HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

Transkript

1 HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

2 INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen i mitten av 1980-talet. Kommissionen menade att hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Idag finns det en mängd olika sätt att definiera hållbar utveckling, men i stort sett alla är överens om att hållbar utveckling inte är något som man kan uppnå. Det ska istället ses som en medveten, varaktig och demokratisk process där kunskap står i fokus. Att arbeta för en hållbar utveckling handlar om att skapa en förståelse för hur livet av idag kommer att påverka de ekologiska, ekonomiska och de sociala förutsättningarna för världen framtiden. Idag är världens alla länder tätt sammanflätade och på många vis helt beroende av varandra. Våra livsstilsval och vår egen politik påverkar i allra högsta grad läget i andra länder. Detta gör att vi inte bara har ett ansvar utan även ett egenintresse att arbeta för en global hållbar utveckling. Om vi hjälps åt att förbättra förutsättningarna i ett land så gör vi det även indirekt i vårt eget. Detsamma gäller åt andra hållet; om vi kan hjälpa till att driva ett arbete för en hållbar värld så kan vi även hjälpa andra att göra det samma. På så vis ökar chansen till en världsomfattande förändring. Något som gynnar allt liv på vår planet. En hållbar utveckling kräver en helhetssyn på människans, naturens samt olika länders förutsättningar, behov och problem. För att detta ska vara möjligt krävs att man arbetar med en mängd olika frågor på en och samma gång. Många menar att det är ekonomin som är den viktigaste förutsättning för ett hållbart samhälle, men inget samhälle kan utvecklas om den ekonomiska utvecklingen sker på bekostnaden av miljön. Man kan inte heller räkna med att utveckla ett land utan att se till att människor har tillgång till mat, sjukvård, utbildning och så vidare. Man kan alltså säga att utvecklingen mot en mer hållbar värld kan sägas vila på tre ben: ekologisk, ekonomisk samt social hållbarhet. Ingen av dessa ben är viktigare än något annat och alla tre påverkar varandra i allra högsta grad. Det är viktigt att komma ihåg att alla dessa tre områden måste finnas närvarande i alla diskussioner kring hållbar utveckling. Det handlar om att hitta en balans där vi värnar om både miljön, våra livsvillkor och möjligheterna till ekonomisk utveckling i alla länder. Hur ska vi kunna förändra? Med tanke på alla miljökatastrofer, all fattigdom och de kraftiga klimatförändringar vi läser om idag kan det kanske kännas som om det redan är försent att göra något åt saken. Till viss del stämmer detta. Vi människor är den djurart som har gjort absolut störst avtryck här på jorden, och hur vi än försöker att reparera skadorna så finns det vissa saker som naturen inte längre kommer att kunna återställa. Vi människor varje år använder mer av jordens naturresurser än vad planeten har att erbjuda, jordens medeltemperatur blir snabbt högre och vattnet allt smutsigare. I och med detta blir den biologiska mångfalden allt mindre och våra ekosystem allt svagare. Det blir helt enkelt en nedåtgående spiral; ju mer större inverkan vi gör på naturen desto mindre blir dess förmåga att självläka. Men det finns fortfarande goda möjligheter för att vi ska kunna förändra världen till det bättre och förändringens väg går via utbildning. För att vi ska kunna arbeta för en mer hållbar värld krävs att vi alla utvecklar en handlingskompetens inför framtiden. Ett livslångt lärande för hållbar utveckling helt enkelt. Handlingskompetens kan delas in i tre huvuddelar: Kunskap Vi behöver tillgång till fakta och praktiska färdigheter. På så sätt kommer vi att förstå mer om vad som sker idag och kan dessutom stå klokare i våra livsval inför framtiden. Det är varken nödvändigt eller tillräckligt att förstå hur allt i världen hänger samman, dock är det viktigt att förstå vad och på vilket sätt vi kan påverka miljön idag samt vilka alternativ vi har att välja på; att inte veta vad vi har att välja på gör det helt enkelt omöjligt att kunna välja.

3 Möjligheter För att det ska kännas meningsfullt att arbeta för ett mer hållbart samhälle måste vi veta vilken effekt våra insatser har. Vi måste också kunna förstå på vilket sätt vi påverkar andra människor i vår omvärld. Om du väljer att köpa närproducerad frukt så ökar chansen att dina vänner gör det. På så vis ökar även möjligheterna för affären att köpa in mer liknande frukt. På så sätt kan de också sänka priset på frukten. Du måste vara medveten om att dina positiva val har en mycket större effekt än vad du kanske från början skulle tro. Med en känsla av att det finns en möjlighet att verkligen påverka exempelvis växthuseffekten så ökar chanserna att fler av oss fortsätter att göra nya livsval och på så sätt bidrar till en mer hållbar värld. Motivation Det krävs hela tiden drivkrafter för att vi ska vilja göra saker bättre. För vissa räcker det med själva vetskapen om att de gjort rätt. För andra till exempel större företag kan det handla om att se möjligheter i att sälja fler ekologiska varor och på så sätt tjäna mera pengar. Men även i det lilla hemmet finns det goda ekonomiska skäl för att leva med hållbar utveckling som rättesnöre. Att till exempel släcka ljuset eller stänga av elektriska apparater gör att vi sparar pengar på elräkningen, samtidigt som vi gör miljön en tjänst. Men den kanske viktigaste drivkraften för oss alla är nog ändå hälsan. Vi behöver alla nyttig mat, ett fredligt samhälle, en frisk natur att vandra i och så vidare. Att göra vad vi kan för att uppnå detta leder automatiskt till att vi alla tillsammans bidrar till en mer hållbar utveckling för vår planet.

4 LÄRARHANDLEDNING: VATTEN Välkommen Introduktion Välkommen till vår visning om hållbar utveckling med inriktning på vatten. Här kommer du att få en möjlighet att följa med ner under Östersjöns yta för att titta på skatter du aldrig tidigare har sett. Du kommer att få ta del av världsledande visualiseringsteknik för att lära dig mer om hur människans verksamhet på jorden påverkar naturen både på kort och på lång sikt. Syftet med visningen är att söka svar på hur vi människor gynnas av att arbeta för en hållbar utveckling, men också att visa hur viktigt det är att ha kunskap om de processer som sker i naturen. Vi vill på så sätt sätta visualisering och lärande om hållbar utveckling i fokus för att du och dina elever ska få möjlighet att arbeta vidare på egen hand. Tanken är att du ska kunna använda dig av innehållet för att antingen förbereda dig inför besöket eller som ett material för efterarbetning. Under arbetet med texterna har vi haft Lgr 11 som stöd för att säkerställa att materialet har relevans i klassrummet. Visningen bygger på tre huvudfrågeställningar: Varför är våra vatten en så viktig del av jordens naturresurser? Vad är en ekosystemtjänst och hur kan vi människor utnyttja dem på ett hållbart sätt? Vad innebär biologisk mångfald och varför är det så viktigt för människans tillvaro på jorden? Med fokus på vatten Ungefär 70 procent av jordens yta är täckt av vatten. 2,5 procent av detta vatten är sötvatten, men endast 1 procent av sötvattnet är sådant som vi människor har tillgång till. Rent sötvatten är otroligt viktigt för oss människor. Vi använder det som dryck och i matlagning. Vi använder det när vi odlar och när vi tvättar oss. Trots att vi alla vet hur viktigt det är med rent vatten lever idag en tredjedel av världens befolkning av brist på vatten. Vi påverkar alla vattensituationen både globalt och lokalt genom det sätt vi konsumerar. Genom att vi tillexempel använder jeans och bomullströjor flyttar vi vår egen vattenförbrukning till andra länder och bidrar på så sätt till vattenproblematiken där. Det är alltså en ytterst liten del av jordens vatten som vi överhuvudtaget kan nå och allt för stor del av detta vatten är förorenat eller på andra sätt helt obrukbart. Till stor del beror detta på de gifter vi har släppt ut i naturen, men också på att hälften av världens alla våtmarker och därmed också en stor del av världens sötvattenlevande djur har försvunnit under de senaste åren. Dessutom har en del av jordens floder tappat all kontakt med havet till följd av exempelvis dammbyggen och konstbevattning. Världens vatten När vi idag pratar om vatten på en global nivå delar vi ofta upp problembilden i två delar: tillgången på vatten och tillgången på rent vatten för världens hushåll. På många håll regnar det inte tillräckligt för att fylla på vattenförråden i samma takt som de förbrukas. Under de senaste hundra åren har efterfrågan på vatten ökat med sex gånger samtidigt som befolkningen bara har ökat med tre gånger. Det finns inte en möjlighet att vårt vattenförråd kommer att kunna förnyas i samma takt som det förbrukas. För att förstå vattenproblem så måste du först känna till vattnets kretslopp. Det är viktigt att förstå att det vatten som regnar ner till våra vattendrag kommer från redan avdunstat vatten. Värmen på jorden gör att vatten i hav, sjöar och åar avdunstas och hamnar i vår atmosfär. Vattenångan bildar sedan moln som, när de blir tillräckligt stora och avkylda kan börja regna. Regnvattnet avdunstas sedan tillbaka till atmosfären, tas upp av växter eller letar sig tillbaka till ett vattendrag och sedan vidare mot havet. Vi har alltså det vatten vi har varken mer eller mindre. Dagens samhällen förbrukar dock mer vatten än vad de gjorde för ett antal år sedan. Både industri, jordbruk och hushåll kräver vatten för att kunna utvecklas. Tillgång till vatten är alltså en förutsättning för en hållbar utveckling på jorden. Bristen på rent vatten är till stora delar en fråga om tillgång till sötvatten, vilket i många fall är en fråga om fattigdom. I jordens mest fattiga områden är det helt enkelt en otänkbar lyx med rinnande vatten och ordentliga avlopp. Något som du och jag tar för givet.

5 Med tanke på allt vi vet om vatten idag så är det kanske konstigt att vi fortfarande använder våra vattenresurser på det sätt vi gör. Visserligen görs det idag en hel del insatser för att situationen ska bli bättre och i de rikare delarna av världen finn det fantastiska reningsmöjligheter som gör att vi har ständig tillgång till rent vatten. Ekosystem Ordet ekosystem används som ett sätt att avgränsa en speciell del av naturen som vi för tillfället väljer att studera. Ett ekosystem skulle alltså kunna beskriv livet i en viss skog, ett helt hav eller för den delen en avgränsad plats i en stad. Alla levande varelser inom området ingår i detta ekosystem och påverkar varandras liv och livsvillkor. Det allra största ekosystemet vi kan hitta biosfären innehåller alla levande växter och djur på hela jordklotet. Här har de gröna växterna en nyckelroll för oss på jorden. De binder energin som kommer från solen och omvandlar den till socker och syre. Denna process fotosyntesen är grunden till allt liv på jorden. Ekosystem är händelserika. Det pågår hela tiden processer; exempelvis där gröna växterna omvandlar solenergi till socker eller när nedbrytare av olika slag tar hand om döda organismer. De processer som på något sätt gynnar människor brukar man kalla för ekosystemtjänster; alltså de funktioner som ger förutsättningar för liv eller för den delen bidrar till bättre livsvillkor för oss. Man skulle kunna tro att det mest handlar om ekosystemtjänster som ger oss mat, men naturen förser oss också med naturlig vattenrening, skydd mot översvämningar, bördig jord, minskade växthusgaser och så vidare. Fungerande ekosystem är grunden för att vi människor ska kunna ta tillvara på alla jordens alla ekosystemtjänster, men eftersom vi själva är en del av ekosystemet så har vi också ett stort ansvar att göra det på ett hållbart sätt. Om ekosystemen kommer ur balans genom till exempel giftutsläpp, stora översvämningar eller klimatförändringar så kommer det att bli svårt för oss att kunna ta del av det ekosystemen har att erbjuda. Som tur är har naturen en förmåga att läka sig själva, men inför de allra största miljökatastroferna står naturen chanslös. Är de dessutom redan försvagade så minskar deras möjligheter till återhämtning ytterligare. För att våra ekosystem ska fungera som möjligt gäller det att bevara den så kallade biologiska mångfalden. Biologisk mångfald är helt enkelt ett mått som talar om hur många olika växt- och djurarter det finns i ett ekosystem. Om antalet arter minskar så minskar också ekosystemet tålighet mot förändringar. Dessutom går många ekosystemtjänster förlorade. Minskad biologisk mångfald kan exempelvis innebära mindre mat för de små fiskarna, sämre syresättning av vattnet, vilket i sin tur kan innebära att tillgången på fisk för oss människor minskar. Även tillgången på rent vatten eller för den delen havens möjligheter att producera syre påverkas av en minskad biologisk mångfald. Våra ekosystem är hotade Det kanske största hotet mot jordens biologiska mångfald kommer från de klimatförändringar vi ser idag. Det finns just nu stora risker för att känsliga ekosystem så som korallrev och regnskogar kan komma att slås ut. Något som kommer att få stora effekter för hela jordklotet. Som det ser ut nu så kommer vi helt enkelt att få acceptera en global temperaturhöjning. En höjning som vi antagligen kommer att kunna hantera. Men ju fler ekosystem som riskeras desto svårare blir det för oss människor att arbeta för en hållbar utveckling. Livet i vattnet är extremt viktigt för hela jorden. Mycket av det syre som vi behöver i atmosfären kommer från haven. Haven tar dessutom upp en del koldioxid ur atmosfären. På många ställen runt om på jorden är tillgången på vatten helt avgörande för att människors inkomst och mat. Idag kommer de största hoten mot vattnets biologiska mångfald från människan. När vi odlar jorden och brukar skogen på fel sätt finns det en stor risk att vi gör så pass stora förändringar i våra ekosystem att förutsättningarna för vissa arter för alltid förstörs. Detsamma gäller när vi anlägger exempelvis dammar, vägar eller städer.

6 Avrinning och övergödning Vatten är ett utmärkt lösningsmedel. Något som vi utnyttjar både när vi exempelvis tvättar oss, lagar mat eller för den delen målar våra hus. Detta gör att allt vi släpper ut i vattnet kommer att för alltid finnas kvar där. Inget av de gifter eller gödningsmedel som släpps ut är mycket svåra att fånga in igen. Detta är något vi helt enkelt anpassa oss till. De miljögifter som vi inte kan rena eller filtrera bort hamnar så småningom i våra vattendrag, vattendrag som förr eller senare mynnar ut i våra hav. Det kan handla om ämnen från motorer som försurar, metaller som påverkar djurlivet eller gödningsmedel som ökar näringshalten i vattnet. När vi bygger dammar eller börjar pumpa upp vatten för att konstbevattna påverkar vi också vattenavrinningen, vilket senare blir ett problem för jordens hav. I stort sett alla människor på jorden bor vid ett avrinningsområde, vilket innebär att alla människor påverkar hela ekosystemet i ett vattendrag, en sjö och slutligen i ett hav. Vattnet är hela tiden i olika mycket rörelse, men mängden vatten är konstant. Det betyder att vi varje år har en begränsad mängd avrinningsvatten att utnyttja. Om vi använder vattnet på ett oklokt sätt högt upp i ett område så innebär det att avrinningen blir mindre längre ner. På så sätt kan vattenanvändningen i ett område förstöra mycket för den ekonomiska och sociala utvecklingen i ett samhälle närmare havet. Återigen visar det sig att det finns tydliga samband mellan miljö, ekonomi och social hållbarhet Östersjöns vatten Östersjön är ett mycket känsligt ekosystem. Detta beror till mångt och mycket på dess knappa biologiska mångfald, men också på problem med giftutsläpp och övergödning. Runt Östersjön bor det väldigt många människor som är beroende av ett fungerande jordbruk, mat och energiförsörjning. Under långa tider har detta gjorts utan att man har tänkt så mycket på vilka effekter det har haft på miljön. Östersjön har fått vara en sorts naturlig soptipp för allt från gamla fiskebåtar till kärnavfall och sjöminor. Då det kommer in väldigt lite rent vatten i Östersjön stannar alla föroreningar kvar under en väldigt lång tid. Detta har inneburit att Östersjön blivit ett allt mer förorenat hav och dess ekosystem fått svårare och svårare att överleva. Ett av de allra största problemen är övergödning. De gödningsmedel som har runnit ut i Östersjön har bidragit till att allt för mycket alger växer till varje år. Då algerna dör måste de brytas ner, och i de processerna går det åt syre; syre som tas upp ur vattnet. Resultatet blir att de bottenlevande organismerna inte får tillräckligt med syre för att överleva och hela havsbottnar dör. Idag finns det stora delar av Östersjön där inget lever. Ekosystemen är helt utslagna och det kommer att ta mycket tid för att Östersjön ska kunna återhämta sig helt; om det ens är möjligt. Men det finns fortfarande möjligheter till förbättringar. Jordbruk, energikällor och stadsmiljöer blir hela tiden renare och bättre. På lång sikt kommer detta göra att det blir lättare för de fortfarande levande ekosystemen att överleva och på så sätt hjälpa till att reparera de nu döda. Detta kräver dock att vi alla oavsett var vi befinner oss arbetar för ett mer hållbart samhälle.