GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

Transkript

1 GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post: Sammanfattning Jordbrukets diffusa bidrag till fosforbelastningen har ökar under senare år, relativt andra källor. Inom rådgivningsprojektet Greppa Näringen pågår verksamhet som syftar till att minska lantbrukets förluster av fosfor. En av de viktigaste vägarna är att via bättre anpassad gödsling och utfodring försöka minska andelen fält med höga fosfortal. I övrigt behandlas erosionsrisker i samband med markpackning. Rådgivning som fokuserar på fosforläckagerisken på olika fält och delar av fält förbereds. Vid sidan av rådgivning behövs fortsatt och utökad forskning, översyn av lagstiftningen och olika ekonomiska styrmedel för ett verksamt arbete mot fosforförlusterna i jordbruket. Greppa Näringen Sedan ett par år pågår ett projekt kallat Greppa Näringen i de miljökänsliga områdena inom i södra Sverige. Projektet leds av Jordbruksverket i samverkan med länsstyrelserna, LRF och lantbruksnäringen i övrigt. Under 2001 och 2002 har projektet pågått i Skåne, Halland och Blekinge. Hittills är 2200 lantbrukare anmälda till projektet. Fr.o.m. år 2003 utvidgas projektet till Gotland, Kalmar och Västra Götalands län, samt till att även erbjuda rådgivning om hantering av kemiska bekämpningsmedel. Syftet med Greppa Näringen är att via individuell rådgivning hitta de mest effektiva åtgärderna som minskar växtnäringsförlusterna och därmed jordbrukets påverkan på miljön. Projektet ska bidrag till att det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, uppfylls. Ett inte särskilt preciserat delmål är att reducera fosforförlusterna; fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå. Arbetet inom Greppa Näringen har hittills fokuserat på att finna åtgärder för att minska kväveläckaget. Kväve är begränsande för tillväxt av alger och vattenväxter i haven, medan fosfor är begränsande i sötvatten och bräckt vatten med låg omsättning. Hittills har enskild rådgivning om åtgärder mot fosforförluster varit begränsad inom Greppa Näringen, men kommer troligen att utökas under hösten Anledningen till att rådgivning om åtgärder mot fosforförluster dröjer, är att det är betydligt svårare att ge entydiga råd jämfört med åtgärder mot kväveläckage. Källfördelning av fosfortransporten till vattendragen Arbetet med att minska olika punktkällors, t.ex. vattenreningsverkens, bidrag till fosforbelastningen har varit framgångsrikt. I takt med att punktkällornas bidrag minskar, ökar relativt sett betydelsen av lantbrukets diffusa bidrag. Enligt de senaste modellberäkningarna från SLU uppgår den årliga belastningen av fosfor till vattendragen till 6200 ton, varav de diffusa källornas andel uppskattas till 5200 ton. Jordbruksmarkens andel av den totala bruttobelastningen uppgår till 24 procent (Johnsson, 2002) Hur sker förlusterna av fosfor från åkermarken? Den viktigaste orsaken till fosforförluster från åkermark är olika typer av erosion i samband med vattentransport på eller i marken. Fosfor binds starkt till partiklar och det är främst i samband med erosion av partiklar rika på fosfor som fosforläckaget sker, men även förluster 23:1

2 av löst fosfor kan vara betydande. De största fosformängderna förloras som regel vid den största avrinningen. En stor del av hela årets förluster kan ske under mycket kort tid, t.ex. vid snösmältning eller vid andra tidpunkter med kraftigt vattenflöde. Kraftig vind kan ge vinderosion som för med sig partiklar av viss storlek och som gör att fosfor bl.a. kan hamna direkt på vattenytor. Lerjordar kan binda mer fosfor än en lättare jord. I lerjord följer vattnet sprickor och stora porer och ibland transporteras det mycket snabbt genom detta makroporsystem och river loss fosforrika jordpartiklar på vägen genom marken till dräneringssystemen. Processen kallas inre erosion. Hur betydelsefull den inre erosionen är i förhållande till yterosionen är osäkert. De olika typerna av erosion kräver olika motåtgärder (Ulén, 1997). Hur olika åtgärder påverka fosforförlusterna framgår av tabell 1. Löst fosfat eller partiklar med bunden fosfor transporteras med ytvatten. Andelen löst fosfor kan vara hög och bero på att en jämvikt ställts in med fosforrik ytjord. Förs löst fosfor bort med vattnet löser ytterligare fosfor ut för att återställa jämvikten. Vatten som avrinner från områden med mycket djurproduktion innehåller större mängder löst fosfor än vatten från fält utan stallgödsel. Ett högt fosforinnehåll i jorden innebär en större risk för förluster. Undersökningar som gjorts tyder på att fosfor frigörs lättare i fosforrik jord. Spridning av stallgödsel kan ge större förluster än handelsgödsel. Organiskt material bidrar till att göra fosforn mer tillgänglig och därmed mer utsatt för förluster. Stora överskott av fosfor per ha i växtnäringsbalansen uppstår ofta på gårdar med svinproduktion där fodret ofta är fosforrikt, vilket även medför höga fosforhalten i stallgödseln. Andra skäl till fosforöverskott kan vara intensiv potatis eller sockerbetsproduktion då stora fosforgivor tillförs. De högsta fosfortalen hittar man i delar av Blekinge, på Gotland, i Skånes, Kronobergs, Hallands och Kalmar län (Eriksson et al.,1997) Medeltalet av fosforförlusterna från 11 observationsfält är 0,4 kg/ha. Andelen löst fosfor har i dessa analyser utgjort drygt hälften av totalfosforn. Förändringen av fosforläckaget till följd av minskad gödsling tycks ske långsamt. Trots minskad fosforgödsling har utlakningen från dessa fält inte förändrats under de senaste 15 åren (Ulén et al., 2000). Hur går arbetet med att minska fosforförlusterna inom Greppa Näringen till? Rådgivning med utgångspunkt från gårdens växtnäringsbalans En viktig åtgärd för att minska läckaget av fosfor är alltså att undvika höga markvärden. Vid det första rådgivningsbesöket inom Greppa Näringen upprättas en växtnäringsbalans för det senaste året. Totalmängden växtnäringsämnen som förs bort från gården i produkter under ett år jämförs med den mängd som totalt förs in till gården. Växtnäringsbalansen kan användas för att finna ut om fosfortillförsel är onödigt stor. Tolkning av växtnäringsbalansen underlättas av en aktuell markkarta så att eventuella överskott av bl.a. fosfor kan värderas. Överskott kan accepteras i P-AL klass I och II, medan balans bör råda i klass III och underskott kan vara acceptabelt i klass IV och V. Utgångspunkten för detta resonemang är Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkning som bygger på resultat från fältförsök (Jordbruksverket, 2001). Riktlinjerna utgår från gödsling efter bortförsel i P-AL klass III. Rådgivaren inom Greppa Näringen kan diskutera lantbrukarens val av fodermedel och handelsgödselmedel och på så sätt hjälpa lantbrukaren att bli medveten om en överoptimal fosfortillförsel. Stora överskott och höga P-AL tal kan tyda på att fosforn i stallgödseln 23:2

3 utnyttjas dåligt t.ex. genom att den enbart sprids på vissa av gårdens fält, när den skulle kunna svara för grödornas behov på alla fält. Rådgivarens uppgift blir att visa att lantbrukaren kan tjäna pengar på att minska sin tillförsel av fosfor. Foderstatskontroll Om obalans i foderstaten indikeras med växtnäringsbalansen, kan lantbrukaren välja att inom Greppa Näringen låta en rådgivare mer noggrant gå igenom foderstaten för att minska fosforinnehållet. Mest aktuellt är att detta inom svinproduktionen. Beräkningar görs på gårdar med svinproduktion för att undersöka om fosforinnehållet totalt i fodret kan minska, om det kan vara aktuellt med tillsats av enzymet fytas, eller omdet kan vara aktuellt med en övergång till fasutfodring för att på så sätt undvika överutfodring inom svinproduktionen. Senare års forskning tyder även på att fosfortillförseln i foder till mjölkkor kan minska en del jämfört med gällande norm. Våtmarksanläggning Inom Greppa Näringen kan lantbrukaren välja ett rådgivningstillfälle då en våtmarksexpert bedömer förutsättningarna för att anlägga en våtmark på gården. Dessa rådgivningar bör öka förutsättningarna att våtmarkerna hamnar där de gör störst nytta. Möjlig placering av våtmarken på gården diskuteras vid besöket. Rådgivaren ska bedöma de potentiella möjligheterna att reducera vattnets innehåll av kväve och fosfor. Markpackning Under 2003 påbörjas inom projektet rådgivning om markpackning och hur den påverkar växtnäringsutnyttjandet. En riskkarta upprättas med avseende på jordart, dräneringstillstånd körmönster och tillfälliga fältvägar. Var det är risk för erosion och därmed fosforförluster diskuteras. Fosforstrategi I Greppa Näringens pallett av rådgivningsteman ingår fosforstrategi, men har ännu inte introducerats i rådgivningen. För att få denna rådgivning ska lantbrukaren kunna uppvisa en aktuell markkarta. Tanken är att de enskilda grödornas fosforeffektivitet ska beräknas och relateras till markens innehåll. På gårdar med djurproduktion ska diskussioner föras om fördelningar av stallgödsel över fälten och om det är möjligt att avyttra stallgödsel från gården. Möjligheten att anlägga skyddszoner utmed vattendrag ska diskutera i den mån sådana inte redan finns. Även vid detta rådgivningstillfälle ska en riskkarta tas fram och fält och delar av fält med risk för fosforförluster markeras. Det kan dock vara svårt att sammanväga alla faktorer som kan resultera fosforläckage och är ett av skälen till att rådgivningen om fosforstrategi dröjt. Rådgivaren skulle ha nytta av en riskmodell anpassad för fältbruk. Ett riskindex finns utvecklat i USA vilket väger samman fosforkällor (fosforförråd i marken och gödsling) med fosfortransport (erosion, ytavrinning och läckage). Detta index bör dock kopplas till olika åtgärder som är lämpliga beroende på vilken orsaksfaktor som dominerar. Ett arbete med att utveckla ett GIS-baserat program för åtgärder mot fosforförluster kopplats till ett riskindex, pågår vid SLU (Djodjic, 2002). 23:3

4 Vilka åtgärder ska vidtas för att minska fosforförlusterna? Rådgivning Rådgivning om miljöåtgärder är möjlig för åtgärder som är lönsamma för lantbrukaren, eller som åtminstone inte medför någon kostnad. Greppa Näringen kommer förhoppningsvis öka medvetenheten om vad som kan göras för att öka utnyttjandet av fosfor i lantbruket. Ekonomiska styrmedel EU:s miljö- och arealersättningsprogram Miljöersättning utgår för att anlägga skyddszoner längs med vattendrag och som kan ha en reducerande effekt på fosforläckaget på erosionsbenägen mark. Uttagen areal kan lämpligen förläggas till marker som regelbundet översvämmas eller användas istället för skyddszon längs med vattendrag. Ersättning för utebliven höstbearbetning har främst inrättats med tanke på möjligheten att minska kväveläckaget, men är i de flesta situationer också en åtgärd för att minska fosforförlusterna. Anläggningsstöd och skötselersättning utgår för våtmarker. Lagstiftning Lagstiftningen föreskriver vilken lagringskapacitet för stallgödsel som krävs inom olika län. En god lagringskapacitet innebär en ökad handlingsfrihet för lantbrukaren och minskad risk för att stallgödselspridning sker vid olämplig tidpunkt. Därmed minskar också risken för ytavrinning och fosforförluster i samband med spridningen. Utbyggnad av gödselbehållare kan vara något som är svårt att åstadkomma med rådgivning om inbesparad kostnad för växtnäring är enda moroten. Antingen behövs då investeringsstöd eller skärpt lagstiftning för att åstadkomma en förändring. Även det maximala antalet djur på en gård är lagreglerat. Genom att hålla nere djurtätheten undviks att stora stallgödselmängder sprids på en begränsad areal och därmed risken för framförallt överoptimala givor av fosfor. Djurtäthetsbestämmelserna är föremål för en översyn för närvarande när det gäller svinproduktionen. Slutsatser Troligen är den mest framgångsrika vägen i miljöarbetet för att minska fosforförlusterna en lagstiftning som är lätt att förstå syftet med och som upplevs som rättvis mellan lantbrukare. Lagstiftningen kan sedan kompletteras med miljöersättningar och rådgivning. Greppa Näringen spelar förhoppningsvis en viktig roll i att utforma rådgivning om fosfor. En förutsättning för ett framgångsrikt arbete t.ex. när det gäller att minska fosforförlusterna är att forskning om fosforförlusternas orsaker och motåtgärder stöds i högre grad än nu. Hur forskningens resultat kan tillämpas bör dessutom testas i tillämpade fältförsök. Referenser Eriksson, J, Andersson, A och Andersson, R Tillståndet i svensk åkermark. Naturvårdsverket Rapport Djodjic, F GIS-system för åtgärder mot fosforförluster. Artikel i tidningen Miljötrender Nr. 3-4, s Johansson, H Oförändrad kväveutlakning Artikel i tidningen Miljötrender Nr. 3-4, s.8-9. Jordbruksverket, Riktlinjer för gödsling och kalkning Rapport 2001:17. Ulén, B Förluster av fosfor från jordbruksmark. Naturvårdsverket Rapport Ulén, B., Johansson, G. och Kyllmar, K Fosforläckage från elva observationsfält under tjugoett år. Ekohydrologi 52. Avdelningen för vattenvårdslära, SLU, Uppsala. 23:4

5 Tabell 1. Effektiviteten av olika åtgärder för att minska förlusterna av partikulär fosfor och löst fosfor i Sverige. Efter Ulén, 1997 Åtgärder som har omedelbar effekt mot fosforförluster Löst P Partikulärt P Punktkällor tas bort Förändring av odlingsmetoder Förändrad tillförsel Förändra spridningstidpunkten Radmyllning, släpslagspridning Förändrad gröda,växtföljd Odla vall Etablera permanent gräs Jordbearbetning Ändra tidpunkt för plöjning + ++ Ändra tidpunkt för stubbearbetning + ++ Övriga åtgärder på fältet Gräs på vattenvägar (erosionsområden) + ++ Minska sluttningslängden intill diken + ++ Åtgärder vid dränering Uppsamling av ytvatten Ytvattenbunnar (erosionsområden) + + Återfyllnad vid dränering Anlägg kalkfilter (erosionsområden) Åtgärder i avrinningsområden Våtmarker, fångdammar + ++ Åtgärder som har effekt mot fosforförluster på lång sikt Förändra odlingsmetoder: Förändrad tillförsel Tillför mineralgödsel-p högst motsvarande grödans bortförsel Minska mängden stallgödsel per ha Minska fosforimport via djurfoder Jordbearbetning Förbättra jordens ytstruktur Åtgärder med osäker eller begränsad effekt mot fosforförluster Förändra odlingsmetoder: Förändrad gröda,växtföljd Odla höstgröda 0 0/- Odla fånggröda?? Jordbearbetning Inför konturplöjning 0 ++ Inför reducerad jordbearbetning 0 +/- Minska packningen av jorden 0 ++ Åtgärder vid dränering Kontrollerad dränering - + Åtgärder i avrinningsområden Kantzoner 0 + Effekten på fosforförlusterna: + viss effekt, ++ god effekt, +++ mycket god effekt, - negativ effekt, 0 ingen effekt,? osäker effekt. 23:5