Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.

Transkript

1 Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral klimatprogrammet

2 Det finns en stark politisk vilja att skydda hav i allmänhet och Östersjön i synnerhet EUs marina strategi (övergripande strategi) Vattenramdirektivet Havsstrategidirektivet Rekommendationen om integrerad förvaltning av kustzoner (ICZM) Österjöns handlingsplan (HELCOM: BSAP) Parlamentarikerinitiativ, europeiska, nordiska och nationella Regeringsinitiativ: program, handlingsplaner Även annan relevant lagstiftning: t.ex. habitatdirektivet Havets goda ekologiska status är accepterat som mål

3 Vad betyder implementering? EU-lagstiftningen transponeras=införlivas i den nationella lagstiftningen I detta fall i Finland: Lag om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen /1299 ( 1): Planeringen av vattenvården och havsvården utförs och verkställs genom samordning och sammanfallande målsättningar. I fråga om havsvårdsförvaltningen tillämpas ekosystemansatsen för hanteringen av belastning och påverkan på den marina miljön till följd av mänsklig verksamhet, så att uppnåendet av en god miljöstatus i den marina miljön eller de marina ekosystemens förmåga att reagera på förändringar orsakade av mänsklig verksamhet inte äventyras, samtidigt som en hållbar användning av marina varor och tjänster möjliggörs. Rekommendationer såsom den om integrerad kustförvaltning transponeras inte, utan beaktas i mån av möjlighet

4 Uppföljning, rapportering Teori Principer, mål, processer Övergripande strategi (EU) Specifik lagstiftning, nationella mål, styrmedel Nationell nivå Förverkligande, mobilisering, tolkning Regional & lokal nivå

5 Många nivåer och parallella processer i förvaltningen Varje nivå består av många olika parallella enheter som kan samverka, eller vara neutrala eller antagonistiska i förhållande till varandra. Delvis oberoende strategier kan uppstå på vilken nivå som helst; lagstiftningen lämnar rum för tolkning och fri aktivitet

6 Vilken kunskap behövs för att tillämpa direktiv nationellt, regionalt och lokalt? Grundkunskap om själva havet: När är tillståndet gott? Komissionens beslut om hur ett gott ekologiskt tillstånd kan bestämmas (2010/477/EU) Hur förändras havets tillstånd till det bättre eller det sämre, hur sker förändringarna? Varför sker förändringar?

7 DPSIR Havet är ett socio-ekologiskt komplex Förståelsen av havet förutsätter förståelse av de mänskliga processer som påverkar och påverkas av Österjön Varför vidtas (inte) åtgärder som påverkar havets tillstånd: ekonomi/politik/juridik/teknik/sociologi/psykologi? Vilka åtgärder är (o)möjliga och vilka är de mekanismer och processer som leder till önskade effekter? Hur sammanjämka olika intressen? Hur lösa de konflikter som inte kan undvikas mellan olika former av utnyttjande?

8 FACTORS IN THE BOTHNIAN SEA CASE Climate projections Biological changes Semi-profs Hobbyists Hydrography Human activities Long time-series Quantity Quality Stakeholder data Habitats & species Precise information needed Data New species Land upheaval Natural processes BOTHNIAN SEA Population changes Diseases Hydrography Ecosystem services Pressures Tourism Oil spills Hunting Recreation Fisheries Recreation Aesthetics Substance retention Catchment development WWTPs Industry Nuclear power General public Future ambitions Conservation values Agendas Stakeholder objectives Stakeholder actions Conflicts National Park Natura Governance MSPD? MSFD Aquaculture Fisheries Renewable energy Gravel extraction Dredging Shipping

9 Lag om Bottenhavets nationalpark /326 1 Nationalparken För att skydda naturen under vattenytan på öppet hav i Bottenhavet, dess skärgård och kobbar, kustens våtmarker och de arter som förekommer där och för att vårda deras naturliga omgivning, för att bevara natur- och kulturarvet samt för intresset för naturen, undervisning och forskning liksom även för uppföljning av förändringar i miljön inrättas Bottenhavets nationalpark som är en sådan nationalpark som avses i naturvårdslagen (1096/1996). När Bottenhavets nationalpark inrättas tryggas dessutom ett livskraftigt yrkesfiske genom att särskilt skyddet och återupplivandet av naturliga fiskbestånd främjas och djurbestånd som är skadliga för fisket regleras. 4 Fiske Trots bestämmelserna om fridlysning i 13 i naturvårdslagen är fiske tillåtet i Bottenhavets nationalpark på statens område enligt vad som föreskrivs i 6 i lagen om fiske (286/1982).

10 Regional nivå

11 Fåglar Habitat Säl Särskilda habitat Övriga värden Förlorade värden? Bottenhavets nationalpark Fisk (sika, gös, strömming, flundra, harr) Skötselplan Biologiska värden Skyddstatus Värderingar Möjlig utvidgning? Tillgänglig information Sjöfart Kärnkraftverk Tillrinningsområde: -belastning Tryck utifrån Fiske Fiskodling Vindkraft Grustäkt, muddring, dumpning

12 Mikronivån: alternativa effekter

13 Tranformationmatris Nuvarande tillstånd Framtida tillstånd Utmärkt Gott Nöjaktigt Dåligt Utmärkt 0,8 0,1 0,05 0 Gott 0,2 0,8 0,1 0,05 Nöjaktigt 0 0,1 0,8 0,1 Dåligt 0 0 0,15 0,85 Vilka faktorer påverkar sannoligheterna och i vilken riktning drivs de? -Mänskliga ingrepp -Klimat -Övriga externa faktorer

14 Utvärdering behövs i tillämpning av lagstiftning Det vi gör idag syns (om alls) långt i framtiden Vi måste behärska och förstå processerna: DPSIR från början till slut Vi måste gå från land (luft) till kust till hav och tillbaka igen Vi lever i en föränderlig värld, vi måste dels lära oss av våra egna tilltag, dels följa med vad som sker oberoende eller ovanom dem Foto: gränsbevakningen

15 Slutsatser Det behövs en ny och fördjupad tvärvetenskaplighet där tidigare skilda begreppssystem sammanförs Vi måste ta bort alla hinder för dataöverföring och analys, sträva till nya kombinerade analyser av hur havs- och kustmiljön förändras Gamla förvaltningsmodeller och strukturer måste ofta ruskas om när man tillämpar direktiv för att de ska få avsedd verkan

16 Marine Spatial Planning in a Changing Climate (MARISPLAN) Foto: Seppo Knuuttila

17 Trophic scale Trophic scale Trophic scale Trophic scale Trophic scale Trophic scale 8,0 7,5 8,0 7,0 7,5 7,0 6,5 6,5 6,0 6,0 5,5 5,5 5,0 5,0 4,5 4,5 4,0 4,0 3,5 3,5 BREDVIKEN 1986 Reningsverket stängs 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 3,0 3, ,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3, ,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 Poor Mediocre Good Excellent 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 GAMMELSTADSFJÄRDEN VÄSTER TOKAN 1986 Reningsverket stängs 3,0 3, Poor Mediocre Good Excellent Poor Mediocre Good Excellent