informationsmöte NATUR

Transkript

1 Arbetsgrupp Uppströms Sommen informationsmöte NATUR Onsdag 11 december kl. 18 Kommunhuset, Stora sammanträdesrummet Trots arbete med att minska vår klimatpåverkan står det klart att klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan. Klimatet kommer att bli både blötare och torrare och mer oberäkneligt. Hur ser ekologin ut i Svartån och hur har statusen förändrats? Hur kan förändrade flöden påverka natur och naturbruk? Deltagare Ann-Cathrin Gunnar Annika Larsdotter Bo Gustavsson Carl-Gustav Svensson Emma Lennartsson Emma Ross Erik Wahlström Gunnar Kant Jakob Bergengren Jennie Wallentin Karin Nilsson Karl-Axel Andelius Lars-Erik Fälth Linn Enroth Monica Johansson Olof Törnebladh Per-Erik Larsson Rebecca Enroth Susanna Alexandersson Tomas Johansson Torbjörn Adolfsson Ulf Andersson Åke Gustafsson Nässjö kommun, ordförande miljö- och byggnadsnämnden Boende vid Anebysjön Svartåregleringsföretaget LRF Aneby Planarkitekt, Aneby Tranås kommun, VA miljöingenjör Boende i Tranås kommun ITON HB/ Munkakvarn Länsstyrlsen i Jönköpings län/havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket Länsstyrelsen i Jönköpings län, samhällsplanerare Lantbrukare, Anebysjön Aneby kommun, ordförande kommunstyrelsen Boende i Tranås kommun Nässjö kommun, miljösamordnare Länsförsäkringar Södra Aneby kommun, miljöinspektör Planarkitekt, Tranås Jordbruksverket Aneby kommun, miljöchef Lantbrukare Skogsstyrelsen Minnesanteckningar Ordförande Lars-Erik Fälth hälsade välkommen och berättade om bakgrunden till temamötena. Tranås, Aneby och Nässjö kommuner har startat ett projekt med målet att upprätta en beräkningsmodell för flödeskartering i Svartån uppströms Sommen.

2 För att belysa frågan ur olika perspektiv och få kontakt med andra intressenter arrangeras fyra temamöten. Jakob Bergengren berättade om bakgrunden till vattenråden och de fyra arbetsgrupper som bildats inom Vattenråd Motala Ström Sydvästra. Därefter berättade Jakob om den historiska omdaningen av Svartåns ekologi och landskapet. För att återskapa naturvärdena bör så mycket bottenyta som möjligt tillskapas. Jakob berättade också om vattenförvaltningens cykel och de förslag till nya klassningar som föreligger inom vårt avrinningsområde. Det finns nu möjlighet att ha synpunkter på förslagen. Flera klassningar har försämrats, främst beroende på att det finns bättre underlag nu än jämfört med den tidigare klassningen. All information om vattenförekomsterna finns på VISS, Per-Erik Larsson från skogsägarorganisationen Södra berättade om hur skogen påverkar klimatet (genom upptag av klimatgasen koldioxid) och hur skogen påverkas av klimatet, bland annat genom förlängd vegetationsperiod, förändrade trädslag, mer skadegörare, förändrade transportförhållanden, värre stormskador och brandrisk. Södra driver kampanjen Skogens Vatten under Inom kampanjen utbildas bland annat studiecirkelledare i ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Blå målklasser innebär att bestånden och vattendragen klassas enligt en checklista. Målet är att identifiera och hantera naturvärden. Resultatet blir fyra olika klasser med olika rekommenderade hänsyn/åtgärder. Markskadegaranti är ett helhetsåtagande från Södra vid avverkning. Det finns olika sätt att undvika markskador och/eller återställa skador. Per-Erik gav två grundläggande tips för skog och vatten med tanke på klimatförändringar och översvämningar: 1. Plantera rätt träd för marken. 2. Undvik att rensa diken och vattendrag uppströms kända översvämningsområden. Tomas Johansson från Jordbruksverket berättade om behovet av dränering av jordbruksmark; dels körbarhet, dels växtens behov. Dränerad mark minskar packningen vid körning. Växten har behov av luft, vatten och näring. Av dessa klarar sig växten kortast tid utan luft. Dränerad jord klarar torka bättre. Klimatförändringarna kommer totalt sett troligtvis att ge bättre odlingsförutsättningar i Sverige, men bara om man lyckas med dräneringen. På andra håll i världen kommer odlingsförutsättningarna att försämras, samtidigt som världens befolkning ökar. Vid anläggande av dränering måste man även tänka på näringsförlusters påverkan på vattenmiljön och på markens utsläpp av klimatgaser. Med andra ord måste behovet av dränerad och översvämningsskyddad mark vägas mot behovet av god status i sjöar

3 och vattendrag. Detta är i grunden en politisk fråga. Tomas lämnade följande lösningsförslag för översvämningsproblem: 1. Öka odlingskapaciteten genom dränering/dikning 2. Reglera bort flödestoppar 3. Ändra markanvändningen När man tar fram scenarier för översvämningar av bebyggd mark tittar man ofta på vattenstånd med 50 eller 100 års återkomsttid eller mer. När det gäller jordbruksmark så är ofta översvämningar med kortare återkomsttid mer intressanta. För marker som översvämmas mer sällan än med års återkomsttid överskrider ofta kostnaderna för åtgärder vinsten. Jordbruksverket genomför ett projekt för där de ska titta på effekter av översvämningar på jordbruksmark. I en del av projektet ska de tillsammans med SMHI titta på effekterna i ett specifikt avrinningsområde för att försöka ta fram en metodik för hur översvämningsskador och nyttan av översvämningsåtgärder kan värderas. Uppströms Sommen har anmält sitt intresse för att vara pilotområde i detta projekt. Utöver flöden ska också beaktas att översvämningar förväntas bli mer frekventa under sommaren, då växterna är mer känsliga. Det är också mer växter i dikena under denna tid vilket minskar dikenas kapacitet. Håll därför efter vegetationen i dikena sommartid. Rebecca Enroth berättade kort om projektet SANT Flödeskartering för Svartån och uppmanade de närvarande att bidra med uppgifter in i modellen och/eller beräkningsbara viktiga frågor för framtiden. Kontaktuppgifter: rebecca.enroth@aneby.se eller tel Vad behöver ni veta om effekterna av det framtida klimatet? 2. Vilka scenarier ska beräknas? Oftast beräknas framtida 100-års regn och dimensionerande flöde. Behöver vi andra beräkningar? 3. Vilka geografiska områden är mest intressanta? I andra vattensystem har man lagt in prognospunkter för tidig varning för höga eller låga flöden. Behövs det prognospunkter i Svartån? 4. Har ni information om tvärsektioner eller nivåmätningar/uppgifter om tidigare översvämningar? Känner ni till flaskhalsar? Lars-Erik Fälth tackade föreläsare och deltagare på mötet och hälsade alla välkomna till nästa möte, som planeras till mars 2014 på temat infrastruktur. Inbjudan kommer per mail. Sprid gärna inbjudan om du tror att det finns någon mer i din eller någon annan organisation som kan vara berörd! Föreläsarnas presentationer kommer att publiceras på vattenrådets hemsida, under arbetsgruppen Uppströms Sommen.

4 Vid tangenterna Rebecca Enroth Sekreterare för mötet Kontaktperson för SANT

5 Välkommen på arbetsgrupp Uppströms Sommen fyra temamöten under ! 16 oktober 2013 Tranås Stadshus 11 december 2013 Aneby Kommunhus Mars 2014 Våren 2014 Tema HÄLSA Vilka utmaningar står vården inför i ett framtida klimat? Finns det risk för spridning av nya och gamla sjukdomar? Vad händer när kommunala och privata vattentäkter och avloppsreningsanläggningar svämmas över? Tema NATUR Hur kommer förändrade flöden i ett framtida klimat att påverka näringsläckage? Vilka åtgärder minskar både näringsläckage och översvämningsproblem? Tema INFRASTRUKTUR Vad innebär förändrade flöden i ett framtida klimat för regleringen av Svartån? Vad innebär regionala och lokala miljömål för regleringen av Svartån? Är regleringen tillräcklig för lantbruk, kommunikationer och annan infrastruktur? Var finns flaskhalsarna? Tema EKONOMISKA VÄRDEN Vad kostar översvämningar och torka? Vem har ansvaret?