Tullstorpsån. från vattenrening. till Landskapsprojekt. Skånska Landskapsdagen 27 mars Otto von Arnold ordförande. Vy från visningssträckan

Transkript

1 Tullstorpsån från vattenrening till Landskapsprojekt Skånska Landskapsdagen 27 mars 2014 Otto von Arnold ordförande Vy från visningssträckan

2 I Begynnelsen var vattnet Jordberga 1767 Ängen var åkerns moder Ökande befolkning Mer åkermark Utdikning Ökad produktion

3

4 Tullstorpsåns avrinningsområde Avrinningsområde ca 6300 ha Åkermark dominerar > 85% Problem Näringstransport från ån är ca 250 ton/n/år ca 4 ton/p/år Dålig Ekologisk Status

5

6 Hur gjorde vi Engagera eller diktera? Nerifrån och upp perspektiv Bildade en Ekonomisk förening för öppenhet, samordning och förvaltning Äganderätt, allemansrätt Multiperspektiv förståelse, samsyn Lagstiftning, Myndigheter: Förstå, förklara, påverka, samverka

7 Perspektiv Kemisk balans -Kretslopp Produktion Biologisk mångfald Förvaltarskap Tillgänglighetsperspektivet Ekosystemtjänster

8 Målsättning Minska näringstillförseln till Östersjön Motverka erosion och översvämningar Minska rensningsbehovet Återskapa ett värdefullt fisksamhälle Gynna den biologiska mångfalden Minst bibehållen avkastning på marken Skapa ett lokalt förankrat engagemang Uppnå God ekologisk status Alla beslut ska vara vackra

9 MÅL Minskad näringstillförsel till Östersjön Kväve med 80 ton/år = minskning med >30 % Fosfor med 2,1 ton/år = minskning >50 %

10 MÅL God ekologisk status/ökad biologisk mångfald Medel våtmarker 200 ha våtmarksyta 80 ha vattenyta (som ett pärlband längs med ån) Medel vattendraget Stora delar restaurerade Meandring Tvåstegsterasser Kantavplaning Översvämningsområden Sedimentfällor Trädplanteringar Fiskevårdsåtgärder Klar målbild: grön/blå korridor av naturmark och vattenytor som spridningszon för flora & fauna

11 Pilotprojekt för bättre havsmiljö Regeringens skrivelse 2009/10:213 Havs- och vattenmyndigheten 13 februari 2013 : Det är ett väldigt intressant projekt där man restaurerar ett utdikat vattendrag i odlingslandskapet. Målet är att det ska kunna fungera som pilotprojekt för hela Östersjöregionen, säger Björn Risinger

12 Yang-Tse-Kiang

13

14 Vår egen gula å

15 Före

16 Före

17

18

19 Efter

20 Våtmarker, över 50

21 Meandring

22 Översvämningsområden

23 Tvåstegsdiken

24 Börringe Mad Våtmarksyta 20 ha, vattenyta 9 ha, medeldjup ca 0,5m maxdjup ca 1,0 m avrinningsområde ca 125 ha

25

26 Börringe mad Våtmarken är anlagd inom ett område: av riksintresse där turism och det rörliga friluftslivet enligt miljöbalkens 4 kap. 2 skall beaktas, Sjö- och ålandskapet vid Romeleåsen i Skåne. av riksintresse för naturvården enligt miljöbalkens 3 kapitel 6, Backlandskapet söder om Romeleåsen. av riksintresse för kulturmiljömiljövården enligt miljöbalkens 3 kapitlet 6, Börringe. som omfattas av länets naturvårdsprogram, klass 3. som ingår i länets kulturmiljöprogram, Börringe Lindholmen. av nationell bevarandeplan för odlingslandskapet, Börringesjön.

27 Före Sörby Köse

28 Uppstart Sörby Köse

29 Sörby Köse Våtmarksyta 7 ha vattenyta 1,1 3,8 ha vattenvolym m3

30 Produktionsvåtmark pågår i samarbete med EU-Life-projektet Bucefalos

31

32 Visningssträckan Meandrande bäckfåra Våtmarker Sedimentfällor Översvämningszoner Kantavplaning Trädplantering Fiskevårdsåtgärder Information

33

34

35

36 Visningssträckan 2010 plantering av träd & buskar Planterat i maj: Äppelros, Pimpinellaros, Hagtorn, Slån, Måbär, Skogstry, Skogsolvon, Skogskornell, Röda vinbär, Svarta Vinbär, Benved, Rödvide, Dvärgrödvide Fågelbär och Klibbal Totalt ca st. Planterat i november: Oxel, Vildapel, Krikon, Sälg, Ek, Kärrek, Skogslönn, Lind Totalt ca 200 st.

37 Visningssträckan 2010 information & tillgänglighet Välkomstskylt Informationsskyltar Objektskyltar Bänkar Broar

38

39

40 Egen provtagningsstation Agrohydrologiska året 2012/2013 (juli 2012 juni 2013) Totalfosfor minskning i flödesproportionella proven sedan undersökningarna startade 2009/2010 med ca 20 %. Lägre vattenföring därmed mindre erosion.

41 Långsiktig förvaltning skötselplan metoder arbetsgrupp Skonsam skötsel Tömning av sedimentfälla

42 Miljöhänsyn vid dikesrensning Kurs i rensning/underhåll av diken 14 november LRF Jordbruksverket Praktik-juridik-miljöhänsyn

43 Information Hemsida sedan starten Folder på svenska/engelska Massmedia Visningssträckan

44 Samverkan över kommungränsen ett omfattande LEADER-projekt I det omfattande LEADER-projekt som beslutats under året ingår 3 faser Fas 1: Inventering och värdering av turismrelevanta natur- och kulturvärden, entreprenörskapital och ledinfrastruktur. Fas 2: Naturnära boenden och nya ekoturistiska upplevelser på Söderslätt innebärande kompetensutveckling för starkare boenden och nya nätverk. Fas 3: Internationalisering och erfarenhetsutbyte, Tullstorpsåprojektet, internationell föregångare i helhetssyn.

45 Landskapsutveckling Urban Emanuelsson Biodiversitet Möjliga hävdbiotoper Möjliga träd och buskar Fältskiktet Historisk bakgrund Miljövårdsvärde Naturvårdsvärde kulturhistoriskt värde Rekreationsvärde

46 Kulturmiljö & vattenförvaltning Länsstyrelsen i Skåne län Kulturmiljödirektör Mats Riddersporre 6 maj 2013 Vi avser satsa på Tullstorpsån Skateholmsboplatsen

47 Från kust till backlandskap

48 Välkomna till Godhetens Landskap Tullstorpsstenen Skateholmsboplatsen Slätten Maten Förvaltning och utveckling av natur- och kultur miljö Lyfta fram den historiska dimensionen i landskapet En plats för människor att njuta, leva och bo

49 Frågor? Tack!

50 Markägarnas perspektiv Vi lantbrukare har ett långsiktigt perspektiv på vårt ägande och förvaltande av naturresurserna mark luft och vatten. Vi ser kretsloppssamhället som nödvändigt för ett hållbart samhälle Vi ser behovet av den biologiska mångfalden och möjligheten successivt ersätta kemijordbruket genom anläggande av gynnsamma biotoper Vi inser behovet av positivt medverka att minska effekterna av klimatförändringen genom att minska användningen av fossila insatsmedlen. Vi vill producera livsmedel och energi med ovanstående perspektiv Genom vårt förvaltande påverkar vi naturen och Landskapet runt omkring oss. Det viktigt att föra en öppen dialog med intressenter i samhället, politiker, lagstiftare, forskare intresseorganisationer m.fl. Vi ser Landskapet längs Tullstorpsån ur såväl ett historiskt som ett framåtriktat perspektiv. Dels för att ta fram de olika unika företeelserna som finns dels att skapa möjligheter för utveckling av attraktiviteten i landskapet och nya näringar. Vi ser utvecklande av ekosystemtjänster som en viktig del i att bygga upp en gemensam förståelse