Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap
|
|
- Ellen Axelsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan?
2 Alaska digital graphics
3 Livet i grunda kustzonen på den svenska västkusten (ca 0-10 m djup). - Hårdbotten (klippor o sten med fleråriga alger) - Mjukbotten (utan o med plantor), Barnkammare och skafferi för många fiskarter Mycket produktiv pga - Ljus (bra för alger o sjögräs) - Värme (från tidigt på våren) - Näringsämnen (från land) - Skydd för predation gör att grunda kustzonen kring 1 m djup är 10 gångar mera produktiv än på 10 m djup. Foto: Per Moksnes
4 Ytan av viktiga fiskhabitat 0-10 m djup 3 x flera fisk på 0-3 m än 6-9 (Pihl & Wennhage 2002) SB=Soft bottom, RB=Rocky bottom 2200 transekter från land till 10 m djup (ekolod & GPS) över 1000 km 2 Stål & Pihl 2007
5 I grunda kustzonen finns 77 % av vikten & 88% av värdet av våra ätbara fisk (svart kolumn) i något livsstadium Hårdbotten Mjukbotten Pihl & Wennhage 2002, Rönnbäck m fl. 2007, Stål & Pihl 2007
6 Hårdbotten Längd av fisken motsvarar relativ vikt Stationära arter. Putserfisk till norska laxodlingar Besökande arter och unga av ätbara arter Grässnultra Makrill Vitling Berggylte Skärsnultra Öring Sej Stensnultra Rödsimpa Torsk Pihl & Wennhage 2002
7 Mjukbotten Längd av fisken motsvarar relativ vikt Stationära arter Besökande arter och unga av ätbara arter Sej Stensnultra Sill Öring Vitling Makrill Rödsimpa Torsk Pihl & Wennhage 2002 Rödspätta Skrubbskädda
8 Mjuk botten utan vegetation. Livet under fötterna!! Barnkammare o skafferi! Ritning Liza Johansson
9 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)
10 Ålgräs tillhör gruppen Sjögräs - och SJÖGRÄS är fröväxter i saltvatten sen 90 miljoner år - 52 arter flest i Australien- mot Ca arter på land - ÅLGRÄS växer på mjuk botten från Grönland till Medelhavet - Tidigare i madrasser, isolering i väggar, på tak (Läsö), som gödsel m.m.
11 Sjögräsets funktioner EKOSYSTEMTJÄNSTER: Skydd mot erosion av kusten. Livsmiljö för många djur, inte minst kommersiella arter. Binder 15% av oceanens totala kol. Laffoley 2009 Fångar sediment och minskar grumlighet. Foto K. Tryman
12 Sjögräs -tyvärr en minskande livsmiljö Den globala utbredningen har minskad med 30 % över 140 år Och ålgräs med 60% över 30 år längs den svenska västkusten Foto P-O Moksnes
13 Återbesök av ålgräsängar på svenska västkusten år 2000 Karterad på 1980-talet. NV projekt Marina kustzonen bedömningsgrunder för planering Vattenkikare både och 2000-talet GPS (2000, 2003, 2004) Återbesöket Finansierad av Länsstyrelsen i Västra Götaland och WWF Baden m fl. 2003
14 Nyqvist m. fl Ålgräsförlust från mitt-1980 till mitt-2000 Kungälv - 82% Stenungssund -19% Uddevalla -73 % Medel förlust alla 5 områden 59% Baden m. fl. 2003
15 Utbredning av ålgräs Nuvarande utbredning: Skandinavien och Baltikum från Ålandshav till norra Norge km km 2 ( i hela Kattegatt) km 2 ( längs svenska västkusten) km 2 = hektar (längs svenska västkusten) När vi exploaterar en hektar ålgräs ( m 2 ) på svenska västkusten tar vi 7 promille av det som är kvar. Baden m fl. 2004, Stål o Pihl 2007, Nyqvist m. fl. 2009, Boström m. fl. 2014, Loo & Isaksson 2015 Havet
16 Överväxt med fintrådiga alger Hur har det blett så?
17 Födogrupper i västkustens ålgräs Stora (top) predator fisk cm Nät Små predator fisk 4-15 cm Landvad Kräftdjur som äter både alger o djur 2-4 cm Dykpåse 1-2 cm Dykpåse 1-3 mm Dykpåse Stora algbetare Små alg- o sedimentbetare
18 En möjlig dubbel effekt som i sjöar? Värd att testa!! N + Figur av PO Moksnes
19 Ålgräs experiment ± närsalter, algbetare, små fisk!! Per Moksnes Moksnes m fl. 2008, Baden m fl. 2010
20 Ålgräs i bur!!! Foto Kentaroo Tryman
21 Fisk behandling (efter 3 veckor) Moksnes m fl 2008 Foto: S. Baden
22 Hur ser det ut i verkligheten? Procentuell förändring mellan 1980-talet 2000-talet ROVFISK ROVFISK SMÅ FISK SMÅ FISK RÄKOR o KRABBOR RÄKOR o KRABBOR ALGBETARE ALGBETARE Vikten av rovfisk har minskat med 80 % Vikten av småfisk har 10-dubblats Räkor o krabbor ± 0 Vikten av algbetande kräftdjur har minskat med 99 % Baden m. fl. 2012
23 Inte bara stora torsk utan även Torsk yngel i ålgräs!!! Anral små torsk per längd grupp Ålgräs Områden med försvunnen ålgräs Västkustens förlust på 60% ålgräs ger 6.3 miljoner färre årsungar (4-14 cm) av torsk per år!! O-gruppen Längd, mm 1-gruppen Torsk Längd, mm Pihl m fl. 2006
24 EN STOR ANALYS av många försök i ålgräs och sågtång visar att övergödning (bottom up) och överfiske (top down) bidrar 50:50 till överväxt med fintrådiga alger. Östman m fl (2015)
25 Så för att undvika
26 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Till politikere o förvaltare Den grunda kustzon är oerhörd värdefull och svår att ersätta. Förutsättning för hållbar planering är noggranna karteringar av hård och mjukbottnar. Viktigt - inte minst i historisk perspektiv. Ej dyrt.!!!! Åtgärderna: Mindre mängd närsalterna och flera stora fisk är LIKA viktiga för en GOD havsmiljö. Tack för mig!!!
Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?
Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen / Centrum för hav och samhälle Göteborgs universitet Systemet med miljökvalitetsnormer
Läs merBilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet
Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund Per-Olav Moksnes, Lena Gipperth, Louise Eriander, Kristjan Laas, Scott Cole och Eduardo Infantes Bilaga 1 Skattning
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merKompensation vid förlust av ålgräsängar
Kompensation vid förlust av ålgräsängar Per-Olav Moksnes Institutionen för marina vetenskaper, Havsmiljöinstitutet Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Forskningsprogrammet ZORRO (Zostera restoration)
Läs merIntegrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka
Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka Årsrapport för 2 Stig Thörnqvist FISKERIVERKET Kustlaboratoriet Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka Årsrapport för
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merBiosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket
Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var
Läs merFiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering
Läs merPlanering för va-enbruk
Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna
Läs merBryggor och uppgrumling av sediment
Bryggor och uppgrumling av sediment Påverkan på ålgräset i västra götalands län Louise Eriander Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs Universitet Bryggor och uppgrumling av sediment Påverkan
Läs merVegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Läs merUtveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar
Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN HÖGSKOLAN KALMAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN Den regionala miljöövervakningen 2001 Titel:
Läs merEllen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017
Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017 Vad är din vision för västerhavet? Idag Vision för Västerhavet 1. Naturskyddsföreningen 2. Visionen 3. Hög biologisk mångfald 4. Övergödning 5. Yrkesfiske 6.
Läs merInventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst
Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst Inledning Projektet initierades av 8-fjordar och genomfördes av Miljöteknik i väst. Projektet finansierades av Länsstyrelsen i
Läs merBilaga 2 Modifiering av miljön för ålgräsrestaurering
Handbok för restaurering av ålgräsekosystem i Sverige Vägledning Per-Olav Moksnes, Lena Gipperth, Louise Eriander, Kristjan Laas, Scott Cole och Eduardo Infantes Bilaga 2 Modifiering av miljön för ålgräsrestaurering
Läs merI Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene
I Petersens fotspår Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene 1883-86 Den danske biologen Carl Georg Johannes Petersen utförde 1883-1886 en mycket
Läs merBILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER
BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson
Läs merSamordnad uppföljning m.h.a visuella metoder
Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder Övervakning av biologisk mångfald m.h.a. visuella metoder Foto Sandra Andersson Foto: Lst AC Varför uppföljning/övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö?
Läs merInventering av ålgräsängarnas utbredning
Inventering av ålgräsängarnas utbredning Anna Nyqvist, Per Åberg, Maria Bodin, Carl André Undersökningarna 2, 23 och 24 har alla gått till på samma sätt. Utgångspunkten är tidigare gjorda inventeringar
Läs merMarinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun
Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring
Läs merSmåskalig kustexploatering
Småskalig kustexploatering Hur påverkas ålgräset och hur ser rättsläget ut? Louise Eriander Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs Universitet BAKGRUND Ålgräsförluster 60% förlust längs Bohuskusten
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Ideell naturvårds- och intresseorganisation 50 000 medlemmar Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merAnders Tysklind, nationalparkschef Kosterhavets nationalpark
Anders Tysklind, nationalparkschef Kosterhavets nationalpark Kosterhavets nationalpark Hur klarar vi samspelet mellan nyttjande och bevarandemål i Sveriges första nationalpark med marint fokus? Vilka är
Läs merDu får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln?
Öronmaneter finns i Östersjön. Bränns de? Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln? Djur med hårda,
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merUnder ytan. Bilden nedan visar faktiskt inte en orm, utan en fisk. Vad kallas fisken?
Fråga 1 Bilden nedan visar faktiskt inte en orm, utan en fisk. Vad kallas fisken? ) Korallorm B) Vithaj C) Ål Förr i tiden brukade man kasta ned dessa fiskar i brunnar. Där åt de upp djur som råkade ramla
Läs merOm överfiske, genetisk variation och expertförsörjning
H av s m i l j ö i n s t i t u t e t s R a p p o r t t i l l r e g e r i n g e n 2011 Om överfiske, genetisk variation och expertförsörjning Foto: Lena Gipperth Omslag: Marie Svärd Överfiske en miljöfarlig
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merMarint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)
Marint områdesskydd + GI = sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter) GI handlingsplaner/ Regionala strategier GI - ett nätverk av natur + Ekosystemtjänster Nätverket av skyddade områden ska vara representativt,
Läs mer"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is
Läs merFISKLISTA BASERAD PÅ BESTÅNDSSTATUS (ICES) FÖREKOMMANDE FALL FÅNGSTMETODER
UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN GÄLLER FR.O.M.2017-XX-XX 1 (7) Upphandlingsmyndighetens Fisklista AD FISK Nordvästra Stilla Havet Nordostatlanten Sverige (insjö), Lettland (insjö), Litauen (insjö eller Östersjön)
Läs merVALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research Havets ekosystemtjänster 1. Vilka är de? 2. Var finns de? 3. Hur påverkas
Läs merFiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Läs merhavets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Läs merHej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?
Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak
Läs merBakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.
Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering
Läs merKustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?
Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården
Läs merINNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö
INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret
Läs merFiska havskräfta. Lämplig utrustning. Snabbfakta Havskräfta. Carapax Marine Group AB
Fiska havskräfta 25 % av den svenskfångade havskräftan fiskas idag med bur. Forskning visar att burfiske av havskräfta är mycket mer skonsamt för havsbotten än trålfisket, samt att bifångsten är avsevärt
Läs merett arbetsmaterial i tre nivåer
Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är
Läs merFörekomst och utbredning av snabbväxande fintrådiga grönalger längs Bohuskusten - år Jimmy Ahlsen Marine Monitoring AB
Förekomst och utbredning av snabbväxande fintrådiga grönalger längs Bohuskusten - år 2016 Jimmy Ahlsen Marine Monitoring AB Framtagen för: Bohuskustens Vattenvårdsförbund (BVVF) Titel Förekomst och utbredning
Läs merOlof Engstedt, 2014-09-22 Vattenorganisationernas riksmöte, Lund
Olof Engstedt, 2014-09-22 Vattenorganisationernas riksmöte, Lund Rekryteringsstörningar Orsaker till populationsnedgångar av Övergödning gädda i Östersjön Predation av spigg Förlust av lekhabitat Fintrådiga
Läs merRestaurering av övergödda havsvikar i Västerhavets vattendistrikt redovisning av regeringsuppdrag
Restaurering av övergödda havsvikar i Västerhavets vattendistrikt redovisning av regeringsuppdrag För mer information kontakta: Länsstyrelsen i Västra Götalands län vattenvårdsenheten Tel: 031-60 50 00
Läs merProjektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag
Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:
Läs merKartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård
Rapport 2019:03 Miljöförvaltningen Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver
Läs merÖstersjön ett hotat innanhav
Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV
Läs merMarinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD
Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk
Läs merFiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i
Läs merVälkommen till Marina miljöer 10 hp sommaren 2016!
Välkommen till Marina miljöer 10 hp sommaren 2016! Kursen ger en introduktion till havet som livsmiljö och grundläggande kunskaper om människans påverkan på havet och den kustnära naturen. Kursen vänder
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merEnheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista
REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)
Läs merNaturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:
Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:
Läs merNaturkunskap årskurs 7 elevuppgifter
Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade
Läs merNätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Läs merMer koldioxid i atmosfären gör haven surare
Mer koldioxid i atmosfären gör haven surare Anders Omstedt, Moa Edman & Jon Havenhand, Göteborgs universitet Hur klimatförändringarna som orsakas av ökade utsläpp av växthusgaser kommer att påverka våra
Läs merGrön infrastruktur från källa till hav
Grön infrastruktur från källa till hav Grön infrastruktur från Havs- och vattenmyndighetens horisont 2018-12-05 1 Fem unika egenskaper för vatten 1. Vatten har anmärkningsvärt hög kok- och fryspunkt 2.
Läs merDjuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson
Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE
Läs merBegäran om utlåtande gällande effekterna av ny farledsdragning över värdefulla ålgräsängar
Mottagare Miljöbyrån / Ålands Landskapsregering Till kännedom: Vicelantråd Camilla Gunell Avsändare Ålands Natur & Miljö r.f. Simonsgränd 22100 Mariehamn Tel: +358 18 17 230 E-mail: info@natur.ax Inskickat:
Läs merKustbeståndens utveckling
Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merÅteretablering av musselbankar i Kungälv
Återetablering av musselbankar i Kungälv Figur 1. pressbild Fiskeriverket Projektrapport Författare: Anders Wernbo Datum:2014-09-23 Redigerad av Dan Calderon 2015-01-27 Projektet delfinansieras av Naturvårdsverkets
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs merFiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön
Fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön, 1 kap. [591] Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön Allm. anm. Sveriges sjöterritorium, se TFH III:2 [1751]
Läs merGeografi, årskurs 7 elevuppgifter
Geografi, årskurs 7 elevuppgifter Tag fram en atlas. 1. I vilka hav fiskar svenska fiskare? Leta upp: Bottenhavet Östersjön Kattegatt Skagerrak Nordsjön 2. Reflektionsuppgift: Studera djupen i de olika
Läs merHavsmiljöns tillstånd
LIV OCH RÖRELSE I F RIA VATTNE T Havsmiljöns tillstånd ur miljömålsperspektiv Illustrationer: Tobias Flygar PER-OLAV MOKSNES, TINA ELFWING, STEFAN TOBIASSON & JOHAN WIKNER, HAVSMILJÖINSTITUTET Det övergripande
Läs merRegional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion
Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Regional planering enligt PBL finns inte i Skåne men länsstyrelsen har många uppdrag
Läs merTjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet
Tjärnölaboratoriet Göteborgs universitet Tjärnölaboratoriet grundat 1963 Kristinebergsstationen grundad 1877? Lars Afzelius 1974-1999 Kerstin Johannesson 1999-2008 2018-2021 Kosterhavets nationalpark 247
Läs merSammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk
Läs merRestaurera ålgräsängar
1 Restaurera ålgräsängar Västra Götaland Halland Skåne Restaurera ålgräsängar För mer information kontakta: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Vattenvårdsenheten Tel: 031-60 50 00. Rapporten ingår i
Läs merUtveckling av ett selektivt torskredskap
Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna
Läs merFiske påp. norra Island Maj Juni Arter. Torsk. Hälleflundra. Marulk. Havskatt, randig. Havskatt, fläckig
Fiske påp Maj Juni Arter Torsk Hälleflundra Marulk Havskatt, randig Havskatt, fläckig Fiske påp Juli Augusti September Under sommarmånaderna kan du fiska som på våren, men det är lite svårare att fånga
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merVälkomna till. Naturväktarna Kust
FÄLTUNDESÖKNING Välkomna till Naturväktarna Kust Ni har uppdraget att undersöka en havsstrand. Vilka djur och växter hittar ni här? Hur påverkar vi människor livet på land och i vattnet? För att ta reda
Läs merFult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1
Fult fiske Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden Greenpeace Fult Fiske 1 www.greenpeace.se 2 Greenpeace Fult Fiske Dykexpedition. Greenpeace fartyg Rainbow Warrior II dokumenterar
Läs merHandledning till JASON XIV Expedition Koster
Handledning till JASON XIV Expedition Koster TIPS PÅ FRÅGOR OCH ARBETSUPPGIFTER Skriv eller rita svar med ledning av informationen i texten. De flesta frågorna hittar du svar på i texterna och/eller filmerna.
Läs merJapanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet
Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet Var kommer de ifrån? Matostron? Inte från Frankrike eller Holland (Rohfritsch
Läs merVi och naturen i Öresund
Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren Vi och naturen i Öresund Samlade övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 2 3 Material:, Eva Hörnblad PI och Anne-Cathrin Ek-Hamfelt www.malmo.se/pedagogiskakartor
Läs merAtt förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen
Att förvalta en älgstam i vargrevir Gunnar Glöersen Älgstam 10 000 ha 120 100 80 60 40 20 0 Vuna sommar Födda kalvar Avskjutning höst Mål 50 % reproduktion 120 100 80 60 40 20 0 Vuna sommar Födda kalvar
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merEn droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga
Läs merÅlgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd
Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd 2015-11-27 Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd Rapportdatum: 2015-11-25 Version: 1.0 Projektnummer: 2758 Uppdragsgivare: Kävlingeåns vattenråd
Läs merVindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012
Vindkraftens påverkan på marint liv Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012 Först kort några ord om min bakgrund Planera när vi kan se alt. när vi inte kan se och
Läs merVad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)
Läs merBILAGOR. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.6.2015 COM(2015) 239 final ANNEXES 1 to 3 BILAGOR till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Samråd om fiskemöjligheterna för 2016 inom ramen
Läs merEffektiv miljöövervakning från ett verksamhetsperspektivha koll på miljön. Klas Lundbergh, SSAB 2018
Effektiv miljöövervakning från ett verksamhetsperspektivha koll på miljön Klas Lundbergh, SSAB 2018 Med visionen kommer tre åtaganden: Branschorganisationens (Jernkontorets) vision Vi leder teknikutvecklingen
Läs merVälkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster!
Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster! Den har producerats av Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium på uppdrag av JASONprojektet. Hur hittar du hit? Gå in på JASON:s
Läs merMarint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
Marint områdesskydd Västra Götalands Län HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Miljövalitetsm valitetsmålenlen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurningf 4. Giftfri miljö
Läs merTestbädd för vattenbruk
Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:
Läs merInom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen
Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Målsättningen är hållbart nyttjande och skydd av havet Målsättningen inom VELMU-programmet är att inventera livsmiljöerna under vattnet
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merMiljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Läs mer- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv
Att övervaka biologisk mångfald i havsmiljö - med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv Övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö. Vad har SE, måste vi ha och vill vi ha? SE
Läs merMalmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...
Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.
Läs merVattenbruk. Oceanografi
217 Vattenbruk Vattenbruk är ett av flera sätt som hav och sjöar kan användas på. Vattenbruk är odling av fisk, skaldjur och alger i hav eller sjöar. Genom att odla i vatten fås högre avkastning per ytenhet
Läs merNacka kommuns marina kustområde:
Nacka kommuns marina kustområde: Marinbiologisk undersökning och naturvärdesbedömning Författare: Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2008 Granskad av: Hans Kautsky 1
Läs merInformation om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.
Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet Bohuskustens vattenvårdsförbund är en ideell förening som bildades 1987. Förbundet utför på uppdrag
Läs merÅtgärdsprogram för ålgräsängar
Åtgärdsprogram för ålgräsängar Zostera spp Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:24 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2017-08-31 Ansvarig utgivare: Jakob Granit Omslagsfoto: Jonas Thormar ISBN 978-91-87967-72-6
Läs mer