SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program
|
|
- Ludvig Ek
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SEABED
2 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti Projektets syfte är att framställa en ny vattenkvalitetsmodell för skärgårdarna och kustområdena i Stockholm, Åland, Skärgårdshavet och Västra Nyland (se bild). Speciell fokus läggs på studier av fosforavlagringar i sediment och betydelsen av fosforläckage från sediment för den allmänna vattenkvaliteten i skärgårdsområden. Totalbudgeten för SEABED är euro, av vilken 75 % finansieras med ERUF-stöd från INTERREG IVA programmet, delprogram Skärgårdar och öar. IVL Svenska Miljönstitutet AB, Naturvårdsverket, Närings-, trafikoch miljöcentralen i Egentliga Finland, Svealands Kustvattenvårdsförbund, Åbo Akademi och Ålands landskapsregering står för 25 % med nationell finansiering. Projektet leds av Husö biologiska station vid Åbo Akademi. De andra partners är IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Kungliga Tekniska Högskolan, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, Svealands Kustvattenvårdsförbund och Ålands landskapsregering. Många av partners hör även till projektets finansiärer och slutanvändare av projektets resultat och den nya vattenkvalitetsmodellen. 1
3 SEABED-projektområde och dess delområden. Uppsättning: P. Prabin 2
4 Om närsalttillståndet i Östersjöns skärgårds- och kustområden Trots omfattande vattenskyddsåtgärder för minskning av närsaltshalterna är tillståndet hos Östersjön i många avseenden fortfarande dåligt. Bottenområden med syrebrist har blivit allt vanligare, och närsaltshalterna i bottensediment och bottennära vatten är höga i många grunda skärgårds- och kustområden. Vattenskyddsåtgärderna på land har än så länge inte nämnvärt förbättrat tillståndet hos Östersjön. Foto: A. Linna Foto: C. Nilsson 3
5 Foto: A. Linna Tillståndet hos Östersjön förbättras långsamt, och den uppenbara ökningen av den så kallade interna belastningen gör förloppet långsammare. Förutom i öppna havsområden har syrebristen börjat orsaka fosforläckage ur bottensedimenten även i skärgårdar och kustområden, där fosfor har lagrats i sediment under flera decennier. Det här orsakar en ond cirkel av eutrofiering, där döda havsbottnar utanför Stockholm, i Skärgårdshavet och vid kusten av Västra Nyland utgör bra exempel på vad denna process kan leda till. I INTERREG IIIA projektet BEVIS konstaterades det, att även om skärgårdarna i Stockholm, Skärgårdshavet, Åland och Åbo med sina smala sund och varierade vattendjup formar en komplex omgivning, kan vattenkvalitet i områden modelleras relativt bra. Den uppbyggda modellen verkade dock klart underskatta betydelsen av den interna belastningen. 4
6 SEABED-projektet och dess målsättningar Uppgifterna i SEABED har fördelats mellan fem arbetsgrupper som stöder varandra: administration och koordinering, sedimentforskning, vattenkvalitetsmodellering och modellering av framtidsscenarier, uppställning av scenarier och användargränssnittet samt ökande av miljövetandet och spridning av information. Alla arbetsgrupper har minst en partner från Finland respektive Sverige. Ålands landskapsregering deltar i två arbetsgrupper. En ny 3-dimensionell matematisk vattenkvalitetsmodell konstrueras för projektområdet. Modellen består av en strömningsmodell och två modelldelar för biologiska och biogeokemiska processer. Den nya modellen beaktar bättre fosforläckaget från bottensediment än vad de tidigare modellerna har gjort. Existerande data på fosforbelastning och vattenkvalitetsmonitoring tillsammans med projektets egna mätningar på vattenkvalitet och sediment utgör grunden för modellen. För att illustrera långtidsförändringar produceras det även 4-5 scenarier på effekter av klimatförändring och de viktigaste programmen för vattenskydd i Östersjön (EU WFD, HELCOM BSAP). Scenarieresultaten kan laddas ner med hjälp av ett användarvänligt gränssnitt. 5
7 Foto: I. Puttonen Foto: C. Nilsson Foto: M. Karlsson SEABED ger goda möjligheter till miljömyndigheter och andra deltagare i Finland, Åland och Sverige att även i framtiden befrämja och sammanlänka samarbete och vattenskyddsåtgärder, beslutsfattande och forskning kring olika faktorer som påverkar vattenkvaliteten inom projektområdet. Information om projektets resultat sprids via hemsidor, broschyrer, media och informationsmöten. 6
8 Åbo Akademi, projektledare Johanna Mattila, Ålands landskapsregeringen Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland IVL Svenska Miljöinstitutet AB Svealands Kustvattenvårdsförbund Kungliga Tekniska Högskolan Upplägg av broschyren: Ari Linna. Foto på framsidan: A. Linna. Foto på bakpärmen: I. Puttonen
Projektdeltagare Åbo Akademi: Johanna Mattila, projektledare tel. +358 18 373 121 (sommar) +358 2 215 4384 (vinter) Tuula Kohonen, projektkoordinator tel. +358 2 215 3424 Sydvästra Finlands miljöcentral:
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?
Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Finlands miljöcentral, Coastal Research and Planning Institute
7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG
7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om
Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Vetenskap på tvären för ett friskare hav
Vetenskap på tvären för ett friskare hav Alf Norkko Tvärminne Zoologiska Station Helsingfors Universitet Foto: Ilkka and Anu Lastumäki 1 Foto: Alf Norkko Foto: Alf Norkko 2 Foto: Rod Budd 3 Havets biodiversitet
Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?
Vad har hänt efter Bottenviken LIFE? Liisa Maria Rautio 16 17.10.2007 Luleå 1 Bottenviken LIFE 2001 2005 2 Bottenviken LIFE fortsatte efter projektet Tidningsartiklar "Life projektet lyckades i Bottenviken".
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Foto: T. Kohonen 2005 BEVIS II
Foto: T. Kohonen 2005 BEVIS II 1.1.2007 30.11.2007 SLUTRAPPORT Tuula Kohonen och Johanna Mattila 2008 INNEHÅLL 1. Projektets bakgrund och målsättning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Målsättning...3 1.3 Målgrupp
EU-finansiering hur går det till och vad finns?
EU-finansiering hur går det till och vad finns? Göteborgsregionens kommunalförbund Linda Bell Projektkoordinator, GR Planering Rykten om EU-finansiering. Mycket Administration Svår ekonomi.. Krångligt!
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Skärgårdsnämnden. Möteskallelse
Skärgårdsnämnden Möteskallelse Kallelse nr: 1-2008 Tidpunkt: 4.2 2008 kl 1100-1500 Plats: Kallade: Kommungården, Kumlinge Till skärgårdsnämnden valda representanter från Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar,
Långtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius
Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående
Ljusterö kanal - en nygammal idé. Ljusterö 6 Oktober, 2007 Samarbetsgruppen Ljusterö kanal
Ljusterö kanal - en nygammal idé Ljusterö 6 Oktober, 2007 Samarbetsgruppen Ljusterö kanal Agenda Samarbetsgruppens representation. Vår vision. Målsättning med och resultat av första årets arbete. Miljö
Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin
Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin Demonstrationsprojekt i full skala (2011-2020) Återfå god ekologisk status i kustområden som: Totalfosfor (2012-17) är kraftigt övergödda
5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ.
HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. RESULTAT AV MÄTNINGAR JULI 2007: De inre vikarna på Ljusterö är mer näringsrika
Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......
Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen
Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen CATERMASS Life+-projektet 2010-2012 Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of
Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Hav möter Land vill ändra på detta.
Tänk dig en värld där kartan tar slut vid gränsen Där kunskapen ligger gömd i skilda lådor En värld där klimatet snart kanske höjer vattennivån och rubbar ekosystemen Välkommen till Kattegatt Skagerrak
Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten
Gränsöverskridande vattensamarbete Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 15.2.2017 INNEHÅLL Kort tillbakablick på gränsöverskridande vattensamarbete över Kvarken Vad
Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4
PROTOKOLL Nummer 52 7.11.2018 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog
Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet
Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå 20.10. 2011
FLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin
FLISIK För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen Långsiktig förvaltning av små vattendrag Miniseminarium 2014-01-22, Umeå Lotta Haldin Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 10.3.2014
Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.
PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning
Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm
Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm Vilka är de stora problemen i ekologiskt hänseende? En
Skolan i rörelse
Skolan i rörelse 2010-2012 Bakgrund Statsrådets principbeslut om riktlinjer för främjande av idrott och motion (12/2008) Statsrådets halvtidsöversyn och ställningstagande (02/2009) Målsättningar Att lansera
Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020
1/4 2012-03-19 Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020 Remissinstanser: Affärsverket svenska kraftnät Agrifood Economics Centre Alrutz Advokatbyrå AB Baltic Sea 2020 Blekingekustens vattenvårdsförbund
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se
Hav möter Land klimat vatten samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead partner) 1 september 2010 31 augusti 2013 Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak
Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Deltagande i Modern ports in historic w aters
Tjänsteskrivelse 2016-09 - 12 Handläggare Annica Lempke Utredningsenheten Diarienummer 2016KS/0528 Kommunstyrelsen Deltagande i Modern ports in historic w aters Förslag till beslut 1. Värmdö kommun deltar
VATTENDAG 16 NOVEMBER 2017
VÄLKOMMEN PÅ VATTENDAG 16 NOVEMBER 2017 FÖRMIDDAG 9-11.30 Hållbar dricksvattenförsörjning och konkreta vattenskyddsåtgärder EFTERMIDDAG 13-15.30 Vatten och Avloppsplan för Åland KVÄLL 18.00-19.30 Korta
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL
Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Kungliga tekniska högskolan, Göteborgs
Ge Skärgårdshavet en framtid. Förr var Skärgårdshavet klart. Kan det räddas? Ja. Läs hur du kan hjälpa!
Ge Skärgårdshavet en framtid Förr var Skärgårdshavet klart. Kan det räddas? Ja. Läs hur du kan hjälpa! Skärgårdshavet lider Jag flyttar till andra vatten! Vattnet i Skärgårdshavet var klart ännu för några
Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016
Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30
Mesoskaliga vattenkvalitetsmodeller som stöd för beslutsfattande i skärgårdsregionerna Åboland-Åland-Stockholm
FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION No 118 (2007) Mesoskaliga vattenkvalitetsmodeller som stöd för beslutsfattande i skärgårdsregionerna Åboland-Åland-Stockholm BEVIS SLUTRAPPORT (Mesoscale
VillageWaters. Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön. Linda Parkefelt. Skånelandsmöte 2016, 2 mars
Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön Linda Parkefelt Skånelandsmöte 2016, 2 mars Sweden Water Research Representerar 18 kommuner i Skåne: Ägs till lika delar av:
Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4
PROTOKOLL Nummer 13 22.3.2018 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog
Susanna Ehrs. 1 februari 2012
Susanna Ehrs 1 februari 2012 Kvarkenregionen Den smalaste delen av Bottniska viken kallas Kvarken. Avstånd från kust till kust: Ca 80 km Mellan de yttersta öarna: Ca 25 km Kvarkenregionen i Finland: Österbotten,
11346/16 ehe/np 1 DG E 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 juli 2016 (OR. en) 11346/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 18 juli 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna ENV 506 FIN 484 MAR 201 AGRI 422 FSTR 47 FC 38
BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr.
ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. (018) 16595 BESLUT Ärendenummer ÅMI-01-8 Beslutsdatum 15.02.2005 Postningsdag 15.02.2005
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?
RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT Hur kan kommunen skydda vattnen? AVLOPPSVATTNET I KOMMUNCENTREN Förstahandslösningen är kommunala avloppssystem. Avloppsvattenhanteringen bör förbättras i synnerhet
Aktuellt om projektstöden
Aktuellt om projektstöden Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 Petri Svanbäck och Sirkku Wacklin 3.11.2016 Positiva beslut om projektstöd 11.10.2016 NTM-centralen Leader
EU-program
Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten 2016-04-07 Mats Svensson, Havs- och vattenmyndigheten Mats.svensson@havochvatten.se Hur djup är Östersjön? 2 Vad gör Havs- o vattenmyndigheten? Miljöövervakning
Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?
Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? ll Andreas Bryhn Docent, tekn dr Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (bilder: Östhammars kommun, Wikimedia Commons) (Lehtinen
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
INTERIMRAPPORT FÖR VATTENÅTGÄRDSPROGRAMMET
2012-07-16 LR INTERIMRAPPORT FÖR VATTENÅTGÄRDSPROGRAMMET Ålands landskapsregering Interimrapport gällande uppföljningen av Vattenåtgärdsprogrammet En interimrapport ska upprättas enligt vattendirektivets
Inom FINMARINET kartläggs vår undervattensnatur
Inom FINMARINET kartläggs vår undervattensnatur 2 Undervattensnaturen i Finland är fortfarande otillräckligt kartlagd Biodiversiteten har minskat och antalet arter har decimerats i hela världen eftersom
Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder
Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Lars Sonesten, SLU Den svenska närsaltsbelastningen på havet har totalt sett inte minskat de senaste 35 4 åren, vilket framförallt beror på att vattenavrinningen
Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn
Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn Sindre Langaas, sindre.langaas@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Struktur DEL 1: Svenskt lantbruk och vattenmiljöfrågorna en recap
Forum Östersjön HELCOM 130629
Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action
Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid
Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid 24.9.2010 Michael Haldin, Naturtjänster / Forststyrelsen En kort översikt över vad vi (inte) vet Havsbottnens topografi batymetri
Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?
Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM2.5) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB)
SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) VERKSAMHETSPLAN 2008 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral 1. Biosfärverksamhetens organisation
Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4
PROTOKOLL Nummer 7 26.1.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog
Havsförvaltningsplan: om havsmiljöns tillstånd och åtgärder + finansiering för en god havsmiljö
Havsförvaltningsplan: om havsmiljöns tillstånd och åtgärder + finansiering för en god havsmiljö Specialsakkunnig, Naturmiljöavdeliningen, Enheten för skyddet av vatten och hav Havsförvaltningsplanens delar
Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004. Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM
Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004 Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM The project is co-financed by ERDF through the InterregIIIB North Sea Region programme
Metaller och miljögifter i Stockholms sediment
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-11-07 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-508 28885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-11-22 p.24 Metaller och miljögifter i Stockholms
Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig
Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Åbo Akademi (rektor, Mikko Hupa) Fyra fakulteter Fakulteten för humanoria, psykologi och teologi Fakulteten för padagogik och välfärdsstudier
Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp
SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska
KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM 2014-2020 FÖR ÅLAND
Bilaga 3 KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM 2014-2020 FÖR ÅLAND 1. Bakgrund och syfte Ålands landskapsregering fungerar som förvaltningsmyndighet för det landsbygdsutvecklingsprogram
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum
KOMMUNIKATIONSPLAN HELENA GRANATH Innovatum SYFTET MED KOMMUNIKATION- OCH INFORMATIONSINSATSER Det övergripande syftet med kommunikationen är att bidra till att projektet når uppsatta mål. STRATEGI För
Tre utredningar på Åland 2018
Tre utredningar på Åland 2018 Mål, Tidtabell, Process Ålands landskapsregering 12.4.2018 Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson Juridiska utgångspunkter Utredningarna gäller tre samarbetsområden
ÖSTERSJÖSEMINARIUM 2014 Åtgärdsarbete, innovation och samverkan för en hållbar Östersjöregion
ÖSTERSJÖSEMINARIUM 2014 Åtgärdsarbete, innovation och samverkan för en hållbar Östersjöregion 2 oktober, Spårvagnshallarna, Stockholm Dagens och morgondagens konkreta utmaningar och möjligheter Samverkan
ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen
ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN
Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Ny metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning
Exploatering av stränder Ny metod för uppföljning av strandexploatering Enhetlig metod för hela landet krävs för att kunna analysera det egna området i relation till andra, och för relevant kvalitetssäkring.
Kommunindelningsutredningen för skärgården. Allmänna möten. Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga. November 2018
Kommunindelningsutredningen för skärgården Allmänna möten Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga November 2018 Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson 1 Mötet öppnas Agenda 1 Mötet öppnas 2 Presentation
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund
Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
Kommunindelningsutredningen för Södra Åland. Allmänna möten november Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson.
Kommunindelningsutredningen för Södra Åland Allmänna möten november 2018 Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson Agenda 1 Mötes öppnas 2 Presentation av utredningsteamet 3 Beskrivning av utredningsuppdraget
Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?
Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18 Ungefärlig tillförsel av N
Kan Östersjön räddas? Var bör vi lägga in de stora stötarna?
Kan Östersjön räddas? Var bör vi lägga in de stora stötarna? Mikael Sjövall Kommunikationschef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget NEFCO i ett nötskal internationellt finansieringsinstitut, grundades 1990
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering Tiina Tihlman, Miljöministeriet FINLAND SeaGIS slutkonferens 25-26.8.2014 VASA Europarlamentets och rådets direktiv om uprättandet
Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån I, N20
PROTOKOLL Nummer 9 1.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån I, N20 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Landskapsagronom
Modellering av status och åtgärder i sjöar
Modellering av status och åtgärder i sjöar Utmaningar och nytta av hydrodynamisk biokemisk modellering av Växjösjöarna Lars-Göran Gustafsson Modellens roll Byggstenar och modelleringssteg Resultat, utmaningar
www.balticbiogasbus.eu 1
1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar
BECOSI ett EU-projekt om förorenade områden, med myndighetsperspektiv
BECOSI ett EU-projekt om förorenade områden, med myndighetsperspektiv Elisabeth Omsäter, Länsstyrelsen Östergötland Fredrik Lundgren, WSP Environmental Myndighetsarbete med förorenade områden Tre vägar
Status spredt bebyggelse i Sverige
Status spredt bebyggelse i Sverige Avløpskonferansen små avløp, store utfordringer på Campus Ås 23-24 maj 2018 Åsa Gunnarsson & Margareta Lundin Unger 2018-05-30 1 Upplägg Roller och ansvar Hur vi tillsynsvägleder
Sjön saneras från kvicksilver
Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar
Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag
Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag Åberg J. 2017a. Miljöproblemet sura sulfatjordar - Ett kunskapsunderlag och en beskrivning av Länsstyrelsen
Maria Åslund Projektledare. Länsstyrelsen Östergötland
Maria Åslund Projektledare Länsstyrelsen Östergötland Upplägg JOBWAB Slätbakenprojektet BSPA S:t Anna Organisation Partnerskap Länsstyrelsen Östergötland Ålands Landskapsregering Projekttid 14 månader
Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete
2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning
Project leader: Jens Perus
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS Cooperation for ecosystem based planning of the marine environment using GIS http://seagis.org Project leader: Jens Perus Projektperiod
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering
Styrelsemöte, Västerås 21 september 2016
Styrelsemöte, Västerås 21 september 2016 Totalbudget 9,7 miljoner från EU 5 miljoner från HaV 15,3 miljoner från partners Totalt: 30 miljoner fördelat på 7,5 år LIFE IP Rich waters, 35 parter National
Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar
Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007