Lämplig utsläppspunkt

Transkript

1 Lämplig utsläppspunkt 1. Inledning Denna PM sammanfattar utredningen gällande lämplig utsläppspunkt för det behandlade lakvattnet. Rapporten ingår som en del av den prövotidsredovisning för Löt avfallsanläggning som SÖRAB sammanställt. Prövotidsutredningen har innefattat en genomgång av vilka vattenrecipienter som finns nedströms anläggningen, vilken status dessa har, vilken belastning recipienterna tål samt en bedömning av kostnader för ledningsdragning och drift/underhåll som olika utsläppspunkter medför. 2. Vattenrecipienter I figuren nedan redovisas en konceptuell modell över vattenrecipienternas nedströms Löt. Recipienterna ligger inom Norrtäljeåns_ Vretaåns avrinningsområde. Behandlat lak- och processvatten släpps idag ut, via utsläppspunkten L3, i ett jordbruksdike som även tar emot ytvatten från uppströmsliggande markområden, dagvatten från E18 samt dagvatten från avfallsanläggningen. Efter ca 4 km mynnar diket i sjön Jälnan. I Jälnan står lakvattenutsläppet för < 2% av totala flödet och 83% av vattnet till Jälnan kommer från andra flöden än det som går i jordbruksdiket (se bilaga F2). Jälnans vatten rinner vidare genom ett ca 1 km långt dike till Rösjön som är reglerad med en damm. Jälnan och Rösjön är båda < 1 km 2 och utgör därför inga vattenförekomster enligt Vattendirektivet. Från Rösjön fortsätter Vretaån, där Vattenmyndigheten klassificerar vattenförekomstens kemiska och ekologiska status enligt Vattendirektivet (HVMFS 2013:19) vid Frihamra (här kallad VISS-punkten), ner till sjön Lommaren och sedan ut i Norrtäljeån och Norrtäljeviken (Östersjön). Vatten från Jälnan späds ca 1,8 gånger innan det når VISS-punkten och lakvatten från L3 späds ca 100 gånger innan det når VISS-punkten. Utsläppspunkten och jordbruksdikets läge framgår av bilaga C och recipienternas läge framgår av bilaga A.

2 Figur 1: Förenklad beskrivning över vattenrecipienter nedströms Löt avfallsanläggning och dess placering i förhållande till varandra och avfallsanläggningen. 3. Beskrivning av vattenrecipienterna och deras status En mer omfattande beskrivning av recipienterna och deras status finns i den recipientrapport som bifogas (se bilaga F1). Jordbruksdiket Jordbruksdiket löper i norra delen av avfallsanläggningen. I diket avbördas vatten från uppströmsliggande områden, dagvatten från vägar och icke hårdgjorda ytor inom avfallsanläggningen samt vatten från utsläppspunkten. Provtagningar uppströms och nedströms verksamhetsområdet visar på en fluktuerande kvalitet där tillfälliga koncentrationsökningar av främst bly och ammoniumkväve ibland kan härledas till verksamheten, andra gånger inte. Detta beror på att ca 85% av ytvattenflödet kommer uppströms ifrån och därmed även påverkas av verksamheter såsom motorväg E18, en hästgård och jaktområde som ligger uppströms Löt avfallsanläggning och som SÖRAB saknar rådighet över. Under torra somrar kan diket vara torrlagt. Diket har inventerats i omgångar och har bedömts sakna ekologiskt skyddsvärde. Större djur som vistas inom området kan tänkas dricka vattnet i diket varför diket främst har ett skyddsvärde som vattenrecipient för dessa djur. Jälnan Jälnan är en grund nästan helt igenväxt sjö. Den är ca 2 km lång och 200 meter bred och 0,39 km 2. Periodvis är närliggande åkermark översvämmad. Maxdjupet är 2 meter. Sjöns utveckling beror inte bara på näringsbelastning utan även på vattennivån som delvis påverkas av den damm som finns vid Rösjön. Eftersom sjön är så pass grund och igenväxt är det möjligt att den fungerar som en renande våtmark. Jälnan har ett ganska rikt fågelliv. Vid en växtinventering 2008 hittades bandnate som är rödlistad i kategorin, NT, nära hotad. Hoten mot bandnate anses vara ökad kvävebelastning, betning av änder och kanadagäss, igenväxning, muddring, upphört strandbete, inplantering av karp och torrläggning av lokalerna. Jälnan är för liten för att ha en miljökvalitetsnorm. Om man ändå jämför Jälnan med de miljökvalitetsnormer som gäller för större sjöar så skulle den ekologiska statusen vara måttlig beträffande totalfosforhalten. Totalhalter av metaller tyder på god ekologisk och god kemisk status.

3 Det är svårt att ta vattenprov i Jälnan som är representativa för sjön. Det beror på att sjön är nästan helt igenväxt och att det djupaste stället inte ligger i eller nära mitten av sjön utan i den södra änden av sjön. Periodvis, när vattenståndet är lågt och vattenaloén blommar, finns ingen fri vattenspegel på Jälnan. Svårigheten att göra många provtagningar och att få representativa prover för sjön samt att sedan kunna få ett bra underlag att jämföra med naturliga förhållanden och med andra sjöar gjorde att varför man inför prövotidsutredningen valde att istället ta proverna i inloppet till sjön vid punkten JT samt att komplettera med prover på vattenkemi och växtplankton i nästa sjö nedströms som är Rösjön. JT är recipientprovtagningspunkten närmast avfallsanläggningen. Under har de flesta vattenproverna tagits vid tilloppet i JT (se figur 5 i bilaga F1). På detta sätt får man god bild av vattenkvalitén i det största tilloppet till Jälnan samt från den första mer normala sjön nedströms. Jälnan omfattas inte av Vattendirektivets definition på en vattenförekomst varvid miljökvalitetsnormer inte gäller i Jälnan och SÖRAB jämför sedan lång tid tillbaka sjöarnas status med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (NV rapport 4913) och den acceptabla belastningen räknas fram utifrån att vattenkvaliteten inte ska försämras, dvs att utökad verksamhet på Löt inte ska medföra en försämring i klassning av vattenkvaliteten. De flödesviktade totalhalterna av fosfor och av de särskilt förorenande ämnena arsenik, koppar, krom och zink vid Jälnans tillopp (JT) 2013 tyder på god ekologisk status. Totalhalterna av bly kadmium och nickel tyder på god kemisk status. Under 2014 har ett nytt reningssteg medfört att ammoniumhalterna från anläggningen kan minskas avsevärt. Mätning av ammoniumkvävehalterna r under 2014 i Jälnans tillopp tyder på att den ekologiska statusen kan klassas som god beträffande detta ämne. Kloridhalten i Jälnans tillopp blir förhöjd när flödet är lågt, som högst blev den under prövotiden 360 mg/l. Den flödesviktade genomsnittshalten är dock inte högre än 38 mg/l. Om man ändå jämför de uppmätta halterna i Jälnan med de preliminära gränsvärdena för de särskilt förorenande ämnena arsenik, koppar, krom och zink, så tyder dessa på att den fysikalisk-kemiska statusen (som är en del av den ekologiska statusen) är god beträffande dessa ämnen. Totalfosforhalterna sommartid, som också ingår i den fysikalisk-kemiska statusen, tyder däremot på måttlig ekologisk status. Halterna av kadmium, bly och nickel (som ingår i klassning av kemisk status) i samtliga prov i Jälnan tyder på att den kemiska statusen är god. Rösjön Rösjön är knappt 2 km lång och m bred och ytan är 0,74 km 2. Maximalt vattendjup som noterades vid provtagning 2012 var 7,0 meter i ett djupområde nära den norra stranden. I ett mindre djupområde utanför en udde på sydvästra stranden noterades ett maximalt vattendjup på 6,1 meter. Däremellan var vattendjupet mestadels 4-5 meter. Sjön angränsar på norra sidan till jordbruksmark och på södra sidan till skogmark. Från Jälnan till inloppet i sydvästra Rösjön går ett drygt 1 km uträtat grävt dike i åkermark. Efter passage under en mindre väg fortsätter vattendraget ca 300 meter i kanten mellan

4 åkermark och annan öppen mark till Rösjön. Från norra delen av avrinningsområdet kommer vatten i ett dike som går 2,3 km genom åkermark och mynnar ut i den nordvästra bukten i Rösjön. I mitten av 1800-talet byggdes en kvarndamm och en kvarn vid Rösjöns utlopp. I början av 1900-talet sänktes Rösjön och man vann ca 1 ha land vid Rösjön för odling och bete. Sedan 1912 finns en överenskommelse som främst syftar till att minska vattenståndet mellan maj och september. Kvarnen är riven och vid dammen ligger sedan 1950-talet ett fabriksområde. Efter dammen rinner vattnet från Rösjön i ca 200 m långa kulvertar under fabriksområdet. Vattennivån regleras av markägaren till dammen och överenskommelsen från sänkningsföretaget 1912 är fortfarande gällande. Regleringen hindrar inte att vattennivån i Rösjön och Jälnan kan sjunka kraftigt under vissa torrår. Rösjöns växt- och djurliv har inte inventerats under prövotiden men en del noteringar har gjorts i samband med vattenprovtagningarna. Stränderna kantas av bårder av huvudsakligen bladvass, och jättegröe samt mindre bestånd av sjösäv. Bestånden av jättegröe växer ut till ca 1,2 meters vattendjup medan bladvassen växte ut till 1,6-1,8 meters vattendjup. I skyddade lägen fanns på 1-2 meters djup även flytbadsvegetation och långskottväxter. I Rösjön bedrivs endast fritidsfiske och detta nästan uteslutande av markägare som är de enda som får lägga nät (det finns ingen verksamhet med fiskekortsförsäljning för Rösjön). Rösjön är för liten för att ha en miljökvalitetsnorm. Men om man ändå jämför Rösjön med de gränsvärden för metaller som finns för statusklassning av större sjöar (HVMFS) så tyder halterna av de Särskilt förorenande ämnena arsenik, koppar, krom och zink, på god fysikalisk- kemisk status som är en del av den ekologiska statusen. Även halterna av de prioriterade ämnena bly, kadmium och nickel ligger under gränsvärdena och tyder därför på god kemisk status. Om man jämför Rösjön med miljökvalitetsnormer som gäller för större sjöar så skulle den ekologiska statusen utifrån växtplanktonprover vara måttlig och otillfredsställande utifrån totalfosforhalt. När sjön är islagd, och ibland även sommartid, är det mycket dåliga syreförhållanden i sjön och fosfor läcker då från sedimenten. Sedimenten är således en källa till fosforbelastning i sjön. Metallhalterna tyder på god kemisk status. Vretaån vid Frihamra Miljökvalitetsnormen för Vretaån är god status Inom den regionala miljöövervakningen tas prover i nedre delen av Vretaån vid Frihamra. I slutet av 2013 bedömdes Vretaån ha måttlig ekologisk status av Länsstyrelsen (arbetsmaterial). Utifrån prov på kiselalger så är den ekologiska statusen god men de hydromorfologiska faktorerna för konnektivitet (andel vandringsbenägna fiskarter) och för omgivande marker är otillfredsställande eller dåliga varför den samlade bedömningen blev måttlig ekologisk status. Att Vretaån enligt den senaste klassningen inte uppnår god ekologisk status beror således inte på fosforhalten. Kemisk status i Vretaån är klassad som god, exklusive kvicksilver. Norrtäljeviken Vretaåns vatten rinner till slut ut i Norrtäljeviken som är ett kustvatten. Ytan är 16 km 2. I Norrtäljeviken är den ekologisk statusen måttlig med avseende på kväve, otillfredsställande med avseende på fosfor och den kemiska statusen ej god. Att den kemiska statusen ej är god beror på att man påträffat höga halter av tributyltenn, TBT, i sedimenten. TBT kommer från båtbottenfärger och finns ofta i sedimenten i hamnområden. Trots att Norrtäljeviken är en djup och avgränsad vik så påverkas vattenkvalitén där mest

5 av inflöden från omgivande havsbassänger. Enligt SMHI:s modellberäkning kommer 85 % av fosforbelastningen i Norrtäljeviken från omgivande havsbassänger. Östersjön vid Bergshamraviken När det gäller möjligheten att bygga en ledning ut till saltvattenrecipient så är det ungefär lika långt till Norrtäljeviken som det är till Bergshamra som ligger öster om Löt. Enligt VISS är Bergshamraviken 2 km 2 och av naturlig härkomst. För Bergshamraviken är den ekologiska statusen måttlig vilket baseras på växtplankton ( ) samt allmänna förhållanden- sommarvärden för näringsämnen och siktdjup ( ). Växtplankton uppvisar måttlig status och är avgörande för statusbedömningen. Vattenförekomstens ekologiska status har bedömts som måttlig baserat på biologiska parametrar som indikerar övergödning. Både för fosfor och kväve är statusen otillfredsställande. Övergödning är ett miljöproblem längs hela Svealandskusten på grund av hög tillförsel av fosfor och kväve från framför allt jord- och skogsbruk och avlopp. Den kemiska statusen är god om kvicksilver exkluderas men uppnår ej god status om kvicksilver inkluderas. 4. Belastning En mer detaljerad redogörelse för bedömning av vilken belastning recipienterna tvål finns sammanställd i bilaga F2. Bedömningen utgår ifrån följande för recipienterna. Vattnet i jordbruksdiket skall kunna drickas av djur och bedömningen baseras på dricksvattennormer. Vattenkvaliten i Jälnan skall inte försämras markant på grund av utsläpp från Löt dvs. beräknade utsläpp ska inte medföra en försämring av vattenkvaliteten jämfört med nuvarande kvalitetsklass enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Miljökvalitetsnormerna i VISS-punkten, som är Vattenmyndighetens kontrollpunkt för vattenförekomsten, skall inte överskridas på grund av utsläpp från Löt. I tabellen nedan är miljökvalitetsnormer (MKN) för VISS-punkten samt föreslagna riktvärden för Jälnan och jordbruksdiket sammanställd. I tabellen framgår också hur nivåerna av metaller, klorid och ammoniumkväve har sett ut i Jälnans tillopp (JT), Jälnan och jordbruksdiket under Som synes i tabellen har halterna under legat inom de föreslagna riktvärdena för huvuddelen av parametrarna. När det gäller fosfor så påverkas Jälnan av flera andra fosforkällor. Hur riktvärdena har beräknats framgår av bilaga F2. Föreslagna riktvärden tillser att verksamheten inom Löt inte överskrider MKN i Vretaån, inte försämrar statusen i Jälnan och att vattnet i jordbruksdiken kan drickas av vilda djur.

6 Tabell 1: Sammanställning över MKN, föreslagna riktvärden för Jälnan och jordbruksdiket samt uppmätta halter i Jälnans inlopp (JT), Jälnan och jordbruksdiket under Riktvärdena för metaller skall enligt HaV gälla för lösta halter vilket innebär att jämförelse bör göras med filtrerade prover. Gränsvärde i VISS-punkten Riktvärde Jälnan Jälnans inlopp = JT ( ) flödesviktade medelvärden på dekanterade prover enligt bilaga F1 Jälnans inlopp = JT ( ) medelvärden på filtrerade prover bilaga F1 Jälnan ( ) medelvärde på dekanterade prover enligt bilaga F1 Riktvärde jordbruksdiket Jordbruksdiket i punkt Y7 medelhalter dekanterade prover Jordbruksdiket i punkt Y7 medelhalter filtrerade prover Ämne µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Arsenik 1,2 1,6 0,77-0,96 0,92 0,9 10 2,9 1,6 Bly 7,2 1 0,57-1,9 0,5 0,8 10 2,8 0,6 Kadmium 0,1 0,1 0,024-0,032 0,023 0,04 5 0,04 0,02 Koppar 5,3 3 2,5-3,5 3 2, ,8 3,1 Krom 3,67 5 2,0-2,2 1,6 1,6 50 6,5 3,1 Kvicksilver 0,035 0,1 <0,1 <0,1 <0,1 1 <0,1 <0,1 Nickel ,5-2,9 2,7 2,7 20 5,5 3,1 Zink 9,7 16 6,5-8,7 4,9 7, ,3 Klorid Ammoniumkväve Totalfosfor Kostnader för ledningsdragning I dagsläget släpps lakvattnet ut i Jordbruksdiket i punkt L3. Om lakvattnet skall släppas ut i annan recipient än jordbruksdiket så krävs ledningsdragning till den nya utsläppspunkten. Kostnader för ledningsdragning har undersökts från Löt till Jälnan, Rösjön och Östersjön vid Norrtäljeviken eller vid Bergshamra (se figuren nedan). Kostnadsbedömningen har baserats på avståndet till de olika recipienterna och en schablonkostnad för projektering, byggledning markarbeten (sprängning, schakt) material (ledningar, återfyllnadsmaterial), pumpstationer samt besiktning. En ledning till annan recipient kommer att passera ett antal andra fastigheter och kostnader för servitut och allmänna juridiska kostnader för en såda process är inte inkluderad. Kostnaden har satts till 5000 kr/m (Svenskt vatten, 2010) och en pumpstation beräknas kosta kr inkl markarbeten, byggnad och teknik. Bedömning av ledningssträckan har utgått från att ledningen antingen följer den naturliga avrinningsvägen eller löper längs befintliga vägar. Baserat på ovanstående blir kostnaden för ledningsdragning till annan recipient enligt sammanställningen i tabellen nedan.

7 BILAGA F Rösjön Jälnan Löt Figur 2: Blå linjer markerar möjliga sträckor för ledningsdragning mellan Löt och alternativa recipienter i form av Jälnan, Rösjön, Norrtäljeviken och Bergshamra Tabell 2: Sammanställning över MKN, föreslagna riktvärden för Jälnan och jordbruksdiket samt uppmätta halter i Jälnans inlopp (JT), Jälnan och jordbruksdiket under Sträckor Löt-Jälnan Löt-Rösjön Löt-Norrtäljeviken Löt-Bergshamra-Norrfjärden Avstånd 4,5 km 8 km 40 km 34 km Kostnad Kommentar kr kr kr samma längd oavsett om den följer E 18 eller längs sjöarna kr Kostnaden för ledningsdragning till annan recipient uppgår till mellan 22,5 200 Msek beroende på avstånd. Kostnaderna ovan omfattar inte årliga driftskostnader såsom el, pumpar, ventiler, driftspersonal. Kostnad ca 10 kr/m3 och år vilket motsvarar 1,5 miljoner/år.

8 6. Slutsats Sammanfattningsvis kan följande konstateras vara fördelar gällande nuvarande utsläppspunkt: Polering med avseende på partiklar, kväve och fosfor kan ske i diket (ev. även i en anlagd våtmark). Mätningar och beräkningar visar att närmsta recipient, Jälnan, inte försämrats på grund av verksamheten inom Löt. MKN i vattenförekomsten kommer inte att överskridas till följd av lakvattenutsläpp från Löt i nuvarande och föreslagna riktvärdesnivåer. Lösningen är robust och ekonomiskt försvarbar och kräver inga ledningar, pumpstationer m.m. Utifrån ovanstående förordar SÖRAB att den nuvarande utsläppspunkten kvarstår. Referenser HaV Skrivelse från Havs- och vattenmyndigheten. Rekommendationer ang klassgränser för särskilda förorenande ämnen HVMFS 2013:19. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Svenskt vatten 2010, Kostnader för VA i omvandlingsområden en handledning. Rapport , Svenskt vatten utveckling