Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*,

Transkript

1 Till SIKO: Februari 2015 Per Frideen, Ornö Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*, arrangerat av Stockholms universitets Östersjöcentrum/Baltic eye samt HaV */Not: eutrophication (även: over-fertilization) = övergödning The problems of eutrophication, algal blooms, toxic waste and threatened biodiversity are growing ever greater. Problemen med övergödning, algblomning, giftigt avfall och hotad biologisk mångfald växer sig allt större. RAPPORTENS INNEHÅLL: - Seminariets innehåll/agenda - Introduktion Östersjöcentrum/Baltic Eye - Sammanfattning - Mina kommentarer - Mer att läsa

2

3 INTRODUKTION: Stockholms universitets Östersjöcentrum Med havet i fokus Vid Stockholms universitet har framgångsrik forskning och utbildning om havet bedrivits i över fem decennium. Här utförs världsledande Östersjöforskning, men även forskning i andra svenska havsområden, i tropiska hav och i polartrakterna. Stockholms universitets Östersjöcentrum har i uppdrag att stärka och synliggöra den betydande marina verksamhet som är utspridd på över tio olika institutioner vid universitetet. Därför visar vi både våra egna och andra institutioners nyheter om havet. Baltic Eye Baltic Eye är ett strategiskt partnerskap mellan Stockholms universitet och stiftelsen Baltic Sea Projektet samlar, syntetiserar och kommunicerar kunskap om Östersjöns miljösituation till allmänhet och beslutsfattare. Inom Baltic Eye arbetar kommunikatörer och forskare med nätverk kring Östersjöländerna Forskning vid Baltic Eye Forskarna vid Baltic Eye samlar kunskap från flera forskningsfält och sätter samman den för att bidra till bättre åtgärder för Östersjön. Forskningen vid Baltic Eye fokuserar på övergödning, ett bärkraftigt fiske, spridning av miljögifter och klimatförändringars påverkan på Östersjön. Inom ramen för detta arbetar vi med särskilt fokus på följande frågor: Jordbrukets påverkan på Östersjöns miljö Fiskeriförvaltning ur ett ekosystemperspektiv Kemiska föroreningar och regleringen av dessa i Östersjön Förvaltning av Östersjöns marina livsmiljöer och skyddade områden

4 Baltic Eyes roll Genom analys, syntes och kommunikation av vetenskapens kunskaper om Östersjöns havsmiljö bidrar Baltic Eye väsentligt till att förverkliga samhällets vision om god ekologisk status. Baltic Eye är en central aktör i samhället och utgör ett kraftfullt centrum för analys och syntes av alla relevanta data om Östersjöns tillstånd, med en med forskningen väl integrerad professionell kommunikation till myndigheter, beslutsfattare och allmänhet. Bättre omvärldsbevakning leder till bättre beslut När beslutsfattare efterlyser fördjupade kunskaper för att fatta beslut som påverkar Östersjöns miljö möter Baltic Eye dessa behov och levererar utförliga och relevanta vetenskapliga beslutsunderlag. Baltic Eye upplyser också förvaltare och beslutsfattare om vilka frågor de bör prioritera och inkludera i beslutsprocesser och förvaltning. Lösningar för bättre Östersjömiljö Utifrån sin unika position, med djup insyn i såväl den vetenskapliga som den beslutsfattande sfären, arbetar Baltic Eye proaktivt och lyfter relevanta och akuta havsfrågor och problemområden till beslutsfattare och allmänhet. Baltic Eye tillämpar ett tvärvetenskapligt arbetssätt och verkar aktivt över hela den aktuella ämnesbredden samt på de skalnivåer som är nödvändiga för samhällets kunskapsförsörjning. SAMMANFATTNING: Artikeln nedan är hämtad från Östersjöcentrum/Baltic Eye hemsida som du hittar på Kan vi ge Östersjön konstgjord andning? Omkring 140 forskare och beslutsfattare samlades den 12 februari i Geohuset för att diskutera olika åtgärder till havs som kan påskynda Östersjöns återhämtning från övergödning. Intresset för åtgärder som kan bättra på havsmiljön är stort, säger Lena Viktorsson, forskare på den vetenskapliga tankesmedjan Baltic vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Tillsammans med Miljödepartementet och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) stod hon och Baltic Eye som värd för det populära seminariet.

5 Det finns flera lokala initiativ för att till exempel minska problemen med grumligt vatten i grunda vikar, men också förslag från forskare om storskaliga lösningar med syresättning av hela Östersjön. 9 pilotprojekt utvärderades Under dagens presenterades nio pilotprojekt runt Östersjön. Det handlade om allt från att odla musslor för djurfoderindustrin och att återvinna tång som gödsel och biogas, till att injicera aluminium i havsbotten för att öka sedimentets förmåga att binda fosfor. Det kanske mest omdiskuterade projektet presenterades av professor Anders Stigebrandt vid Göteborgs universitet. I bohuslänska Byfjorden har han och hans forskargrupp pumpat ner syrerikt vatten till de syrefria så kallade döda bottnarna för att väcka dem till liv igen. Stigebrandts vision är att placera ut ett hundratal pumpstationer runt om i Östersjön. Enligt honom skulle en sådan storskalig åtgärd kunna syresätta hela Egentliga Östersjön. Att restaurera Östersjön till nivåer som vi hade på 1940-talet skulle ta ungefär tio år. Därefter kan havet syresätta sig själv igen och vi kan ta bort pumparna, sade han. Går det att syresätta havsbottnen på konstgjord väg? Under de många diskussionerna på seminariet påpekade dock flera deltagare att det marina ekosystemet är känsligt och att det på många områden fortfarande saknas kunskap om hur djur och växter reagerar på den typen av kraftig mänsklig manipulation. Det finns också en risk att det skapas en psykologisk effekt hos allmänhet och beslutsfattare av att det räcker med åtgärder till havs, och så glömmer man bort det viktiga arbete som måste fortsätta på land, sade Maria Laamanen, rådgivare på finska miljödepartementet. Hon betonade vikten av att åtgärderna för att minska näringsutsläppen från framför allt jordbruket, inom ramarna för Helsingforskommissionen (Helcom) och Baltic Sea Action Plan (BSAP), måste fortsätta med full kraft. En annan viktig aspekt av de havsbaserade åtgärderna är i vilken skala de utförs. Enligt Lena Viktorsson ökar riskerna och osäkerheten för ekosystemet när åtgärderna går från liten skala vid kusten till större skala ute på öppet hav. Vi vet ännu lite om de långsiktiga effekterna. Försvinner verkligen fosforn om vi syresätter i tio år? Vad händer om nya djurarter koloniserar sedimenten? Och hur går det för torskens ägg om vi

6 blandar havsvattnet? Det är viktigt att konfirmera resultaten vetenskapligt och göra en komplett bedömning av den långsiktiga miljöpåverkan. Havsbaserade åtgärder ett komplement till åtgärderna på land Vid den avslutande paneldiskussionen och frågestunden var deltagarna överens om att vissa havsbaserade åtgärder i framtiden säkert kan bli viktiga komplement till dagens landbaserade åtgärder och mål för att påskynda Östersjöns återhämtning. Det får inte bli en fråga om antingen eller; antingen åtgärder på land eller till havs. Det måste vara både och, sade Maria Laamanen. MINA KOMMENTARER: Det var ett intressant seminarium med många infallsvinklar kring miljöproblemen i Östersjön och vad man kan göra för att hållbart förbättra vattenmiljön. De stora problemen är att reducera redan allt för höga och dessvärre fortsatt ökande halter av kväve och fosfor. Idéer finns och nya föds. Än så länge befinner vi oss på försöksstadiet såväl bland forskare inom marinbiologi/-kemi som inom miljöteknik. Projekten som presenterades och i viss mån diskuterades är småskaliga och att betrakta som testprojekt. Förhoppningsvis kan några av dem utvecklas till storskaliga arbetsmetoder för att nå de framtida förbättringar både på land (jordbruk/industri) och i havsmiljö som krävs för att Östersjön ska botas och åter bli det friska innanhav det var för bara några decennier sedan. Men för detta krävs stora, mycket stora, ekonomiska resurser, politisk vilja och seriöst samarbete mellan inte bara samtliga östersjöländer utan även de länder som bidrar till nedsmutsning (övergödning) via kontinentens flod- och vattensystem som mynnar i Östersjön. Klockan tickar! För dig som är intresserad av det som sker inom forskning och utveckling på vattenmiljöområdet finns flera intressanta skrifter att läsa och hemsidor att följa. Arrangören utlovade en sammanfattning av dagens föredrag och diskussioner samt tillgång till hela eller delar av resp föredragning- Återkommer när detta material kommer. Ha det gott. Per F

7 MER ATT LÄSA: Här några aktuella sajter. Googla även gärna på dem som var föredragande för ytterligare info om respektive projekt Artikel i Ny Teknik om dammsugning av övergödd havsbotten Projekt Dynastadssjön/viken Om övergödning som resurs Användning av alger (tång) till produktion av biogas om musselfarmer som miljörenare Den som är intresserad av att bidra med idéer och kanske initiera miljöprojekt som kan rymmas inom Central Baltics Program kan gå in på Ett av de områden där det finns möjlighet till delfinansiering gäller projekt för förbättrad hållbar utveckling av marin miljö och mindre kust-och ösamhällen. Kanske kan det inspirera till att undersöka möjligheterna att skapa lokala miljöprojekt (med forskningsinslag) i vår skärgård.