I Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene

Transkript

1 I Petersens fotspår Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene

2 Den danske biologen Carl Georg Johannes Petersen utförde en mycket omfattande areell biologisk undersökning som bildar ett unikt underlag för en historisk analys av havsmiljön i Kattegatt och Skagerack KASK-området.

3 Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene Studien är baserad på bottenprover från ca 525 provpunkter i Kattegatt och del i Skagerack Visar på utbredningen förekomst/icke förekomst av marina arter i Kattegatt. Första delsteget har genomförts inom ramen för interregprojektet Hav möter Land Ålgräsutbredningen är geokodad och digitaliserad Digitalisering av makrofaunan pågår

4 Varför gjorde Petersen undersökningen? Vilka arter finns i området Hur ser utbredning ut av dessa? Senare gjordes kvantitativa provtagningar för att beskriva havsbottnens bonitet, dvs hur bärkraftigt är området för fiskproduktion och hur mycket skulle man kunna fiska i området.

5 Kvantitativa provtagningar I Kattegatt och i Skagerack och Olsofjorden 1914 Pearson, T. H., Josefson, A. B. and Rosenberg, R. (1985). Petersen's benthic stations revisited. I. Is the Kattegatt becoming eutrophic? J. Exp. Mar. Biol. Ecol. 92, Rosenberg, R., Gray, J. S., Josefson, A. B. and Pearson, T. H. (1987).Petersen's benthic stations revisited. II. Is the Oslofjord and eastern Skagerrak enriched? J. Exp. Mar. Biol. Ecol. 105,

6 Lokalerna plottade i Google earth (förutom ett antal lokaler ej geokodade söder om Öresund och Bälten). Djuputbredningen från ca 2 meters djup till ca 230 meter (norr om Skagen)

7 Orginalkarta med provpunkter och djup i famn (1 famn =1,83 meter).

8 Orginalkarta med bottentyper: - Sandbotten - Lerbotten - Blandning av sand- och lerbotten - Stenbotten (stenrev) - Ålgräs (Zostera marina) - Laminarier - Andra högre alger

9

10 100 av 525 lokaler finns ålgräs (Zostera marina)

11 En större djuputbredning kan bero på: Annan genotyp (gamla individer från museésamlingar eller t ex isolering från gamla hus) Klarare vatten (pågår: samlar in gamla siktdjupsmätningar från fyrskepp mm)

12 Klarare vatten kan bero på: Färre partiklar eller Större partiklar

13 Turbiditet som funktion av partiklarnas storlek i vattnet. Översättning av turbiditet till predikterat Secchi-djup (10% av ljuset vid ytan)

14 Färre och/eller större partiklar ger klarare vatten Samma biomassa per liter vatten ger klarare vatten om partiklarna är större Detta skulle i sin tur kunna ha orsakats av en struktuell förändring av planktonsamhället

15 Potetiella ålgräsutbredningen i dag kontra för 130 år sedan: - I dag ålgräs ned till 5-6 meter i Kattegat och Skagerrack och till kanske 10 meter i Öresund. - Kattegats totalyta (enligt kartan) är kv. km - Ytan 0 6 meter är 2143 kv. km, ca 10 %. - Ytan 0 20 meter är11083 kv. km, ca 50 % av hela Kattegats yta - Drastiska skillnader även på hela vattenvolymen som i sin tur kan påverka andra bentiska organismer

16

17

18 Därför går vi Petersens fotspår syfte och möjligheter? Det moderna samhället förändrar havsmiljön i en accelererande takt. Petersens undersökning genomfördes innan: - industrialismens genombrott - befolkningsutvecklingen (fördubbling i området jmf med slutet av 1800-talet) - bottentrålen togs i bruk - förändrade jordbrukstekniker och landanvändning m.m.

19 Sammantaget Sammantaget bidrar dessa förändringar i olika omfattning till förlust av marina habitat och förändrad/minskad biologisk mångfald som på sikt hotar viktiga ekosystemtjänster, t.ex. reningskapacitet och marina livsmedel.

20 I nuläget - Bedöms miljökvalitetsnormer för bland annat havsmiljödirektivet (även kallat marina direktivet) på en kanske redan utarmad miljö. - Baseras genomförandet av habitatmodelleringar i Sverige generellt på begränsade och bristfällig grunddata. - Utgör taxonomisk kunskap generellt i Sverige inte en högt prioriterat vetenskap och ekonomiska anslag för att utveckla och möjliggöra vetenskapliga studier utarmas samtidigt förväntas forskarna uttala sig om den biologiska mångfalden paradox.

21 - Genom att lyfta Petersens undersökningar i människors medvetande flyttas baslinjen för kunskap avsevärt bakåt i tiden återupprätta värdet i talets deskriptiva arbetssätt. Skiljer sig egentligen inte avsevärt från dagens, men kan idag utföras med högteknologisk teknik. - Möjliggöra en framtida analys av en förändrad havsmiljö på en över hundraårig tidsskala som en viktig bakgrund till arbetet med miljö- och klimatförändringar. - Behov för en bättre förvaltning av vårt gemensamma havsområde.

22 - Unikt material finns såvitt vi erfarit ingen lika omfattande undersökning någon annanstans. - Fokus att skapa förutsättning för en allmän kunskap om ett Kattegatt anno 1880 bidra till att ändra den allmänna medvetenheten - jmfr en allmän kunskap om ett en gång i tiden grönskande Sahara.

23 Hur ser det ut i framtiden? - Den ökande koldioxidhalten i atmosfären fram till nästa sekelskifte minskar ph i havet med 0.3 enheter, vilket motsvarar mer än en fördubbling i surhet. Detta är den största och snabbaste förändring i havets ph på över 30 miljoner år.

24 - Forskning visar att effekter av havsförsurning kan vara omfattande, speciellt för arter/individer som redan är stressade. - Kalcifiering hos t ex musslor drabbas av försurning, speciellt på larvstadiet. Men resultat från Kielbukten visar att om dessa individer får tillgång till mycket mat så kan de klara av försurningen. - forskning från Kattegatt/Skagerack visar att effekter av försurning på ålgräsängar blir mest påtaglig i samband med en ökad temperatur.

25 - samma forskning visar att indirekta effekter förmedlad genom ekosystemet (dvs konkurrens, predation, osv) blir minst lika viktiga som direkta effekter. - samma forskning visar att havsförsurning och uppvärmning driver ålgräs ekosystemen åt samma håll som övergödning och överfiske: ålgräsängarna blir dominerade av fintrådiga alger. Det är möjligt att tillfälligt motverka/lindra effekter av försurning och uppvärmning genom att minska andra stressfaktorer i kustområdena - främst fisketrycket och övergödningen.

26 Slut!