Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion"

Monica Dahlberg
för 4 år sedan
Visningar:

Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem Ekosystemtjänster Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion Direkt och indirekta drivkrafter för

1 Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem Ekosystemtjänster Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion Direkt och indirekta drivkrafter för förändring med olika perspektiv på mänsklig välfärd Henrik Svedäng Havsmiljöinstitutet (HMI), Göteborgs universitet och Stockholms universitets Östersjöcentrum

(lokalt engagemang, siklöja) Danmark/Sverige: Öresund (tillväxtregion, miljö, fiskeförvaltning) Norge: Helgeland (marin ekologi, turism,

2 Gjord av: Minna Kallio Åland: Lumparn (övergödd vik, med lokalt engagemang) Finland: Neiden (samisk gränsälv med lokalt fiske) Finland: Puruvesi (sjösystem med småskaligt traditionellt fiske) Finland/Sverige: Kvarken (havsplanering, hållbart nyttjande) Sverige: Kalix skärgård (lokalt engagemang, siklöja) Danmark/Sverige: Öresund (tillväxtregion, miljö, fiskeförvaltning) Norge: Helgeland (marin ekologi, turism, friluftsliv) Färöarna (kulturell identitet, lokal förvaltning) Island (traditionell sälfångst & kvinnlig ILK) Grönland: Disko Bay (ILK, inuitsamhällen)

3 Intentionerna med den IPBES-liknande studien: Syftet är att på en konceptuell nivå visa hur naturen och mänskliga samhällen interagerar med varandra Habitatförstörelse, inklusive byggande, eutrofiering, fiske och klimatförändringar är exempel på direkta, antropogena drivkrafter som påverkar nordiska kustområden Politik och ekonomi är de huvudsakliga indirekta drivkrafter som kan leda till såväl försämringar som förbättringar av nordiska marina miljöer

4 Den nordiska kustregionen har en mycket varierande geologi, biologi och ekologi Ytvattnets temperaturvariation sommartid Source: Copernicus Marine environment monitoring service ( downloaded for 16 June Maps by NIVA (Hege Gundersen).

Salinitet: Saliniteten (salthalten i havsvatten) varierar från fullt oceaniska förhållanden(~35 PSU) på den norska västkusten till nästan sötvatten (<3 PSU) i den inre

5 Salinitet: Saliniteten (salthalten i havsvatten) varierar från fullt oceaniska förhållanden(~35 PSU) på den norska västkusten till nästan sötvatten (<3 PSU) i den inre delen av Bottniska viken Source: Copernicus Marine environment monitoring service ( downloaded for 16 June Maps by NIVA (Hege Gundersen).

Ekosystemtjänster Stödjande tjänster som fotosyntes och cirkulation av näringsämnen Reglerande tjänster som reglerar klimatpåverkan, sjukdomshantering, nedbrytning av avfall

6 Ekosystemtjänster Stödjande tjänster som fotosyntes och cirkulation av näringsämnen Reglerande tjänster som reglerar klimatpåverkan, sjukdomshantering, nedbrytning av avfall och rening av vatten Försörjningstjänster som ger oss mat och vatten Kulturella tjänster som bidrar till rekreation, existentiella och estetiska värden Source: NIVA (J. Gitmark).

7 I den nordiska kuststudien, är naturens bidrag relaterade till en mängd tjänster Vilda levande resurser som fisk, alger och fåglar är en viktig ekosystemtjänst Regulatoriska tjänster: Kustvatten dämpar variationer i lokalt klimat och näringsämnen recirkulerar Source: Figure is adopted from HELCOM (2010).

8 Fysisk och estetisk upplevelse och interaktion med växter och djur, ekosystem och landskap: Alla de nordiska fallstudierna understryker betydelsen av kulturarvet och den biologiska mångfalden Source: Håkan Tunón, 2017.

9 Energiproduktion vid kusten med vind- och vågkraft, algodling och havsvatten som ett värmelager, Hantering av avfall och gifter: nedbrytning av avfall och gifter i biota

10 Trade-offs Det finns besvärande trade-offs mellan biokulturella värden och bevarande av arter, t.ex. ålfiske Source: ICES, 2016.

11 Naturliga drivkrafter Source: Hartvig Christie/NIVA. Sjöborrar betar på kelpen och riskerar att förstöra kelpskogar, om inte dessa kontrolleras av fysiska faktorer (temperatur) eller predation

12 Antropogena drivkrafter Source: van der Linden & Mitchell, 2009 Klimatnedbrytning och turism Source:

13 Antropogena drivkrafter Eutrofiering, brunifiering och havsförsurning är viktiga mänskliga drivkrafter i delar av Östersjön Source: Hannele Ilvessalo-Lax et al., 2018.

14 Kunskapsluckor Övervaka alla typer av ekosystemtjänster, dvs. tillhandahållande, reglering, kulturell samt stödjande tjänster. Vi behöver kritiskt granska befintliga indikatorer Integrera indikatorer och andra former av datakällor genom att analysera och syntetisera information till sammanhängande hypoteser och systembilder Bättre kunskap och förståelse för interaktioner mellan olika drivkrafter, särskilt vad det gäller delvis naturliga dynamiken i marina ekosystem och påverkansfaktorer och hur dessa kan påverka ekosystemtjänster

15 Policy rekommendationer Studera flera stressfaktorer i kustekosystem. I synnerhet måste de kombinerade effekterna av klimatpåverkan (uppvärmning, förhöjd nederbörd, vindpåverkan, försurning), eutrofiering och skörd av vilda populationer (t.ex. fiske) bättre lösas och förstås Identifiera incitament för bevarande och hållbar användning av biologisk mångfald i kustområdena. Ökat fokus på den marina biologiska mångfalden och påverkan av mänskliga aktiviteter. Relatera arbetet till FN: s hållbarhetsmål (SDG) Förbättra utvärderingen av biologisk mångfald och ekosystemfunktion inom de etablerade miljöövervakningsprogrammen (HELCOM, OSPAR, EU: s livsmiljödirektiv och fågeldirektiv och ramdirektivet om marina strategier).

Relevanta dokument

Förvaltning av nordens kustområden - En IPBES liknande bedömning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Förvaltning av nordens kustområden - En IPBES liknande bedömning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster Cecilia Lindblad, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency