HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ.

Transkript

1 HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. RESULTAT AV MÄTNINGAR JULI 2007: De inre vikarna på Ljusterö är mer näringsrika än omgivande skärgårdsvatten enligt proven och enligt länsstyrelsens mätningar - not 1). Halterna avser ytvatten 0,3 m djup, juli månad. Halten totalfosfor, Tot-P, är enligt Naturvårdsverket klassad som låg i Ösbyfjärden och hög i Marumsviken. Halten totalkväve, Tot-N, är klassad som mycket hög i både Marumsviken och Ösbyfjärden. Det fordras fler vattenprov för att närmare klarlägga förhållandena. Eventuellt bör man mäta halter också i sedimenten 5). Jämför med Halterna i Ljusterö-vikarna är inte exceptionellt höga. Marums-viken och Ösbyfjärden verkar vara utsatta för en betydande kvävetillförsel vars orsaker kanske kan klarläggas bättre. Återställandet av två kanaler med vardera minst 10m 2 area borde ge en bättre vattenkvalitet men det är oklart i vilken omfattning. En ökad genomströmning och ändrat strömningsmönster kan komma att leda till bättre vattenkvalitet i Väsbyviken-Ösbyfjärden-Marumsviken. Man borde också få förbättringar om den lokala tillförseln av kväve och fosfor minskas. Regeringen överväger för närvarande att förbjuda fosfor i tvättmedel, men för Ljusterö-vikarna verkar kvävebelastningen vara mer kritisk. Jämför man med värden redovisade i Rapport 2007:2 Miljötillståndet i Åkeröfjärden och Hattsundet 2006, Ulf Lindqvist, för Nenningesunds-projektet ser man att halter uppmätta på olika djup kan variera kraftigt 5). Notera att val av bedömningsgrunder för klassning av halterna kan diskuteras. För att skapa jämförbarhet med uppmätta halter i närområdet har samma gränsvärden (Naturvårdsvekets) använts som i länsstyrelsens rapport 23: not 1). Not 6 redovisar gränsvärden för de olika klasser som används och avser ytvatten och augustivärden. För att få en mer korrekt jämförelse måste fler mätningar göras. I första hand är det lämpligt att göra en ny serie mätningar i slutet av augusti men inte senare. I andra hand att också mäta djupare och eventuellt i sedimenten. För att anlägga kanaler fordras en miljökonsekvensbeskrivning. Vattenproven är utförda för arbetsgruppen för Ljusterö kanal, i samarbete med Österåkers kommun. Torbjörn Boström Ordf. Ängsviks Samfällighetsförening 1

2 Tot-P mikrogram/liter Kallskärsfjärden Östra Saxarfjärden Sollenkrokafjärden Kanholmsfjärden Mysingen Arnöfjärden Ramsmoraviken Ösbyfjärden Marumsviken Kyrksjön Ljusterö Plats * Statistisk tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder - Not. 1) Klass 4 Hög halt * Klass 3 Medelhög * Klass 2 Låg* Klass 1 Mycket låg* 2

3 Tot-N Klass 5 Mycket hög halt * mikrogram / liter Klass 4 Hög* Klass 3 Medelhög* Klass2 Låg* Klass 1 Mycket låg* 0 Kallskärsfjärden Östra Saxarfjärden Sollenkrokafjärden Kanholmsfjärden Mysingen Arnöfjärden Plats Ramsmoraviken Ösbyfjärden Marumsviken Kyrksjön Ljusterö * Statistisk tillståndsklassning enligt Naturvårdsverket - Not. 1) och 6) Kallskärsfjärden 1) hade tot-p värden från 15 µg/l (1992) till 12 µg/l (2002) och tot-n värden från 290 µg/l (1992) till 240 µg/l (2003). Östra Saxarfjärden 1) hade tot-p värden från 19 µg/l (1992) till 13 µg/l (2002) och tot-n värden från 395 µg/l (1992) till 300 µg/l (2002). Sollenkrokafjärden 1) hade tot-p värden från 18,5 µg/l (1992) till 13,5 µg/l (2002) och tot-n värden från 370 µg/l (1992) till 300 µg/l (2002). Kanholmsfjärden 1) hade tot-p värden från 19,5 µg/l (1992) till 14,5 µg/l (2002) och tot-n värden från 380 µg/l (1992) till 260 µg/l (2002). Mysingen 1) hade tot-p värden från 12 µg/l (1992) till 16 µg/l (2002) och tot-n värden från 345 µg/l (1992) till 350 µg/l (2002). Arnöfjärden 3) hade tot-p 19 µg/l och tot-n 340 µg/l vid mätning av ytvatten 0,3 m djup den 18 juli Ramsmoraviken 3) hade tot-p 25 µg/l och tot-n 360 µg/l vid mätning av ytvatten 0,3 m djup den 17 juli Ösbyfjärden 3) hade tot-p 18 µg/l och tot-n 560 µg/l vid mätning av ytvatten 0,3 m djup den 17 juli

4 Marumsviken 3) hade tot-p 24 µg/l och tot-n 600 µg/l vid mätning av ytvatten 0,3 m djup den 17 juli Kyrksjön 2), Ljusterö (som jämförelse) hade ca 40 µg/l (1992) och ett max på ca 80 µg/l (1986). Tot-N var 1000 µg/l (1992) och 1700 µg/l (1986). Siktdjupet var ganska konstant ca 1,7 m under perioden Sjön är mycket näringsrik. ( Vattenståndsändringar och vattenströmmar : 4

5 Vattenståndsändringar pågår ständigt och driver vattenströmmar. Vindar och vattenpendling orsakar också ändringar i vattenståndet. En ändring av lufttrycket med 10 hpa motsvarar ungefär en vattenståndskillnad på 10 cm dvs. ca 100 liter per m2 yta. För Marum-Ösby områdets yta på ca 2 miljoner m 2 vatten innebär det m3 som utgör ungefär 3 % av den totala vattenvolymen. Detta kan ske på några timmar eller någon dag. Not 6 anger att medelvattenutbytestiden för de inre vikarna klassas som III (tröskel mot havet) och är större än 40 dygn 6). Två kanaler skulle kanske kunna halvera den tiden. Vattenströmmar pågår ständigt och enligt LARS HÅKANSON, Professor i sedimentologi, Uppsala universitet, och ANDREAS BRYHN, Teknologie licentiat, geovetenskaper, Uppsala universitet 4), är en typisk vattenutbytestid för ett öppet kustområde i Östersjön cirka 1 vecka. Östersjöns olika delbassänger fungerar som kommunicerande kärl. Vatten- och närsaltsflödena från Östersjön in i Stockholms skärgård är till exempel en faktor 10 större än flödena från Mälaren, som är en faktor 10 större än flödena av närsalter från samtliga Stockholms utsläpp. Strömmarna i Östersjön räcker för att årligen byta vattnet mellan söder och norr, öster och väster. Lokal påverkan: Länsstyrelsen bedömde i ett yttrande ( O117) till Västermarkens tomtförening att av drygt 300 kg fosfor som årligen tillförs Väsbyviken-Ösbyfjärden- Marumsviken kommer ca 200 kg/år från omgivande fritidsbebyggelse. Antar man att vattenvolymen är 3000x3000x8 m3 = m3 tillförs alltså (vid 300 kg/år) ca 4,2 µg fosfor per liter och år. Detta förefaller att vara rätt mycket jämfört med de uppmätta halterna i Östra Saxaren och andra platser. Noter: 1) Länsstyrelsen i Stockholms Län: Rapport , Näringstillståndet i Stockholms läns sjöar, vattendrag och havsområden Utdrag sid om bedömningsgrunder: Tillståndsbedömning för havsområden SMHI:s indelning av Sveriges havsområden har använts för att dela upp Stockholms läns kustområden i olika avsnitt. De olika provtagningsstationerna har sedan kopplats till det havsområde de befinner sig i. I databasen finns 33 kustnära havsområden tillhörande Stockholms Län (Bilaga 1) och ett referensområde (Landsortsdjupet i Västra Gotlands utsjövatten). Som grund för tillståndsklassning och tidsserieanalys har den metod som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder använts. Det innebär att: Endast sommarvärden har använts (juli, augusti och i enstaka fall tidiga septembervärden). På så vis har inte inomårsvariationen medtagits utan samtliga värden härrör från stabila sommarperioder. Mätvärden mellan 0-10 meters djup har använts. I grunda havsområden har mätvärden ovanför temperatursprångskiktet använts. För varje havsområde och år har ett medelvärde beräknats. Antalet stationer inom varje havsområde varierar. Tillståndsklassning av de olika havsområdena har i mån av dataunderlag genomförts för fyra tidsperioder. 5

6 2) 3) Egna mätningar utförda enligt instruktioner från Eurofins och i samarbete med Österåkers kommun Miljö & Hälsa ( Analyserna utförda av Eurofins Danmark A/S under Danak ackr nr 168, för Total-P enligt metod DS/EN ISO 6878 med RSD 10 % och detekt.gräns 5 µg/l, för Total-N enligt metod DS/EN I med RSD 10 % och detekt.gräns 50 µg/l. Mätningarna utfördes juli 2007 med prover på ytvatten 0,3 m djup. 4) Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se. Uppdaterad 11 mar 01:05. Dagens debatt: "Skattemiljarder kastas i Östersjön utan nytta" LARS HÅKANSON, Professor i sedimentologi, Uppsala universitet, och ANDREAS BRYHN, Teknologie licentiat, geovetenskaper, Uppsala universitet. 5) Miljötillståndet i Åkeröfjärden och Hattsundet 2006, Ulf Lindqvist, Rapport 2007:2, Naturvatten i Roslagen, Norr Malma 4201, Norrtälje. ( 6) Framtagande av vattenkvalitetsnormer för den åländska skärgården. Slutrapport (pp5-7). Kajsa Appelgren & Johanna Mattila, Husö biologiska station, Åbo Akademi, Bergövägen 713, Emkarby: Tab. 1. Tillståndsklassernas gränsvärden för den svenska bedömningen av tillstånd (klasserna 1-5) och den finska allmänna klassificeringen (Anon och 1999). Värdena är från augusti och då inget annat anges gäller de för ytvatten. 6

7 Vattenomsättningen räknas ut på basen av medelvattenutbytestiden, bassängordningen och morfometriklassen. Med bassängordning avses hur ett visst vattenområde ligger i förhållande till det öppna havet. Bassängordning 0 är havet, bassängordning 1 mynnar i havet, bassängordning 2 mynnar i ett havsområde med bassängordning 1 osv. Morfometriklassen anger havsbassängernas form. Klass 1 är öppen kust, klass 2 är öppen fjärd eller bukt (utan utanförliggande tröskel eller sund), klass 3 är ett område med utanförliggande tröskel, klass 4 är ett område med utanförliggande trångt sund och klass 5 är örik skärgård (med minst 50 öar, vilka täcker ytan av skärgården till minst 50 %). Om ett område var påverkat både av tröskel och av sund sattes det i klass 3. Klassgränserna för medelvattenutbytestiden framgår ut Tab. 3. Karta: Platser för vattenprov 7