Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi"

Monica Eriksson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen H7 Ulf Larsson Systemekologi

2 Gula Havet Måttlig eller sämre status Hämtad från VISS

3 Skattat reduktionsbehov av kväve för att nå god status Utan punktkällor Med punktkällor

5 Tabell 2.1. Jämförelse av modellerad transport av kväve och fosfor (SMHI) och beräknad transport med modellerad vattenföring och frekventa mätdata från å- mynningarna (SISU). TN resp. TPSMHI%SISU anger SMHIs skattning i procent av SISUs. Å SMHI SMHI SISU SISU TNSMHI%SISU TPSMHI%SISU TN ton/år TP ton/år TN ton/år TP ton/år Trosaån Moraån Fitunaån

TN DIN ton/år TP DIP ton/år 910 780 650 520 390 260 130 0 TN TP Utsläpp från

9 TN DIN ton/år TP DIP ton/år TN TP Utsläpp från Himmerfjärdsverket DIN DIP

TP ton år-1 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fosfortillförsel till recipienten P-tillf, ej AVR&Atm AVR 1970

10 TP ton år Fosfortillförsel till recipienten P-tillf, ej AVR&Atm AVR Kvävetillförsel till recipienten N-tillf, ej AVR&Atm TN från STP

11 DIP ton/mån 25 Tillförsel av fosfat till inre Himmerfjärden medelvärden (kumulativ) 20 DIP Återförsel från sediment SYVAB Tillförsel från Näslandsfjärden Landavrinning Tillförsel från Svärdsfjärden 5 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

12 DIN ton/mån År med hög belastning från SYVAB 717 ton/år Tillförsel av löst oorganiskt kväve (DIN) till inre Himmerfjärden medelvärden (kumulativ) DIN Nederbörd Återförsel från sediment SYVAB Tillförsel från Näslandsfjärden Landavrinning Tillförsel från Svärdsfjärden jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

13 DIN ton/mån År med låg belastning från SYVAB 125 ton/år Tillförsel av löst oorganiskt kväve (DIN) till inre Himmerfjärden medelvärden (kumulativ) DIN Nederbörd Återförsel från sediment SYVAB Tillförsel från Näslandsfjärden Landavrinning Tillförsel från Svärdsfjärden jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Skillnad Himmerfjärden referensområde µg/l 250 200 150 100 50 Totalkväve medelkonc.

14 Skillnad Himmerfjärden referensområde µg/l Totalkväve medelkonc. juni-augusti B1-BY31 H2-B1 H3-B1 H4-B1 H5-B1 H6-B1 H6 p<0,00001 r 2 =0,65 H5 p<0,00003 r 2 =0,49 H4 p<0,001 r 2 =0,21 H3 p<0,05 r 2 =0, Tn från ARV ton/år

15 Växtplanktonbiomassa mm3/l TN ton/år Växtplanktonbiomassa mm 3 /L 1000 Växtplanktonbiomassa och kväve från ARV 900 TN AVR mm3/l Medelbiomassa 0-14 m juni-augusti Inget signifikant samband med utsläpp av fosfor p<0.002, utan 2 punkter r 2 =0,38, p< Växtplanktonbiomassa vs kväve från ARV y = x r 2 = TN från ARV ton/år

16 mm3l Medelvärde av biovolymen under sommaren (juniaugusti) Kväverening B1 GM MO H4 BY

17 DIN/DIP (vikt/vikt) Förhållandet mellan biotillgängligt kväve och fosfor DIN/DIP-kvot i djup-/vintervattnet och i tillförsel, 10 års medelvärde 1000 B1 H H4 DIN/DIP B1 DIN/DIP BY31 DIN/DIP DIN/DIP land låg DIN/DIP land hög Redfield kvot BY Månad

18 DIN µg/l (jan-feb) DIP*7 µg/l (jan-feb) Vinter DIN 0-10m µg/l Vinter DIP 0-10m µg/l Fosforbegränsning i inre och kvävebegränsning i yttre skärgården Vintermedelkoncentrationer Kväve från land, fosfor från havet DIN DIP y = -70x r 2 = DIN DIP*7 B1 H2 H3 H4 H5 H6 H7 H8 Stationer Östersjön-Södertälje Salt

19 En av de största auktoriteterna på området, doktor Karl Wuhrmann, EAWAG, Zurich, inbjöds i september 1965 av Väg- och vattenbyggnadsverket till en frågestund i Stockholm. Wuhrmann satte för sin del upp som mål: Ej mer än 0,5 mg fosfor och 2-4 mg kväve per liter i det avloppsvatten som lämnar ett reningsverk. Valdes högre gränsvärden, skulle enligt hans mening belastningen på recipienten bli för stor. Att reducera till lägre gränser skulle bli för dyrt. Ur: Anders Cronström; Himmerfjärdsanläggningen - från idé till verklighet

22 Utsläpp på 25 m Blir kvar under temperatursprångskiktet under sommaren. Överskott av kväve N/P>7 Förs norrut ger sämre vatten i Näslands- och Hallsfjärdarna Fosfor Kväve Överskott av fosfor N/P<7 Grunt utsläpp (ca 10 m) Som förr när vattnet är oskiktat Förs söderut under sommaren Tömmer ytskiktet på fosfor och motverkar kvävefixering Bättre vatten i Näslands- och Hallsfjärdarna!?

23 Fig. 1. Tidsutveckling av medelkoncentration av klorofyll a under marsoktober och årsutsläpp av totalkväve från Himmerfjärdsverket.

24 Badvattenkvalitet

25 Effektiv fosforrening N/P 3.4 ~50 44 Redfield: N/P~7 (vikt/vikt) ton/år

Relevanta dokument

Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk

Ulf Larsson Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk ett exempel på tillämpad adaptiv förvaltning Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Varför