Nyttor med våtmarker John Strand Hushållningssällskapet Halland
|
|
- Oliver Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nyttor med våtmarker John Strand Hushållningssällskapet Halland
2 Vad är en våtmark? Förvånansvärt svårt att definiera
3 Surhål och mygghelvete eller en resurs i samhället
4 Dödträsk Mygghelvete Vattensjuk Great Dismal Swamp Black Marsh myggvatten Träskfeber Surhål Träskmonster Svartträsk Surträsk Black Swamp
5 Våtmarkers värden (ekosystemfunktioner) * vattenrening * biologisk mångfald * vattenmagasinering * produktion * upplevelser
6 Kort historik Övergödning av hav på 70/80-talen Forskare varnade tidigt Inget hände. Effekt på turism/fiske -> politiker (och media) reagerar
7 Vad var orsaken? Diffust läckage från åkermark + utdikning av landskapet
8 Sverige 150 år sedan Sverige nu
9 Idag: Ca hektar
10 Kg N Kumulativ kväve-retention Våtmarksarea (W) = 0.22 ha Avrinningsområde (D) = 60 ha Kvot (W/D): 0.37 % mg N/l Dräneringsvatten Anlagd 2001 (Edenberga) Årlig retention: År 1 = 614 kg N/ha År 2 = 664 kg N/ha Kostnadseffektivitet: 3 /Kg N (fånggrödor, vårplöjning= 13 /Kg N)
11 Biologisk mångfald Rödlistan: Grönfläckig padda (Bufo viridis) 589 rödlistade arter är våtmarksarter (2010) 17 % av de rödlistade arterna är våtmarksarter 47 % av de rödlistade fågelarterna är våtmarksarter 67 % av rödlistade reptiler och amfibier är våtmarksarter Årta (Anas querquedula) Lövgroda (Hyla arborea)
12 Effekt av våtmarker på fågelfaunan längs Smedjeån Before Före Efter After Före Before After Efter Species nr Wetland Species nr House martin Sand martin Barn swallow Common swift Totalt artantal Våtmarksarter Hussvala Backsvala Ladusvala Tornseglare
13 Exempel på arter som tagits bort från Rödlistan p.g.a. omfattande våtmarksanläggning I jordbrukslandskapet Skärfläcka Skedand Klockgroda Större vattensalamander Dessutom har arter förts till lägre hotkategorier (t.ex. brunand, lökgroda) The situation of several frog species is currently stable or improving, partly thanks to the construction of wetlands and small water bodies during the past twenty years. Artdatabanken 2010
14 Utveckling av nya miljöverktyg
15 Problemet Traditionella skyddszoner är bara effektiva mot ytavrinning Anlagda våtmarker är bara kostnadseffektiva vid hög hydrologisk belastning (stora avrinningsområden) Vanligt med mindre dräneringssystem som når vattendragen direkt (under ev. skyddszoner)
16 Genom att kombinera Ekosystemfunktioner hos anlagda våtmarker Traditionella skyddszoner Forskning/kunskap inom skogsekologi Skogliga skyddszoner Rottpenetrationsdjup (ökar infiltration) Christen and Dalgaard, 2012 Får vi
17 Integrerade Skyddszoner. Finansierad av Bertebos Stiftelse Pilotanläggning Hushållningssällskapet, Lilla Böslid, anlagd 2012
18 ytterligare 2 experimentanläggningar 3-års-projekt finansierat av BalticSea2020 där vi mäter flöde, infiltration och reningseffekt (kväve och fosfor). Tillsammans med Högskolan Tilläggsprojekt, 1.5 år finansierat av Rahmns Stiftelse där vi mäter effekten på den biologiska mångfalden
19 Andra miljö-innovationer på gång Nivåvåtmarker; , finansierat av Vinnova Nytt synsätt där läckande näringsämnen ses som en resurs och inte enbart ett miljöproblem.
20 Vattenstrategiplaner för lantbruksföretagen - i vått och torrt Projektidé: tillsammans med lantbrukare/markägare skapa långsiktiga och levande vattenstrategiplaner. Bakgrund: mångårigt arbete med vattenfrågor hos markägare + nyligen genomförd riktad undersökning -> behovet är stort. Stor osäkerhet råder hos många markägare kring hur vattenfrågor på deras mark kommer att kunna hanteras framöver, särskilt i ljuset av kommande klimatförändringar. Lantbrukarna vill vara förberedda!
21 Detta (översvämningar och torka)
22 Leder till detta (översvämmad eller uttorkad åkermark) och detta (sämre vattenkvalitet)
23 Amplitud och frekvens av extrema situationer kommer att öka p.g.a. klimatförändringar (dvs oftare och värre!) Alltså, problemen kommer att öka
24 Vi kan erbjuda: - Greppa näringen-rådgivning - anläggningsrådgivning - skötselrådgivning - Vattenstrategier (övergripande genomgång över vattensituationen, förslag på åtgärder, uppstart av arbetsgrupper/grannsamverkan)
25 Mygg och våtmarker
26 Tack! Peter Feuerbach John Strand
Aktuell forskning kring näringsrening och biologisk mångfald. Good tream
Aktuell forskning kring näringsrening och biologisk mångfald Good tream Idag: Ca 15 000 hektar Data från de första anlagda våtmarkerna (5 st i Halland1990) Mycket höga retentionsvärden: 2 000 8 000 kg
Läs merÅtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Läs merKävlingeåprojektet utvärdering av etapp I-III
Kävlingeåprojektet utvärdering av etapp I-III John Strand och Stefan Weisner Rapport på uppdrag av Programberedningen för Kävlingeåprojektet, mars 2010 Våtmark nr 244, Gårdstånga 1 Våtmark nr 331, Viderup
Läs merUtvärderingar och nya idéer kring våtmarker och skyddszoner. John Strand, Hushållningssällskapet Halland, FoU
Utvärderingar och nya idéer kring våtmarker och skyddszoner John Strand, Hushållningssällskapet Halland, FoU Hur säkerställa långsiktigt hög mångfald i anlagda våtmarker? 1) Definiera tydliga mål och syften
Läs mer2003-2008 med fortsättning 2009
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3
PROTOKOLL Nummer 32 6.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Vattenbiolog
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Läs merSkogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen
Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om
Läs merVattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF
Vattnets hantering och kvalitet i framtiden Markus Hoffmann, LRF Vad ska man tro om vattnets kvalitet i framtiden? ( i odlingslandskapet) Den minst riskfyllda att säga är att det kommer fortsätta ungefär
Läs merVattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand
Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster
Läs merRetention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav?
Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav? Planering och utvärdering av Vattenvård 2016-04-05, Södertälje Peter Ridderstolpe, tekn lic. WRS AB Peter.ridderstolpe@wrs.se Klicka här för att ändra
Läs mer2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009
2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merTullstorpsån. från vattenrening. till Landskapsprojekt. Skånska Landskapsdagen 27 mars 2014. Otto von Arnold ordförande. Vy från visningssträckan
Tullstorpsån från vattenrening till Landskapsprojekt Skånska Landskapsdagen 27 mars 2014 Otto von Arnold ordförande Vy från visningssträckan I Begynnelsen var vattnet Jordberga 1767 Ängen var åkerns moder
Läs merVÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING
VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING Varför vägvalsutredning? Denna typ av alternativstudie krävs vid tillståndsprövning, Miljöbalken säger att man ska utvärdera och välja Bästa Möjliga Teknik utifrån de lokala
Läs merKROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merVattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS
Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merFågelbesöksled Nyköping Norr
Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden norrut, utmed väg 53. Den följer delvis Nyköpingsån i början. Ett stickspår
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merBERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE
BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum
Läs merVarför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?
Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra
Läs merEffektiva åtgärder som minskar läckage av växtskyddsmedel
Effektiva åtgärder som minskar läckage av växtskyddsmedel Eskil Nilsson VISAVI Vellinge Eskil.nilsson@visavi.se 040 42 99 80 BFD 2010 Eskil Nilsson 1 SVT SYDNYTT 22 juni 2010 Bekämpningsmedel i Skånes
Läs merSkogsbrukets hållbarhetsproblem
Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och
Läs merInventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult
Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till
Läs merYttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50
Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se
Läs merInventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008
Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Mölndalsån nedströms Landvetter kyrka mot Gröen. Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-05-16 Anna Henricsson Karin Johansson Medins Biologi
Läs merTeknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN
Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade
Läs merGödselsepareringsdag!
Gödselsepareringsdag! Kalmar 8 oktober! Lotta Olsson!! Regelverk och spridningsarealer-! varför gödselseparering?!! Djurtäthet i Kalmar län! Spridningsregler! Varför gödselseparering?! Jordbruket i Kalmar
Läs merFåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merSkogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou
Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20
Läs merKungsbacka vattenrike
Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka
Läs merÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.
BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med
Läs merFördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Läs merIntroduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen
Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg
Läs merYttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i
Läs merFörslag till. Österlens vattenråd
Förslag till Österlens vattenråd Vad är ett vattenråd? Vem ska vara med? Arbetsuppgifter Geografiskt område Organisation Ekonomi Fördelar med vattenråd Hur startas vattenrådet? Förslag till Österlens vattenråd
Läs merKalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno
Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno Naturskyddsföreningen Demokratisk uppbyggd organisation - folkrörelse Över 100 år 221 000 medlemmar 24 länsförbund, 270 kommunkretsar 3 arbetssätt: 1. Uppmuntrar
Läs merSkälderviken. En fallstudie av kustvattenförekomsten
. En fallstudie av kustvattenförekomsten Skälderviken En bedömning av åtgärdspotentialen i avrinningsområdet för en minskad näringsbelastning och dess effekter i havet 1 Text: Ulf Rönner 1, Hillevi Hägnesten
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merVilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång
Våtmarker i Skåne Hur jobbar vi? Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar Olika vägar till framgång Framtidsutsikter Hur jobbar vi? Anna x 2, Gösta, Lukas, Jean Miljöbalken Stöd från Landsbygdsprogrammet
Läs merNäringsförhållanden i anlagda våtmarker
Näringsförhållanden i anlagda våtmarker - betydelse för växtsamhällets utveckling Geraldine Thiere överblick bakgrund och introduktion våtmarksundersökning i Halland/Skåne växtsammansättning i anlagda
Läs merIngegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd
Informationsturer tema vattenvård vid Saxån-Braån 2015 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd Sammanfattning Under 2015 har 300 elever och lärare från grundskolan och gymnasiet deltagit
Läs merHydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09
Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också
Läs merRiktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01
Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt
Läs merENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.
Läs merPresentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24
Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
Läs merTillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg EKOSYSTEMTJÄNSTER
Läs merBiologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Läs merEnskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län
Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland
Läs merStrategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp
Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merSkåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06
Skåne till COP 21 Paris Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Therese Jephson, PhD Samordnare FoU Kommunförbundet Skåne Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Klimatanpassning i kustområdena
Läs merHur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen
Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vårdens resurser är begränsade Finns förutsägelser
Läs merVattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter
Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs mer10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en
Läs merÅtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet
Läs merUpptäck lederna i. Biskopstorp!
Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder! Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda bergen ovanför
Läs merTäkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.
Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merKompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun
Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport
Läs merFörslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346
Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår
Läs merIngegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer
Läs merVÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering
Läs mer20t2.387) 1. Tjänsteskrivelse 2. Plattform för kommunal samverkan inom Åkerströmmens awinningsområde VALLENTUNA KOMMUN. g 119
VALLENTUNA KOMMUN Komm u nstyrelsens nä ri ngsl ivs- och pla nutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 2013-70-24 16 (21) g 119 Styrgrupp och plattform för Âkerströmmens vattenvårdssamverkan (KS 20t2.387) Beslut
Läs merbia HÄRDPLAST AB Datablad för lagerbehållare VCSPE 1100
Datablad för lagerbehållare VCSPE 1100 förstärkningsrör. Behållaren har på ovansidan 1 öppning med 2 rörgänga och en Typ: VCSPE 1100 Längd: 1400 mm Bredd: 720 mm Höjd: 1400 mm Vikt: 55 kg Volym: 1100 liter
Läs merGenerellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Läs merTillsyn av enskilda avlopp 2016. www.sigtuna.se
Tillsyn av enskilda avlopp 2016 www.sigtuna.se Syfte och mål Sigtuna kommun har ~2 000 enskilda avlopp Tillsynsprojekt 2011 2017 Mål: Alla enskilda avlopp skall vara åtgärdade 2019 Godtagbar slamavskiljning
Läs merHur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen
Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha
Läs merDetaljerade prioriteringar till Den skånska genomförandestrategin
BESLUT 1(27) Dnr 602-62655-06 Bilaga 1 Detaljerade prioriteringar till Den skånska genomförandestrategin Handlingsplanen Landsbygdsprogram för Sverige Den skånska genomförandestrategin är det viktigaste
Läs merStort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland
Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras
Läs merBilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten
35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merHelhetsperspektiv Höje å
Helhetsperspektiv Höje å Värdering av och åtgärdsförslag för ekosystemtjänster Rebecka Nilsson & Jonas Johansson Lund 2015-01-29 Preliminär rapport Sammanfattning Ekosystemtjänster är ett begrepp som har
Läs merPlanering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov
Läs merGynnar anlagda småvatten som finansierats med åtgärdsprogramsmedel hotade amfibier?
Gynnar anlagda småvatten som finansierats med åtgärdsprogramsmedel hotade amfibier? Undertitel Andreas Bjäre 2013 Miljövetenskap Examensarbete för kandidatexamen 15 hp Lunds universitet 2 Gynnar anlagda
Läs merSkyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet
Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn
Läs merSvenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Läs merMaj 2010. Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön
Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön Maj 2010 Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön 1 Producerad av: Miljödepartementet
Läs merVattenvård i lantbruket
Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merVAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?
GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT? Tid: Den 8 februari 2012 Lokal: Naturum, Kristianstad Först serverades morronfika 1. Välkommen - Mötet öppnas Gunnar Ch
Läs merEn ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet
En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet Varför? En ny älgförvaltning. Vad är problemet enligt lagstiftaren? Problem/brister i det
Läs merStrip till för täta radavstånd
Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merÅtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Läs merFosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm
Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm Vilka är de stora problemen i ekologiskt hänseende? En
Läs merKampen började i Torsås. närmare bestämt i Ragnabo, 1997
Kampen började i Torsås. närmare bestämt i Ragnabo, 1997 Byalag och samfällighetsföreningar började gemensamt röja upp vikar och stränder Press på politiker! Initiativet spred sig till grannkommunerna:
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merFörstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren
Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade 1974, nätverk, 1984 samorganisation
Läs mer