Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

Transkript

1 Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna Marstrand 15 okt 2014

2 Quizz gissa året Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund

3 Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 1980-talet Regler om lagringskapacitet för gödsel 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdsprogram mot växtnäringsläckage 1992 Regler om vintergrön mark 1995 Medlem i EU miljöersättning för våtmarker, fånggrödor, skyddszoner, samt Nitratdirektivets regler med utpekande av nitratkänsliga områden 1994 Regler om tidpunkt för spridning av gödsel 1997 Skärpta krav på skyddsavstånd vid bekämpning 2003 Utökade känsliga områden 2005 Översyn av regler för djurtäthet, övergångstid 2009 Skärpning av Nitratdirektivets regler 1980-talet Regler om spridnings areal 1984 Miljöavgift på handels gödsel Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 Utbildningskrav för dem som hanterar växtskyddsmedel 1995 Regler om täckning av gödsel behållare 1996 Regler om snabb nedbrukning av gödsel 2001 Greppa Näringen startar 1997 Säkert Växtskydd startar 2007 Nytt stöd till miljöskyddsåtgärder 2005 Greppa Näringen utökas till Mellansveige

4 Sid 4 Lantbrukarnas Riksförbund

5 En krympande sektor 6 timmar och år 2055 Sid 5 Lantbrukarnas Riksförbund

6 Tre styrmedel används idag för att få åtgärder mot övergödning gjorda Lagstiftning EU-stöd för åtgärder som går utöver lagstiftning (våtmarker, skyddszoner mm) Rådgivning och utbildning (Greppa Näringen) Sid 6 Lantbrukarnas Riksförbund

7 Vad begränsar lantbrukets åtgärdsarbete idag? Bristande likviditet på många gårdar Åtgärdernas effekt på N och P-läckage är inte klarlagd (visa fosforbilden) Uppfattningar och myter om andras åtgärdsarbete Inneboende försiktighet, riskminimering Sid 7 Lantbrukarnas Riksförbund

8 Lite oväntat vetenskapligt genombrott Forskning är viktigt! Stärkta bevis för miljönyttan med strukturkalkning 02 september 2014 Strukturkalkning minskar fosforläckage när den utförs på ett bra sätt visar en ny rapport från SLU. I ett tvåårigt försök kunde forskarna visa på nära 50 procent minskat fosforläckage från en lerjord med hög fosforstatus Sid 8 Lantbrukarnas Riksförbund

9 Frustration präglar åtgärdsarbetet - 1 Lantbrukarna är frustrerade över nya detaljregler. Tex datumgränser för gödselspridning (calendar-farming) Oro för nya regler som konkurrentländer inte får Sid 9 Lantbrukarnas Riksförbund

10 Frustration präglar åtgärdsarbetet - 2 Kommunerna är frustrerade över möjligheten till fungerande tillsyn. Exempel: djurgödsel på hösten Sid 10 Lantbrukarnas Riksförbund

11 Frustration präglar åtgärdsarbetet - 3 Vattenmyndigheterna och andra myndigheter är frustrerade över otillräckliga åtgärder i lantbruket. Nu måste det hända något. Sid 11 Lantbrukarnas Riksförbund

12 Så kan åtgärdsarbetet utvecklas Den lokala kunskapen måste lockas fram och omsättas i verkstad mer än idag. Örebroexemplet Sid 12 Lantbrukarnas Riksförbund

13 Superlokalt exempel: Här har ca 25 m3 åkermark med fosfor runnit ut i va8endraget Vems ansvar? Och hur göra tillsyn? Sid 13 Lantbrukarnas Riksförbund

14 Det går inte att med kommunala förelägganden eller generella föreskrifter reglera fram God Ekologisk Status Å andra sidan går det inte nå det med bara frivillighet heller. Det behövs en fortsatt styrmedelsmix. Sid 14 Lantbrukarnas Riksförbund

15 Den lokala kunskapen måste i högre grad omsättas i åtgärder än idag. Ofta finns inget motstånd mot åtgärder om man känner sig tillfrågad och involverad (Elins exjobb) Men dialog kräver tid och kostar pengar. I bulkproduktionen av åtgärder som nu behövs för de båda direktiven saknas den resursen. Sid 15 Lantbrukarnas Riksförbund

16 Möjligen kan en vattensamordnare i varje kommun vara en god idé. En person som kan inspirera, leda vattendialoger, hjälpa till att söka åtgärdspengar men även förklara föreskrifter. Sid 16 Lantbrukarnas Riksförbund