganska sparsam (< 25 % yttäckning) medan grundare bottnar var mer eller mindre täckta av vegetation ( % yttäckning). På hårda substrat dominerade blåstång men även den fintrådiga rödalgen ullsläke var vanlig, även som epifyt på blåstång. Grönalgerna representerades av tarmalger som växte i en tät bård vid ytan samt endast enstaka 35

36 Djup (m) grönslick. Kärlväxten borstnate (Potamogeton pectinatus) förekom spritt på 2-3 m djup. Blåstång observerades som djupast på 4,8 m djup och blåstångsbältet (minst 25 % yttäckning) förekom från 3,5 m djup. Ett kraftigt blåstångsbälte täckte % botten mellan 0,1-1,9 m. Blåstången var emellertid i dåligt skick med omfattande betskador. Jämförelse med tidigare inventeringar Transekten har tidigare inventerats enligt samma metodik år 2007, 2008, 2009 och 2010 (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010). Vissa förändringar har skett i referensarternas förekomst och djuputbredning (Figur 10). I likhet med år 2010 noterades i år ingen fastsittande rödblad djupare än 9 m och inte heller någon kräkel, vilka har observerats tidigare. År E Fucus vesiculosus Furcellaria lumbricalis Coccotylus/ Phyllophora Rhodomela confervoides Battersia arctica Figur 10. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering samt i tidigare inventeringar. Blåstångens utbredning har ökat på transekten. Detta år (2011) gjordes den djupaste observationen av fastsittande blåstång på transekten under övervakningsprogrammet. Årets observation av fastsittande blåstång på 4,8 m följer trenden mot en större djuputbredning som startade år 2009 då blåstång noterades på 4,1 m djup. De första två åren, 2007 och 2008, noterades blåstång endast på 3,2 respektive 2,6 m djup. Förekomst av kärlväxter har varierat under övervakningsåren. I år noterades endast borstnate på transekten. År 2009 då förekom däremot fyra kärlväxter och år 2010 tre kärlväxter. De första övervakningsåren noterades emellertid inga kärlväxter alls. På transekten noterades i år endast åtta växttaxa, till skillnad från tidigare år då taxa noterats. Detta år saknades de annars vanliga ettåriga brunalgerna smalskägg och brunslick. Även den ettåriga brunalgen sudare (Chorda filum) saknades men dess förekomst har varierat stort under övervakningsåren. Även en flerårig art, kräkel (Furcellaria lumbricalis) observerades inte detta år. Grönslick 36

37 förekom endast i låga täckningsgrader jämfört med tidigare år. Blåstången hade stora betskador, vilket inte noterats tidigare år. Transekt E15, Älgbådskärsklabben Även på denna 60 m långa transekt dominerade hårdbotten ut till 9,8 m djup, 30 från land, därefter var det mjukbotten. Mjukbotten mellan 10 och 12 m djup var till stor del (10-50 %) täckt av löslevande rödblad. På de djupaste hårdbottnarna (enstaka block på 11 m djup) växte ishavstofs, rödblad och fjäderslick. När hårdbottnarna började dominera på 9,8 m djup täcktes de delvis (25 %) av ett makroalgsamhälle bestående av rödblad och fjäderslick samt lite löslevande östersjösallad. Vid 7,8 m djup tillkom ullsläke och vid 6 m kräkel, då täckte löslevande östersjösallad 25 % av botten, vilket ökade till 75 % mellan 4 och 5 m djup. Bild 9. Transekt E15. Öv Sötvattenssvamp på block med blåmusslor, ca 11 m djup. Öh: Östersjösallad täckte botten på 3-6 m djup. Nv: Liten blåstång med betskador, 4 m djup. Nh: Betskador i blåstångsbältet. Foto. S. Qvarfordt. Blåstång noterades som djupast på 4,4 m och bältet täckte % av botten mellan 1,2 och 3,3 m djup. Bitmärken var emellertid mycket vanliga på blåstången. Den vertikala hällen som reste sig från ca 2 m djup upp till ytan täcktes längst ned av en bård av grönalgen bergborsting (Cladophora rupestris) samt blåmusslor. Ovanför bergborstingen växte rödalgen ullsläke som täckte ca 50 % av hällen, 37

38 Djup (m) övrig yta täcktes av blåmusslor. Vid ytan växte en bård av tarmalger, medan grönslick endast förekom mycket sparsamt. Kärlväxterna axslinga, borstnate och hårsärv (Zannichellia palustris) förekom spritt på 1-4 m djup. Jämförelse med tidigare inventeringar Transekten har tidigare inventerats enligt samma metodik år 2005, 2007, 2008, 2009 och 2010 (Edlund och Siljeholm 2007a, 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010). Kräkelns djuputbredning har, till skillnad från övriga referensarters djuputbredning, varierat kraftigt, framförallt under de tidigare åren (Figur 11). Kräkel är en flerårig art, vilket borde innebära små variationer i dess utbredning. Variationen kan eventuellt förklaras av att de djupaste noteringarna är av enstaka individer som lätt kan missas. Rödblad uppvisar en trend mot grundare utbredning de senare åren. Trenden kan förklaras av att olika inventerare skattar fastsittande och löslevande individer olika. Löslevande rödblad förekom ned till 12 m under 2009, 2010 och Vid inventeringarna år 2007 och 2008 är inga hårdbottnar beskrivna djupare än 11,2 m. Rödblad förekom emellertid ned till 12,9 m respektive 13 m djup, vilket tyder på att dessa var löslevande. År E Fucus vesiculosus Furcellaria lumbricalis Coccotylus/ Phyllophora Rhodomela confervoides Battersia arctica Figur 11. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering samt i tidigare inventeringar. Makroalgsamhället har i stort sett bestått av samma arter under alla fyra år. Endast enstaka exemplar av någon extra art har observerats under åren. Exempelvis noterades rödris på transekten år 2005 men inte senare. Kärlväxternas förekomst har emellertid varierat under åren. År 2008 observerades tre arter (axslinga, borstnate och hårsärv), år 2007 två arter (axslinga och ålnate), år 2009 endast axslinga och år 2010 och 2011 åter samma tre arter som år Kärlväxternas täckningsgrad indikerar även en ökad utbredning. Till skillnad från 38

39 tidigare års låga täckningsgrader (1 %) täckte kärlväxterna 5-10 % av botten år 2010 och På transekten noterades i år 14 växttaxa, jämfört med tidigare år då taxa noterats. Detta år saknades de annars vanliga ettåriga brunalgerna smalskägg och brunslick. De stora skillnaderna i kräkelns djuputbredning är förmodligen en effekt av svårigheten att hitta enstaka exemplar, något som kan försvåras av till exempel mycket lösa alger, eller om transekten hamnat några meter fel i sidled. Blåstången hade omfattande betskador, vilket inte noterats tidigare år. Arköfjärden/Aspöfjärden Lokalen i Arköfjärden/Aspöfjärden är även den belägen i mellanskärgården. En av transekterna ligger i Arköfjärden och de andra två i Aspöfjärden. Samtliga tre transekter har bedömts som mycket skyddade enligt vågexponeringsklassningen. Lokalens ekologiska status bedöms som hög baserat på 3-4 referensarters djuputbredning (Tabell 8). Samma bedömning av områdets status gjordes även efter inventeringen år 2008 (Edlund och Siljeholm 2008). Jämförelser mellan åren antyder att blåstångens utbredning är relativt oförändrad. Den noterades generellt någon decimeter djupare år 2011 jämfört med år Blåstångsbältet hade likartad djuputbredning men yttäckningen varierade på transekterna. Tabell 8. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning för lokalen. I tabellen visas observerat maxdjup för respektive referensart samt poäng vid beräkning av indexvärde. Transektnamn Transektnr Stora Kuggen E07 Stora Kornskärs N Stora Kornskärs S E08 E09 Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Furcellaria lumbricalis 13, ,1 4 Coccotylus/Phyllophora 15, ,9 5 Rhodomela confervoides Sphacelaria arctica 15,4 5 15,8 5-1 Fucus vesiculosus 5,6 4 4,5 4 4,1 4 Indexvärde 0,95 0,95 0,70 EK-värde lokal (medel ± stdav): 0,87 ± 0,14 Ekologisk status: Hög Blåstången var i år kraftigt betskadad. På samtliga tre transekter noterades omfattande betskador på blåstången. I många fall var det bara skelett kvar, då mjukare delar helt ätits upp. Generellt såg de grundare blåstångbältena bättre ut eftersom blåstången där hade kvar sina yngre toppskott. År 2011 noterades betydligt färre växttaxa jämfört med år Skillnaderna utgjordes främst av frånvaro av ettåriga arter som generellt förekommer i låga täckningsgrader och vars förekomst naturligt varierar mellan år. En flerårig art, ishavstofs, saknades emellertid på en transekt E09 där den tidigare noterats. Ishavstofs är dessutom en art som nästintill alltid förekommer på djupare 39

40 hårdbottnar. Den eftersöktes därför aktivt på transekten men hittades trots detta inte. Transekt E07, Stora Kuggen Denna 82 m långa transekt nådde 16 m djup. Längst ut var det mjukbotten men från 15 m djup förekom enstaka block. Vid 12 m djup blev det hällbotten. På hällen fanns enstaka block och skrevor med mjukbotten. Längst ut fanns lite (5 %) löslevande rödblad samt enstaka blåmusslor på mjukbotten. På de djupaste blocken (15 m) växte rödblad och ishavstofs. Vid 14 m djup tillkom kräkel och på 12 m djup även fjäderslick. Vegetationens yttäckning var på 12 m djup 10 % medan blåmusslor täckte 50 % av hällen. Bild 10. Transekt E07. Öv: Rester av blåstång, ca 5 m djup. Öh: Risigt blåstångsbälte, ca 3 m djup. Nv: Finare blåstångsbälte 1-2 m djup. Nh: Ytnära häll med kraftig grönslicksbård ovanför tät ullsläke-matta. Foto. M. Borgiel. Blåstång observerades som djupast på 5,6 m och täckte då redan 10 % av botten vilket indikerar att det kan finnas enstaka ruskor djupare. Blåstången var bältesbildade (>25 % yttäckning) mellan 0,7 och 3,5 m djup. Blåstångsamhället var kraftigt (25-75 % yttäckning) men hade mycket betskador. De djupaste tångruskorna var helt nedbetade och såg ut som skelett medan de grundare såg aningen bättre ut. Vid ytan täckte rödalgen ullsläke hällen i en röd bård från 0,4 m djup. Närmast ytan fanns en 2 dm bred bård av grönslick. Kärlväxten borstnate växte i en sedimentfylld skreva i hällen på 3-4 m djup. 40

41 Djup (m) Jämförelse med tidigare inventeringar Transekten har tidigare inventerats enligt samma metodik år 2008 (Edlund och Siljeholm 2008). En jämförelse av referensarternas djuputbredning (Figur 12) mellan åren 2008 och 2011 visar små variationer, men flera ettåriga arter saknas på transekten. Blåstångens djuputbredning är oförändrad eller har möjligen ökat något sedan år Blåstångsbältets yttäckning verkar däremot ha minskat. I år noterades blåstång på 5,6 m djup jämfört med 5,1 m år Blåstångsbältet sträckte sig ned till 3,5 m i år jämfört med 3,8 m djup år År 2008 hade blåstångsbältet även större utbredning, 75 % på 3,8 m djup. I år noterades 75 % yttäckning först på 2,4 m djup. I år noterades även stora betskador på blåstången, vilket inte noterades år På transekten noterades i år endast åtta växttaxa, jämfört 16 taxa år Detta år saknades de ettåriga brunalgerna sudare, smalskägg och brunslick. Även tarmalger saknades på transekten i år samt den ettåriga rödalgen violettslick (Polysiphonia fibrillosa) men den förekom endast mycket sparsamt år 2008 (1 % yttäckning). År 2008 förekom enstaka individer av tre kärlväxter, axslinga, borstnate och hårsärv. I år noterades endast spridda individer av borstnate. År E Furcellaria lumbricalis Coccotylus/ Phyllophora Rhodomela confervoides Battersia arctica Fucus vesiculosus Figur 12. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering samt i en tidigare inventering. Transekt E08, Stora Kornskärs norra transekt Denna något flackare transekt nådde 16 m djup 65 m från stranden. Längst ut var det mjukbotten med spridda block. Vid 13 m djup, 46 m från stranden, blev det mer häll och på 12 m djup utgjordes botten till hälften av häll och till hälften av mjukbotten med spridda block. På 5 m djup, 23 m från land, blev det mer hårdbotten, främst i form av sten och häll. Grus var vanligt upp till 4,5 m djup, 19 m från land, därefter var det block- och stenbotten samt närmast ytan även häll. Den djupaste växtligheten utgjordes av ishavstofs som observerades på enstaka block (5 % yttäckning) på 16 m djup. Löslevande rödblad förekom från 15 m djup 41

42 medan fastsittande först noterades på 13 m djup tillsammans med kräkel och fjäderslick. Vegetationen täckte då ca 10 % av botten, främst i form av löslevande rödblad. Blåmusslorna täckte på dessa djupare bottnar ca 50 %. På 4,6 m djup växte enstaka ålnate i gruset. Även borstnate förekom men bara spritt på 1-3 m djup. Blåstång observerades som djupast på 4,5 m djup och var bältesbildande från 3,1 m djup. Blåstångsbältet täckte som mest 75 % av botten men var kraftigt betskadat. Närmast ytan täcktes hällar och block delvis av grönslick, tarmalger och ullsläke. Bild 11. Transekt E08. Öv: Djupare botten med framförallt blåmusslor, ca 12 m djup. Öh: Helt nedbetade tångruskor, 3-4 m djup. Nv: Kraftigt betad blåstång med endast de yngre toppskotten kvar, 1-2 m djup. Nh: Finare blåstångsbälte nära ytan, betskadorna på äldre delar döljs av de mindre betade toppskotten. Foto. S. Qvarfordt. Jämförelse med tidigare inventeringar Transekten har tidigare inventerats enligt samma metodik år 2008 (Edlund och Siljeholm 2008). En jämförelse av referensarternas djuputbredning (Figur 13) samt förekomst med år 2008 visar generellt små variationer, förutom kräkel (Furcellaria lumbricalis) som noterades drygt 4 m djupare i år jämfört med år Blåstångens djuputbredning är oförändrad sedan år 2008, men yttäckningen har ökat. År 2008 noterades blåstång som djupast på 4,2 m jämfört med 4,5 m i år. Blåstångsbältet täckte år 2008 emellertid endast 25 % av botten mellan 0,4-3,3 m djup. I år noterades en yttäckning på % mellan 0,4-2,4 m djup och bältet 42

43 Djup (m) (25 % yttäckning) sträckte sig ned till 3,5 m djup. Blåstången hade i år däremot mycket kraftiga betskador. År E Furcellaria lumbricalis Coccotylus/ Phyllophora Rhodomela confervoides Battersia arctica Fucus vesiculosus Figur 13. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering samt i en tidigare inventering. På transekten noterades i år endast tio växttaxa jämfört 17 taxa år Detta år saknades de ettåriga brunalgerna sudare, smalskägg och brunslick. Övriga arter som inte noterades i år var grönalgerna bergborsting och östersjösallad samt kärlväxterna axslinga och hårsärv. Förutom brunslick, noterades samtliga av dessa arter endast i låga täckningsgrader (1-5 %) år 2008, så det rör sig ej om stora förändringar i bottensamhällena. Transekt E09, Stora Kornskärs södra transekt Transekten nådde 12 m djup, 70 m från land. Längst ut var det mjukbotten, delvis täckt av löslevande rödblad och kräkel. Vid 11 m djup, 62 m från land, kom en häll med 5 % vegetationstäckning i form av rödblad och fjäderslick. På 8,8 m djup, 49 m från land, blev det åter mjukbotten med endast lite hårdbotten i form av enstaka block. Växtligheten täckte % av botten och utgjordes främst av löslevande rödblad. Blåmusslor var vanliga och täckte % av botten. På 4 m djup, 22 m från land, blev det mer hårdbotten och från 3,3 m djup, 18 m från land, var hårdbottnar i form av sten och block de dominerande bottensubstraten. Mellan 2,3 och 5,6 m djup täckte växtligheten % av botten och utgjordes främst av kärlväxter. Ålnate var den vanligaste kärlväxten medan borstnate och axslinga förekom mer spritt (5-10 % yttäckning). Blåstång noterades som djupast på 4,1 m men täckte då redan 10 % vilket indikerar att den kan förekomma djupare. På transekten saknades hårda substrat i djupintervallet 4,1-4,6 m och djupare fanns endast spridda (5-10 % yttäckning) block ned till drygt 8 m djup. Det tyder på att blåstången troligtvis var substratbegränsad på transekten. Blåstångsbältet sträckte sig ned till 3,3 m djup och var mycket kraftigt ned till 2,3 m djup ( % yttäckning). Blåstången var 43

44 Djup (m) emellertid mycket hårt nedbetad. Närmast ytan täcktes blocken av grönslick, blåstång, tarmalger och ullsläke. Bild 12. Transekt E09. Öv: Djupare botten med löslevande rödalger och blåmusslor, ca 12 m djup. Öh: Ålnate och borstnate, ca 4 m djup. Nv: Blåstångsbälte med betskador, 1-2 m djup. Nh: Ytnära hårdbotten med blåstång, ulllsläke, grönslick och tarmalger. Foto. M. Borgiel. År E Furcellaria lumbricalis Coccotylus/ Phyllophora Rhodomela confervoides Battersia arctica Fucus vesiculosus Figur 14. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering samt i tre tidigare inventeringar. 44

45 Jämförelse med tidigare inventeringar Transekten har tidigare inventerats enligt samma metodik år 2008 (Edlund och Siljeholm 2008). En jämförelse av referensarternas djuputbredning (Figur 14) med år 2008 visar generellt små variationer. Ishavstofs saknades dock på transekten i år, trots att den eftersöktes mycket aktivt. I år noterades även betydligt färre arter jämfört med år På transekten noterades i år endast elva växttaxa, jämfört 16 taxa år Detta år saknades de ettåriga brunalgerna sudare, smalskägg och brunslick samt den fleråriga ishavstofsen. Övriga arter som inte noterades i år var grönalgen bergborsting och rödalgen violettslick samt kärlväxten hårsärv. Förutom brunslick, noterades samtliga av dessa arter endast i låga täckningsgrader (1-5 %) år 2008, så det rör sig ej om stora förändringar i samhällena. Ishavstofs är emellertid en flerårig art som nästintill alltid förekommer på djupare hårdbottnar. St Anna skärgårds kustvatten Lokalen är belägen på den sydvästra sidan av ön Dromhals i ytterskärgården söder om Arkösund. De tre inventerade transekterna har bedömts som måttligt exponerade (E18) eller skyddade (E16 och E17) enligt vågexponeringsklassningen. Lokalens ekologiska status bedöms som hög baserat på 3-5 referensarters djuputbredning (Tabell 9). Samma bedömning av områdets status gjordes även efter inventeringen år 2008 (Edlund och Siljeholm 2008). Tabell 9. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning för lokalen. I tabellen visas observerat maxdjup för respektive referensart samt poäng vid beräkning av indexvärde. Transektnamn Dromhals N Dromhals mellersta Dromhals S Transektnr E16 E17 E18 Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Furcellaria lumbricalis 12,3 5 13,1 5 19,6 5 Coccotylus/Phyllophora 12,3 5 14,9 5 19,8 5 Rhodomela confervoides - - 8,5 4 Sphacelaria arctica ,9 5 19,1 5 Fucus vesiculosus 1, Tolypella nidifica Potamogeton perfoliatus 1, Zostera marina 6, Indexvärde 0,63 0,95 1,00 EK-värde lokal (medel ± stdav): 0,86 ± 0,20 Ekologisk status: Hög Bottensamhällena på lokalen kännetecknas av hög vågexponering vilket märks i artsammansättning. Endast på den mer skyddade lokalen förekom kärlväxter och blåstång. På de två mer vågexponerade lokalerna bestod vegetationen endast av makroalger och blåmusslor var mycket vanliga mellan 2-10 m djup. Blåstången på den mer skyddade transekten E16 var kraftigt nedbetad och de fintrådiga algsamhällen saknades på de grunda hårdbottnarna i den mer skyddade viken där blåstångsamhället fanns. Kärlväxten borstnate noterades ha större utbredning i år 45

46 jämfört med år 2008, medan den lilla brunalgen ishavstofs hade mindre utbredning. Den ettåriga brunslicken saknades på transekterna. Bild 13. Transekt E16. Öv: Ålgräs, ca 5 m djup. Öh: Borstnate, ca 3 m djup. Mv: Blåstångsskelett, 1-2 m djup. Mh: Mindre betade toppskott gjorde att blåstången såg fin ut på håll. Nv: Alla tångruskor var mer eller mindre betade. Nh: Kal hårdbotten på 0,5-1 m djup med blåstångsgroddar. Större tångruskor med kraftiga betskador syns i bakgrunden. Foton. S. Qvarfordt. Transekt E16, Dromhals norra transekt Transekten utgick från en liten blockig strand längst inne i en vik på öns västra sida. Längst ut, 90 m från stranden, var det 18 m djupt och mjukbotten. Vid 13 m djup, 64 m från land, blev det mer sand och sedan även grus och block på 12 m djup (60 m från land). Från 57 m avstånd från land, på 12 m djup, och in till land 46

47 var det sedan mosaikbotten bestående av häll, block och sten med omväxlande sand- och grusfläckar. Mellan m djup täcktes mjukbotten av spridda löslevande rödalger (rödblad och kräkel) samt lite blåmusslor (5-10 % yttäckning). På de djupaste hårdbottnarna (12 m djup) växte rödblad och kräkel men ingen ishavstofs observerades trots aktivt eftersök. Vid 8,8 m djup tillkom rödalgerna ullsläke och fjäderslick. Växtligheten täckte då ca 50 % av botten och blåmusslor ca 50 %. Ålgräs täckte 25 % av botten på 4-6 m djup. På 4,7 m djup växte borstnate spritt (10 %) därefter ökade täckningsgraden till 50 % mellan 1-2 m djup. Övriga kärlväxter utgjordes endast av enstaka ålnate. Blåstång noterades som djupast på 1,8 m djup på transekten men förekom djupare (3,3 m) bredvid transekten. Blåstångsbältet täckte % av botten mellan 0,2-1,6 m djup. Blåstången var i mycket dåligt skick. Den var så kraftigt betad att samtliga tångruskor mer eller mindre såg ut som skelett. Årskotten var generellt mindre betade vilket gjorde att tången på håll såg relativt fin ut. Vid några närmare observationer av tångruskor/skelett noterades tånglöss (Idothea spp) per ruska. Hårdbottnarna (häll, block och sten) var, förutom tångskelett, helt kala grundare än 1,2 m djup. På dessa djup, och framförallt näramast ytan, förväntas annars frodig växtlighet av till exempel grönslick, ullsläke och även tarmalger. Jämförelse med tidigare inventeringar Transekten har tidigare inventerats enligt samma metodik år 2008 (Edlund och Siljeholm 2008). Vid årets inventering noterades mindre djuputbredning av blåstång och rödblad (Figur 15). Löslevande rödblad noterade emellertid på samma djup som den djupaste observationen av rödblad år Det tyder på att skillnaden kan bero på olika inventerares sätt att skatta löslevande former eller att transekten inte hamnat exakt på samma ställe vilket inneburit att de enstaka block som 2008 noterades på drygt 14 m djup missades i årets inventering. Vid årets inventering noterades inga hårdbottnar djupare än 12 m, vilket därmed begränsade djuputbredningen av fastsittande former. På transekten noterades en minskad djuputbredning men ökad yttäckning av blåstång år 2011 jämfört med år År 2008 noterades enstaka blåstångsruskor (1 % yttäckning) mellan 2,5 och 4,9 m djup och upp till 0,9 m djup täckte tången endast 5 % av botten. Endast mellan 0,3 och 0,9 m djup fanns ett bälte med 50 % yttäckning. I år förekom bältesbildande blåstång (minst 25 % yttäckning) från 1,6 m djup och den täcke % av botten mellan 0,2 och 1 m djup. På transekten observerades blåstång endast ned till 1,8 m djup. Blåstången hade i år stora betskador. I år saknades den lilla brunalgen ishavstofs som nästintill alltid finns på djupare hårdbottnar. Den eftersöktes aktivt men hittades trots detta inte. Övriga förekommande referensarter, ålgräs och ånate, hade oförändrad djuputbredning. 47

48 Djup (m) På transekten noterades i år endast nio växttaxa jämfört med 16 st år Inga grönalger observerades och brunalgerna representerades endast av blåstång. Det innebar bland annat att de normalt vanliga algerna brunslick och grönslick saknades helt. Rödalgen ullsläke hade större yttäckning i år medan förekomsten av övriga rödalger var jämförbar med den tidigare inventeringen. Ålgräs och ålnate hade likartad utbredning men borstnate hade större yttäckning jämfört med år År E Furcellaria lumbricalis Coccotylus/ Phyllophora Rhodomela confervoides Battersia arctica Fucus vesiculosus Tolypella nidifica Potamogeton perfoliatus Zostera marina Figur 15. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering samt i en tidigare inventering. Transekt E17, Dromhals mellersta transekt Transekten utgick från en klippstrand i yttre delen av samma lilla vik som transekt E16. Denna 80 m långa transekt nådde 20,7 m djup. Längst ut var det mjukbotten. Först på 15 m djup, 46 m från land, fanns det hårdbottnar i form av block och häll. Upp till 6,5 m djup, 21 m från land, var det häll-, block- och mjukbotten, därefter blockbotten upp till 1,7 m djup, 8 m från land. Närmast land bestod botten av block och häll. Den djupaste växtligheten utgjordes av löslevande rödblad och kräkel som förekom från 19 m djup. När hårdbottnar blev tillgängliga på 15 m djup täcktes de delvis av rödblad, kräkel och enstaka ishavstofs. Vid 11 m djup tillkom rödalgen fjäderslick och på 8,5 m även ullsläke och rödris (Rhodomela confevoides). På 2,4-3,5 m djup noterades borstnate och närmast ytan växte lite grönslick. I övrigt dominerade rödalgerna och blåmusslor. Upp till 10 m djup dominerade rödblad därefter kräkel som täckte % av botten och till sist, från 2,4 m djup, ullsläke. 48

49 Djup (m) Bild 14. Transekt E17. Öv: Djup häll med blåmusslor, m djup. Öh: Block täckta av blåmusslor, ca 4 m djup. Nv: Grund blockbotten med blåmusslor och ullsläke, ca 2 m djup. Nh: Ytnära hällbotten med ullsläke och lite grönslick. Foto. M. Borgiel År E Furcellaria lumbricalis Coccotylus/ Phyllophora Rhodomela confervoides Battersia arctica Fucus vesiculosus Tolypella nidifica Potamogeton perfoliatus Zostera marina Figur 16. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering samt i tidigare inventeringar. Jämförelse med tidigare inventeringar Transekten har tidigare inventerats enligt samma metod år 2008 (Edlund och Siljeholm 2007b). Vid årets inventering noterades mindre djuputbredning av referensarten rödblad (Figur 16). Löslevande rödblad noterade emellertid på 49

50 nästan samma djup som den djupaste observationen av rödblad år Det tyder på att skillnaden kan bero på olika inventerares sätt att skatta löslevande former. År 2008 gjordes den djupaste noteringen av rödblad i ett avsnitt som saknade hårdbottnar. Övriga förekommande referensarter hade likartad djuputbredning de två inventeringsåren. Blåstångens frånvaro på transekten beror förmodligen på vågexponering eftersom den fanns längre in i viken på transekt E16. På transekten noterades i år nio växttaxa jämfört med 12 st år Brunslick saknades liksom de mer sporadiskt förekommande bergborsting, tarmalger och violettslick. I år förekom även kärlväxten borstnate vilken inte observerades år Transekt E18, Dromhals södra transekt Den mest vågexponerade av lokalens tre transekter utgick från klipporna på öns södra ände. Det största djupet på denna 90 m långa transekt var 24,2 m. Längst ut var det mjukbotten men spridda stenar och block förekom från 19,8 m djup, 61 m från land. På 16 m djup, 39 m från land, blev det block- och stenbotten vilket övergick i hällbotten på 10 m djup, 19 m från land. Bild 15. Transekt E18. Öv: Block med lite rödblad och kräkel samt blåmusslor, m djup. Öh: Häll täckta av blåmusslor och lite rödalger, ca 8 m djup. Nv: Häll täckta av blåmusslor och rödalger, ca 3 m djup. Nh: Ytnära hällbotten med ullsläke och grönslick. Foto. S. Qvarfordt. Bottensamhällena på transekten präglades av den högre vågexponeringen, vilket innebar att växtligheten främst utgjordes av rödalger och att blåmusslor hade stor 50

51 Djup (m) yttäckning. Den djupaste växtligheten utgjordes av lite löslevande rödblad och kräkel som täckte knappt 25 % av botten på m djup. Fastsittande växtlighet i form av enstaka rödblad noterades på de djupaste hårdbottnarna på 19,8 m djup. På 19,6 m djup tillkom även enstaka kräkel och på 19,1 m djup ishavstofs. Vid 14,5 m djup täcktes ca 25 % av botten av rödalgerna rödblad, kräkel och fjäderslick samt brunalgen ishavstofs. Blåmusslor täckte ca 50 %. Växtligheten utgjordes av rödalgerna rödblad, kräkel och ullsläke på 2,6-10 m djup. Därefter av kräkel och ullsläke upp till 1,9 m djup där ullsläke ensam täckte hällarna upp till 0,4 m djup. Närmast ytan var den röda ullsläken uppblandad av grönslick. Blåmusslor var vanliga på transekten och hade sin största utbredning mellan 2 och 13 m djup, där de täckte % av botten År E Furcellaria lumbricalis Coccotylus/ Phyllophora Rhodomela confervoides Battersia arctica Fucus vesiculosus Tolypella nidifica Potamogeton perfoliatus Zostera marina Figur 17. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering samt i en tidigare inventering. Jämförelse med tidigare inventeringar Transekten har tidigare inventerats enligt samma metod år 2008 (Edlund och Siljeholm 2008). Tre av referensarterna, kräkel, rödblad och ishavstofs, har noterats på transekten (Figur 17). Kräkel observerades i årets inventering ca 4 m djupare än år 2008, medan de övriga två referensarterna har oförändrad djuputbredning. Vid årets inventering noterades sju av de åtta arter som observerades år Grönalgen bergborsting observerades inte i år. Ytteröområdet Lokalen är belägen i ytterskärgården mellan Harstena och Häradskär. Två av lokalens tre transekter har klassats som måttligt exponerade (E19 och E20) och en som skyddad (E21) vad gäller vågexponering. Lokalens ekologiska status bedöms som hög baserat på 3-4 referensarters djuputbredning (Tabell 10). Samma 51

52 bedömning av områdets status gjordes även efter en inventering år 2008 (Edlund och Siljeholm 2008). Tabell 10. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning för lokalen. I tabellen visas observerat maxdjup för respektive referensart samt poäng vid beräkning av indexvärde. Transektnamn Västra Grässkärs N Västra Grässkärs S Östra Grässkär Transektnr E19 E20 E21 Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Furcellaria lumbricalis 13,8 5 15,6 5 17,1 5 Coccotylus/Phyllophora 14,6 5 15,6 5 17,1 5 Rhodomela confervoides ,1 5 Sphacelaria arctica 14, Fucus vesiculosus Indexvärde 0,95 0,75 0,80 EK-värde lokal (medel ± stdav): 0,83 ± 0,10 Ekologisk status: Hög En jämförelse med den tidigare inventeringen år 2008 visade generellt små variationer i djuputbredning. Referensarten kräkel (Furcellaria lumbricalis) noterades emellertid djupare i år jämfört år 2008 på två av de tre transekterna. På samtliga transekter noterades färre arter i år jämfört med år På två av transekterna saknades till exempel ishavstofs, en art som nästan alltid förekommer på djupa hårdbottnar. På blåstången noterades detta år omfattande betskador. Bild 16. Transekt E19. Öv: Djupare botten med rödalger och blåmusslor. Öh: Blåstångsruska i mycket dåligt skick, ca 3 m djup. Nv: Blåstång och blåmusslor på blockbotten, ca 1-2 m djup. Nh: Ytnära hällbotten med ullsläke. Foto. M. Borgiel. 52

53 Djup (m) Transekt E19, Västra Grässkärs norra transekt Denna 100 m långa transekt nådde 14,7 m djup. Längst ut var det sand- och mjukbotten men från 14,6 m djup, 76 m från land, förekom spridda block. Från 12 m djup, 51 m från land, var det blockbotten med mjukbottenfläckar. Vid 3,4 m djup, 15 m från land, blev det block- och stenbotten som vid 2,3 m djup övergick i blockbotten. Ca 2 m från land, 0,3 m djup, blev det hällbotten. Den djupaste vegetationen utgjordes av löslevande ullsläke, rödblad och kräkel som tillsammans täckte ca 25 % av mjukbotten. På de djupaste blocken (14,6 m) växte rödblad, kräkel, fjäderslick och ishavstofs. Mellan 5 och 14 m djup bestod växtsamhället av rödalgerna rödblad, kräkel, ullsläke och fjäderslick. På 5 m djup noterades de första blåstångsruskorna. Makroalgsamhället bestod av ullsläke, kräkel och blåstång upp till 1,2 m djup där grönalgen grönslick tillkom. Blåstångsbältet växte mellan 0,3 och 2,3 m djup och hade störst yttäckning (75 %) på 0,3-1,6 m djup. Blåstången hade stora betskador framförallt på de äldre delarna. Toppskotten var relativt oskadade vilket gjorde att blåstången såg fin ut vid första anblicken. Blåmusslor var vanliga längs hela transekten men hade störst utbredning (50-75 %) mellan 1,2 och 9,5 m djup. Jämförelse med tidigare inventeringar Transekten har tidigare inventerats enligt samma metod år 2008 (Edlund och Siljeholm 2008). Referensarten rödris observerade inte vid årets inventering men övriga referensarter hade likartad djuputbredning år 2011 som år 2008 (Figur 18). Blåstång observerades emellertid 1 m djupare vid årets inventering jämfört med år I år observerades blåstång på 5 m djup jämfört med 4 m år Bältet hade liknande djuputbredning (2011: 2,3 m jämfört med 2 m år 2008). I årets inventering noterades endast tio växttaxa jämfört med 16 st år Förutom brunslick som generellt är en vanligt förekommande art saknades arter som år 2008 endast noterades i låga täckningsgrader (1 %). Några av dessa var violettslick, smalskägg och bergborsting. År E19 Furcellaria lumbricalis Coccotylus/ Phyllophora Rhodomela confervoides Battersia arctica Fucus vesiculosus Figur 18. Referensarternas observerade djuputbredning i årets inventering samt den tidigare inventeringen år

54 Transekt E20, Västra Grässkärs norra transekt Denna 71 m långa transekt nådde 15,7 m djup. Längst ut var det mjukbotten med enstaka stenar. Ca 56 m från land, på 15,6 m djup, ökade andelen block och sten till ca 50 %. Vid 10,8 m djup, 40 m från land, blev det sedan block- och stenbotten med sand- och gruspartier samt enstaka hällar. På 1,2 m djup, 9 m från stranden, var det blockbotten som på 0,2 m djup, 1,3 m från stranden övergick i häll. Bild 17. Transekt E20. Öv: Djupare botten med blåmusslor, ca 15 m. Öh: Blåstångsruska i mycket dåligt skick, ca 4 m djup. Mv: Blåstångsbälte som vid första anblicken ser fint ut. Mh: Betskador i blåstångsbältet. Nh: Betskador i blåstångsbältet. Nv: Ytnära hällbotten med ullsläke, grönslick och betskadad blåstång. Foto. S. Qvarfordt. Den djupaste vegetationen utgjordes av löslevande ullsläke som täckte ca 10 % av botten på 15,7 m djup. När andelen block och stenar ökade på 15,6 m djup tillkom 54

55 Djup (m) fastsittande växtlighet i form av rödblad och kräkel. Rödblad och kräkel förekom även som löslevande och täckte tillsammans ca 25 % av botten. Vid 10,8 m djup noterades enstaka fjäderslick samt på 8,3 m djup även fastsittande ullsläke. Blåstång noterades som djupast på 6 m där den täckte ca 5 % av botten. Blåstångsbältet började på 3,8 m djup och täckte som mest 100 % av botten kring 2 m djup. Blåstången var kraftigt betskadad. Upp till ca 2,5 m djup var samtliga tångruskor så betade att de såg ut som skelett. Grundare blåstång hade relativt oskadda årskott kvar men samtliga var mer eller mindre betade. De ytnära hårdbottnarna täcktes delvis av ett algsamhälle dominerat av tarmalger och ullsläke. Brunslick och grönslick förekom också men endast sparsamt. På hällen hade blågrönalgen Rivularia atra stor yttäckning. År E Furcellaria lumbricalis Coccotylus/ Phyllophora Rhodomela confervoides Battersia arctica Fucus vesiculosus Figur 19. Referensarternas observerade djuputbredning i årets inventering samt den tidigare inventeringen år Jämförelse med tidigare inventeringar Transekten har tidigare inventerats enligt samma metod år 2008 (Edlund och Siljeholm 2008). En jämförelse av referensarternas djuputbredning visar att blåstång och rödblad hade samma djuputbredning år 2008 som i år (Figur 19). Kräkel noterades i år däremot nästan 5 m djupare än år I årets inventering saknades referensarterna rödris och ishavstofs. Rödris noterades endast en gång (1 % yttäckning) år 2008 och kan därmed ha missats i årets inventering. Ishavstofs är däremot en art som nästintill alltid förekommer på djupare hårdbottnar och som noterades i flera avsnitt år 2008 (yttäckning 1-5 %). Ishavstofs eftersöktes dock aktivt under årets inventering, vilket tyder på att den verkligen har försvunnit på transekten. Blåstången har likartad utbredning på transekten i år som år År 2008 noterades den djupaste blåstången på 6 m djup och bältesbildande tång (25 % yttäckning) på 4 m djup. Motsvarande djupobservationer var i år 6 m och 3,8 m. I år noterades emellertid omfattande betskador på blåstången. 55

56 I årets inventering noterades endast elva växttaxa jämfört med 15 st år Förutom ishavstofs som generellt förekommer på djupare hårdbottnar saknades arter som år 2008 endast noterades i låga täckningsgrader (1 %). Några av dessa var violettslick, smalskägg och bergborsting. I år förekom dock två arter som inte noterades år 2008, ullsläke och hårsärv, i relativt höga täckningsgrader (10-25 %). Transekt E21, Östra Grässkär Transekten var 100 m lång och gick ned till 17,1 m djup. Botten bestod nästan uteslutande av häll. I ett 14 m långt avsnitt på 8-11 m djup var det delvis blockbotten. På 17,1 m djup täckte växtligheten 25 % av botten och blåmusslor ytterligare 25 %. Växtligheten utgjordes av rödblad och kräkel varav rödblad förekom även som löslevande. På 14 m djup tillkom fjäderslick som direkt täckte ca 25 % av botten samt enstaka rödris. Växtligheten täckte nu drygt 50 %. Bild 18. Transekt E21. Öv: Djup hällbotten med rödalger och blåmusslor, m. Öh: Fintrådiga rödalger på hällbotten, ca 14 m djup. Nv: Kraftig betad blåstångsruska på 5 m djup. Nh: Blåstångsbälte bland rödalger, 3-4 m djup. Foto. M. Borgiel. Vid 8 m djup tillkom ullsläke och på 5 m djup noterades enstaka blåstång. Blåstångsbältet började på 4,1 m djup och täckte 75 % av botten på 3,1-3,4 m djup. Ingen blåstång noterades grundare än 3,1 m djup trots hällbotten. Detta kan vara en effekt av vågexponering. Transekten är öppen för nordliga vindar och vattenrörelserna på den flacka, släta hällen kan förmodligen bli ganska omfattande. Blåstången var även på denna transekt betskadad. 56

57 Djup (m) Den grunda hällen täcktes istället av ullsläke upp till 0,6 m djup där även grönslick förekom. I ytan täckte grönslick ca 50 % av hällen. Jämförelse med tidigare inventeringar Transekten har tidigare inventerats enligt samma metod år 2008 (Edlund och Siljeholm 2008). Referensarterna hade likartad djuputbredning i år som år 2008 (Figur 20). Kräkel noterade knappt en meter djupare i år och rödris 1,5 m djupare. Ishavstofs saknade dock på transekten i år trots aktivt eftersök. Blåstång saknades i år helt på de grundare bottnarna. År 2008 noterades blåstång som djupast på 4,8 m och bältesbildande tång fanns som djupast på 3,7 m jämfört med 5 m respektive 4,1 m i år. I år hade blåstången hög yttäckning (75 %) på 3,1-3,4 m djup men ingen blåstång noterades grundare. År 2008 täckte blåstången som mest 50 % i ett avsnitt mellan 2,9 och 3,2 m djup. Grundare än 2,9 m djup noterades år 2008 endast enstaka tångruskor. År E Furcellaria lumbricalis Coccotylus/ Phyllophora Rhodomela confervoides Battersia arctica Fucus vesiculosus Figur 20. Referensarternas observerade djuputbredning i årets inventering samt den tidigare inventeringen år

58 Tack till Ett stort tack till Anders Wallin som läst och kommenterat rapporten. 58

59 Referenser Edlund, J., Siljeholm, E. (2007a) Sammanställning av uppgifter om hårbottentransekter inom Östergötland och södra delen av Sörmland. Arbetsmaterial Edlund, J., Siljeholm, E. (2007b) Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Östergötland. Edlund, J., Siljeholm, E. (2008) Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Östergötland. Isæus, M. (2004) A GIS-based wave exposure model calibrated and validated from vertical distribution of littoral lichens in thesis Factors structuring Fucus communities at open and complex coastlines in the Baltic Sea. Dept. of Botany. Stockholm, Sweden, Stockholm University: 40 pp. Kautsky, H. (1988) Factors structuring phytobenthic communities in the Baltic Sea. Doktorsavhandling. Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. ISBN Kautsky, H., van der Maarel, E (1990) "Multivariate approaches to the variation in benthic communities and environmental vectors in the Baltic Sea." Marine Ecology Progress Series 60: Naturvårdsverket (2004) Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, programområde kust och hav. Vegetationsklädda bottnar, ostkust. Version g/undersokn_typ/hav/vegbotos.pdf [Accessed ] Naturvårdsverket (2006) Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö - SAKU. Naturvårdsverket. Rapport 5591 juni 2006 Naturvårdsverket (2007) Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4, Qvarfordt, S., Borgiel, M. (2009) Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård Länsstyrelsen i Östergötland. Qvarfordt, S., Borgiel, M. (2010) Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård Länsstyrelsen i Östergötland. 59

60 Bilagor Bilaga 1: Transektuppgifter Bilaga 2: Artlistor Bilaga 3: Transektillustrationer Bilaga 4: Primärdata dyktransekter Bilaga 5: Statusbedömning Bilaga 6: Fotobilaga 60

61 Bilaga 1. Transektuppgifter Fyra lokaler inventerades. På varje lokal gjordes tre dyktransekter. I följande tabeller (Tabell 1:1 och 1:2) visas uppgifter om transekterna inklusive uppmätt siktdjup och salinitet. Fotografier på transekternas startpositioner samt närmare beskrivningar av startpunkterna finns i tidigare rapporter (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008). Vågexponeringen på dyktransekternas startpositioner (Tabell 1:2) har hämtats från vågexponeringskartor framtagna av Martin Isæus för projektet Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö - SAKU på uppdrag av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2006). Tabell 1:1. Lokalnamn, transektnamn och nummer samt position (WGS84) och vågexponeringsklass. Lokal Transekt nr Transektnamn Latitud (dec.grad.) Longitud (dec.grad.) Vågexponeringsklass Arköfjärden sek namn/aspöfjärden Kärrfjärden* E07 Stora Kuggen 58, ,95083 Mycket skyddat E08 Stora Kornskärs N transekt 58, ,96518 Mycket skyddat E09 Stora Kornskärs S transekt 58, ,96549 Mycket skyddat E13 Ref Yttre Kärrö 58, ,95691 Mycket skyddat E14 Ref Östra Kärröklabben 58, ,95663 Mycket skyddat E15 Ref Älgbådskärsklabben 58, ,96202 Mycket skyddat St Anna skärgårds kustvatten E16 Dromhals N transekt 58, ,02514 Skyddat E17 Dromhals mellersta transekt 58, ,02475 Skyddat E18 Dromhals S transekt 58, ,02746 Måttligt exponerat Ytteröområdet E19 Västra Grässkärs N transekt 58, ,01072 Måttligt exponerat E20 Västra Grässkärs S transekt 58, ,01054 Måttligt exponerat E21 Östra Grässkär 58, ,01824 Skyddat * referenslokal 61

62 Tabell 1:2. Transekternas riktningar, längder och maxdjup (justerade till normalvattenstånd) samt vem som har gjort skattningarna (MB = Micke Borgiel, SQ = Susanne Qvarfordt). I tabellen är även transektens bredd angiven samt uppmätt siktdjup och salinitet vid inventeringstillfället. Inventeringsdatum och dyktransekternas klassning i olika vågexponeringsgrader visas även. Transekt nr Inventeringsdatum Kompassriktning ( ) Transektlängd (m) Transektdjup (m) Transektbredd (m) Siktdjup (m) Salinitet ( ) Inventerare E07 21-sep ,9 6 6,8 6,48 MB E08 21-sep ,8 5 7,3 6,51 SQ E09 21-sep ,5 6 7,3 6,51 MB E13 21-sep ,3 8 6,5 6,53 SQ E14 21-sep ,3 6 6,5 6,53 MB E15 20-sep ,3 8 6,5 6,53 SQ E16 19-sep ,7 6 8,5 6,58 SQ E17 19-sep ,7 6 8,5 6,58 MB E18 19-sep ,2 6 8,5 6,56 SQ E19 20-sep ,7 6 9,3 6,72 MB E20 20-sep ,7 8 9,3 6,72 SQ E21 20-sep ,1 6 9,3 6,72 MB MB = Micke Borgiel, SQ = Susanne Qvarfordt 62

63 Bilaga 2. Artlistor Tabell 2:1. Taxa som observerats under marin miljöövervakning av vegetationsklädda hårdbottnar i Östergötlands län år Latinskt namn Svenskt namn Kommentar SVAVELBAKTERIER Beggiatoa sp CYANOBAKTERIER Rivularia atra (Epi) Spirulina sp RÖDALGER Aglaothamnion roseum Rosendun Ceramium tenuicorne (Epi)(löslev)Ullsläke Coccotylus/Phyllophora (löslev) Rödblad Svårbestämt artpar: C. truncatus/p. pseudoceranoides Furcellaria lumbricalis (löslev) Kräkel Polysiphonia fibrillosa (Epi) Violettslick Polysiphonia fucoides Fjäderslick Rhodomela confervoides Rödris BRUNALGER Battersia arctica Ishavstofs Chorda filum (löslev) Sudare Dictyosiphon foeniculaceus (Epi) Smalskägg Ectocarpus/Pylaiella (Epi) Brunslick Svårbestämt artpar: E. siliculosus/p. littoralis Elachista fucicola Epi Tångludd Fucus vesiculosus (löslev) Blåstång GRÖNALGER Cladophora glomerata Grönslick Cladophora rupestris Bergborsting Monostroma balticum löslev Östersjösallad Spirogyra spp löslev Spiralbandsalger Ulva spp Tarmalger KRANSALGER Tolypella nidifica Havsrufse KÄRLVÄXTER Ceratophyllum demersum Hornsärv Myriophyllum spicatum Axslinga Potamogeton pectinatus Borstnate Löslev = växer löslevande Potamogeton perfoliatus Ålnate (löslev) = förekom även löslevande Ruppia sp Nating Epi = växer epifytiskt Zannichellia palustris Hårsärv (Epi) = förekom även epifytiskt Zostera marina Ålgräs SVAMP Ephydatia fluviatilis Sötvattenssvamp RYGGRADSLÖSA DJUR Balanus improvisus (Epi) Havstulpan Cardiidae (Epi) Hjärtmusslor Hydrozoa (Epi) Nässeldjur Mytilus edulis (Epi) Blåmussla 63

64 Tabell 2:2. Antal transekter på respektive lokal som ett taxa noterats på år 2011 samt tidigare inventeringsår. På varje lokal inventerades tre transekter. Lokal Arkö/Aspö Kärrfjärden St Anna Ytteröomr. Taxa Inventeringsår SVAVELBAKTERIER Beggiatoa 1 1 CYANOBAKTERIER Rivularia atra Spirulina RÖDALGER Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne Coccotylus/Phyllophora Furcellaria lumbricalis Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides Rhodomela confervoides BRUNALGER Battersia arctica Chorda filum Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus/Pylaiella Elachista fucicola Fucus vesiculosus GRÖNALGER Cladophora glomerata Cladophora rupestris Monostroma balticum Spirogyra 3 Ulva KRANSALGER Tolypella nidifica 1 KÄRLVÄXTER Ceratophyllum demersum 1 Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ruppia 2 Zannichellia palustris Zostera marina 1 1 SVAMP Ephydatia fluviatilis RYGGRADSLÖSA DJUR Balanus improvisus Cardiidae Hydrozoa Mytilus edulis ANTAL Rödalger Brunalger Grönalger Kransalger 1 Kärlväxter Totalt antal växttaxa

65 Tabell 2:3. Antal växttaxa som noterats på respektive lokal år 2011 samt tidigare inventeringsår. På varje lokal inventerades tre transekter. Lokal Arkö/Aspö Kärrfjärden St Anna Ytteröomr. Inventeringsår ANTAL Rödalger Brunalger Grönalger Kransalger 1 Kärlväxter Totalt antal växttaxa

66 Bilaga 3. Transektillustrationer Översiktliga illustrationer av transekternas bottenprofiler inklusive bottensubstrat, vegetation och blåmusslor i olika avsnittsskattningar. Se exempelfiguren nedan för förklaring. Transekt Exempel Avsnittets slutdjup (m) 0,4 1 2,9 3, ,3 13,3 13,3 Avsnittet täcker djupintervallet 8-12,3m Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block 100 Sten Grus Sand och sträckan m från stranden. Mjukbotten Lösa alger Det är mjukbotten i avsnittet Djup (m) Avstånd (m) Ex Transektens bottenprofil. Total vegetationstäckning (%) Rödalger Brunalger 5 Grönalger Blåstång 25 Löslevande rödalger I avsnittet har fastsittande rödalger och brunalger 5 % yttäckning, löslevande rödalger täcker 25 % av botten och blåmusslor 25 %. Total vegetationstäckning i avsnittet är 25 %. Löslevande brunalger Löslevande grönalger Kärlväxter 10 Mytilus edulis

67 Transekt E07 Avsnittets slutdjup (m) ,4 4 4,3 5,6 8, ,8 15,4 15,9 Avsnittets slutavstånd (m) D ju p (m ) Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Lösa alger Total vegetationstäckning (%) A v s tå nd (m ) E 0 7 Rödalger Brunalger 5 5 Grönalger 5 Blåstång Löslevande rödalger 5 Löslevande brunalger Löslevande grönalger Kärlväxter 5 Mytilus edulis

68 Transekt E08 Avsnittets slutdjup (m) 0 0,6 0,9 1,6 3,1 3, ,1 5,7 6,8 9,2 12, ,9 15,4 15,8 Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block Sten Grus Sand 75 Mjukbotten Lösa alger Djup (m) Avstånd (m) Total vegetationstäckning (%) E08 Rödalger Brunalger 1 1 Grönalger 35 5 Blåstång Löslevande rödalger Löslevande brunalger Löslevande grönalger Kärlväxter Mytilus edulis #

69 Transekt E09 Avsnittets slutdjup (m) 0 0,7 1,2 2,3 3,3 4,1 5 5,6 6,6 8,1 8,7 8,3 10,9 11,3 11,5 Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block Sten Grus 5 5 Sand 10 Mjukbotten Lösa alger Djup (m) 0 2 E Avstånd (m) Total vegetationstäckning (%) Rödalger Brunalger Grönalger 35 5 Blåstång Löslevande rödalger Löslevande brunalger Löslevande grönalger Kärlväxter Mytilus edulis

70 100 Transekt E13 Avsnittets slutdjup (m) 1 2,3 3,1 4 4,1 4,8 5,2 7,6 9, , ,8 12,1 13,3 Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Lösa alger Djup (m) 0 5 E Avstånd (m) Total vegetationstäckning (%) Rödalger Brunalger Grönalger 10 Blåstång Löslevande rödalger Löslevande brunalger Löslevande grönalger Kärlväxter Mytilus edulis

71 Transekt E14 Avsnittets slutdjup (m) ,9 3, ,9 12,3 13,3 13,3 Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Lösa alger 0 Djup (m) 5 E14 E Avstånd (m) Total vegetationstäckning (%) Rödalger Brunalger 5 Grönalger Blåstång Löslevande rödalger 25 5 Löslevande brunalger Löslevande grönalger Kärlväxter 10 Mytilus edulis

72 Transekt E15 Avsnittets slutdjup (m) 2,2 3,3 4 4, ,8 9, ,3 Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block Sten 50 Grus Sand Mjukbotten Lösa alger Djup (m) 0 5 E Avstånd (m) Total vegetationstäckning (%) Rödalger Brunalger 10 1 Grönalger 5 Blåstång Löslevande rödalger Löslevande brunalger Löslevande grönalger Kärlväxter Mytilus edulis

73 50 50 Transekt E16 Avsnittets slutdjup (m) 0 0, , ,2 4,7 6,1 8,8 11, ,1 14,3 17,7 Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Lösa alger Djup (m) E16 20 Avstånd (m) Total vegetationstäckning (%) Rödalger Brunalger Grönalger Blåstång Löslevande rödalger Löslevande brunalger Löslevande grönalger Kärlväxter Mytilus edulis

74 Transekt E17 Avsnittets slutdjup (m) 0, ,1 6,5 8,5 9,8 11,2 13,1 14,9 16,3 17,5 18,5 19,2 20,7 Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block Sten 25 Grus Sand Mjukbotten Lösa alger 0 Djup (m) Avstånd (m) E Total vegetationstäckning (%) Rödalger Brunalger Grönalger Blåstång Löslevande rödalger Löslevande brunalger Löslevande grönalger Kärlväxter 5 Mytilus edulis

75 Transekt8 E18 Avsnittets slutdjup (m) 1, ,2 12,8 14,6 16,4 19,1 19,6 Avsnittets slutavstånd (m) 5, Häll ,1 24, Block Sten Grus Sand Mjukbotten Lösa alger Djup (m) E Avstånd (m) Total vegetationstäckning (%) Rödalger Brunalger Grönalger Blåstång Löslevande rödalger Löslevande brunalger Löslevande grönalger Kärlväxter Mytilus edulis

76 Transekt E19 Avsnittets slutdjup (m) 0, ,4 5 Avsnittets slutavstånd (m) Häll 15 19,5 7,4 9,5 12,2 13,8 14,6 14, Block Sten Grus Sand Mjukbotten Lösa alger Djup (m) E19 20 Avstånd (m) Total vegetationstäckning (%) Rödalger Brunalger 1 1 Grönalger 5 5 Blåstång Löslevande rödalger Löslevande brunalger Löslevande grönalger Kärlväxter Mytilus edulis

77 Transekt E20 Avsnittets slutdjup (m) 0,3 1 1,2 2,5 3,2 3,8 5, ,3 10,8 13,1 14,7 15,6 15,7 15,7 Avsnittets slutavstånd (m) 3, Häll Block Sten Grus Sand 25 Mjukbotten Lösa alger Djup (m) E20 20 Avstånd (m) Total vegetationstäckning (%) Rödalger Brunalger 5 Grönalger 35 1 Blåstång Löslevande rödalger Löslevande brunalger Löslevande grönalger Kärlväxter 5 10 Mytilus edulis

78 Transekt E21 Avsnittets slutdjup (m) 0, ,4 3,1 4,1 5 5,3 5,9 7,9 10,2 11, ,1 17,1 Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Lösa alger Djup (m) E21 20 Avstånd (m) Total vegetationstäckning (%) Rödalger Brunalger Grönalger 10 Blåstång Löslevande rödalger 5 Löslevande brunalger Löslevande grönalger Kärlväxter Mytilus edulis

79 Bilaga 4. Primärdata dyktransekter Följande 12 onumrerade tabeller innehåller primärdata från den marina miljöövervakningen av vegetationsklädda hårdbottnar i Östergötlands län år I tabellerna anges transektnummer. Varje kolumn representerar en skattning och innehåller avsnittets djup, läge på transekten, bottensubstrat, sedimentgrad och täckning av förekommande arter, lösa alger. Vid de latinska namnen anges även om arten har förekommit som epifyt, dvs. växande på andra alger (Epi) eller som löslevande (Löslev). Förkortningen CF betyder att artbestämningen är osäker men att det troligtvis är den arten. Transekt nr E07 E07 E07 E07 E07 E07 E07 E07 E07 E07 E07 E07 E07 Avsnittets startdjup (m) -0,2 0 0,4 0,7 1,1 2,4 3,5 4,3 5,6 8, ,8 15,4 Avsnittets slutdjup (m) 0 0,4 0,7 1,1 2,4 3,5 4,3 5,6 8, ,8 15,4 15,9 Avsnittets startavstånd (m) 0 1, Avsnittets slutavstånd (m) 1, Häll Block Mjukbotten Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning (%) Rivularia atra 5 5 Spirulina 1 1 Ceramium tenuicorne Coccotylus/Phyllophora Coccotylus/Phyllophora löslev 5 Furcellaria lumbricalis Polysiphonia fucoides 5 1 Battersia arctica 5 5 Fucus vesiculosus Cladophora glomerata Potamogeton pectinatus 5 Cardiidae 5 10 Hydrozoa 5 Mytilus edulis

80 Transekt nr E08 E08 E08 E08 E08 E08 E08 E08 E08 E08 E08 E08 E08 E08 E08 E08 E08 E08 Avsnittets startdjup (m) -0,2 0 0,6 0,9 1,6 3,1 3,8 4,5 4,6 5,1 5,7 6,8 9,2 12, ,9 15,4 Avsnittets slutdjup (m) 0 0,6 0,9 1,6 3,1 3,8 4,5 4,6 5,1 5,7 6,8 9,2 12, ,9 15,4 15,8 Avsnittets startavstånd (m) Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block Sten Grus Sand 75 Mjukbotten Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning (%) Spirulina 5 Ceramium tenuicorne Ceramium tenuicorne löslev 5 1 Ceramium tenuicorne Epi 10 Coccotylus/Phyllophora Coccotylus/Phyllophora löslev Furcellaria lumbricalis Polysiphonia fucoides Battersia arctica 1 1 Fucus vesiculosus Cladophora glomerata Ulva Potamogeton pectinatus 5 10 Potamogeton perfoliatus 5 Ephydatia fluviatilis 1 1 Balanus improvisus Cardiidae Hydrozoa Mytilus edulis Mytilus edulis Epi 5 80

81 Transekt nr E09 E09 E09 E09 E09 E09 E09 E09 E09 E09 E09 E09 E09 E09 E09 E09 Avsnittets startdjup (m) -0,2 0 0,1 0,7 1,2 2,3 3,3 4,1 4,6 5,6 6,6 8,1 8,7 8,3 10,9 11,3 Avsnittets slutdjup (m) 0 0,1 0,7 1,2 2,3 3,3 4,1 4,6 5,6 6,6 8,1 8,7 8,3 10,9 11,3 11,5 Avsnittets startavstånd (m) Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block Sten Grus 5 5 Sand 10 Mjukbotten Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning (%) Rivularia atra 5 Spirulina Ceramium tenuicorne Coccotylus/Phyllophora 5 5 Coccotylus/Phyllophora löslev Furcellaria lumbricalis 5 5 Furcellaria lumbricalis löslev 5 5 Polysiphonia fucoides Fucus vesiculosus Cladophora glomerata Ulva 25 Myriophyllum spicatum 5 Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ephydatia fluviatilis 5 5 Cardiidae Mytilus edulis

82 Transekt nr E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 Avsnittets startdjup (m) -0,2 0,0 0,1 0,6 2,3 3,1 3,7 4,1 4,8 5,2 7,6 9,7 10,3 10,9 11,4 11,8 12,1 Avsnittets slutdjup (m) 0,0 0,1 0,6 2,3 3,1 3,7 4,1 4,8 5,2 7,6 9,7 10,3 10,9 11,4 11,8 12,1 13,3 Avsnittets startavstånd (m) -0, Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block Sten Mjukbotten Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning (%) Rivularia atra 10 Rivularia atra Epi 1 Spirulina Ceramium tenuicorne Ceramium tenuicorne Epi Coccotylus/Phyllophora Coccotylus/Phyllophora löslev Furcellaria lumbricalis Polysiphonia fucoides Battersia arctica 1 1 Chorda filum Fucus vesiculosus Monostroma balticum löslev Ulva Ephydatia fluviatilis Cardiidae Cardiidae Epi Mytilus edulis Mytilus edulis Epi

83 Transekt nr E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 Avsnittets startdjup (m) -0,2-0,1 0,1 0,4 0,8 1,9 2,9 3,5 4,3 4,8 7 7,8 8,9 12,3 13,3 Avsnittets slutdjup (m) -0,1 0,1 0,4 0,8 1,9 2,9 3,5 4,3 4,8 7 7,8 8,9 12,3 13,3 13,3 Avsnittets startavstånd (m) -0,1 0 1,5 3 4, Avsnittets slutavstånd (m) 0 1,5 3 4, Häll Block Mjukbotten Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning (%) Rivularia atra 5 Spirulina Ceramium tenuicorne Ceramium tenuicorne Epi Coccotylus/Phyllophora 5 Coccotylus/Phyllophora löslev 25 5 Polysiphonia fucoides Battersia arctica 5 Fucus vesiculosus Cladophora glomerata 5 Ulva 50 Potamogeton pectinatus 10 Ephydatia fluviatilis Cardiidae Hydrozoa 5 5 Mytilus edulis

84 Transekt nr E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 Avsnittets startdjup (m) -0,2-0,1 0,3 0,5 1 1,2 2,2 3,3 3,8 4,2 4,4 4,9 6 6,2 7,8 9, ,3 Avsnittets slutdjup (m) -0,1 0,3 0,5 1 1,2 2,2 3,3 3,8 4,2 4,4 4,9 6 6,2 7,8 9, ,3 13,3 Avsnittets startavstånd (m) -1,6-1,4-0,9-0,6 0 0, Avsnittets slutavstånd (m) -1,4-0,9-0,6 0 0, Häll Block Sten Mjukbotten Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning (%) Spirulina Ceramium tenuicorne Ceramium tenuicorne löslev 10 Ceramium tenuicorne Epi 5 Coccotylus/Phyllophora Coccotylus/Phyllophora löslev Furcellaria lumbricalis Polysiphonia fucoides Battersia arctica 1 Chorda filum 10 Chorda filum löslev Fucus vesiculosus Cladophora glomerata 5 25 Cladophora rupestris 75 5 Monostroma balticum löslev Ulva 25 Myriophyllum spicatum 10 5 Potamogeton pectinatus 5 Zannichellia palustris 1 Ephydatia fluviatilis Balanus improvisus 10 Cardiidae 2 Hydrozoa 5 25 Hydrozoa Epi 5 Mytilus edulis Mytilus edulis Epi

85 Transekt nr E16 E16 E16 E16 E16 E16 E16 E16 E16 E16 E16 E16 E16 E16 E16 E16 Avsnittets startdjup (m) -0,2 0,2 0,6 1 1,2 1,6 1,8 2,8 4,2 4,7 6,1 8,8 11,6 12,3 13,1 14,3 Avsnittets slutdjup (m) 0,2 0,6 1 1,2 1,6 1,8 2,8 4,2 4,7 6,1 8,8 11,6 12,3 13,1 14,3 17,7 Avsnittets startavstånd (m) 0, Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning (%) Spirulina Ceramium tenuicorne Coccotylus/Phyllophora Coccotylus/Phyllophora löslev Furcellaria lumbricalis Furcellaria lumbricalis löslev Polysiphonia fucoides 10 Fucus vesiculosus Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus 5 Zostera marina Cardiidae Mytilus edulis Transekt nr E17 E17 E17 E17 E17 E17 E17 E17 E17 E17 E17 E17 E17 E17 E17 E17 E17 Avsnittets startdjup (m) -0,2 0,3 0,8 1,7 2,4 3,5 5,1 6,5 8,5 9,8 11,2 13,1 14,9 16,3 17,5 18,5 19,2 Avsnittets slutdjup (m) 0,3 0,8 1,7 2,4 3,5 5,1 6,5 8,5 9,8 11,2 13,1 14,9 16,3 17,5 18,5 19,2 20,7 Avsnittets startavstånd (m) Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block Sten 25 Mjukbotten Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning (%) Spirulina 5 Ceramium tenuicorne Coccotylus/Phyllophora Coccotylus/Phyllophora löslev Furcellaria lumbricalis Furcellaria lumbricalis löslev Polysiphonia fucoides Rhodomela confervoides 5 Battersia arctica Cladophora glomerata 25 Potamogeton pectinatus 5 Ephydatia fluviatilis Balanus improvisus 10 Cardiidae Hydrozoa 5 Mytilus edulis

86 Transekt nr E18 E18 E18 E18 E18 E18 E18 E18 E18 E18 E18 E18 E18 E18 E18 E18 E18 Avsnittets startdjup (m) -0,2 0,4 1,9 2,1 2,6 4 5,4 6,8 10,2 12,8 14,6 16,4 19,1 19,6 19,8 20,1 23,1 Avsnittets slutdjup (m) 0,4 1,9 2,1 2,6 4 5,4 6,8 10,2 12,8 14,6 16,4 19,1 19,6 19,8 20,1 23,1 24,2 Avsnittets startavstånd (m) 0,2 2 5,5 6,5 9, Avsnittets slutavstånd (m) 2 5,5 6,5 9, Häll Block Sten Mjukbotten Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning (%) Beggiatoa 5 Spirulina Ceramium tenuicorne Coccotylus/Phyllophora Coccotylus/Phyllophora löslev Furcellaria lumbricalis Furcellaria lumbricalis löslev Polysiphonia fucoides Battersia arctica Cladophora glomerata 25 Ephydatia fluviatilis 5 Balanus improvisus 10 Cardiidae Mytilus edulis

87 Transekt nr E19 E19 E19 E19 E19 E19 E19 E19 E19 E19 E19 E19 E19 E19 Avsnittets startdjup (m) -0,2 0,3 0,7 1,2 1,6 2,3 3,4 5 5,1 7,4 9,5 12,2 13,8 14,6 Avsnittets slutdjup (m) 0,3 0,7 1,2 1,6 2,3 3,4 5 5,1 7,4 9,5 12,2 13,8 14,6 14,7 Avsnittets startavstånd (m) , Avsnittets slutavstånd (m) , Häll 100 Block Sten Sand Mjukbotten Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning (%) Beggiatoa 5 Spirulina Aglaothamnion roseum 1 1 Ceramium tenuicorne Ceramium tenuicorne löslev 10 Coccotylus/Phyllophora Coccotylus/Phyllophora löslev 5 10 Furcellaria lumbricalis Furcellaria lumbricalis löslev 5 10 Polysiphonia fucoides Battersia arctica 1 1 Fucus vesiculosus Cladophora glomerata Ulva 5 Balanus improvisus Hydrozoa 5 Mytilus edulis

88 Transekt nr E20 E20 E20 E20 E20 E20 E20 E20 E20 E20 E20 E20 E20 E20 E20 E20 E20 Avsnittets startdjup (m) -0,2 0,2 0,3 0,6 1,2 2,5 3,2 3,8 5,5 5,8 6 8,3 10,8 13,1 14,7 15,6 15,7 Avsnittets slutdjup (m) 0,2 0,3 0,6 1,2 2,5 3,2 3,8 5,5 5,8 6 8,3 10,8 13,1 14,7 15,6 15,7 15,7 Avsnittets startavstånd (m) 0,6 1,3 3, Avsnittets slutavstånd (m) 1,3 3, Häll Block Sten Grus Sand 25 Mjukbotten Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning (%) Rivularia atra Spirulina Ceramium tenuicorne Ceramium tenuicorne löslev Coccotylus/Phyllophora Coccotylus/Phyllophora löslev Furcellaria lumbricalis Furcellaria lumbricalis löslev Polysiphonia fucoides 1 Ectocarpus/Pylaiella 5 Fucus vesiculosus Cladophora glomerata 10 1 Ulva Potamogeton pectinatus 5 Zannichellia palustris 10 Balanus improvisus Cardiidae Hydrozoa 5 Mytilus edulis Mytilus edulis Epi 1 88

89 Transekt nr E21 E21 E21 E21 E21 E21 E21 E21 E21 E21 E21 E21 E21 E21 E21 E21 Avsnittets startdjup (m) -0,2 0,1 0,6 1,5 3 3,4 3,1 4,1 5 5,3 5,9 7,9 10,2 11, ,1 Avsnittets slutdjup (m) 0,1 0,6 1,5 3 3,4 3,1 4,1 5 5,3 5,9 7,9 10,2 11, ,1 17,1 Avsnittets startavstånd (m) Avsnittets slutavstånd (m) Häll Block Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning (%) Rivularia atra 5 Spirulina Ceramium tenuicorne Ceramium tenuicorne Epi 10 Coccotylus/Phyllophora Coccotylus/Phyllophora löslev 5 Furcellaria lumbricalis Polysiphonia fucoides Rhodomela confervoides 1 Fucus vesiculosus Cladophora glomerata Balanus improvisus Hydrozoa 5 Mytilus edulis

90 Bilaga 5. Statusbedömning Tabell 5:1. Kvalitativa beskrivningar av vegetationen vid olika påverkansgrad/status i typområde 14 och 15 (Naturvårdsverket 2007). 90

91 Bilaga 6. Fotobilaga Följande bilder visar framförallt de omfattande skadorna på blåstången som noterades på samtliga lokaler år

92 92

93 93

94 94

95 95

96 96

97 97

98 98

99 99

Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November

Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 29 Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November 29 Framsidebild: Blåstång (Fucus vesiculosus)

Läs mer

Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2013

Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2013 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 2012 1 2 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 2012 Författare: Susanne

Läs mer

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012 2 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012 Författare: Anders

Läs mer

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet. Sammanfattning Den 27-28 september 2012 genomfördes en marin vegetationsinventering på grunda bottnar i inre Bråviken. Inventeringen inkluderade linjetaxering av dykare på sju lokaler som tidigare även

Läs mer

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 2 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 Författare: Anders

Läs mer

Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård 2017

Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård 2017 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård 2017 Jonas Edlund - Litoralis Natur AB Eva Siljeholm - Zostera 13 december 2017 Sammanfattning Rapporten redovisar resultaten

Läs mer

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Peter Hansson Kustfilm Nord AB Inledning.. 1 Sammanfattning av resultaten.. 3 Diskussion.. 4 Metodik. 5 Resultat 5 Symboler i redovisningen.5 Lokalerna

Läs mer

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2008-01-31 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 2 40-2 Box 43 Hedagatan kjell.enstedt@elk-ab.se

Läs mer

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort Makrovegetation En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort 2016-10-14 Makrovegetation. En undersökning av makrovegetation i kustvattnet innanför Landsort. Rapportdatum: 2016-10-14

Läs mer

2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006

2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 2007:15 Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 Rapport, år och nr: 2007:15 Rapportnamn: Marininventering av makrovegetation öster

Läs mer

Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten

Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2014 Rapport 2015:12 Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2014 Författare: Susanne Qvarfordt,

Läs mer

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB Transektinventering i påverkanområde Gävle fjärdar 2008 Peter Hansson Kustfilm Nord AB Innehåll SAMMANFATTING 2 INLEDNING 2 DISKUSSION 3 PROFILLOKALER I PÅVERKANSOMRÅDET 3 METODIK 4 LOKAL 1 BORGVIK 5 LOKAL

Läs mer

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort Makrovegetation En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort 2018-01-24 Makrovegetation. En undersökning av makrovegetation i kustvattnet innanför Landsort. Rapportdatum: 2018-01-24

Läs mer

Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11

Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11 Marin vegetationsinventering i Södermanlands skärgård 2010 Rapport 2014:11 Titel: Marin vegetationsinventering i Södermanlands skärgård 2010 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands ln Utgivningsår: 2014

Läs mer

Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007

Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007 Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007 Jonas Edlund Norrköping Eva Siljeholm 2008-02-06 SAMMANFATTNING Rapporten redovisar resultatet från det första

Läs mer

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Resultat från Naturvårdsverkets Mätkampanj 29 Titel: Utbredning av bottenvegetation i gradienter längs Sveriges kust. Resultat från Naturvårdsverkets

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson

Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden

Läs mer

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Undersökningar inför ett blivande naturreservat Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2011 Framsida: Grund

Läs mer

Rapport 2008:05. Båtlivets inverkan på havsbottnarna i Stora Nassa

Rapport 2008:05. Båtlivets inverkan på havsbottnarna i Stora Nassa Rapport 2008:05 Båtlivets inverkan på havsbottnarna i Stora Nassa Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2008:05 Båtlivets inverkan på havsbottnarna i Stora Nassa

Läs mer

Marin dykinventering 2009

Marin dykinventering 2009 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2010: 23 Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av områdena kring Björköfjärden och Ulvön i Västernorrland Inventeringen utfördes

Läs mer

Nacka kommuns marina kustområde:

Nacka kommuns marina kustområde: Nacka kommuns marina kustområde: Marinbiologisk undersökning och naturvärdesbedömning Författare: Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2008 Granskad av: Hans Kautsky 1

Läs mer

Undersökningen utfördes av AquaBiota på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den marina miljön och naturvärden utanför området Ekstakusten. Undersökningen

Läs mer

Del 4. Jämförelser mellan vikarna

Del 4. Jämförelser mellan vikarna Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin

Läs mer

Marinbiologiska undersökningar vid Eskön, 2009

Marinbiologiska undersökningar vid Eskön, 2009 Marinbiologiska undersökningar vid Eskön, 2009 Rapport 2011:5 1 Omslagsbild: Tång och rödalger, axslinga, Tolypella nidifica, gaffeltång bland rödalger och tång. Foto S. Qvarfordt. Marinbiologiska undersökningar

Läs mer

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008 Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008 Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2009-02-15 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 52 40-2 Box 43 Hedagatan 5 kjell.enstedt@elk-ab.se

Läs mer

Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003

Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003 Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003 Jonas Edlund Eva Siljeholm 2003-12-01 Sammanfattning Sommaren 2003 inventerades undervattensvegetationen på fem platser i Sankt Anna skärgård.

Läs mer

RAPPORT. ISSN Nr 2009:4. Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008

RAPPORT. ISSN Nr 2009:4. Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2009:4 Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008 Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008 Medveverkanande

Läs mer

Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet

Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet SVEAB R-071005 Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet Peter Plantman, Sveriges Vattenekologer AB Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 UNDERSÖKNINGSOMRÅDET... 5 UNDERSÖKNINGENS

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 2012 Sandra Andersson David Börjesson

Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 2012 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden

Läs mer

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes

Läs mer

Marin naturinventering av Stora Nassa

Marin naturinventering av Stora Nassa Rapport 2008:04 Marin naturinventering av Stora Nassa Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2008:04 Marin naturinventering av Stora Nassa Omslag: Skorv (Saduria

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 Mars 2006 Jonas Nilsson & Olof Lövgren

Läs mer

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning Inledning... 1 Biologisk data... 2 Skyddade områden... 3 Bedömning av naturvärden... 4

Läs mer

Del 3. Skarpösundet, Vindö

Del 3. Skarpösundet, Vindö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 3. Skarpösundet, Vindö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 3. Skarpösundet, Vindö Författare: Susanne Qvarfordt, Ronny Fredriksson* & Micke

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden. Inventeringsår 2011 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund

Övervakning av Makroalger i Brofjorden. Inventeringsår 2011 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 11 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund Inventeringsår 11 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 11 Framtagen av Marine

Läs mer

Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård

Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 502-16998-06 Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands

Läs mer

Rapport 2011:3. Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008

Rapport 2011:3. Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008 Rapport 2011:3 Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008 Omslagsbild: Skorv (Saduria enthomon) bland borststräfse (Chara aspera). Foto. S. Qvarfordt. Marinbiologiska undersökningar

Läs mer

Del 1. Björnöfjärden, Ingarö

Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Författare: Susanne Qvarfordt, Ronny Fredriksson* &

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad 1 Innehåll Bakgrund och Karta 3 Kriterier för naturvärdesbedömning 4 Beskrivning av lokaler Lokal 1 5 Lokal 2 6 Lokal 3 7 Lokal 4 8 Lokal 5 9 Lokal

Läs mer

Miljötillståndet i Hanöbukten

Miljötillståndet i Hanöbukten Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015

Läs mer

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings

Läs mer

Komplexa samband på bottnarna

Komplexa samband på bottnarna Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas

Läs mer

Littoralundersökning i Valleviken

Littoralundersökning i Valleviken UPPSALA UNIVERSITET CAMPUS GOTLAND Littoralundersökning i Valleviken Lina Fransson, Emily Montgomerie och Emelie Nilsson 2014-01-01 Samtliga bilder i denna rapport är tagna av Emelie Nilsson Litoralundersökning

Läs mer

Undersökningen utfördes av AquaBiota som en del av projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län samt Linnéuniversitetet

Läs mer

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats: Titel: Undersökning av undervattensmiljöer vid Gotlands södra kust Rapportnummer: 2017:9 Diarienummer: 510-1402-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Nicklas Wijkmark Foto omslagsbild framsida:

Läs mer

Marin basinventering i Fjärdlångs och Huvudskärs Natura 2000 områden

Marin basinventering i Fjärdlångs och Huvudskärs Natura 2000 områden Marin basinventering i Fjärdlångs och Huvudskärs Natura 2000 områden Publiceringsdatum Maj 2009 Granskningsperiod År 2008 Under augusti-september 2008 inventerades Huvudskärs och Fjärdlångs Natura 2000

Läs mer

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Institutionen för naturvetenskap Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Susanna Andersson Mars 2012 ISSN 1402-6198 Rapport 2010:19 Kartering av undervattensvegetation i

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2008:6. Marin basinventering i norra Västernorrland 2007

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2008:6. Marin basinventering i norra Västernorrland 2007 Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2008:6 Marin basinventering i norra Västernorrland 2007 Rapport 2008:6 Eva Stensland, Staffan Grenklo och Martin Isæus AquaBiota Water Research Svante Arrheniusväg

Läs mer

Kävlingeåns vattenråd

Kävlingeåns vattenråd Kävlingeåns vattenråd Jenny Palmkvist Robert Rådén Per-Anders Nilsson Martin Mattson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs

Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs Jonas Edlund Eva Siljeholm 2006-12-11 På uppdrag av länsstyrelsen Östergötland har Jonas Edlund och Eva Siljeholm utvärderat några metoder för inventering

Läs mer

Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen. - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård

Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen. - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård Bildtext till omslaget På kartan visas två av de inventerade delområdena - Runö i norr och Bränd-Hallskär i söder. Fotografierna

Läs mer

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var

Läs mer

Marin naturinventering av Nåttarö

Marin naturinventering av Nåttarö Rapport 2008:03 Marin naturinventering av Nåttarö Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2008:03 Marin naturinventering av Nåttarö Foto omslag: Sjustrålig smörbult

Läs mer

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet

Läs mer

Del 2. Fjällsviksviken, Djurö

Del 2. Fjällsviksviken, Djurö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 2. Fjällsviksviken, Djurö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 2. Fjällsviksviken, Djurö Författare: Susanne Qvarfordt, Ronny Fredriksson*

Läs mer

Miljö- och vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:5

Miljö- och vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:5 Miljö- och vattenenheten Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:5 Titel: Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län Rapportnummer:

Läs mer

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd 2015-11-27 Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd Rapportdatum: 2015-11-25 Version: 1.0 Projektnummer: 2758 Uppdragsgivare: Kävlingeåns vattenråd

Läs mer

Detaljkarta över provtagningsplatser för undersökning av makrovegetation (A-S).

Detaljkarta över provtagningsplatser för undersökning av makrovegetation (A-S). ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:5 HÖGSKOLAN I KAL MAR Undersökning av bottendjur och vegetation vid planerat vindbruk vid Trolleboda i södra Kalmarsund Juni 2006 Jonas Nilsson Institutionen för Biologi och

Läs mer

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION No 134 (2013) Erik Holgersson Kartering av makrofyter, framtagandet av en klassificeringsmetod för att kunna beräkna ekologisk status för Ålands skärgård

Läs mer

Marin dykinventering 2009

Marin dykinventering 2009 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2010:13 Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av Sundsvallsbukten Inventeringen utfördes av Tång och Sånt HB, Cecilia Wibjörn

Läs mer

Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län.

Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län. Institutionen för biologi och miljö Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län. Susanna Fredriksson Nov 215 ISSN 142-6198 Rapport 215:7 Undersökning av undervattensmiljöer

Läs mer

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken AquaBiota Notes 2008:1 Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken Del av utsjöbanksinventeringen 2008 Författare: Anna Engdahl & Josefin Sagerman November 2008-0 - Inledning Denna inventering

Läs mer

Titel: Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län Rapportnummer: 2017:6 Diarienummer: 510-1402-2015 ISSN: 1603-7041 Rapportansvarig/Författare: Susanna Fredriksson

Läs mer

I vindarnas och vågornas rike

I vindarnas och vågornas rike kartering av Bottniska vikens utsjöbankar Jan Albertsson Umeå Marina Forskningscentrum, Umeå universitet De grunda utsjöbankarna står inför en möjlig exploatering för havsbaserad vindkraft. För att förbättra

Läs mer

Miljö- och vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljön utanför Ölands norra udde. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:9

Miljö- och vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljön utanför Ölands norra udde. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:9 Miljö- och vattenenheten Undersökning av undervattensmiljön utanför Ölands norra udde Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:9 Institutionen för biologi och miljö Undersökning av undervattensmiljön

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson

Läs mer

Marin naturinventering 2006 i Gävleborgs län

Marin naturinventering 2006 i Gävleborgs län Marin naturinventering 2006 i Gävleborgs län Gran, Vitörarna, Notholmen, Hornslandet, Storjungfrun, Kalvhararna, Vitgrund-Norrskär Rapport 2011:1 Omslagsbild: Kuggörarna, Hagbomsväg. Foto P. Hansson Marin

Läs mer

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. PM Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. 2018-05-22 Medins Havs och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025

Läs mer

Ett år för biologisk mångfald

Ett år för biologisk mångfald Ett år för biologisk mångfald STEFAN TOBIASSON, LINNÉUNIVERSITETET / JAN KARLSSON, GÖTEBORGS UNIVERSITET / HANS KAUTSKY, STOCKHOLMS UNIVERSITET Den biologiska mångfalden är vanligen hög på växtklädda bottnar

Läs mer

Inventering av de vegetationsklädda bottnarna vid Salvorev och Sandöbank. Rapporter om natur och miljö nr 2010:3

Inventering av de vegetationsklädda bottnarna vid Salvorev och Sandöbank. Rapporter om natur och miljö nr 2010:3 Inventering av de vegetationsklädda bottnarna vid Salvorev och Sandöbank Rapporter om natur och miljö nr 21:3 Inventering av de vegetationsklädda bottnarna vid Salvorev och Sandö bank Rapport 31-9 HÄRSLÖV

Läs mer

Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde. -Kvalitetsfaktor Makroalger. Sandra Andersson, Marine Monitoring AB

Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde. -Kvalitetsfaktor Makroalger. Sandra Andersson, Marine Monitoring AB BILAGA M10 Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde -Kvalitetsfaktor Makroalger Sandra Andersson, Marine Monitoring AB 1 Titel Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde

Läs mer

Vegetationsklädda bottnar i Kanholmsfjärden, Stockholms län

Vegetationsklädda bottnar i Kanholmsfjärden, Stockholms län Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv Rapport Juli 2010 2001:01 Vegetationsklädda bottnar i Kanholmsfjärden, Stockholms

Läs mer

Blåstång vid Gävleborgskusten 2002

Blåstång vid Gävleborgskusten 2002 Blåstång vid Gävleborgskusten 2002 En rapport från Miljöövervakningsenheten Rapport 2004:5 Blåstång vid Gävleborgskusten 2002 En rapport från Miljöövervakningsenheten Besöksadress: Borgmästarplan, 801

Läs mer

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Vänta Litets Grund Fotograf: Ulf Weidmert Namn: Vänta Litets Grund Sitecode: SE 0710225 Områdestyp: psci enligt Art- och habitatdirektivet Area: 15 139 hektar Skyddsform: saknas

Läs mer

Bevarandeplan för Natura område

Bevarandeplan för Natura område BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal:

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN HÖGSKOLAN KALMAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN Den regionala miljöövervakningen 2001 Titel:

Läs mer

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3 AquaBiota Notes 2011:3 Författare och fotograf: Karl Florén AquaBiota Water Research Augusti 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Transekt 1 (öster om djuprännan)... 4 Transekt 2 (väster

Läs mer

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av

Läs mer

Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn

Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn Gustav Johansson, 4 augusti 2015 Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn Bakgrund Norrtälje kommun arbetar med en större omvandling av hamnområdet längst in i Norrtäljeviken.

Läs mer

Blåstång vid Gävleborgskusten 2004

Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 En rapport från Miljöövervakningsenheten Rapport Rapport 2005:3 2004:9 2005:3 Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 En rapport från Miljöövervakningsenheten Besöksadress:

Läs mer

Marin flora på hårdbotten. en inventering i Göteborg 2010. Miljöförvaltningen R 2011:6. ISBN nr: 1401-2448

Marin flora på hårdbotten. en inventering i Göteborg 2010. Miljöförvaltningen R 2011:6. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

Miljö- och Vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:5

Miljö- och Vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:5 Miljö- och Vattenenheten Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:5 Titel: Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken

Läs mer

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län AquaBiota Report 2018:13 Författare: Johan Näslund, Olov Tiblom, Cecilia Edbom Blomstrand, Matilda Rasmussen, Ylva Jondelius,

Läs mer

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER

Läs mer

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm

Läs mer

BEDÖMNING AV AK VATISKA NATURVÄRDEN VID SKEPPSHOLMSVIKEN

BEDÖMNING AV AK VATISKA NATURVÄRDEN VID SKEPPSHOLMSVIKEN RAPPORT BEDÖMNING AV AK VATISKA NATURVÄRDEN VID SKEPPSHOLMSVIKEN 2017-10-05 BAK GRU N D Stockholms stad arbetar med en detaljplan som syftar till att utvidga Gröna Lunds befintliga nöjesfält till att även

Läs mer

Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit).

Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit). Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit). Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötsel-

Läs mer

fjord och Styrsö-Vrångö

fjord och Styrsö-Vrångö Rapport 2019:02 Miljöförvaltningen Inventering av hårdbotten i vattenförekomsterna Askims fjord och Styrsö-Vrångö ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver

Läs mer

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT

Läs mer

Marina naturvärden och bottenförhållanden inom den planerade vindkraftparken vid Marviken

Marina naturvärden och bottenförhållanden inom den planerade vindkraftparken vid Marviken Marina naturvärden och bottenförhållanden inom den planerade vindkraftparken vid Marviken Jonas Edlund - Litoralis naturvårdskonsult www.litoralis.se 30 oktober 2014 Sammanfattning På uppdrag av ReWind

Läs mer

Marin modellering som underlag för kustförvaltning

Marin modellering som underlag för kustförvaltning Marin modellering som underlag för kustförvaltning Umeå 2014-04-03 Antonia Nyström Sandman AquaBiota Water Research Ingrid Nordemar Länsstyrelsen Stockholm MMSS Marin Modellering i Södermanland och Stockholm

Läs mer

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Författare Johan Persson och Tomas Loreth,

Läs mer

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på

Läs mer

Övervakning av makrovegetation i Bottniska viken en vägledning

Övervakning av makrovegetation i Bottniska viken en vägledning Övervakning av makrovegetation i Bottniska viken en vägledning Meddelande 6 29 Övervakning av makrovegetation i Bottniska viken En vägledning Författare Martin Gullström, AquaBiota Water Research Martin

Läs mer