Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder
|
|
- Jörgen Sundqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder Kristin Boye Foto: Örjan Folkesson/Magnus Sandström/Nick Jarvis/Julien Moeys/Eskil Nilsson
2 Frågeställningar Hur stort är problemet med ytavrinning av växtskyddsmedel i Sverige? Vilka motåtgärder är lämpliga för svenska förhållanden? Skyddszoners effektivitet
3 Vetenskaplig litteratur Metodik Intervjuer med forskare och aktörer Data från vetenskapliga försök och miljöövervakning
4 Ytavrinning - orsaker Marken är vattenmättad eller frusen vattnet kan inte infiltrera Snösmältning Närhet till ytvatten Svackor/utströmningsområden
5 Ytavrinning - orsaker Nederbördsintensiteten är högre än infiltrationskapaciteten vattnet hinner inte infiltrera Kraftigt regn Förstörd markstruktur
6 Ytavrinning - betydelse För att ytavrinning ska ha betydelse för transport av bekämpningsmedel krävs: Ett flöde Att flödet når ytvatten (eller annan oönskad recipient) Att vattnet som flödar innehåller bekämpningsmedel
7 Ytavrinning - flöden Diffust flöde ( sheet flow ) Rännilar Raviner Koncentrerade flöden Hastighet/Erosion
8 Förekommer ytavrinning i Sverige? Ja, i samband med snösmältningen
9 Förekommer ytavrinning i Sverige? men även i hjulspår
10 Förekommer ytavrinning i Sverige? vid dräneringsbrunnar
11 Förekommer ytavrinning i Sverige? och även under bekämpningssäsongen!
12 Observationsfält, Umeå Jordart: Mo 5% ler, 19% mjäla, 72% mo, 3% sand Mullhalt: 3-4% (2,2% C) Lutning: 1 % Mätningar , Dränering, ytavrinning (dike) Vattenföring, suspenderat material, kväve, fosfor
13 Observationsfält, Umeå Ytavrinning (mm) Ytavrinning 7 av 21 år: ca 78% under 2 år
14 Observationsfält, Umeå Vattenföring, mm Månadsmedel, Flöde_dr Flöde_yt Suspenderat material_dr Suspenderat material_yt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Suspenderat material, kg/ha
15 Ytavrinning under bekämpningssäsongen Det förekommer, men omfattningen är okänd Troligtvis krävs förstörd markstruktur Traktorspår Skorpbildning Markpackning Vetenskapliga data är mycket begränsade!
16 Riskreducering Förhindra att bekämpningsmedel följer med eventuell ytavrinning Andra bekämpningsmetoder Val av substans Appliceringstid Appliceringsmängd Foto: Monica Kling,
17 Riskreducering Förhindra att ytavrinning uppstår Ingen eller reducerad plöjning Konturplöjning Luckring av ytskikt Motverka markpackning
18 Riskreducering Begränsa effekten av ytavrinning (flödeshinder) Skyddszoner Skyddsbarriärer Dikesåtgärder Våtmarker
19 Ytavrinning motåtgärder Anpassad jordbearbetning Skyddsbarriärer Skyddszoner Våtmarker Dikesåtgärder Diffust flöde ( sheet flow ) Rännilar Raviner Koncentrerade flöden
20 Skyddszoner Permanent bevuxna ytor utformade för att bromsa ytavrinningsflöden och stoppa transport av sediment och föroreningar
21 Skyddszoners effekt Reducerar pesticider (transport och koncentration) Infiltration, sedimentation, adsorption, nedbrytning, utspädning Hög effektivitet Partikelburna ämnen (medel-svårrörliga) Små flöden Omättade förhållanden
22 Markanpassning är nödvändig Skyddszoner har effekt endast om ytavrinning förekommer flödet går genom skyddszonen koncentrerade flöden och genvägar stoppas skyddszonen är väl skött (ej packad eller igenslammad, tät upprätt vegetation osv)
23 Ineffektiva skyddszoner Gles vegetation Ridstig - markpackning Genväg förbi skyddszonen
24 Ineffektiva skyddszoner Koncentrerade flöden bryter igenom skyddszonen
25 TOPPS-Prowadis (Train Operators to Promote best Practices and Sustainability) Beslutsträd med åtgärdsverktyg för lantbrukare och rådgivare Baserat på CORPEN-metodiken (Frankrike) GIS-modellering, fältobservationer, data från lantbrukaren Lokala lösningar effektivt, men tidskrävande
26 Markanpassning (CORPEN, 1997) Skyddszon i sluttande hörn Skyddszon mellan fält och stig Gräsbevuxet dike i svacka Skyddszon/ skyddsbarriär inom fält stig svacka Skyddszon i kanten av ett fält Ängsmark i svacka Gräsbevuxet dike i svacka Skyddszon längs med vattendrag
27 Kunskapsluckor Ytavrinningens betydelse för påträffade substanser i ytvatten Flödesvägar Flödesmängder Tid och rum Markfaktorer Motåtgärdernas verkliga effekt
Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel
Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel Jenny Kreuger Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Växjö Möte 2016 2016 12 06 Växjö Frågeställningar Hur stort är problemet
Läs merYtavrinning av bekämpningsmedel i Sverige. Inledning. Bakgrund. CKB workshop, 13 juni 2012, , SLU, Uppsala
Ytavrinning av bekämpningsmedel i Sverige CKB workshop, 13 juni 2012, 9.30-15.30, SLU, Uppsala Inledning Bekämpningsmedel påträffas regelbundet i ytvatten i Sverige, oftast i låga halter, men ibland över
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Läs merYtavrinning av växtskyddsmedel i Sverige och lämpliga motåtgärder
Kristin Boye, Nicholas Jarvis, Julien Moeys, Mikaela Gönczi och Jenny Kreuger Ytavrinning av växtskyddsmedel i Sverige och lämpliga motåtgärder en kunskapssammanställning med fokus på skyddszoner Foto:
Läs mer2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Läs merÅtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus
Åtgärder för att hindra ytvattenerosion - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Förord Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Läs merÅtgärder för att förhindra. ytvattenerosion
Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8
Läs merVinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning
Vinåns avrinningsområde 21 oktober 2008 Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Hur når fosfor och jord vattendragen? Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion
Läs merPilotptojektet Greppa Fosforn
Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merHur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU
Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Läckage av bekämpningsmedel till vattenmiljön (Dos, interception) Adsorption Nedbrytning Hydrologin Hur mycket
Läs merMilsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde
Milsbosjöarna ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten Malin Spännar Länsstyrelsen Dalarna Milsboåns arvinningsområde Milsboåns avrinningsområde 1 Vårflod i Milsbo
Läs merKväve-fosfortrender från observationsfälten
Kväve-fosfortrender från observationsfälten 1988-2009 Fält 1D Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjerman Forsberg Observationsfälten är dränerade Dräneringsvattnet
Läs merMinsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merträdgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård
Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av
Läs merDränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket
Dränering och växtnäring Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll
Läs merPraktisk handbok för skyddszonsanläggare
Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till
Läs merLäsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep
aug sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep okt okt okt okt okt okt okt okt 9 okt 0 okt okt okt okt okt okt okt
Läs merVäxtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV
Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
Läs merTemperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merPressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker
! Pressmeddelande från SKOP om 16 mars 211 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Stabila prisförväntningar för villor och bostadsrätter - Men i Stockholmsregionen stiger prisförväntningarna - Allt fler
Läs merInfomöten via LRF-lokalavdelningar
www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
Läs merKartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet metodik för utredning på kommunal nivå. Erik Mårtensson
Kartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet metodik för utredning på kommunal nivå Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se Syfte Identifiera en metod som är lämplig för en första översiktlig
Läs merUppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merTemperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merRådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket
Rådgivningar och webbplatserna Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vem utför enskild rådgivning? Alla rådgivare som har gått introduktionskursen för nya rådgivare inom Greppa Näringen, ges varje år i november
Läs merAvledning av vatten med diken
Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett
Läs merGrävd bevattningsdamm med plastduk
Grävd bevattningsdamm med plastduk Traktordragen täckdikningsplog Foto: Jens Blomquist 1 Omläggning av dikningsföretag. Matjord på ena sidan alv på andra. Laser är ett bra hjälpmedel. Viktigt att koppla
Läs merMetoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Läs merMACRO-DB. Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten. Mikaela Gönczi, CKB, SLU.
MACRO-DB Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten Mikaela Gönczi, CKB, SLU mikaela.gonczi@slu.se Seminarium om vattenskydd Länsstyrelsen i Skåne 12 november 2014 Generella faktorer
Läs merDagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll erfarenheter från fältstudier Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU Källor till föroreningarna De material vi använder när vi bygger våra städer påverkar dagvattnets
Läs merMiljögifter i odlingslandskapet
Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02
Läs merNeonikotinoider i miljön
Neonikotinoider i miljön Jenny Kreuger & Ove Jonsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala Biodlarnas riksseminarium 2013 Allt om bin! Örebro 2013-04- 13 A poli>cal ba@le over pes>cides The Scien>st
Läs merTillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD
Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning
Läs merHur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi
Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen H7 Ulf Larsson Systemekologi Gula Havet Måttlig eller sämre status Hämtad från VISS 2011-05-09 Skattat reduktionsbehov av
Läs mermåndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17
januari 2017 januari 2017 52 1 1 2 3 4 5 6 7 8 2 9 10 11 12 13 14 15 3 16 17 18 19 20 21 22 4 23 24 25 26 27 28 29 5 30 31 februari 2017 5 1 2 3 4 5 6 6 7 8 9 10 11 12 7 13 14 15 16 17 18 19 8 20 21 22
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merDagvattenåtgärder i den befintliga staden. Sara Malmroth Hilde Hagen Björgaas
Dagvattenåtgärder i den befintliga staden Sara Malmroth Hilde Hagen Björgaas Vad vi ska prata om Göteborg och varför det ser ut som det gör Vilka mål har vi och varför Möjliga åtgärder för att nå målen
Läs merKommentarer till bildspel Exempel från rådgivning
Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)
Läs merIntroduktionskurs Stockholm 7 8 november Läckage av kemiska växtskyddsmedel - vad hittar vi i vattenmiljön? Per Widén
Introduktionskurs Stockholm 7 8 november 2018 Läckage av kemiska växtskyddsmedel - vad hittar vi i vattenmiljön? Per Widén Motiv för 13-modulerna (Växtskydd) Användning bekämpningsmedel 2017 1) Några verksamma
Läs merTillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23
Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och
Läs merSveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann
Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med 3 887 lantbrukare Johan Malgeryd & Markus Hoffmann 208-04-24 Kort om enkäten Webbenkät, skickades ut till alla lantbrukare med >20 ha åker
Läs merOönskade kemikalier i våra vatten
Oönskade kemikalier i våra vatten resultat från miljöövervakningen av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Stina Adielsson & Sarah Graaf Livsmedelsproduktion och Vattenmiljö Kristianstads Vattendagar 2010 1
Läs merR E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Läs merBekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna
Bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna Jenny Kreuger (a), Mirja Törnquist (b) & Henrik Kylin (c) (a) Inst för markvetenskap, SLU, Box 772, 75 7 Uppsala, tel 18-672462,
Läs merEkonomi-SKOP Hushållens förväntningar om börsutvecklingen, 23 april kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker
Ekonomi-, - kommentar av :s Örjan Hultåker Ser aktieägarna en lågkonjunktur med sjunkande börskurser? - Pessimisterna dominerar över optimisterna, men färre pessimister än hösten - De som tror på stigande
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun Version: A GWh GWh GWh GWh GWh GWh TILLFÖRSEL Vattenkraft 6 915,2 6 386,1 6 867,3 6 004,6 5 746,2 5 409,5 Vindkraft 1 213,7
Läs merGREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:
GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: stina.olofsson@sjv.se Sammanfattning Jordbrukets diffusa bidrag till fosforbelastningen har ökar under senare år, relativt
Läs merEN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13
Läs merSyfte- att bidra till miljömålen
Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson
Läs merAvkastning Premiepension Bas sedan starten
Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2009-04-30 1 Premiepension Bas Jämförelseindex 1 1 1 150 140 130 2004 2005 2006 20 20 Index:52% MSCI World Net, 20% SIX PRX, 10% MSCI Emerging Market,
Läs merFöroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun
Förosberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun GRAP 17027 Jenny Korinth Geosigma AB 2017-02-17 Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor 604648 17027 2017-02-17
Läs merMiljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merVäxtnäringsläckage i olika odlingssystem
Växtnäringsläckage i olika odlingssystem Helena Aronsson SLU Introbild Verksamheter vid Avdelningen för vattenvårdslära Normalutlakning av kväve från Sveriges åkermarker beräknade med simuleringsverktyget
Läs merGreppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets
Läs merFörvaltning av vägområde Påtåker Samfällighetsförening
Förvaltning av vägområde Påtåker Samfällighetsförening 2015-05-24 Inledning Dagvatten är ett samlingsnamn för ytvatten (regn och smältvatten som rinner från vägar, tak och gräsmattor) och dräneringsvatten
Läs merVattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet
Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet SVEAförsökens växtodlingskonferens Brunnby 2010.01.12 Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara Vad händer på vattenområdet? EU:s vattendirektiv Östersjöplanen
Läs merAvkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31
apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 Avkastning
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merMACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden
MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden Mikaela Gönczi Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel, SLU Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning Stockholm 31 maj
Läs merEN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13
Läs merHållbar dagvattenhantering
Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,
Läs merÅtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Läs merFortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; beslutade den 11 juni 2015 Utkom från trycket den 25 juni 2015
Läs merEmån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö
Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Program 21 mars 2017 9.30 Välkomstfika 10.00 Välkomna! Vad har hänt inom projektet sedan sist och vad är på gång Henrik Karlsson Länsstyrelsen
Läs merDagvattenutredning. Pontarius AB Jönköping. Myresjöhus AB. Dagvattenutredning för Tahe 1:66, Taberg, Jönköpings kommun. Förhandskopia
Dagvattenutredning Myresjöhus AB, Taberg, Jönköpings kommun Pontarius AB Jönköping Tobias Johansson 1 Orientering På uppdrag av Myresjöhus AB har Pontarius utarbetat föreliggande dagvattenutredning avseende
Läs merAvvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Läs merEN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770
Läs merVattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Hydrologiska processer Vind Nederbörd Transpiration Ljusinstrålning värmestrålning
Läs merRAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén
RAPPORT Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18 Upprättad av: Kristina Wilén Uppdragsnr: 10171536 Detaljplan Tjörnudden, Brommösund 2 (8) RAPPORT tillhörande detaljplan för Tjörnudden,
Läs merKömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Läs merÖversiktligt PM Geoteknik
Götene kommun Nordskog et. 2-3, Lundsbrunn et. 1-2 och Truve/Svanvik et. 1 Objektnummer 103603 Översiktligt PM Geoteknik 2010-07-12 Dokumentinformation 103603 Lundsbrunn et. 1-2, Nordskog et. 2-3 och Truve/Svanvik
Läs merTävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum
Tävlingskalender, trav och galopp 2016 (2015-11-09) datum Januari 2016 01-jan Fr Mp 02-jan Lö Ro (V75) 03-jan Sö Bs Tä gal 04-jan Må F Ös 05-jan Ti Ö J 06-jan On S (V86) 07-jan To G Å 08-jan Fr Bo S (V65)
Läs merKemikalieinspektionen utesluter ytavrinning ur riskbedömning för växtskyddsmedel
Kemikalieinspektionen utesluter ytavrinning ur riskbedömning för växtskyddsmedel Kemikalieinspektionen slutar att beakta ytavrinning i riskbedömningar för växtskyddsmedel. Detta innebär att inga växtskyddsmedel
Läs merKan USA öka importen?
Kan USA öka importen? Produktion USAs produktion toppade 97 och nådde då (mfpd). Sedan dess har produktionen fallit till hälften och ligger idag på ca. 5 mfpd. Ökningen runt 8-talet berodde på att USA
Läs merSkjutledare. Jullov. Jullov 070-691 50 66. Leif Larsson. Rickard "Rune" Karlsson 070-653 94 42. Simon Jonsson 0730-54 32 98
Vecka 10. Vecka 9. Vecka 8. Vecka 7. Vecka 6. Vecka 5. Vecka 4. Vecka 3. Vecka 2. Vecka 1. Vecka 53. Kalle Wickström Simon Jonsson 0730-54 32 98 Jullov Jullov Skjutprogram för 2016 Ånge PK Vecka Månad
Läs merCAN-undersökningen w w w. s v e n l j u n g a. s e
CAN-undersökningen 21 CAN-undersökningen 21 CAN-undersökningen 21 CAN-undersökningen 21 CAN-undersökningen 21 Andel rökare i år 9 21 6 5 Procent 4 3 2 Pojkar Flickor 1 Alingså s Bolleby gd Borås Herrlju
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs merAnvändning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde
Användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde Emma Colleen Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen 2009-04-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Hantering
Läs merKokbok till Översyn av dränering 14D
Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar
Läs merAstra Tech AB Vår resa mot Lean
Astra Tech AB Vår resa mot Lean Ann-Charlotte Ryrman Avdelningschef Ständiga förbättringar 2008-10-07 Astra Tech AB Dotterbolag till Astra Zeneca Forskning/utveckling, produktion, försäljning av medicintekniska
Läs merTa hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga
Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merAvrinning. Avrinning
Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merNyhetsbrev nr 2 2005 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet
Nyhetsbrev nr 2 25 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet Hej! I årets andra brev kommer nu de första bearbetade resultaten från växtnäringsprovtagningen i projektets demonstrationsvåtmark i Södra Stene.
Läs merUtrikes. Utrikes. trafik världen utrikes trafik Utrikes Inrikes work flyg flyg luftfart totalt
ARVIDSJAUR Jan 20 0 20 67 2 1 0 2 44 0 136 Feb 37 0 37 67 2 0 0 3 0 1 110 Mar 38 0 38 73 0 1 0 5 489 3 609 Apr 2 0 2 49 0 0 0 5 488 0 544 Maj 0 0 0 52 0 0 0 3 520 0 575 Jun 0 0 0 47 0 0 0 13 279 0 339
Läs merVad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport
Läs merMats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson
Läs merJämförelse av Solhybrider
Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram
Läs merSTOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk
MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna
Läs mer