Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Transkript

1 Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå

2 Bärkraftig fiskerihushållning: Faktorer som inverkar på fiskarens vardag Skyddsbehov; ekologiska dimensionen Resursen Nyttjandeoch kulturella behov Ekonomisksociala behov

3 Vem vet bäst? Hur tänker vi? Metoder Värderingar Yrkesfiskare Vattenägare Fritidsfiskare Fisket Medborgare Staten EU Verkningar

4 Olika intressenter ser samma resurs genom olika ögon Resultat: intressekonflikt VATTENBRUK FRITIDSFISKE LOKALBO YRKESFISKE NATURSKYDD RESURS HAVET o FISKBESTÅNDEN SJÖFART TURISM INFRASTRUKTUR LOKAL- o REGIONAL FÖRVALTNING

5 Östersjöns djupkarta och saltvattenpulsens rutt via de danska sundena till Östersjön (röda pilar).

6 Öppnahavs ekosystem

7 Kustvattenekosystem

8 Sötvattenekosystem

9 Gråsälens och Östersjövikarens roll i ekosystemet?

10 Skarvarnas roll i ekosystemet?

11 Har siken förlorat sin ekologiska nisch? Ja och nej!

12 Fiskinfo

13

14 Provfiskelokaler av kustnära fiskbestånd

15 Vad gör man, vem gör vad: EU, Helcom, nationella myndigheter The Baltic Sea Action Plan Ramdirektivet om en marin strategi syftar till god havsmiljöstatus inom EU senast 2020

16 STYRNINGSMEKANISMER FÖR HÅLLBART FISKE Målsättning: ett sunt ekosystem där fiskbestånden har möjlighet till en att årlig reproduktion, - där fiskare har möjlighet att utnyttja resursen varvid förutsättningarna till en ekonomisk- social säkerhet uppfylls 1.Juridis-förvaltningsmässiga styrningssystem (bindande/obligatorisk) 2. Ekonomiska styrningssystem (sanktioner/stödpolitik) 3. Övriga frivilliga styrningssystem (t.ex. Miljö- och kvalitetsssystem)

17 Reglering och vård stöder varandra EU beslut om totalförbud att utöva driftnätfiske från o med Lektidsfredningar regionalt/lokalt, ex årligen i Kvarkenområdet, Bottenviken Redskapsbestämmelserna (maskstorlek, ryssjornas placering, datumbaserade, stegvisa fiskeregleringar längs kusten) Kungsåder fiskleds bestämmelserna (älvmynningarna älvarna) Minimimåttkrav förekommer men svåra att förverkliga p.g.a. flere sikformer

18 Reglering kräver samtycke och förståelse av dem det berör Det är svårt att förbjuda eutrofieringen av havet avrinningsområdena strategiskt mycket viktiga Det är lättare att förbjuda fisket Reglering av säl- och skarvbestånden tycks fortfarande vara en pinsam sak för både forskare, naturskyddare och miljöförvaltningen även om man godkänner målsättningarna av en bärbar utveckling

19 Vi är på väg mot bättre samförvaltning: Alternativ vid samförvaltning Människorna ställer mål o. förbinder sig därtill Central- och Regional förv. Kommun Fiskeområdet Partners Utomstående partners Förändring= Förmågan att förnyas Vattenägare Fiskare Fiskodlare Fiskhandel Fiskförädlare

20 Vårdåtgärder som är av betydelse och kan verkställas Restaurering av rinnande vattendrag (vandringssik) Biotopvård i havet på kända lekplatser och yngelområden (havslekande sik)

21 Karvianjoki 2010; Veneskoski työn alla

22 Exempel 1 Satakunda, norr om Björneborg: Eteläjoki-Noormarkunjoki: restaurering kan påbörjas 2012? 20 forsavsnitt, 4 fiskleder Egentliga Finlands NTM-central, fiskeribiolog Leena Rannikko 22

23 Fiskevårdsåtgärder för att förstärka olika sikbestånd Befruktning av rom och efter kläckningen på våren direkta utplanteringar till åar eller strandnära zoner i åmynningarna eller littoralen i skärgården (ex. Pyhäjoki, ex. Malax-å, ex. Pyhämaa) Utsträckning av nykläckta sikyngel till 1-somriga: naturnäringsdammar, kassodling i havet (ex. Skärgårdshavet, Bottenviken, Kvarken); utsättning på hösten (vanligaste åläggandeåtgärden i Finland tillsvidare) Bevarandet av olika, lokala sikbestånd viktigt: därmed också odling av moderfiskstammar i vissa fall nödvändigt Undvikandet av inavel måste dock alltid beaktas

24 Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet: Karta över olika fiskstammar som odlas

25 Kläckeri vid Pyhäjoki ån

26

27

28 Nystartade sikar förflyttas till kassodlingen i Velkua 2010

29 Airisto-Velkua fiskeområde Startmatning av sikyngel Bromarv-sik, havslekande

30 Skärgårdshavet: Airisto-Velkua fiskeområde; sträckta sikar, förflyttning till kassarna i Airisto

31 Utsättningarna direkt till Skärgårdshavet nära Åbo i oktober 2010

32 Intersik- projektet bör...och kan: Bearbeta ett förvaltninsplan för de olika sikbestånden i Bottenviken tillsammans med lokala o regionala aktörer Ta ställning till och starta olika vårdåtgärder Namnge restaureringsobjekt, planera, verkställ och uppfölj Undvika att reglera bara fisket

33 Intersik-projektet har gett fina byggstenar för framtidens åtgärder om ni bara vågar ta itu och bygga vidare! TACK!