Vattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF

Transkript

1 Vattnets hantering och kvalitet i framtiden Markus Hoffmann, LRF

2 Vad ska man tro om vattnets kvalitet i framtiden? ( i odlingslandskapet) Den minst riskfyllda att säga är att det kommer fortsätta ungefär som hittills. Alltså att det sakta men säkert blir renare map kväve, fosfor och växtskyddsmedel. Ref: väder och ormvråkar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund

3 Ett eko från tiden före miljöarbetet Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund

4 Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 198x Regler om lagrings kapacitet för gödsel 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdspro gram mot växtnäring släckage Regler om vinter grön mark Krav på behörig hets kurs Regler om tidpunkt för spridning av gödsel 1995 Medlem i EU, miljöersättning för våtmarker, fånggrödor, skyddszoner samt Nitratdirektivets regler med utpekande av nitratkänsliga områden 2003 Utökade känsliga områden 2005 Nya regler djurtäthet 2009 Vattendir cykel 1 198x Regler om spridnings areal 1984 Miljöavgift på handels gödsel Sid 4 Lantbrukarnas Riksförbund Regler om täckning av gödsel behållare Regler om snabb nedbrukning av gödsel 1999 Säkert Växtskydd startar 2001 Greppa Näringen startar 2007 BSAP rådgivn i Greppa Näringen

5 Vad har vi lärt oss under dessa 30 år? Framförallt att det är viktigare för vattenkvaliteten (och kanske miljöpåverkan istort) med VAD som odlas istället för HUR det odlas. Så kommer det vara även i framtiden. Sid 5 Lantbrukarnas Riksförbund

6 Den stora skiljelinjen mellan stor och liten påverkan på vattenkvaliteten går mellan öppen växtodling och gräs / vall Ref: omställningsprogrammen på 80-talet Sid 6 Lantbrukarnas Riksförbund

7 Gissningar om framtidens vattenkvalitet blir därför främst en bedömning av efterfrågan på gräs respektive spannmål. Sid 7 Lantbrukarnas Riksförbund

8 Skilj på svensk och internationell efterfrågan Ref: foder, biogas, Tyskland mm Sid 8 Lantbrukarnas Riksförbund

9 Internationell efterfrågan Kort sikt. Omväxlande goda och dåliga skördar i olika delar av världen Medellång sikt: Indien: nytt matprogram beslutat: 820 miljoner människor, får köpa fem kilo billigt ris och vete per månad. Kineserna har blivit 1-2 kg tyngre senaste åren. Den västerländska matkulturen breder ut sig. Mjölkdrickandet i Asien ökar. Sid 9 Lantbrukarnas Riksförbund

10 Om det ovan fortsätter kommer det leda till ökad efterfrågan på djur som äter spannmål och därmed ökad spannmålsodling och till sist ökade utsläpp (kväveutlakning och fosforförluster) någonstans i världen. Men också förbättrad ekonomi och fler arbetstillfällen för de som kan leverera. Sid 10 Lantbrukarnas Riksförbund

11 Från det stora till det lilla Att ändrad markanvändning oftast överskuggar betydelsen av det egentliga miljöarbetet betyder inte att det inte är viktigt. Sid 11 Lantbrukarnas Riksförbund

12 Från torrläggning till blötläggning bilden visar utbetalda medel endast för huvudavvattning, ej för detaljavvattning Summa 7,2 miljarder kr miljoner kr Källa: Hoffmann, M., Johnsson, H., Gustafson, A. & Grimvall, A Leaching of nitrogen in Swedish agriculture a historical perspective. Agriculture, Ecosystems and Environment, 80 (3): Sid 12 Lantbrukarnas Riksförbund

13 Fint exempel De (bara) hektaren våtmarker som svenska lantbrukare anlagt frivilligt sedan 1990 har gjort att 5 av 9 våtmarksfågelarter har kunnat tas bort från rödlistan. Och 4 grodarter. Källa: Effects of wetland construction on nitrogen transport and species richness in the agricultural landscape Experiences from Sweden. Strand, John A.; Weisner, Stefan E.B. Ecological Engineering, Volume 56. Elsevier Jul 1, 2013 Sid 13 Lantbrukarnas Riksförbund

14 För några år sedan vi fick vi lära oss begreppet adaptiv vattenförvaltning och att vattenvården måste bli mer lokal och kirurgisk i sina åtgärder Vi får inte glömma bort det. Sid 14 Lantbrukarnas Riksförbund

15 Superlokalt exempel: En stakeholder missnöjd med jorderosion i åfåran Lägg märke till stängselstolpen som hänger i luften. Här har ca 25 m3 åkermark med fosfor runnit ut i vattendraget. Sid 15 Lantbrukarnas Riksförbund

16 Lantbrukaren har nödvändig lokal kunskap som inte kommunen, Länsstyrelsen eller NV, HaV eller SJV har. Hur ska vi få ökat ägarskap bland lantbrukare för dessa frågor? För framtiden behöver vi ett nytt arbetssätt. Sid 16 Lantbrukarnas Riksförbund

17 Fortsatt detaljreglering svår för både kommuner och lantbrukare (ref vilka vill ha fler regler? ) 198x Regler om lagrings kapacitet för gödsel 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdspro gram mot växtnäring släckage Regler om vinter grön mark Krav på behörig hets kurs Regler om tidpunkt för spridning av gödsel 1995 Medlem i EU, miljöersättning för våtmarker, fånggrödor, skyddszoner samt Nitratdirektivets regler med utpekande av nitratkänsliga områden 2003 Utökade känsliga områden 2005 Nya regler djurtäthet 2009 Vattendir cykel x Regler om spridnings areal 1984 Miljöavgift på handels gödsel Sid 17 Lantbrukarnas Riksförbund Regler om täckning av gödsel behållare Regler om snabb nedbrukning av gödsel 1999 Säkert Växtskydd startar 2001 Greppa Näringen startar 2007 BSAP rådgivn i Greppa Näringen

18 Kan vi hoppas på språng? (istället för vardagsgnet med vattenvården) Fleråriga stråsädessorter med tillräcklig avkastning? Genombrott i PlantCom? Svenskt genombrott redan skett genom biologiska betningsmedel Sid 18 Lantbrukarnas Riksförbund

19 Om vattenkvaliteten ska bli bättre i framtiden Glappet mellan de frågor som forskarna ställer och vad som är möjligt att åstadkomma i bondens vardag får inte bli för stort. Tilltagande genomförandeunderskott Forska lite mindre om hur marken fungerar och lite mer om hur människor fungerar Tips till Formas apropå 60 nya miljoner kr i höstbudgeten igår Sid 19 Lantbrukarnas Riksförbund