Vattenrådsmöte tema INFRASTRUKTUR Tranås Energi

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vattenrådsmöte tema INFRASTRUKTUR Tranås Energi 2014-03-19"

Fredrik Karlsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Vattenrådsmöte tema INFRASTRUKTUR Tranås Energi Lars-Erik Fälth, ordförande i arbetsgruppen Uppströms Sommen, hälsar välkommen och berättar lite om Vattenråd Motala ström Sydvästra. Han förklarar också hur temamötena uppstod, nämligen att man ville simulera en värre översvämning än den som var Klimatförändringarna påverkar både regn och blåst och vi måste vara bättre förberedda. Vad händer med infrastrukturen när extremare oväder bryter ut? Hur går det med vägar? Järnvägar? Hus? Ett informationsmöte till (tema ekonomi och pengar) är planerat. Obs! Tid och datum är ändrat, för att Länsförsäkringars expert ska få möjlighet att delta. Nästa möte blir den 5 maj kl Vi återkommer om lokal. Dessa anteckningar är ett komplement till presentationerna, som ligger på hemsidan tillsammans med minnesanteckningarna. TRANÅS ENERGI Sven Pålsgård, elkraftsingenjör och Elina Gahm, vikarierande kvalitets- och miljösamordnare, presenterade. Tranås Energi är inte självförsörjande på el i dagsläget. Man köper grön el från Vattenfall och man kan i nödfall köpa även från Eon. Förhoppningsvis kommer TE att bli mer självförsörjande i framtiden, bl med vindkraft. I värmeverket eldar man till 98 % med flis, men man får toppa med olja ibland när det är som kallast. TE har småskalig vattenkraft, och verken är gamla. Två dammar finns kvar i Svartån (Tranåskvarn och Åsvallehult), men det är ingen vattenkraft i dem. De bedömdes olönsamma när det var dags att renovera dem. Man planerar dock att sätta in en skruv i dammen vid Tranåskvarn (Smedjeholmen). Skruven är rejält stor och går långsamt vilket innebär att fisken kan passera i den utan att skadas. Detta finns inte någon annanstans i Sverige. Åsvallehult har för litet fall, så där är det inte lönsamt med skruvar. Tranåskvarn härstammar från 1800-talet och levererade vattenkraft till dömdes bron ut och då byggde man om den och gjorde samtidigt en laxtrappa som idag har både kamera och räknare. I Vriggebo är dammen riven och området runtikring är biotopvårdat genom att man lagt ut block i fåran. Egenkontroll av dammar: Dammägarna är ansvariga för att dammarna håller och om dammbrott inträffar är dammägaren strikt ansvarig för konsekvenserna. TE har inga högriskdammar. Konsekvenserna vid ett dammbrott är begränsade. Dammarna kontrolleras strikt enligt reglementet. Exempel på vanliga synpunkter är växtlighet på fel ställe, träd som behöver tas ner och att vattnet har börjat äta av dammen. Tillsynsmyndighet för dammar är länsstyrelsen.

Klimatförändringarna påverkar både regn och blåst och vi måste vara bättre förberedda. Vad händer med infrastrukturen när extremare oväder bryter ut? Hur går det med vägar? Järnvägar? Hus?

2 Nu kan fisken vandra fritt mellan Säbysjön och Sommen, vilket förmodligen inte har hänt på hundra år. Utter, strömstare, forsärla m fl har också gynnats. Åtgärder i Olstorp: Fiskomlöp + trappa + höjd minimitappning. Minimitappningen höjdes från 70 till 300 sekundliter, och det är nu också ändrat i vattendomen på initiativ av Tranås Energi. Det är i Olstorp som flest åtgärder har gjorts, och det beror bl a på att det finns flodpärlmussla här. Flodpärlmusslan är en viktig indikatorart och man vet att om flodprälmusslan trivs, är förhållandena så goda att också många andra arter trivs. Även i Forsnäs släpper man mer vatten än man måste. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN Anders Stenström arbetar med prövning och tillsyn av vattenverksamheter. Naturavdelningen ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken. Beredskapsenheten för Lagen om skydd mot Olyckor (LSO). Inventerade dammar 1982, resulterade i en lista på 300 dammar (de största). Biotopkarteringen har sedan bidragit med flera mindre dammar. SMHIs register innehåller ca 900 dammar i länet. Ordet damm ger utrymme för tolkning och missförstånd. Enligt dammregistret är en damm: Någonting som förändrar höjden i vattnet. Grundnivån i lagstiftningen är att man måste söka tillstånd i Mark- och miljödomstolen för allting man vill göra inom ett vattenområde. För att avlasta domstolen och även förenkla för dem som söker har man dock bestämt att vissa mindre verksamheter kan anmälas till länsstyrelsen. Det finns ett undantag: Om det är uppenbart att det inte skadar enskilda eller allmänna intressen, behövs varken anmälan eller tillstånd. Då är det upp till den enskilde utföraren att genomföra verksamheten på ett korrekt sätt. Underhållningsansvar: Oavsett om anläggningen används eller inte så har man ansvar för sin anordning så länge den finns kvar. Enda sättet att komma undan detta är att riva anläggningen. Den som är underhållsskyldig har också ansvar för att ersätta skador som uppkommer vid dammbrott eller oriktig reglering. Man är också skyldig att bedriva egenkontroll och rapportera in till tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsen arbetar med aktiv tillsyn (förebyggande) och reaktiv tillsyn (om någon kommer in med klagomål). Majoriteten av tiden går åt till det reaktiva arbetet.

Det är i Olstorp som flest åtgärder har gjorts, och det beror bl a på att det finns flodpärlmussla här.

3 TRAFIKVERKET Per Wackt är ansvarig för drift och underhåll i det här hörnet av länet. Problemområden: Dammar som brister kan bli mycket dyrt för dammägaren Lokalt kraftiga flöden kan påverkas av t ex avverkningar. Trummor och annat kan vara dimensionerat för en liten bäck, men efter stora avverkningar kan flödena bli betydligt större. Sjöar och vattendrag som svämmar över vägen Skräp och jordmassor som förs med vattenmassorna. Väldigt mycket dras med i en översvämning. Hantera krislägen som t ex när Aneby skars av. Vattnet tar sig alltid fram Bekymret är ofta att det kommer fort, inte egentligen mängden vatten. Skyltarna tog slut 2007, idag har man två stora släpkärror med skyltmaterial. Hemsnickrat är inte så bra när det regnar Man har också bunkrat med fördämningsmaterial (ex sandsäckar) på strategiska ställen i länet. BROKONSULT AB Mats Bobeck Tre saker att komma ihåg: - Vad är en bro? Är spännvidden kortare än 2 meter så är det en trumma - Utan spaning, ingen aning man måste regelbundet inventera tillståndet på konstruktionerna - Hur gör man, kan man tänka nytt och inte bara köra på gamla konstruktioner av gammal vana? Överdimensionera gärna, det kostar mer men det är pengar man sparar på lång sikt. Som väghållare är man skyldig att inspektera var sjätte år. Flödena ökar i naturen, man måste tänka till angående olika konstruktioner och inte automatiskt bygga på gammalt sätt. Ekonomi, estetik, säkerhet, framtidsflöden mycket att ta hänsyn till. En bro ska hålla år! Luckor är en svag punkt i gamla dammar, man kanske inte kan öppna dem när man verkligen behöver. Bra med automatik så att man inte förlitar sig på att någon kan gå dit och spetta upp dammluckorna.

Trummor och annat kan vara dimensionerat för en liten bäck, men efter stora avverkningar kan flödena bli betydligt större.

4 FLÖDESKARTERING SANT Rebecca Enroth, Aneby kommun Problemen i Aneby orsakades av två oväder, först ett över Aneby och sedan ett i Gränna som sköt på vattenflödena. Tanken med SANT är att spana på framtiden och ta fram en digital modell av Svartåsystemet. In stoppas faktorer som topografi, broar, vattendrag osv och blandas med olika väderscenarier. I andra änden av modellen ska man kunna få svar på olika frågor, exempelvis var det är lämpligt att bygga nytt, vilka odlingsmarker det är dags att ge upp, hur man kan förebygga att vägar spolas undan, vilka dammar som behöver ses över osv. Man vill dels titta på sk hundraårsflöden (dvs extremflöden som beräknas inträffa någon gång vart hundrade år) men också försöka förutspå vid vilka tidpunkter översvämningar kommer att ske. Modellen beräknas kosta kr att genomföra. Finansieringen har hittills varit ett frågetecken, men nu har en oväntad hjälp dykt upp. Länsförsäkringar fyller 175 år i år och vill fira det på annat sätt än med aktieutdelning. Den enskilt största skadan under bolagets tid var när Ryhov svämmade över Översvämningen berodde på extrema regn som i sin tur har sin förklaring i klimatförändringarna. Länsförsäkringars styrelse har beslutat att stå för hela modelleringskostnaden upp till en kvarts miljon eftersom man anser att det är den här typen av förebyggande arbete som måste till då det extrema vädret ser ut att vara här för att stanna. Arbetsgruppen för modellen vill ha hjälp med att komma på faktorer att stoppa in i modellen, men vill också veta vad vi vill ha ut av modellen. Vilka frågor vill vi ha svar på? Har du synpunkter och förslag, kontakta Rebecca Enroth på Aneby kommun (rebecca.enroth@aneby.se). Sekreterare: Anna Sandhammar

I andra änden av modellen ska man kunna få svar på olika frågor, exempelvis var det är lämpligt att bygga nytt, vilka odlingsmarker det är dags att ge upp, hur man kan förebygga att vägar spolas

5 Närvarande: Anders Stenström, Länsstyrelsen i Jönköpings län Anna Sandhammar, sekreterare och samordnare för Vattenråd Motala ström Sydvästra Bo Gustavsson, Svartåregleringsföretaget Emma Ross, Tranås kommun, VA miljöingenjör Erik Wahlström, Tranås Kommun Gunnar Kant, ITON HB/ Munkakvarn Jakob Bergengren, Länsstyrelsen Jönköpings län Jennie Wallentin, Jordbruksverket Karl-Axel Andelius, Lantbrukare, Anebysjön Karl-Gustaf Fransson, LRF Aneby Lars-Erik Fälth Aneby kommun, ordförande kommunstyrelsen Linn Enroth, Junkaremålsskolan Marcus Lindholm, Tranås kommun, Räddningstjänsten Mats Bobeck, G2 Brokonsult AB Monica Johansson, Nässjö kommun, miljösamordnare Olof Törnebladh, Länsförsäkringar Per Wackt, Trafikverket Rebecca Enroth, Aneby kommun, miljöinspektör Susanna Alexandersson, Planarkitekt, Tranås Ulf Andersson Sven Pålsgård, Tranås Energi, dammansvarig Elina Gahm, Tranås Energi, miljö- och kvalitetssamordnare Jan Olsson, Tranås kommun Anders Rosén, Tranås kommun, Kansli och personalavdelningen, Utvecklingsstrateg

Lantbrukare, Anebysjön Karl-Gustaf Fransson, LRF Aneby Lars-Erik Fälth Aneby kommun, ordförande kommunstyrelsen Linn Enroth, Junkaremålsskolan Marcus Lindholm, Tranås kommun, Räddningstjänsten Mats

Relevanta dokument

informationsmöte NATUR

Arbetsgrupp Uppströms Sommen informationsmöte NATUR Onsdag 11 december kl. 18 Kommunhuset, Stora sammanträdesrummet Trots arbete med att minska vår klimatpåverkan står det klart att klimatförändringarna