Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen

Transkript

1 För ett e fektivt arbete mot miljömålen! Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen

2 Samverkan för miljömålen Jordbruksverket och LRF har sedan år 2000 haft en nära samverkan i Greppa Näringen. Samarbetet har varit en förutsättning för det gensvar som kampanjen fått bland lantbrukare. Likaså har samverkan med länsstyrelserna och rådgivningsföretagen varit avgörande. Sammantaget har ett stort antal människor i olika organisationer arbetat med Greppa Näringen under de gångna åren. När detta skrivs har drygt lantbrukare anmält sig till Greppa Näringen och drygt individuella möten om vattenvård och miljöfrågor ägt rum. Det gör arbetet till den största satsning på miljöarbetet i lantbruket sedan På väg mot världens renaste jordbruk. Vilka resultat har arbetet lett till? Vad har skattebetalarna och lantbrukarna fått för de cirka 150 miljoner som arbetet kostat? De viktigaste resultaten är den attitydförändring och ökade beredskap för miljöåtgärder som uppmätts hos lantbrukare inom Greppa Näringen. I denna skrift ligger tyngdpunkten dock på att berätta om de konkreta åtgärder lantbrukare gjort efter besök av rådgivarna. Att vid köksbordet genomföra enskilda samtal om miljöfrågor ger förstås också en stor erfarenhet hos såväl rådgivarna som organisationerna om hur man kan arbeta med miljöfrågor i lantbruket för att nå miljömålen. Greppa Näringen har också visat sig fylla en funktion som en brygga mellan forskning och praktiker när det gäller att förmedla ny kunskap från forskningen. En viktig erfarenhet är att den nya systematik som byggts upp med utbildning av rådgivare, rådgivningsunderlag, checklistor och uppföljning fungerat väl. Denna systematik kan komma att användas för rådgivning inom andra områden som djurvälfärd, klimatgaser eller för det begynnande arbetet med ramdirektivet för vatten. Arbetet under de gånga åren har visat att rådgivning och utbildning är en fungerande väg att arbeta med miljöfrågor jämte lagstiftning och ekonomiska styrmedel. Mats Persson Generaldirektör, Jordbruksverket Lars-Göran Pettersson Förbundsordförande, Lantbrukarnas Riksförbund Rådgivaren Jens Blomquist (till vänster) diskuterar med Magnus Nilsson på Arhill, Landskrona. 2 Greppa Näringen

3 Hembesök, utbildning och information i kombination Rådgivnings- och informationsprojektet Greppa Näringen drivs sedan 2001 av Jordbruksverket i samverkan med LRF, Länsstyrelserna och lantbrukets rådgivningsorganisationer. Samarbete mellan aktörer är viktigt för att lantbrukarna ska göra miljöåtgärder på frivillig väg, men arbetssättet kräver förankring och kunskapsuppbyggnad och tar tid. Mycket talar dock för att resultatet av arbetet blir långsiktigt hållbart. Projektet Greppa Näringen beräknas därför pågå ytterligare minst fyra år, t.o.m. år 2010 det år som är målår för miljökvalitetsmålens delmål. Det finansieras av svenska staten, EU och återförda miljöskatter via LRF. De senaste åren har årligen ca 35 miljoner använts, varav tre fjärdedelar för enskild rådgivning som är kostnadsfri för lantbrukarna. Projektet syftar till att förse lantbrukarna med kunskap och verktyg så att lantbrukets kväve- och fosforförluster minskar på ett kostnadseffektivt sätt. Även säker hantering av kemiska växtskyddsmedel ingår. Satsning där det behövs som mest De största resurserna sätts in där jordbruket är intensivast och där miljöåtgärder har störst effekt. Det är lantbrukare på lite större gårdar och de med djurproduktion som besöks. Rådgivningen började i Skåne, Halland och Blekinge och har därefter stegvis utvidgats till alla slättbygder i Götaland och Svealand, de områden i Sverige som är utpekade som nitratkänsliga (bild 1). Länsstyrelserna upphandlar rådgivning av organisationer, såsom Hushållningssällskap, Husdjursföreningar, LRF Konsult och privata rådgivningsföretag och i vissa län utför man även rådgivning i egen regi. Lantbrukaren väljer mellan ett 20-tal rådgivningsteman, som passar olika gårdars produktionsinriktning (figur 1). Flera informationsvägar används Idag finns drygt medlemmar, såväl lantbrukare med konventionell som med ekologisk produktion. Av dessa är det ca 900 som enbart får råd om möjligheten att anlägga en våtmark. Störst omfattning har rådgivningen fått i Skåne där mer än 60 % av åkerarealen finns på gårdar inom Greppa Näringen. Projektets hemsida utgör informationskanal, både direkt till lantbrukarna och till rådgivarna. Miljönyheter, värdering av stallgödsel och beräkning av växtnäringsbalans, är exempel på funktioner som lantbrukaren utnyttjar på hemsidan. Rådgivarna hämtar bakgrundsmaterial till sin rådgivning via en rådgivarsida. Ett stort antal fortbildningskurser för rådgivare genomförs. Alla medlemmar får ett medlemsbrev två gånger per år och det ena delas ut tillsammans med tidningen LAND, så att ca lantbrukare nås av information om projektet och miljöåtgärder som gjorts på gårdarna. Vilken nytta gör projektet? Information samlas in vid det första besöket och efter ett par års rådgivning samt lagras i en databas. På så sätt kan odlingsåtgärder och växtnäringsbalanser sammanställas före och efter rådgivning. Andra utvärderingssätt är dels miljömålsavstämningar som görs på gårdarna och dels postala enkäter och djupintervjuer om miljöattityder, åtgärder och inställningen till projektet. Miljömålsavstämning Karta över miljökänsliga områden enligt nitratdirektivet bild 1 Antal rådgivningsbesök Säkert växtskydd Gödslings- och fältstrategier Fosfor 462 Kväve Grovfoder Markpackning Våtmarksplanering Utfodring och stallmiljö Stallmiljö 533 Nöt Svin 439 Växtnäringsbalanser Grund Upprepade Planering och uppföljning Planering Uppföljning 765 När lantbrukaren varit medlem i Greppa Näringen i 3-4 år görs en Miljömålsavstämning. Rådgivaren och lantbrukaren går igenom de råd som givits och följer upp genomförda åtgärder. Man stämmer av hur långt gården kommit i miljöarbetet genom att frågor besvaras. Diskussioner förs om det finns mer rådgivning som kan vara aktuell på gården och de kommande tre åren planeras. I november 2006 hade 570 avstämningar gjorts. Figur 1 Greppa Näringen 3

4 Mål 7 Ingen övergödning Delmål: Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. Kväveutlakningen har minskat med ton Jordbrukets kväveutlakning har minskat. Det beror bland annat på åtgärder som har vidtagits inom miljöprojektet Greppa Näringen där drygt lantbrukare är medlemmar. Mellan 1995 och 2003 har kväveutlakningen från det svenska jordbruket minskat med cirka ton (figur 2). Det redovisas i modellberäkningar vid lantbruksuniversitetet SLU (2005). En del av minskningen är en följd av rådgivning som har skett i Greppa Näringen, som även omfattar minskad ammoniakavgång, mindre fosforförluster samt en säkrare hantering av växtskyddsmedel. Det viktigaste är inte att bevisa exakt hur mycket av miljöförbättringen som är en följd av just Greppa Näringen, säger Hans Nilsson, utan viktigast är att vi med projektet lyckats skapa ett verktyg för de lantbrukare som vill få bättre koll på sin gårds miljöpåverkan. Tillsammans med sina kollegor vid Jordbruksverket, Stina Olofsson och Cecilia Linge, konstaterar Hans Nilsson att Greppa Näringen, som bygger på frivillighet har lämnat projektstadiet. Många känner till Greppa nu, det har utvecklats till en central kraft, vilket känns mycket positivt. Skilj på kväveöverskott och kväveutlakning Många lantbrukare har vant sig vid att använda gårdens växtnäringsbalans, d.v.s. en näringsbudget över kväve, fosfor och kalium. Tillförsel av kväve till gården sker via inköpta produkter, till exempel foder och handelsgödsel, nedfall och vissa växters kvävefixering. Utflödet sker med produkter från växtodlingen och från djuren (kött och mjölk). Resten benämns överskott varav en mindre del kan vara ökad mullhalt i jorden, men huvuddelen är förluster såsom ammoniakavgång, utlakning och denitrifikation (figur 5, sid 6), förklarar Stina Olofsson. På en växtodlingsgård är kväveeffektiviteten ofta kring 70 procent, vilket betyder att 30 procent av det tillförda kvävet går förlorat. I absoluta tal är överskottet oftast mellan 30 och 50 kilo per hektar. Djurgårdar har stort kväveöverskott Kväveeffektiviteten på djurgårdarna kan variera mellan 25 och 70 procent beroende på djurslag och antal djur per hektar. På en intensiv mjölkgård ligger kväveöverskottet ofta kring 150 kilo per hektar, säger Hans Nilsson. Det kan låta högt men att förädla vegetabilier till animalier leder till oundvikliga förluster i kedjan (figur 4). På 35 mjölkproducerande miljöbonusgårdar i Skåne, som följts länge, har kväveöverskottet sedan 1997 minskat med drygt 45 kilo per hektar, varav med 7 kilo under åren (figur 3). Det visar att det går att minska överskotten och att långsiktigt arbete lönar sig, säger Cecilia Linge. Att den årliga kväveutlakningen från den svenska åkern har minskat med ton mellan 1995 och 2003 (SLU) förklaras främst av att lantbrukarna odlar betydligt mer fånggrödor, att kväveeffektiviteten förbättrats och att åkerarealen minskat (figur 2). Detta stämmer rätt väl med de beräkningar som vi gjort på data från gårdar i Greppa Näringen, säger Cecilia Linge, och fortsätter: Minskad gödsling, ökad odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning tycks vara de viktigaste åtgärderna på de här gårdarna. Till en mindre del beror den minskade utlakningen på förändrat antal djur och förändrad tidpunkt för spridning av stallgödsel. 4 Greppa Näringen

5 Konkreta åtgärder görs Vi har märkt förändringar i odlingen som leder till minskad kväveutlakning, säger Cecilia Linge och berättar att exempelvis spridning av stallgödsel tidigt under hösten har minskat och att bearbetning av marken, speciellt vallbrott (tillfällen då gräsmarker plöjs upp för att sås med ny gröda) numera oftare görs under våren. Hans Nilsson påpekar vidare att det är viktigt att förstå att det inte går att ta bort alla näringsförluster i jordbruket. Det måste finnas vissa marginaler i odlingen. Inte heller kan årsvariationer trollas bort. Ett torrt eller blött år är det svårt att få bra skördar vilket leder till sämre kväveutbyte. Ett sätt att minska flödet av det kväve som trots åtgärder ändå utlakats är att anlägga våtmarker. De fungerar som effektiva kvävefällor. Ja, de är bra på att förvandla det för miljön skadliga nitratkvävet till kvävgas, säger Hans Nilsson och understryker att de också bidrar till en ökad biologisk mångfald. Inom Greppa har det gjorts rådgivningar i syfte att hitta bra platser för våtmarker, säger Stina Olofsson, och tillägger att närmare hektar våtmarker har nyanlagts i Sverige under åren 2000 till Drygt var femte Greppa Näringenmedlem som anser att det är möjligt att anlägga en våtmark på sin gård, har gjort det, berättar Stina Olofsson. Jordbruksverkets Cecilia Linge, Hans Nilsson och Stina Olofsson utgör en del av Greppa Näringens projektledning. Foto Marina Tell Orsaker till minskad utlakning av kväve Orsaker till minskad utlakning av kväve ton kväve ton kväve kg N/hektar Figur 3 Dessa gårdar ingår i Skånemejeriers Miljöbonusprogram och har kontinuerliga balanser från 1997 med undantag för år Mjölkproduktionen är ungefär den samma (ca kg mjölk/ hektar) men med minskande kväveöverskott över åren. Djurtätheten är i medeltal 1 djurenhet per hektar kg N/hektar 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 minskad areal minskad areal ökad kväveeffektivitet ökad kväveeffektivitet odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning till våren spridning av stallgödsel på våren i stället för på hösten odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning till våren spridning av stallgödsel på våren istället för hösten ändrad grödfördelning ändrad grödfördelning Kväveöverskott vid 35 mjölkgårdar kväveöverskott på 575 mjölkgårdar Överskott vid olika djurtäthet Projektet har bidragit till att jordbrukets kväveutlakning har minskat med 12 procent (7 000 ton) under åtta år ( ). Överskott Samband Figur 2 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Djurtäthet (djurenheter/hektar) Källa: SLU Kväveöverskott Producerad mängd mjölk Figur 4 Kväveöverskottet förklaras av ammoniakavgång, kväveutlakning, kvävgasavgång samt viss inlagring i marken. Ju högre djurtäthet desto större kväveöverskott. Den stora variationen vid samma djurtäthet visar att det går att minska överskottet på många gårdar Mängd mjölk ton/hektar Greppa Näringen 5

6 Mål 7 Ingen övergödning Delmål: Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå. Delmål: Senast år 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider ha minskat till ton. Bättre gödselhantering har minskat ammoniakutsläppen På många Greppagårdar har ammoniakförlusterna minskat. Detta beror bland annat på att noggrannheten vid spridning av stallgödsel har ökat. Myllning av gödsel blir exempelvis vanligare. Grepparådgivningen har hittills till ca 30 procent handlat om hur jordbrukets ammoniakavgång kan minskas. Speciellt på djurgårdarna finns det många åtgärder som minskar avgången, säger Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen och förklarar: Ammoniakavgång står för en fjärdedel av kväveöverskottet på mjölkgårdarna och kvävgasavgång för en femtedel (figur 5). Kvävgasavgång är en förlust för lantbrukaren men inget miljöproblem, men samtidigt avgår ofta en liten mängd av växthusgasen lustgas. För att minska ammoniakavgången är det helt avgörande med noggrann lagring och spridning av stallgödseln. Vid lagringen undviker man avgång genom god täckning och därmed minskad luftomsättning. Detta är lättast med flytgödsel, säger Hans Nilsson, och berättar att flytgödselsystemen ökar på Greppagårdarna. Han fortsätter: Spridningen av stallgödsel på öppen jord minskar och Greppastatistiken visar att spridning i vall (gräsmark) och annan växande gröda ökar. Markpackningen minskar men ammoniakavgången kan öka. Enligt Greppa Näringens Miljömålsavstämning sprider emellertid lantbrukarna alltmer sällan stallgödsel vid olämplig väderlek som när det är varmt och blåsigt och allt fler brukar ned stallgödseln snabbare. Bra, men dyr teknik Bästa teknik är att använda speciella aggregat för nedmyllning (bild 2), vilket blir allt vanligare. Tekniken kostar tyvärr en hel del att använda. I Sverige används tekniken endast för spridning av ett par procent av all stallgödsel, men i Danmark för 30 procent, säger Hans Nilsson. Av de lantbrukare som anser sig kunna använda myllning har 13 procent gjort detta de senaste åren, enligt Miljömålsavstämningen. Det är positivt att fler lantbrukare gått över till flyt- istället för fastgödsel, men jag varnar för att hela näringsvinsten kan förloras om inte gödseln snabbt kommer ner i backen, säger Hans Nilsson. bild 2 Myllningsaggregat Det spelar roll vad djuren äter... En annan viktig åtgärd är att genom rätt utfodring minska kväveinnehållet i den träck och urin som djuren producerar. Det gäller att inte överutfodra Mulluppbyggnad 23 % Kvävgasavgång 15 % djuren med protein, säger Stina Olofsson, och berättar att man inom Greppa Näringen på 575 mjölkgårdar kunnat se 4-6 procent minskat inflöde av proteinrikt kraftfoder under senare år, samtidigt som mjölkproduktionen ökat. Det minskade inflödet beror på effektivare grovfoderproduktion och utfodring, mycket tack vare Greppas rådgivning. Sedan 2001 har det gjorts drygt rådgivningar om grovfoder och om utfodring (med inriktning på nötkreatur)....och hur de bor Ytterligare åtgärder mot ammoniakavgång medför ofta betydande kostnader, till exempel ombyggnad av djurstallar och gödselbehållare. Det går givetvis inte att kräva vad som helst. Man måste ha förståelse för lantbrukarnas ekonomi, den måste helt enkelt gå ihop, säger Hans Nilsson. Han menar att många åtgärder i stall och vid lagring är så pass kostsamma att få har möjlighet att vidta dem, utom vid nybyggnation eller om man kan få investeringsstöd. Det kan handla om att kyla gödseln i gödselkulvertarna, installera effektiv urinavskiljning, minska gödselytan i stallarna och bygga tak över gödselbehållaren. Vad händer med kväveöverskottet på mjölkgårdar? Ej förklarat 15 % Utlakning 23 % Lustgasavgång 4 % Uppskattad fördelning på mjölkgårdar inom Greppa Näringen Figur 5 Ammoniakavgång 20 % 6 Greppa Näringen

7 Mål 7 Ingen övergödning Delmål: Fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 procent från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Greppa Näringen ökar satsningen på fosfor Hittills har endast 13 procent av Greppa Näringens rådgivning handlat om fosfor. Efterfrågan på mer fosforrådgivning är stor. Därför satsar man nu på ökad kunskap och ny rådgivning. Greppa Näringen ska bli bättre på att hitta åtgärder mot fosforförluster. Våra rådgivningsbesök kring fosforstrategi har stått högt i kurs, säger Hans Nilsson. Vi funderar nu på att införa ett tema om vattenvägar i landskapet, som bland annat handlar om fosforfrågan. Greppa Näringens förbättrade åtgärdsprogram mot fosforförluster går ut på att: minska mängden fosfor som kan förloras minska risken för att fosforn lämnar fältet fånga upp den fosfor som har förlorats från åkern. Precis som för övrigt Greppaarbete utgör år 2010 och delmålen inom Riksdagens miljökvalitetsmål den främsta drivkraften inom arbetet med att minska jordbrukets fosforförluster. Det är framförallt på gårdar med grisproduktion som det blir betydande fosforöverskott i växtnäringsbalanserna. När det gäller att minska den mängd fosfor som tillförs åkern handlar det mycket om att undvika att djuren överutfodras. En stor del av den fosfor som ges till djuren via fodret hamnar i djurens gödsel, stallgödseln, säger Cecilia Linge och påpekar att på de 64 grisgårdar, som man har följt inom Greppa Näringen, har överskotten av fosfor minskat de senaste åren (tabell 1). Det är också viktigt att ha en aktuell markkarta för sina fält så att man kan förfina sin gödslingsstrategi. På många gårdar med odling av potatis kan fosforgödslingen ofta minskas säger Stina Olofsson och visar en sammanställning av 160 gårdar med potatisodling där rådgivare gått igenom lantbrukarens gödslingsstrategi. Rådgivarna gav rådet att minska gödslingen med i genomsnitt 5 kilo per hektar. På de flesta gårdar är fosforgödslingen ändå väl avvägd efter grödornas behov menar Stina Olofsson, men tillägger att på djurgårdar finns det fortfarande vinster att göra genom att tillföra stallgödseln till alla gårdens åkrar. Den fosforrika gödseln bör inte enbart hamna på de åkrar som ligger närmast gården. Rätt brukning och skyddszon stoppar fältförlusterna För att minska risken för att fosfor lämnar åkern behöver man känna sina fält väl, veta hur vattnet rör sig och i vilka svackor det kan blir stående. En varsam jordbearbetning ger en snabb infiltration, vilket minskar risken för att fosfor slammas upp och förs från fältet. Förluster kan undvikas om erosionsområden är gräsbevuxna. För skyddszoner (gräsbevuxna remsor) utmed vattendrag och sjöar utgår miljöersättningar liksom för att anlägga våtmarker på lämpliga platser i jordbrukslandskapet. Våtmarkerna reducerar inte fosforn, men minskar läckaget ut i känsliga vattendrag. Man kan se dem som ett filter och det som fastnar återfinns i bottenslammet och måste någon gång tömmas, säger Hans Nilsson. Skyddszoner är en åtgärd som har fått bra genomslag. I den senaste Miljömålsavstämningen säger 80 procent att de har upprättat sådana längs vattendrag. 65 procent odlar gräs på marker som ofta översvämmas, och mer än en tredjedel av dem som har ytvattenbrunnar i fälten har sett till att det växer gräs kring dessa. Det finns säkert mer att göra för att hindra förluster från fälten, men vår egen och lantbrukarnas kunskap om vilka åtgärder som är viktigast på olika typer av jordar måste öka, säger Stina Olofsson. Fosforöverskottet mer än halverat Upprepade näringsbalanser på 64 gårdar med grisproduktion tabell 1 Skillnad per hektar mellan Första balans Sista balans Diff mellan in- och utförsel av fosfor med: år 2002 år 2004 balanserna Foder 27,1 25,2-1,9 Gödsel, strömedel 0,6 0,6 0 Animalier -8,2-9,7-1,5 Vegetabilier -11,8-13,5-1,7 Överskott 7,7 2,6-5,1 Greppa Näringen 7

8 Mål 4 GIFTFRI MILJÖ Delmål 4: Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till år 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter. Hanteringen av växtskyddsmedel säkrare De vanligaste växtskyddsåtgärderna enligt Greppa Näringens Miljömålsavstämning Nio av tio tillfrågade lantbrukare i Greppa Näringen fyller sina sprutor på tät platta eller motsvarande och minskar därmed risken för att växtskyddsmedel läcker ut i sjöar och vattendrag. Drygt rådgivningar om säkrare växtskydd har gjorts inom Greppa Näringen. Projektet arbetar med att motivera lantbrukarna till att förbättra hanteringen av kemiska växtskyddsmedel. Förutom att fylla på sin spruta på en tät platta med uppsamling av vatten eller på en biobädd vilket nio av tio av lantbrukarna gör, enligt den senaste Miljömålsavstämningen, så funktionstestar lika många numera sina sprutor regelbundet. Användningen av glyfosat (Roundup eller liknande preparat) i samband med ogräsbekämpning på gårdsplaner och andra hårdgjorda ytor har minskat jämfört med tidigare. När det gäller hanteringen av växtskyddsmedel så samarbetar vi även med kampanjen Säkert växtskydd, säger Stina Olofsson och tillägger att växtskydd precis som fosfor är ett område som kommer att växa inom Greppa Näringen under de kommande åren. Säker hantering ger resultat Enligt Örjan Folkesson, Jordbruksverket, visar det så kallade Vemmenhögsprojektet, som leds av Jenny Kreuger vid SLU, att det går att minska fynden av bekämpningsmedelsrester i ett vattendrag (i det här fallet Vemmenhögsån) med 90 procent, trots i stort sett oförändrad mängd använda växtskyddsmedel (figur 6). Detta har uppnåtts genom förbättrad och säkrare hantering av växtskyddsmedel, åtgärder som under senare år har förts ut i rådgivningen i det svenska lantbruket (se faktarutan). Ökat fokus på fältförluster Vid sidan av arbetet med att undvika punktutsläpp handlar det i ökad utsträckning om valet av bekämpningsmedel. Nya forskningsresultat pekar på jordartsskillnader, förlusten av glyfosat kan vara extra stor på styva lerjordar medan andra pesticider läcker mer från sandjordar, säger Stina Olofsson. Örjan Folkesson tillägger att olika växskyddsmedels inneboende läckageegenskaper och tidpunkten när bekämpning sker, har stor betydelse för vilka fynd av bekämpningsmedelsrester man hittar i vattendragen och fortsätter: Inom Greppa Näringen förespråkar vi färre sena höstbekämpningar, då dessa medför en större läckagerisk. Jorden är ofta vattenmättad under denna årstid samtidigt som grödornas upptag liksom avdunstningen är minimal. Överskottsvattnet i jorden kommer därför att fylla på grundvattenmagasinet eller rinna ut via dräneringen och risken för en oönskad transport av bekämpningsmedelsrester ökar. Det här håller vi på att ta fram mer kunskap om. Greppa Näringen vill öka jordbrukarnas kunskaper om orsaker till de små men totalt sett viktiga fältförlusterna och vad som minskar risken för förluster, såväl ner genom marken som genom ytavrinning, avslutar Stina Olofsson. 93 % 91 % 90 % 90 % rengör idag tomma bekämpningsmedelsförpackningar med rent vatten. undviker numera att använda glyfosat (Roundup eller liknande) mot ogräs på gårdsplanen och på andra hårdgjorda ytor. av lantbrukarna fyller numera sina växtskyddssprutor på en så kallad biobädd eller på en tät platta med uppsamling av vattnet. av lantbrukarna funktionstestar numera sina växtskyddssprutor regelbundet. Ovanstående information visar vilka åtgärder lantbrukarna anger att de har vidtagit efter år 2000 eller efter det att de har anslutit sig till Greppa Näringen. Informationen är hämtad ur en sammanställning av 570 miljömålsavstämningar (30 november 2006) inom Greppa Näringen. Foto Magnus Sandström Renvattentank med en tvättslang på växtskyddssprutan som används för såväl invändig som utvändig rengöring i fält, vilket minimerar risken för förorening av vatten. Vemmenhögsprojektet Figur 6 Örjan Folkesson Foto Marina Tell Medelhalt summa pesticider maj-sept (J. Kreuger, SLU) Start rådgivning Reko stöd och miljöledning betodling (MBO) Medelhalt (µg/l) Använd mängd (kg/år) analyserade ämnen * Endast maj-juni 8 Greppa Näringen *

9 Greppa på besök! Det ska bli spännande att lägga upp en kvävestrategi för vår gård. Gunilla Nilsson är lantbrukare på Nickarve gård på Gotland. Hon ville gå med i Greppa Näringen så fort hon hörde talas om projektet. Vi har en arealmässigt sett liten gård och har valt att satsa på mjölkkorna. Det är alltså ganska djurtätt här hos oss, vilket gör att det blir extra viktigt att utnyttja resurserna på rätt sätt. Hittills har Gunilla Nilsson och hennes man, Arne Nilsson, tagit del av två Grepparådgivningar. Av resultatet, de växnäringsbalanser som har gjorts, har de kunnat utläsa att gårdens kväveöverskott har minskat något. Sprider oftare En av de miljöförbättrande åtgärder, som har gjorts på Nickarve till följd av Greppa Näringen, handlar om spridningen av stallgödsel. Numera kör vi ut gödseln tre gånger under växtodlingssäsongen istället för två gånger som vi gjorde förut, säger Gunilla Nilsson. Det spridningstillfälle, som har tillkommit, sker direkt när sommarens första vallskörd är avklarad. Det är något vi alltid har tänkt göra förut, men aldrig hunnit med, säger hon. Tack vare detta blir gödselspridningen jämnare fördelad och växterna har större chans att tillgodogöra sig näringen i gödseln. Risken för näringsläckage minskar också. På Nickarve finns det 110 mjölkkor. De producerar i genomsnitt kilo energikorrigerad mjölk (ECM) var under ett år. Växtodlingen på gården består av nära 70 hektar vall och 8 hektar majs. Gunilla Nilsson berättar att Grepparådgivningen har inspirerat till en striktare vallodling, som bland annat innebär att de är noggrannare med att bryta vallen i tid. Genom att hålla ner åldern på vallarna får vi bättre skördar. De svarar bättre på gödslingen och blir mer produktiva. Gunilla Nilsson berättar också att de i årets växtodlingsplan har tagit stor hänsyn till den markkartering som gjorts på gården. Det är ju sådant man vet att man ska göra, men kanske inte alltid gör, säger hon, och tillägger att det är bra och viktigt att få bolla idéer och tankar med en utomstående rådgivare. Det ökar chanserna för att man verkligen gör rätt. Minskade kraftfodergivor Nästa steg i Grepparådgivningen på Nickarve kommer att omfatta en översyn av utfodringen. Med det nya blandfodersystem, som just introducerats, hoppas Gunilla Nilsson kunna minska kraftfodergivorna och få mjölkkorna att äta mer grovfoder. Det är lite för tidigt att utvärdera detta ännu, fodret verkar smakligare än förr och korna är friskare. Om det går att trimma utfodringen ytterligare så är Gunilla Nilsson inte främmande för det. Jag har alltid försökt att hålla koll på utfodringen och ser fram emot att få den genomlyst. Det ska också bli spännande att med hjälp av nästa Grepparådgivning lägga upp en kvävestrategi för vår gård, säger hon. Foto Karl Melander Greppa Näringen 9

10 Hur upplever du arbetet med Greppa Näringen? Håkan Andersson Agellus Jag tycker att det mesta fungerar jättebra. Det bästa är att komma ut till gården, att kunna sitta ned, diskutera, träffas, fundera och ha förhållandevis gott om tid att prata om viktiga frågor som rör lantbruket och den specifika gården. När rådgivningssituationen är optimal råder fullt förtroende mellan mig och lantbrukaren och vi hittar lösningar tillsammans. Det underlättar om lantbrukaren har genomfört LRF:s Miljöhusesyn. En väl utförd Miljöhusesyn lägger en bra grund för det fortsatta miljöarbetet på gården, tycker jag. Mitt mål är att vi ska få starka lantbruksföretag ute på gårdarna. Anuschka Heeb länsstyrelsen i östergötlands län Det känns kul att jobba med Greppa Näringen eftersom det är ett så brett projekt där rådgivare med olika kompetenser samverkar och tar ett helhetsgrepp på gårdarna. Arbetet känns också meningsfullt och roligt eftersom Greppa är väl känt och uppfattas positivt av lantbrukarna. Hon tillägger att nästa utmaning blir att attrahera också de lite mindre djurgårdarna i länet. I den målgruppen kan det finnas mycket för oss att hjälpa till med, tror jag. Carin Clason hallands husdjur Det känns bra att vi genom Greppa Näringen har lyckats nå en stor del av de lantbrukare som vi annars inte når med den vanliga rådgivningen. Det utökade samarbetet rådgivare emellan är också en positiv effekt av Greppa. När man ser rapporter om att vi inom Greppa har uppnått något resultat, som till exempel den sänkta kväveutlakningen, då känns det bra. Jag upplever även att lantbrukarna vill se att lantbruket åstadkommer miljövinster. Men det är också viktigt för dem att uppnå resultat på sina egna gårdar, till exempel genom att minska foderförbrukning och gödsling. Katarina Berlin Hushållningssällskapet Sjuhärad Lantbrukarna verkar tycka att det är positivt. Det gör att det är kul att komma ut som rådgivare. Det är bra att Greppa Näringen är frivilligt. Lantbrukarna får själva välja om de vill gå med eller inte. Det är också bra att rådgivningen är individuell och inte allmänt hållen. Lantbrukarna uppskattar att man sätter sig in just i hans eller hennes gård. Ibland är det frustrerande när både man själv och lantbrukaren vet vad som kunde göras för att förbättra växtnäringsutnyttjandet men ekonomin sätter stopp för det. Det kan handla om behov av större gödselbehållare eller bättre gödselspridare. Lättare att åtgärda är sådant som att en del gårdar köper in för mycket fosfor. Hans Hedström Hushållningssällskapet Blekinge Greppa Näringen symboliserar den stora förändring som har skett inom lantbruket på senare år. Förståelsen har ökat för hur växtnäringen rör sig i marken och vilken betydelse lantbrukets brukningsåtgärder har för växtnäringens transporter och rörelse i marken. I början var intresset för Greppa Näringen svalt här i Blekinge, men nu har det ökat. Det känns roligt. Den stora skillnaden mot förr är den förbättrade användningen av stallgödsel. Man fördelar gödseln på större arealer och räknar noggrannare på dess värde. Man har också blivit väldigt medveten om vikten av att bruka ned stallgödseln snabbt och är mån om att spara växtnäring i alla steg. John Strand Hushållningssällskapet Halland Nyttan med Greppa Näringen är väldigt stor. Jag jobbar med våtmarksmodulen och det är mycket positivt att komma ut till markägarna och resonera, diskutera och informera på plats. Intresset är väldigt stort. Jag tror inte att det enbart handlar om miljöfördelar, det vill säga att man minskar transporten av näringsämnen till havet och ökar den biologiska mångfalden i landskapet, när man anlägger en våtmark. Det finns också många andra konkreta fördelar för markägaren. Våtmarken innebär möjlighet till bevattning vid behov, ökade möjligheter till jakt och fiske, rekreation och skridskoisar till barnen på vintern. Det uppskattar många och gör våtmarken än mer attraktiv. Håkan Anuschka Carin Katarina Hans John 10 Greppa Näringen

11 Greppa Näringen i sitt sammanhang Vad betyder miljöarbetet i Greppa Näringen i ett större sammanhang? Är det smått eller stort? Nedan beskrivs Greppa Näringen som en kugge i det större systematiska arbetet mot miljömålen. Det kan vara svårt att avgöra om en enskild miljöåtgärd hos en lantbrukare beror just på de besök en rådgivare från Greppa Näringen gjort eller på något lantbrukaren läst i fackpress eller hört om av någon kollega. Vad hade gjorts ändå? Och vad görs lång tid efter rådgivarens besök då rådet mognat och lett till nya tankar? När en lantbrukare går med i Greppa Näringen går han eller hon in i ett systematiskt arbetssätt som inleds med en diskussion om miljömålen och vilka som det är viktigast att arbeta mot på just den här gården. Rådgivning och kurser planläggs för tre år och planen följs upp när den har genomförts (figur 7). Greppa Näringens systematiska grepp om miljörådgivningen har troligen spelat en viktig roll för helhetssynen på miljöarbetet under den senaste femårsperioden. Men projektet är ett av de tre styrmedel som samhället använder för att uppnå miljömålen för lantbruket. Lagstiftning och ekonomiska styrmedel som miljöersättningar och skatter är de andra två. Gemensamt för alla dessa tre är att de försöker påverka HUR lantbrukaren odlar. Det arbetet har pågått i cirka 25 år, vilket sammanfattas i figur 8. Samtidigt har det under årens lopp visat sig i de utvärderingar som gjorts att ändringar i VAD som odlas ofta har påverkat kväveutlakningen och användningen av kemiska bekämpningsmedel mer än ändringar i hur det odlas. Jordbrukspolitikens betydelse för grödsammansättning i lantbruket är en sådan påverkan. Av den minskning av kväveutlakningen som beskrivs på sid 4 om cirka ton är grovt sett halva minskningen en ändring i VAD som odlas och den andra halvan en ändring i hur. Exemplet kan vara en lantbrukare som börjar odla gräs på en åker istället för spannmål. Då sjunker kväveutlakningen betydligt mer än om han eller hon hade fortsatt med att odla spannmål men med en noggrannare gödsling. Behovet av kemisk bekämpning minskar också. Det vill säga vilken gröda som odlas blir i det fallet viktigare än hur den odlas. Vad som odlas bestäms förstås av vad som efterfrågas. Figur 7 Även fortsättningsvis kommer båda dessa krafter att verka parallellt. Hittills har både marknaden och jordbrukspolitiken samspelat med det egentliga miljöarbetat och sammantaget minskat kväveutlakningen. Om det kommer att fortsätta vara så är svårt att bedöma. För framtiden minskar sakta men säkert potentialen i att minska kväveutlakningen genom att påverka hur odlingen sker eftersom 25 års arbete gjort att de största felen nu undviks. greppa näringens arbetssätt Rådgivningsplan Rådgivning 3-4 år Miljömålsavstämning ny rådgivningsplan Urval ur det svenska lantbrukets tidsaxel för vattenvård Figur 8 Urval ur det svenska lantbrukets tidsaxel för vattenvård 1980-talet Regler om lagringskapacitet för gödsel 1980-talet Regler om spridningsareal 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdsprogram mot växtnäringsläckage 1984 Miljöavgift på handelsgödsel 1992 Regler om vintergrön mark 1990 Ubildningskrav för dem som hanterar växtskyddsmedel Markus Hoffmann, LRF. Informationsansvarig i Greppa Näringen 1994 Regler om tidpunkt för spridning av gödsel 1995 Medlem i EU, miljöersättning för våtmarker, fånggrödor, skyddszoner samt Nitratdirektivets regler med utpekande av nitratkänsliga områden 1995 Regler om täckning av gödselbehållare 1996 Regler om snabb nedbrukning av gödsel 1997 Skärpta krav på skyddsavstånd vid bekämpning 2003 Utökade känsliga områden Säkert Greppa växtskydd Näringen startar startar 2005 Översyn av regler för djurtäthet, övergångstid Greppa Näringen 11

12 TRYCKSAK Tio snabba fakta om Greppa Näringen Greppa Näringen som startade 2001 är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och ett stort antal rådgivningsföretag. Miljömålen Ingen övergödning och Giftfri miljö är ledstjärnor i projektet. Miljöråd ges om gödsling, fältstrategier, utfodring, stallmiljö, våtmarker och säkert växtskydd. Vid utgången av år 2006 var lantbrukare anmälda till Greppa Näringen. Under år 2006 genomfördes ca individuella rådgivningar. Sedan 2001 har mer än rådgivningsbesök gjorts. Under år 2006 utförde 230 rådgivare från 50 organisationer från Skåne, Halland, Blekinge, Västra Götalands-, Kalmar, Gotlands-, Östergötlands-, Södermanlands-, Stockholms-, Uppsala, Västmanlands- och Örebro län rådgivningsbesöken. En fjärdedel av medlemmarna anser att medlemsskapet i Greppa Näringen lett till stora förändringar på deras gårdar. Sammanställningar visar att på mjölkgårdar sker vallbrott och spridning av flytgödsel i mindre utsträckning tidig höst efter det att lantbrukaren deltagit i rådgivningen. Detta minskar kväveutlakningen. Greppa Näringens miljönyheter på hemsidan har mer än prenumeranter. De senaste åren har årligen ca 35 miljoner använts till projektet Greppa Näringen. Om du vill vea mer så besök där alla våra kontaktuppgifter finns Ansvarig utgivare: Stina Olofsson, Jordbruksverket Redaktör: Markus Hoffmann, LRF Texter: Sid 2: Mats Persson och Lars-Göran Pettersson Sid 3: Stina Olofsson Sid 4-8: Marina Tell i samarbete med Stina Olofsson, Cecilia Linge och Hans Nilsson Sid 9-10: Marina Tell Sid 11: Markus Hoffmann Grafisk form och produktion: Condesign Infocom AB, Jönköping, 2519, Februari 2007 Tryck: Tabergs Tryckeri Omslagsbilder: Erik Karlsson Övriga foton (där inget annat anges): Olof Abrahamsson, Jan Andersson, Börje Försäter, Erik Karlsson, Sandra Lönnell, Tomas Magnusson