Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015
|
|
|
- Lars-Göran Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet Lunchseminarium 29 januari 2015
2 Innehåll Kort översikt om direktivet Vad ska övervakas? Vilka krav ställs? Hur motsvarar vår övervakning kraven? Vad händer framöver?
3 Havsmiljödirektivet, HMD Mål: God miljöstatus för EUs marina vatten och ekosystem till 2020 Geografisk täckning: Från kusten (enligt vattendirektivet) till och med ekonomisk zon (EEZ) Vatten, havsbotten och underliggande jordlager Arbetet sker i 6-årscykler
4 IB, GES, MKN, indikatorer 2012 Förvaltningscykel Övervakningsprogram 2014 Förvaltningscykel Övervakningsprogram 2020
5 Förvaltningsområden enligt havsmiljöförordningen Östersjöregionen och delregionen Nordsjön (Skagerrak, Kattegatt och Öresund norr om bron)
6 Rapporteringen Rapportering till EU den 31 oktober 2014 Webbaserade rapporteringsformulär + textrapport
7 Vad ska övervakas? 11 temaområden Biologisk mångfald (D1) Främmande arter (D2) Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur (D3) Marina näringsvävar (D4) Övergödning (D5) Havsbottnens integritet (D6) Hydrografiska förändringar (D7) Farliga ämnen (D8) Farliga ämnen i fisk och skaldjur (D9) Marint avfall (D10) Tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller (D11) Däggdjur Fåglar Fisk pelagiska livsmiljöer Bentiska livsmiljöer 13 övervakningsprogram
8 Tretton övervakningsprogram Biologisk mångfald marina däggdjur (D1 och 4) Biologisk mångfald fåglar (D1 och 4) Biologisk mångfald fisk (D1 och 4) Biologisk mångfald kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur (D3) Biologisk mångfald bentiska livsmiljöer (D1, 4 och 6) Biologisk mångfald pelagiska livsmiljöer (D1 och 4) Främmande arter (D2) Övergödning (D5) Hydrografiska förändringar (D7) Farliga ämnen (D8) Farliga ämnen i fisk och skaldjur (D9) Marint avfall (D10) Tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller (D11) + Underprogram
9 Nationell samordning Biologisk mångfald marina däggdjur (D1 och 4) Biologisk mångfald fåglar (D1 och 4) Biologisk mångfald fisk (D1 och 4) Biologisk mångfald kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur (D3) Biologisk mångfald bentiska livsmiljöer (D1, 4 och 6) Biologisk mångfald pelagiska livsmiljöer (D1 och 4) Främmande arter (D2) Övergödning (D5) SGU Hydrografiska förändringar (D7) Farliga ämnen (D8) Farliga ämnen i fisk och skaldjur (D9) Marint avfall (D10) Tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller (D11) Naturvårdsverket SMHI Strålsäkerhetsmyndigheten Kustbevakningen Livsmedelsverket
10 Vad ska övervakas? Övervakningen ska adressera 4 kategorier i DPSIR-kedjan Tillstånd och miljöförändringar (State/Impact) Belastning (Pressures) Mänskliga aktiviteter (del i Drivers) Effekter av åtgärder (Response)
11 Tillstånd och miljöförändringar Bestånd av marina däggdjur, sjöfågel och fisk Tillståndet för bentiska och pelagiska livsmiljöer (bottenfauna, makrovegetation, plankton) Näringskoncentrationer, siktdjup, syrekoncentration, havsförsurning Temperatur, salthalt, strömmar och vågor. Förekomst av främmande arter, patogener i badvatten Koncentrationer av farliga ämnen Effekter av farliga ämnen (säl, fisk, havsörn, imposex och vitmärla)
12 Vad ska övervakas? Övervakningen ska adressera 4 kategorier i DPSIR-kedjan Tillstånd och miljöförändringar (State/Impact) Belastning (Pressures) Mänskliga aktiviteter (del i Drivers) Effekter av åtgärder (Response)
13 Belastning Uttag av fisk Tillförsel av näring och farliga ämnen (inklusive olja) Skräp på stränder och havsbotten Tillförsel av buller
14 Vad ska övervakas? Övervakningen ska adressera 4 kategorier i DPSIR-kedjan Tillstånd och miljöförändringar (State/Impact) Belastning (Pressures) Mänskliga aktiviteter (del i Drivers) Effekter av åtgärder (Response)
15 Mänskliga aktiviteter Muddring och dumpning Trålning Utsättning av främmande arter Landaktiviteter som tillför föroreningar (t.ex. punktutsläpp och avrinning från jordbruk/ skogsbruk)
16 Vad ska övervakas? Övervakningen ska adressera 4 kategorier i DPSIR-kedjan Tillstånd och miljöförändringar (State/Impact) Belastning (Pressures) Mänskliga aktiviteter (del i Drivers) Effekter av åtgärder (Response)
17 Effekter av åtgärder Saknas Övervakning för att följa upp effekter av genomförda åtgärder kommer att ingå i nästa övervakningsprogram när åtgärdsprogrammet har genomförts. Denna övervakning kommer att falla in under de andra kategorierna.
18 Övervakning som omfattas: Pågående övervakning (ej engångsinsatser) Tillgängliga data NMÖ, RMÖ, recipientkontroll Men även
19 Annan eller ny övervakning T.ex. Inventering av tumlare (SCANS och SAMBAH) Utsläpp av olja Främmande arter Buller Skräp Registrering av mänskliga aktiviteter som orsakar belastning (t.ex. trålning, muddring/dumpning)
20 Vilka krav ställs? Ska ge underlag för uppföljning av GES baserat på MKN, deskriptorer och kriterier samt grundläggande förhållanden och påverkan & belastning som angetts i Bilaga III
21 Vilka krav ställs? Övervakning ska koordineras mellan länder
22 Internationell koordinering CIS (t.ex. DIKE, vägledningsdokument) HELCOM Monitoring Manual OSPAR JAMP Bi- och trilaterala möten (SE-NO-DK och SE-FI-EE) BALSAM Östersjön JMP NS/CS Nordsjön och Keltiska havet
23 Vilka krav ställs? Bygga på och integreras med övervakning enligt andra direktiv
24 HMD RDV Bygga på och integreras med övervakning enligt andra direktiv AvloppsD BadvattenD NitratD PrioD Helcom & Ospar ArthabitatD FågelD GFP
25 Vilka krav ställs? Data ska vara tillgänglig - Sekretess? - Levereras till datavärd?
26 Vilka krav ställs? Riskbaserad Adaptiv - förändrad risk - ny förståelse
27 Vad besvarades i rapporteringen? Metoder och variabler Startdatum och provtagningsfrekvens Rumslig omfattning och täckning Datakvalitet och datahantering/lagring
28 Frågor i rapporteringen Är programmen tillräckliga för bedömning av GES och uppföljning av MKN? Hur har samordning genomförts? Tar programmen hänsyn till naturlig variation? Fångar övervakningen upp gränsöverskridande frågor? Vilka planer finns för att åtgärda bristerna? När kommer övervakningen att vara tillräcklig?
29 Främmande arter Marint avfall Marint buller Övergödning Påverkan & belastning Hydrografiska förändringar Farliga ämnen Farliga ämnen i fisk & skaldjur Marina däggdjur Fisk Fåglar Biologisk mångfald Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur Status för de 13 programmen i HMD-ÖP Grönt MÖ pågår (täcker in det viktigaste) Gult MÖ pågår men i otillräcklig omfattning Rött MÖ under utveckling Pelagiska livsmiljöer Bentiska livsmiljöer Brister Främmande arter Buller Livsmiljöer Näringsvävar Fåglar och tumlare Skräp Belastning av farliga ämnen Aktiviteter Riskbaserad och adaptiv övervakning
30 Utmaningar Spretig övervakning olika metoder Många utförare HaV:s rådighet spritt ansvar Tid/rum svåra prioriteringar Parallella processer komplex koordinering Begränsad budget
31 Vad händer nu? Artikel 12-granskning Kommissionen granskar alla övervakningsprogram Genomförande av planerade aktiviteter Faktablad på webben
32 Planerade aktiviteter Ny/utökad övervakning Utvärderingar Utredningar Litteraturstudier Utvecklingsprojekt - Läs mer i tabell 67 i rapporten
33 Tack!
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR MILJÖ Generaldirektören Bryssel den 2 3 JAN. 2017 ENV/C2/LMR/gm Ares(2016) Ambassadör Lars Danielsson Sveriges ständige representant vid Europeiska unionen
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla 2012-03-29 Vattendelegationsmöte Bertil Håkansson 1 Havsmiljödirektivet God havsmiljö 2020 Bertil Håkansson, enhetschef Havs- och vattenmyndigheten
Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet
Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Hav och Samhälle, Marstrand 2012-11-28 Mats Ivarsson Havs- och vattenmyndigheten Mats.Ivarsson@havochvatten.se Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet
Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012
Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen Den nationella övervakningen utgörs av ett referensprogram vars syfte är att beskriva miljötillståndet i ett översiktligt
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.1.2017 COM(2017) 3 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Bedömning av medlemsstaternas övervakningsprogram enligt ramdirektivet om en marin
BILAGA. till. kommissionens direktiv
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.5.2017 C(2017) 2842 final ANNEX 1 BILAGA till kommissionens direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG vad gäller de vägledande förteckningar
Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet
SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför
Europeiska unionens råd Bryssel den 19 januari 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 19 januari 2017 (OR. en) 5444/17 ENV 36 MAR 14 FÖLJENOT från: inkom den: 16 januari 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska
God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön
God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön Havs- och vattenmyndighetens remissversion 2015-02-01 Dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-02-01
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt
Övergödning. och effekterna. Philip Axe
Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare
Bilaga. God havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Åtgärdsprogram för havsmiljön. Bakgrund och förutsättningar Dnr:
Bilaga God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Åtgärdsprogram för havsmiljön. Bakgrund och förutsättningar Dnr: 3563-14 Havs- och vattenmyndighetens förslag inför samråd februari 2015
Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön (Svarstid 30 april)
SIGNERAD 2015-04-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2015-04-20 Vår referens Jessica Pettersson Utvecklingssekreterare jessica.pettersson@malmo.se Tjänsteskrivelse Samråd om förslag till åtgärdsprogram
Havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 26 maj 2014
Havsmiljödirektivet Lunchseminarium 26 maj 2014 Innehåll Kort översikt om direktivet och svensk lagstiftning Vad är god miljöstatus? Hur gör man bedömning? Vilka miljökvalitetsnormer har vi? Vad händer
Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?
2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten
DIREKTIV. (Text av betydelse för EES)
18.5.2017 L 125/27 DIREKTIV KOMMISSIONENS DIREKTIV (EU) 2017/845 av den 17 maj 2017 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG vad gäller de vägledande förteckningar över faktorer
Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se
Hej! Petra Holgersson. Stiftelsen Håll Sverige Rent
Hej! Petra Holgersson Stiftelsen Håll Sverige Rent 1962 2016 1964 en annan tid. För att se filmen, gå in på www.renkustlinje.se HAVSMILJÖDIREKTIVET faktablad Marine Strategy Framework Directive 2008/56/EG
Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
REMISSVERSION. God havsmiljö Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer. Remissversion
REMISSVERSION God havsmiljö 2020 Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer Remissversion 2012-03-19 God havsmiljö 2020 Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer Remissversion 2012-03-19 Havs-
x Stockholms läns landsting i (s)
x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i havsmiljöförordningen (2010:1341); Utkom från trycket den 10 juni 2011 utfärdad den 26 maj 2011. Regeringen föreskriver i fråga om havsmiljöförordningen
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön;
Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder
Information från Länsstyrelsen Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder Miljögifter Miljögifter - Tidplan för klassningar Nationell påverkansanalys (GIS) A-, B- och C-anläggningar
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08
God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30
God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-12-14 Ansvarig utgivare:
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 augusti 2011 980/2011 Statsrådets förordning om havsvårdsförvaltningen Utfärdad i Helsingfors den 25 augusti 2011 I enlighet med statsrådets beslut,
Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten
Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten Anneli Harlén 2012-04-20 1 Länsstyrelserna 2012-04-20 2 Skriv ditt namn här 2012-04-20 3 HaV Ungefär 230 anställda Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn,
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Havsförvaltningsplan: om havsmiljöns tillstånd och åtgärder + finansiering för en god havsmiljö
Havsförvaltningsplan: om havsmiljöns tillstånd och åtgärder + finansiering för en god havsmiljö Specialsakkunnig, Naturmiljöavdeliningen, Enheten för skyddet av vatten och hav Havsförvaltningsplanens delar
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik
Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning?
Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning? En kort sammanfattning över vad departementet svarade på EU:s frågor om övervakning och kartläggning
KOMMISSIONENS BESLUT (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.5.2017 C(2017) 2901 final KOMMISSIONENS BESLUT (EU) / av den 17.5.2017 om fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, specifikationer
Yttrande över förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, bakgrund och förutsättningar
MISSIV 2015-04-13 RJL 2015/341 Regionledningskontoret Avsändare Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Yttrande över förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, bakgrund och förutsättningar Förslag
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Hur HaV verkar för levande hav, sjöar och vattendrag Utveckling av råd, stöd, bedömningsgrunder, handböcker Tillsynsutveckling RU Utveckling
Nord Stream 2 Miljöredovisning
Nord Stream 2 Miljöredovisning 2017-05-02 BAKGRUND OCH INTRODUKTION Stora likheter mellan Nord Stream och Nord Stream 2 Erfarenheter från planering och genomförande av Nord Stream har kunnat användas vid
Underlag till inledande bedömning 2018 inom havsmiljöförordningen. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:18
Social analys med inriktning mot hälsooch sysselsättningseffekter av att uppnå god miljöstatus samt analys av befintliga styrmedel inom den maritima sektorn Underlag till inledande bedömning 2018 inom
Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen
Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen Bakgrund - Varför bedriver vi SRK-program? Enligt miljöbalken är den som utövar miljöfarlig verksamhet skyldig
Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll
Ver 1(5) Datum 2015-03-03 Detta är Kattegatts kustvattenråd Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Geografiskt område... 2 3. Kustvattenrådets syfte... 3 4. Organisation... 3 4.1 Deltagare i Kattegatts kustvattenråd...
Vad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till
Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014
Grundvatten Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014 Aktuella frågor Föreskrifter Vägledning till SGUs föreskrifter Kommissionens kritik avseende grundvatten
Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd
Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden
Välkommen! Havs- och vattenpolitiken. Björn Sjöberg Havs- och vattenmyndigheten Uppstartskonferens Halland och Båstad
Välkommen! Uppstartskonferens Halland och Båstad 2014-10-17 Strandbaden Falkenberg 1 Havs- och vattenpolitiken Björn Sjöberg Havs- och vattenmyndigheten 1 Havs- och vattenmiljöpolitiken Nationella miljömålen
Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?
Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte
Vattendirektivet i Sverige
Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten 2016-04-07 Mats Svensson, Havs- och vattenmyndigheten Mats.svensson@havochvatten.se Hur djup är Östersjön? 2 Vad gör Havs- o vattenmyndigheten? Miljöövervakning
Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten
Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:
Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe
Näringsämnen En fördjupning Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Vem är detta? Utredare på Havs- och vattenmiljö enheten Samordnare inom Regionala Havskonventionerna Övergödning som fokusområde Började
God havsmiljö remiss om åtgärdsprogram för havsmiljön. KS
Beslutsförslag 2015-03-26 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing God havsmiljö 2020 - remiss om åtgärdsprogram för havsmiljön. KS 2015-39 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår
Implementation Strategy of the European Water Framework Directive
Implementation Strategy of the European Water Framework Directive For the first time in history, twenty-nine Countries are committed to jointly manage all their freshwater resources on a basin scale to
Handlingsplan för marint områdesskydd
Marint områdesskydd Handlingsplan för marint områdesskydd Art-och habitatdirektivet i förhållande till havsmiljödirektivet och regionala havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom Fiskereglering som bevarandeåtgärd.
Syftet med havsmiljöövervakningen är att: beskriva tillståndet i havsmiljön följa förändringar i havsmiljön följa upp effekter av insatta åtgärder
Vi övervakar havet 2 Vi övervakar havet För att hålla koll på hur havet mår övervakar vi tillståndet i den svenska havsmiljön, från Skagerrak i väst till Bottenviken i norr. Vi är många som samarbetar
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch
Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning
Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning Miljökvalitetsnormer för vatten Ställs krav på en övervakning av miljötillståndet som ger hög och/eller känd konfidens och noggrannhet. Den övervakning
Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP
Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram
HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande
YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter
SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.
Skriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Handlingsprogram för Bottenviken - 2005
Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem
Skydd av hav, exempel Hanöbukten
Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?
Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien
Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Kjell Larsson Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet 1960-talet
Nätverket Renare Mark Vårmöte Vatten och sediment Källa till hav Vatten-, havsförvaltning och sediment. Jakob Granit Generaldirektör
Nätverket Renare Mark Vårmöte Vatten och sediment 2019-03-20 Källa till hav Vatten-, havsförvaltning och sediment Jakob Granit Generaldirektör Söt- och kustvattensystem försämras snabbt på global nivå
ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET
ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET 2018-03-01 VILKA ÄR VI Baltic Pipe Projektet är utvecklat av: GAZ-SYSTEM S.A. (Polen) Energinet (Danmark) Ramböll är anlitade för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning
Mikroplast en ödesfråga
Mikroplast en ödesfråga NV RU Mikroplaster identifiera och föreslå åtgärder mot utsläpp av mikroplaster i havet från viktigare källor i Sverige Johanna Eriksson Johanna.eriksson@havochvatten.se HaV:s roll
Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,
Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012
Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och
Fyra år och åtta åtgärder för Östersjön
Fyra år och åtta åtgärder för Östersjön 1 Omslagsfoto: B Ekberg/Azote 2 För oss vid Stockholms universitets Östersjöcentrum står havet i fokus. Vårt arbete för en bättre och mer hållbar havsmiljö bygger
Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön
Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta
Kartläggning och analys: Skyddade områden
Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden
Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
RP 242/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
02008L0056 SV
02008L0056 SV 07.06.2017 001.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna
Så åstadkommer vi (tillsammans) ett vatten av god kvalitet
Så åstadkommer vi (tillsammans) ett vatten av god kvalitet Vattendagen 2017 Kristiandstad Jakob Granit, Generaldirektör Söt- och kustvattensystem försämras snabbt på global nivå 80% världens befolkning
Hur vill vi att övervakning av vatten(förekomster) ska se ut 2016? Ann-Karin Thorén Södra Östersjön
Hur vill vi att övervakning av vatten(förekomster) ska se ut 2016? Ann-Karin Thorén Södra Östersjön Business as usual? Regeringens ståndpunkt enligt svar till EU kommissionen: Sverige har en prispolitik
Samverkan och samråd
Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan
25.6.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 164/19 DIREKTIV
25.6.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 164/19 DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens
Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.
Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral klimatprogrammet Det finns en stark
- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv
Att övervaka biologisk mångfald i havsmiljö - med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv Övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö. Vad har SE, måste vi ha och vill vi ha? SE
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket
På våg mot Nationellt delegationsmöte
På våg mot 2016 Nationellt delegationsmöte 2012-03-29 Cykel II 2012 rapport EU ÖVF & Arbetsprogram Övervakningsprogram Dataförsörjning Åtgärdsunderlag avrinningsområden Kvalitetssäkra databaser 2011 2012
YTTRANDE Dnr SU
1(6) YTTRANDE 2010-09-20 Dnr SU 302-2017-10 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm M2010/3188/R Remiss: Förslag till genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av
Vattendelegationen Norra Östersjön. Sammanträde 7 december 2017, Västerås
Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde 7 december 2017, Västerås Omvärldsbevakning Utredningar pågående och på gång Miljöövervakningsutredningen Vattenförvaltningsutredningen Övergödningsutredningen
Hur hänger det ihop? Åtgärdsunderlag, åtgärdsprogram och förvaltningsplan
Hur hänger det ihop? Åtgärdsunderlag, åtgärdsprogram och förvaltningsplan Hur hänger allt ihop? Jordbruk Vattenkraft Skogsbruk Industri Exploatering Övergödning Fysisk påverkan Försurning Miljögifter
HaV på stabil grund. Jakob Granit, Generaldirektör. Miljöchefsmötet 2017
HaV på stabil grund Jakob Granit, Generaldirektör Miljöchefsmötet 2017 Söt- och kustvattensystem försämras snabbt på global nivå 80% världens befolkning är exponerade för vattenosäkerhet Döda zoner i kustvatten
Havsmiljöinstitutet REMISS 1 / 5. Havs- och vattenmyndigheten
Havsmiljöinstitutet REMISS 1 / 5 2014-04- 23 dnr HAV 1025-14 Havs- och vattenmyndigheten Havsmiljöinstitutets synpunkter på remiss avseende Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014-03- 04 om God havsmiljö
SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?
SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen? Stefan Löfgren Stefan.Lofgren@vatten.slu.se 070-69 55 177 Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, Borås,
Bryggor och uppgrumling av sediment
Bryggor och uppgrumling av sediment Påverkan på ålgräset i västra götalands län Louise Eriander Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs Universitet Bryggor och uppgrumling av sediment Påverkan
Referensgruppsmöte Jord- skog
Referensgruppsmöte Jord- skog Vad händer inom vattenförvaltningen? Mats Wallin Tillsammans värnar vi vattnets värden! Samrådsperioder Synpunkter på samrådsmötena Vattenskyddsområden. Länsstyrelsen i vissa
Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
4.7.2017 L 171/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/1180 av den 24 februari 2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/118 om fastställande av
Hav möter Land vill ändra på detta.
Tänk dig en värld där kartan tar slut vid gränsen Där kunskapen ligger gömd i skilda lådor En värld där klimatet snart kanske höjer vattennivån och rubbar ekosystemen Välkommen till Kattegatt Skagerrak
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030
Vatten - Avlopp - Kretslopp 2019-03-13 Source2Sea så arbetar HaV med vatten i ett avrinningsområdesperspektiv Jakob Granit Generaldirektör 1 Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år
Yttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson
Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra Anette Johansson anette.johansson@boverket.se HaV:s åtgärder i åtgärdsprogrammet för havsmiljön 2015-12-14 Åtgärdsprogrammet för
Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015
Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att