ÖSTERSJÖSEMINARIUM 2014 Åtgärdsarbete, innovation och samverkan för en hållbar Östersjöregion
|
|
- Agneta Sandström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÖSTERSJÖSEMINARIUM 2014 Åtgärdsarbete, innovation och samverkan för en hållbar Östersjöregion 2 oktober, Spårvagnshallarna, Stockholm Dagens och morgondagens konkreta utmaningar och möjligheter Samverkan över nationsgränser Viktigaste nyheterna och trenderna Lösningar, innovationer och goda exempel Praktiska verktyg där åtgärdsarbete och ekonomi går hand i hand
2 Åtgärdsarbete, innovation och samverkan för en hållbar Östersjöregion Samtliga länder i Östersjöns närhet är beroende av en frisk och levande Östersjö. Samtidigt hotas det känsliga innanhavet av en rad potentiella faror som exempelvis övergödning, ökad sjöfart, utsläpp från industrier och överfiskning. Den 2 oktober är det dags för IVL Svenska Miljöinstitutets återkommande Östersjöseminarium. Där samlar vi alla som engagerar sig i Östersjöfrågorna för att nå det övergripande målet en frisk Östersjö. Under dagen diskuterar vi framstegen inom de internationella Östersjösamarbetena, metoder för att förbättra vattenkvaliteten samt önskemål från förra årets deltagare, konkreta åtgärdsarbeten för att förbättra Östersjömiljön. Välkommen att delta på seminariet där du har chansen att själv bidra med erfarenheter och frågor under dagen. Tid: 2 oktober kl :30 Plats: Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57 A, Stockholm Avgift: kronor (exkl. moms) Anmälan: Anmäl dig på IVL Svenska Miljöinstitutets hemsida Producent: Lidia Partheni, IVL Svenska Miljöinstitutet Mer info: Kontakta oss via e-post kunskap@ivl.se eller via telefon Moderator: Jonas Fejes, IVL Svenska Miljöinstitutet Talare: Anders Alm, Miljödepartementet Christian Baresel, IVL Svenska Miljöinstitutet Carl Carlsson, Redarföreningen Joakim Hjelm, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU Allan Larsson, Forum Östersjön Karl-Johan Lehtinen, Nordiska Miljöfinansbolaget Isabella Lövin, Europaparlamentet Pauli Merriman, WWF Baltic Ecoregion Programme Maxi Nachtigall, Baltic 21, CBSS Tony Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet Debattmoderator: Susanna Baltscheffsky, Ny Teknik Björn Risinger, Havs- och vattenmyndigheten Ulf Savbäck, Tillväxtverket Anders Stigebrandt, Göteborgs Universitet Conrad Stralka, Baltic Sea 2020 Tord Svedberg, IVL Svenska Miljöinstitutet Kristina Svinhufvud, Käppalaförbundet Peter Sörngård, Svenskt vatten Peter Wallenberg, Lantbrukarnas Riksförbund Fredrik Wulff, Stockholms Universitet
3 Registrering och kaffe Tord Svedberg, vd, IVL Svenska Miljöinstitutet och moderator Jonas Fejes, IVL Svenska Miljöinstitutet, hälsar välkommen och inleder dagen Åtgärder Introduktion och överblick var är vi nu? års internationellt samarbete för att rädda Östersjön Kommer vi att gå i mål? Helsingforskommissionens (Helcom) arbete och utvecklingen av Östersjöns miljötillstånd. Vad har det internationella samarbetet gett för resultat, vilka miljöproblem har vi löst och hur ska vi gå vidare för att förbättra Östersjöns miljöstatus Anders Alm, departementsekreterare, Miljödepartementet EU:s strategi för Östersjöregionen Hur går det svenska genomförandet? EU:s strategi för Östersjön engagerar flera svenska myndigheter och regioner. Vilket mervärde ger det arbetet och hur tar vi hand om resultaten? Vilken nystart kan EU:s nya programperiod innebära? Utifrån aktörernas rapportering om arbetet försöker Tillväxtverket dra slutsatser inför framtiden. Ulf Savbäck, koordinator för Östersjöstrategin, Tillväxtverket Klimatanpassningsstrategi för Östersjöregionen Lärdomar från makroregionala samarbeten Maxi Nachtigall berättar hur en dialog mellan forskare och politiker etablerades genom utvecklandet av anpassningsstrategin för Östersjön, samt de viktigaste lärdomarna från detta. Maxi Nachtigall, rådgivare, hållbar utveckling, Baltic 21, CBSS Möjligheter och begränsningar för avlopp Peter Sörngård speglar hur EU:s avloppsdirektiv och Helcoms utsläppskrav relaterar till den potential som finns i dagens reningsverk. Peter Sörngård, rådgivare, Svenskt vatten Frågor och diskussion kring förmidagens presentationer: Hur ska Sverige agera internationellt för att rädda Östersjön? Anders Alm, departementsekreterare, Miljödepartementet Christian Baresel, forskare, IVL Svenska Miljöinstitutet Maxi Nachtigall, rådgivare, hållbar utveckling, Baltic 21, CBSS Ulf Savbäck, koordinator för Östersjöstrategin, Tillväxtverket Peter Sörngård, rådgivare, Svenskt vatten Förmiddagspaus Förutsättningar för Östersjöns framtid Helhetssyn och försiktighet för att skydda Östersjön Isabella Lövin diskuterar behovet av en integrerad havsmiljöförvaltning där man tar hänsyn till alla typer av aktiviteter som påverkar miljön och ekosystemen i Östersjön. Klimatförändring, fisketryck, övergödning, döda bottnar, miljögifter och höjda vattentemperaturer samverkar men vi har otillräcklig kunskap om hur. Isabella Lövin, Europaparlamentet (MP)
4 Verkstad i havsmiljöarbetet Åtgärdsprogram och havsplanering HaV arbetar med åtgärdsprogrammet inom havsmiljödirektivet, EU:s gemensamma väg mot friska havsområden. Björn Risinger berättar om aktuella insatser i implementeringen av den nya fiskeripolitiken och arbetsläget i den nya fysiska havsplaneringen. Björn Risinger, generaldirektör, Havs- och vattenmyndigheten Diskussion: Övergödningen av Östersjön Finns det tecken som visar att Östersjön blir friskare, eller är ekosystemet så rubbat att havet inte kan återhämta sig? Förhoppningen är att panelen ska kunna peka ut en möjlig väg framåt och beskriva vad som krävs för att nå dit. Moderator: Susanna Baltscheffsky, chefredaktör, Ny Teknik Allan Larsson, Forum Östersjön Isabella Lövin, Europaparlamentet (MP) Conrad Stralka, verksamhetschef, Baltic Sea 2020 Fredrik Wulff, professor i marin systemekologi, Stockholms Universitet Lunch Konkreta åtgärder för att förbättra Östersjömiljön En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön EU:s nya gemensamma fiskeripolitik från januari 2014 innehåller en hel del nyheter och ökade möjligheter för att nå en långsiktigt hållbar fiskeriförvaltning. Joakim Hjelm tar upp aktuella problem och frågor för Östersjöregionen och visar hur verktygen i den gemensamma fiskeripolitiken kan underlätta detta arbete. Joakim Hjelm, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU Sjöfartens nollvision för miljöarbete Zero Vision Tool Så ska redarföreningen klara av ökade gods- och passagerarvolymer och samtidigt minska risken för olyckor och utsläpp till luft och vatten. Zero Vision Tool är en samarbets- och projektplattform som samlar elva industriprojekt som i sin tur engagerar drygt 100 företag i sju länder. Carl Carlsson, Redarföreningen Från utmaningar till möjligheter En affärsplan för Östersjön (Presentation på engelska) Om arbetet för att nå en frisk Östersjö misslyckas innebär det en ekologisk katastrof, samtidigt som det kraftigt underminerar regionens framtida möjlighet till jobbskapande och ekonomisk tillväxt. Hur går vi från utmaningar till möjligheter, inte bara för Östersjöns skull, utan även vår egen? Pauli Merriman, programdirektör, WWF Baltic Ecoregion Programme Eftermiddagspaus Vattenrening och metoder för att direkt förbättra vattenkvaliteten Reningsverkens uppströmsarbete för renare sjöar och vattendrag Käppalaförbundet arbetar för renare sjöar och vattendrag. Dess uppströmsarbete handlar om att aktivt spåra källor till utsläpp. Men förändrade beteenden bland företag och hushåll är minst lika viktigt som ny reningsteknik för att rädda Östersjön. Kristina Svinhufvud, chef för Uppströmsarbetet, Käppalaförbundet
5 Dammar och filter Åtgärder för minskning av fosforläckage från jordbruksmark En kombination av sedimentationsdammar och bäddar med kalkbaserade filtermaterial har visat stor potential för att minska läckage av fosfor från avrinnande vatten från jordbruksmark. Tony Persson, forskare, IVL Svenska Miljöinstitutet Så kan syresättning av Östersjöns bottnar förbättra näringstillståndet Flera forskningsprojekt har undersökt möjligheten till att syresätta havsbottnar i Östersjön genom att pumpa ner syrerikt havsvatten. Anders Stigebrandt berättar om ett projekt i Byfjorden och vilka resultat det gav gällande miljöeffekter av syresättning som direkt kan överföras till Östersjön. Anders Stigebrandt, professor, Göteborgs Universitet Kan reningsverken bidra ännu mer? Reningsverken har spelat en avgörande roll för att minska utsläpp till Östersjön. Systemlösningar, ny teknik och alternativa metoder för till exempel slamhantering kan i framtiden bidra till betydande förbättringar av Östersjöns miljö, enligt Christian Baresel. Christian Baresel, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och föreståndare för FoU-anläggningen för framtidens avloppsvattenrening, Hammarby Sjöstadsverk Fosfor Ett element i den cirkulära ekonomin Fosfor används här som ett exempel på hur synen på ett miljöproblem kan vändas till en potentiellt inkomstbringande verksamhet. Frågan är om den fosfor som ligger i bottensedimentet kan återbördas till kretsloppet? Frågeställningen belyses med flera exempel på såväl genomförda projekt som pågående utvecklingsarbete. Karl-Johan Lehtinen, avdelningschef, Nordiska Miljöfinansbolaget NEFCO Maten och havet Lantbruksåtgärder för friskare hav Behövs det nya arbetsformer och nya åtgärder för att minska läckage av kväve och fosfor från matproduktionen lantbruket? Peter Wallenberg, vattenexpert, Lantbrukarnas Riksförbund Frågestund och diskussion Sammanfattning och avslut Mingel med dryck och tilltugg
Skriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*,
Till SIKO: Februari 2015 Per Frideen, Ornö Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*, arrangerat av Stockholms universitets Östersjöcentrum/Baltic
Marint centrum. där havet är en tillgång
Marint centrum där havet är en tillgång Program 10 FEB 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Forskningsstudien ECOSIMP i ett Simrishamnsperspektiv, Thomas Palo 13.30 14.00 Rapport från Innovatten, Marint Centrum
11346/16 ehe/np 1 DG E 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 juli 2016 (OR. en) 11346/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 18 juli 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna ENV 506 FIN 484 MAR 201 AGRI 422 FSTR 47 FC 38
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten 2016-04-07 Mats Svensson, Havs- och vattenmyndigheten Mats.svensson@havochvatten.se Hur djup är Östersjön? 2 Vad gör Havs- o vattenmyndigheten? Miljöövervakning
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017
TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017 ÖVERSIKT UTBLICK 08.15 2017 DET FINNS INGEN SNABB OCH ENKEL VÄG TILL HÅLLBARHET. ÖVERGÅNGEN KRÄVER EN GEMENSAM ANSTRÄNGNING FRÅN SÅVÄL BESLUTSFATTARE, FÖRETAG OCH ALLMÄNHET. VID
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Forum Östersjön HELCOM 130629
Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action
Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till
Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
MIKROPLAST REGERINGSUPPDRAG KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. Yvonne Augustsson. Göteborg 15 mars 2018
REGERINGSUPPDRAG MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Yvonne Augustsson Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Göteborg 15 mars 2018 Uppdraget från regeringen Identifiera viktigare
Forum Östersjön 23 juni 2012
Utmaning Östersjön the Baltic Sea Challenge En bakgrund inför Forum Östersjöns möte den 30 juni 2012 och underlag för diskussion med utgångspunkt från Baltic Nest, Baltic Boundaries och Baltic Trends 1.
Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn
Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och
Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik
Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att
ÖSTERSJÖSEMINARIUM 5 OKTOBER 2017
ÖSTERSJÖSEMINARIUM 5 OKTOBER 2017 ÖSTERSJÖSEMINARIUM 2017 UPPDATERA DIG OM DET SENASTE VAD GÄLLER ÖSTERSJÖNS UTVECKLING OCH TA DEL AV ÅRETS DEBATTER, SAMTAL OCH PRESENTATIONER. MED NY KUNSKAP, INNOVATIVA
Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015
Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08
INBJUDAN NATIONELL KONFERENS OLJESKADESKYDD 2018
INBJUDAN NATIONELL KONFERENS OLJESKADESKYDD 2018 PRAKTISK INFORMATION DATUM Den 21-22 november 2018 TID Start kl. 9.30 på onsdag, slut kl. 15.30 på torsdag ADRESS Elite Hotel Marina Tower Saltsjöqvarns
Ramdirektivet för f r Vatten
Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet
Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?
2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten
Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013
Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen
Levande laxälvar. Program. Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti 2015. H.M. Konung Carl XVI Gustaf medverkar
Levande laxälvar Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti 2015 H.M. Konung Carl XVI Gustaf medverkar Program Välkommen till Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti Hjärtligt välkommen till
Vattenförvaltning i grannlandet Sverige
Vattenförvaltning i grannlandet Sverige Jakob Granit, Generaldirektör Nasjonal vannmiljøkonferanse 2 3 november 2016 Struktur Global utblick Svensk vatten och havsförvaltning Utmaningar, möjligheter, nästa
Utkast version 14.12.22. Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life
Utkast version 14.12.22 Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life 1 1. Plattform för hållbar blå tillväxt ÖstersjöInitiativet tillsammans med IVL ansöker om 150 000 i skrivarmedel för
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
Östersjön & miljögifter
MILJÖGIFTER Östersjön & miljögifter - VAD VI BÖR VETA STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN DEN andra vågen ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT 1 Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen
Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund
Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet
Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se
tema: havsmiljö INBJUDAN till MIA-dagen 15 november 2011 Ge dina idéer luft under vingarna!
tema: havsmiljö INBJUDAN till MIA-dagen 15 november 2011 Ge dina idéer luft under vingarna! får vi fresta med en forskare Har du idéer eller utvecklingsplaner för dina produkter eller tjänster, men kommer
ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen
ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN
Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn
Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn Sindre Langaas, sindre.langaas@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Struktur DEL 1: Svenskt lantbruk och vattenmiljöfrågorna en recap
Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Övergödning. och effekterna. Philip Axe
Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016
MKN för vatten seminarium och workshop Umeå 14 september 2016 Välkomna! Mål med dagen Ta in och sprida kunskap om MKN, att skapa kontaktnät och en arena för erfarenhetsutbyte kring MKN. Förhoppning De
Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem
Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte
MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. NAM18, Linköping 31 januari Anna Maria Sundin
MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER NAM18, Linköping 31 januari 2018 Anna Maria Sundin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Uppdraget från regeringen Identifiera viktigare källor
Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet
Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Hydrotekniska Sällskapet 25 januari 2011 Björn Risinger Särskild utredare En myndighet för havs- och vattenmiljö - utgångspunkter SOU 2010:8 Helhetssyn
Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen
Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Ett rent hav med bra fiskbestånd och en klimatsmart utveckling i Östersjöregionen är möjlig. Det finns
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta
Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad
Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Nu vässar vi klorna... Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter med andra rådgivare!
Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen
Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska
Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Vattendirektivet så påverkas kommunerna
Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Mikroplast en ödesfråga
Mikroplast en ödesfråga NV RU Mikroplaster identifiera och föreslå åtgärder mot utsläpp av mikroplaster i havet från viktigare källor i Sverige Johanna Eriksson Johanna.eriksson@havochvatten.se HaV:s roll
Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014
Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014 När: 4 december 2014, kl. 9 18 (kl. 20) Var: Marint centrum, Varvsgatan 4 i Simrishamn, lokal Skeppet. Busshållplats och tågstation finns på 5 minuters
Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU
Konferens Vilt & Fisk på 18-19 september, 2013 Uppsala Centrum för vilt- och fiskforskning, VILT & FISK PÅ Långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av resursen vilt- och fisk! Datum: Den 18-19 september
Fosfor eller kväve eller båda?
Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och
Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?
Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till
En utvecklad havsmiljöförvaltning, SOU 2008:48
FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(5) Miljöförvaltningen Datum 2008-07-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun En utvecklad havsmiljöförvaltning,
Dammar och filter - Åtgärder för minskning av fosforläckage från jordbruksmark. Tony Persson Östersjöseminarium 2 oktober 2014
Dammar och filter - Åtgärder för minskning av fosforläckage från jordbruksmark Tony Persson Östersjöseminarium 2 oktober 2014 Åtgärder mot fosforförluster vid källan De viktigaste åtgärderna utförs innan
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i havsmiljöförordningen (2010:1341); Utkom från trycket den 10 juni 2011 utfärdad den 26 maj 2011. Regeringen föreskriver i fråga om havsmiljöförordningen
Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap
VGR har kartlagt organisationens arbete med hållbar utveckling som det beskrivs i budget 2016 och övergripande styrdokument i relation till FNs hållbarhetsmål Överblick: FNs mål för hållbar utveckling
Samverkansseminarium CSK 8-9 december 2010, Quality hotel globe - stockholm
Samverkansseminarium CSK 8-9 december 2010, Quality hotel globe - stockholm Ta dig inte vatten över huvudet samverka! Risken för översvämningar kommer att öka på vissa håll i Sverige. Klimatförändringarna
Miljödepartementet Stockholm Ulriksdal den 26 april 2010
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Miljödepartementet 103 33 Stockholm liisa.viinamaki@environment.ministry.se
Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande
FÖRENINGEN SVERIGES KYRKOGÅRDSCHEFER OCH SVENSKA KYRKANS ARBETSGIVARORGANISATION inbjuder till kyrkogårdskongress den 5 7 september 2011 i Varberg Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande
Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna
Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna Marstrand 15 okt 2014 Quizz gissa året Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 1980-talet
TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017
TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017 ÖVERSIKT UTBLICK 08.15 2017 DET FINNS INGEN SNABB OCH ENKEL VÄG TILL HÅLLBARHET. ÖVERGÅNGEN KRÄVER EN GEMENSAM ANSTRÄNGNING FRÅN SÅVÄL BESLUTSFATTARE, FÖRETAG OCH ALLMÄNHET. VID
Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014
Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014 När: Den 4 december 2014, kl. 9.00 18.00 (20.00) Var: Marint centrum, Varvsgatan 4 i Simrishamn, lokal Skeppet. Busshållplats och tågstation finns på
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012
Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och
Ett svenskt LIFE IP för Norra Östersjöns vattendistrikt. Västerås David Liderfelt
Ett svenskt LIFE IP för Norra Östersjöns vattendistrikt Västerås 2015-09-18 David Liderfelt Syfte med dagen Omstart för processen mot en fullskalig ansökan Gemensam bild av processen och projektet Information
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Ett svenskt LIFE IP för Norra Östersjöns vattendistrikt. Västerås David Liderfelt
Ett svenskt LIFE IP för Norra Östersjöns vattendistrikt Västerås 2015-09-18 David Liderfelt Varför ett projekt? Tuffa mål, tröga styrmedel Intressekonflikter Finansiering Det här har hänt Deadline CN 10/10
Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030
Vatten - Avlopp - Kretslopp 2019-03-13 Source2Sea så arbetar HaV med vatten i ett avrinningsområdesperspektiv Jakob Granit Generaldirektör 1 Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år
Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?
Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? ll Andreas Bryhn Docent, tekn dr Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (bilder: Östhammars kommun, Wikimedia Commons) (Lehtinen
Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt
Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Lisa Emelia Svensson Havs- och vattenambassadör @EmeliaLisa Diskussionspunkter Vatten - en internationell utblick Nationellt och EU perspektiv Dricksvattenutredningen
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla 2012-03-29 Vattendelegationsmöte Bertil Håkansson 1 Havsmiljödirektivet God havsmiljö 2020 Bertil Håkansson, enhetschef Havs- och vattenmyndigheten
Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik
Framtidens avloppsvattenrening Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik Mer än 2 miljarder människor lider av vattenbrist Sjukdomar
Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18
Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...
Forskare och praktiker som medverkar i boken
Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor
Så åstadkommer vi (tillsammans) ett vatten av god kvalitet
Så åstadkommer vi (tillsammans) ett vatten av god kvalitet Vattendagen 2017 Kristiandstad Jakob Granit, Generaldirektör Söt- och kustvattensystem försämras snabbt på global nivå 80% världens befolkning
Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden?
Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden? Östen Ekengren IVL-Svenska miljöinstitutet Sveriges Ingenjörers Miljödag 2017 World Economic Forum, Global Risks 2015
Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp
Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen
Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien
Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Kjell Larsson Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet 1960-talet
-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?
Inledning Linköping 2017-11-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker i samverkan mellan
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013
Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt
Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06
Skåne till COP 21 Paris Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Therese Jephson, PhD Samordnare FoU Kommunförbundet Skåne Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Klimatanpassning i kustområdena
Affärsmöjligheter inom avfallshantering, vattenrening och sanering i Tjeckien 24-25 januari 2005 i Prag
Inbjudan till miljöteknikseminarium med workshop Lena Sommestad leder delegation till Tjeckien Affärsmöjligheter inom avfallshantering, vattenrening och sanering i Tjeckien 24-25 januari 2005 i Prag Sveriges
ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs
ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs 12-10-30 JIP Svenska Skeppshypoteks illustration av hur respektive Joint Industry Project (JIP) organiseras.. ställde sig Sveriges Redareförening (SRF), som första redareförening
Bakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp
Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar
Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne
Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför
för dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING
HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen
Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön?
Östersjön mår inte riktigt bra. Det finns de som har idéer om hur utvecklingen ska vändas. Grafik: Torbjörn Johansson/SVT Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön? Regeringen har avsatt en halv miljard
Politik för levande hav och vattendrag
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3166 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) Politik för levande hav och vattendrag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017
TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017 ÖVERSIKT UTBLICK 08.15 2017 DET FINNS INGEN SNABB OCH ENKEL VÄG TILL HÅLLBARHET. ÖVERGÅNGEN KRÄVER EN GEMENSAM ANSTRÄNGNING FRÅN SÅVÄL BESLUTSFATTARE, FÖRETAG OCH ALLMÄNHET. VID
Brug och förvaltning av nordiska havsområden i dag och imorgon. Miljöhandlingsprogram och havet.
Brug och förvaltning av nordiska havsområden i dag och imorgon. Miljöhandlingsprogram och havet. Mats Ekenger Nordiska ministerrådet Footer indsættes via: 'Indsæt' / 'Sidehoved og sidefod' / Indsæt teksten
Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq
Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq Revaq-certifiering och lakvattenfrågor hur ser Revaqs regelverk ut? 7 september 2017 Anders Finnson, Svenskt Vatten Svenskt Vattens vision: Sverige ska ha Friskt