Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren
|
|
|
- Katarina Hansson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren
2
3 Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling av lokalsamhällens bärkraft, ekonomi Bevarande av biologisk mångfald och kulturarv Stödjande av pilotprojekt, försöksverksamhet, utbildning, praktik, forskning och miljöövervakning Lokal delaktighet grundläggande Varje område unikt Samlande plattform för kunskapsutbyte, strategier, planering och konkreta projekt
4 631 Biosfärområden i 119 länder (5 i Sverige)
5 Så blir ett biosfärområde till Frågan skall väckas lokalt Förstudie genomförs Svensk Programkommitté bedömer 3 år Biosfärkandidatur ( ?) Ansökan till Svenska Unesco-rådet
6 Utredningsområde Vindelälven - Fjäll till hav (Vindelälven + Nedre Umeälven) Kristianstad vattenrike, Sverige Östra Vätternbranterna, Sverige Blekinge arkipelagen, Sverige Vänerskärgården, Sverige Nedre Dalälven, Sverige ha Everglades USA USA ha Yellowstone, USA Vindelälven ha Altaisky, Ryssland ha Manicougan Uapishka Kanada ha Södra Appalacherna, USA Utredningsområde ca ha Ca ha formellt skydd natur 32% Ca personer boende i området 447 rödlistade arter
7 Unika, värden, kvalitéer och utmaningar som kan bidra till det internationella nätverket den fritt strömmande nationalälven älvdalen från fjäll till kust, ett sammanhållet landskap och en naturlig klimatgradient i föränderligt klimat samisk-svensk kultur stad-landsbygd-extrem glesbygd stark urbaniseringstrend naturförvaltningsfrågor; renar-rovdjur, markanvändning, jakt, fiske etc 2 universitet inom området
8
9 Marktyper Marktyper i Ha utredningsområdet Bebyggd mark Jordbruksmark Skogs- och buskmark Naturliga hedmarker och gräsmarker Block och substratmark Glaciärer 43 Våtmarker Sjöar och vattendrag Estuarie, där sött och salt vatten möts Marina habitat SUMMA
10 Skyddade områden Områdestyp Antal objekt inom utredningsområdet Areal (Ha) inom utredningsområdet Naturreservat Natura 2000 (SCI) Natura 2000 (SPA) Naturvårdsområde 3 37 Ramsar områden (convention of wetlands) Naturminne 1 0,26 Djur- och växtskyddsområde Biotopskyddsområde (SVO) Naturvårdsavtal (SVO) Riksintresse Naturvård Riksintresse Kulturmiljö Riksintresse Friluftsliv Riksintresse Rennäring
11 Kommunicera och delaktiggöra Byborna, 12 byamöten med workshops (Vindelälven+Laisälven) Samebyarna (Ran, Gran, Svaipa, Malå, Maskaure, Semisj. Umbyn) Kommunerna (6+3) Lst AC, BD Skogsbruket; SÄF, Sveaskog, Holmenskog, SCA och SKS a Vattenfall SLU, UMU FOG, LEADER Umeå Regionen Region Västerbotten (miljö+turism) Vattenråd, fiskeråd Vindelälven Större projekt (Vindel river life, Kust till Fjäll, Route Gastronomique mfl) Biosfärworkshops regional, nationell
12 Föreningen Biosfärområde Vindelälven Styrelse Regionala, nationella & internationella organ Admin. utskott Biosfärkontor Vindelälvs Kansli Biosfär ambassadörer Arbetsgrupper FOG Stiftelser Fiskeråd VIKOM
13 Förslag styrelsens sammansättning Organisation Ordinarie Suppleant Kommunerna (fjäll, skog och kust) 3 3 Länsstyrelser 1 1 WWF 1 1 Samebyarna 2 2 Byarna (fjäll, skog och kust) 3 3 Skogsbruket 1 1 Jordbruket 1 1 Ideella organisationer 1 1 Fisket 1 1 Universitet/forskning 1 1 Turismföretagare 1 1 SUMMA 16 16
14 Fungera som mötesplats för biosfärarbete, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Lättillgängligt via befintliga kommunikationssystem En fast neutral punkt, öppen för allmänheten Ligga vackert vid Vindelälven på en plats som är trovärdig för huvudkontoret i Vindelälvsdalen Kunna kombineras med en besöks- och informationsplats Ligga så att det är en funktionell och attraktiv arbetsplats för framtida anställda Vara ekonomisk och kostnadseffektiv Huvudkontor Vindelforsarna Vara på en plats som ger bästa möjliga förutsättningar för områdets utveckling till exempel genom att möjliggöra samlokalisering/närhet till andra viktiga aktörer för älvdalens utveckling
15
16 UTVECKLA Strategi 1. Vi-känsla och ökad samverkan i Vindelälvsdalen Strategi 2. Vindelälvens röst hörs regionalt, nationellt och internationellt Strategi 3. Vindelälvsdalen lyfts och marknadsförs som ett samlat begrepp Strategi 4. Utvecklad hållbar besöksnäring baserad på naturens och kulturens mångfald Strategi 5. Möjlighet att bedriva traditionell och hållbar renskötsel i ett förändrat klimat Strategi 6. Fler hållbara företag för mer inflyttning och bättre samhällsservice Strategi 7. Satsning på ungdomarna, älvdalens framtid
17
18 BEVARA Strategi 1. Levande kulturlandskap Strategi 2. Rörelsen längs Vindelälven Strategi 3. Naturvårdsarbete i samverkan för värdefulla naturtyper och arter i Vindelälvsdalen Strategi 4. Bevara och tillgängliggöra samiskt och svenskt kulturarv
19 STÖDJA Strategi 1. Vindelälvsdalen har demonstrationsområden med goda exempel (skog, restaurering vatten, hållbar turism, delaktiggörande processer, utbildning för hållbarhet) Strategi 2. Forskning och kunskapsinsamling Strategi 3. Utbildning för ett hållbart samhälle Strategi 4. Uppföljning
20 Pilotprojekt Pilotprojekt för lokalt fångad fisk för restaurang och butik i Vindelälvsdalen. Utbildning hos Vilhelmina Fisk och gårdsbutik. Med stöd från Route Gastronomique, Lst AC Pilotprojekt om viktiga samiska platser och namn i Ran och Grans samebyar i Vindelälvsdalen. Pilotstudie om faunaturism på nordliga breddgrader Naturbeteskött och offentlig upphandling
21 Tidplan Rapport revideras tom (november) Budget för kandidatur säkras (november) Svenska MAB bedömer Styrelse för biosfärorganisationen skapas vintern14/15 Rekryteringsgrupp tillsätts för rekrytering av koordinator vintern 14/15 Förening bildas, koordinator anställs våren kandidatur med biosfäraktiviteter och formulering av ansökan till UNESCO 2018 UNESCO beslut och invigning
22 Tack! Twitter, Facebook: Vindelälven MAB
Samebyarna och Arjeplogs kommun
Samebyarna och Arjeplogs kommun 2016-11-09 Agenda Välkomna Remiss renskötselkonventionen Minoritetssamordnartjänsten Rutiner skoterförbud - Skoterfrågan Aktuellt från samebyarna Aktuellt från kommunen
Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat
Förstudie Vindelälvsdalen
Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen
Hur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Information till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse
Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär
x Stockholms läns landsting i (s)
x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden
Areella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Lokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag
Bil 1. Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet) 2007-09-27 Inledning Föreliggande
Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
Marint områdesskydd Västra Götalands Län HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Miljövalitetsm valitetsmålenlen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurningf 4. Giftfri miljö
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten
SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick
MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Så bildas en nationalpark
Så bildas en nationalpark 1. ABISKO 2. STORA SJÖFALLET STUOR MUORKKE 3. SAREK 4. PIELJEKAISE 5. SONFJÄLLET 6. HAMRA 7. ÄNGSÖ 8. GARPHYTTAN 9. GOTSKA SANDÖN 10. DALBY SÖDERSKOG 11. VADVETJÅKKA 12. BLÅ JUNGFRUN
Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018
1 (12) Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07103-13 Länsstyrelsen Västerbotten Diarienr: 512-8811-2013 VERKSAMHETSPLAN för naturum 2013-11-29 Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018
Älvlandskapet Nedre Dalälven biosfäransökan till Unesco
Älvlandskapet Nedre Dalälven biosfäransökan till Unesco Invigning av Biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven Foto: Leif Öster Projektägare: Nedre Dalälvens intresseförening (NeDa) Projektledare: Cristina
Projektansökan. Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner
Projektansökan Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje Län Uppsala län Kommun Östhammar Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Camilla Andersson Postadress Östhammars
10063 Nationella turistfiskeprojektet
Projektplan Projektnamn Beställare/Projektägare Projektledare Projekttid 10063 Nationella turistfiskeprojektet Leader Blekinge Johan Johansson 2010-12- 09 till 2013-12- 31 1. Sammanfattning Nationella
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014
Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014 Piteå Science Park AB Allmän verksamhetsbeskrivning Genom att föra samman kreatörer och ingenjörer i en utvecklingsmiljö skapas förutsättningar för
Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse
349:29 Antagna av Kommunfullmäktige 2010-06-17 Gälller fr o m 2010-06-17 Beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Uppgifter om naturreservatet Namn: Naturreservatet Vänga mosse Län: Västra Götaland
Planeringens nivåer. Kommunen har planmonopol. Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF
Planeringens nivåer Kommunen har planmonopol Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF Fördjupad översiktsplan Tematiskt tillägg Detaljplan (MBN) Normalt planförfarande Enkelt planförfarande
Bevarandeplan för Natura 2000-område
2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av
Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process
Mini-PM Laponiaprocessen just nu Skövde 28-29 september 2006 Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process Lapplands världsarv Laponia I år är det exakt 10 år sedan som Unesco, FN:s organ
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 [email protected] BESLUT 2015-08-28 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län Beslut
Finansiering av miljöprojekt?
Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet
Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28
Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen
Kommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Beslut Datum. Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, Västerbottens län ( 2 bilagor)
Ärendebeteckning 2015-03-25 511-2482-2015 Arkivbeteckning 1(5) Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, ( 2 bilagor) Länsstyrelsen beslutar att utöver gällande
På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:
5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,
Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
[email protected] [email protected] Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18
DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Haparanda med Färjan 2 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar... 3 Planens syfte och huvuddrag... 3 Avvägning
Skogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom
Naturvärdeskarta 2014-02-05
Naturvärdeskarta 2014-02-05 Arbeta smart inom planering & byggande Susanne Appelquist Projektledare GIS-ingenjör och Biolog Jimmy Holpers Kommunekolog Mattias Andersson Student, Biolog Naturvärdeskarta
BILAGA 1 NATURVÄRDEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,
Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt
Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län
Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen
Styrelsen för Svenska Ekoturismföreningen avger följande verksamhetsberättelse för 2013
Styrelsen för Svenska Ekoturismföreningen avger följande verksamhetsberättelse för 2013 Styrelsens sammansättning: Ordförande Vice ordförande Kassör Övriga ledamöter Pia Jönsson Rajgård, Tourism in Skåne
Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30
Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...2 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga
Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Kan vi återskapa naturvärden?
Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya
Talunderlag till Kjell Larsson vid Flora och Fauna-konferensen i Uppsala tisdagen den 23 april 2002
1 Talunderlag till Kjell Larsson vid Flora och Fauna-konferensen i Uppsala tisdagen den 23 april 2002 Mina damer och herrar! Miljövänner! Det här är tredje gången jag har glädjen att få vara med på Flora
Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS
Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DNR KS 2011/416 2014-06-02 PLAN NR 158 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Del av Kv. Svärdet, Tomelilla kommun, Skåne län INLEDNING Varje detaljplan
1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet
PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras
Naturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Vårt framtida Gnosjö
Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag
Sammanställning av redovisningar avseende bygdeavgifter för 2013 respektive 2014
Sammanställning av redovisningar avseende bygdeavgifter för 2013 respektive 2014 Uppdrag 1.3.3. (Mål 3) i regleringsbrev 2015 för Tillväxtverket Dnr 4.2.7Ä2015-383 Sammanställning av redovisningar från
Tillsammans får vi fler att välja Skellefteå!
Tillsammans får vi fler att välja Skellefteå! Ett häfte om VISIT SKELLEFTEÅ - om organisationen, medlemskapet och det gemensamma arbetet mot ett attraktivare Skellefteå. VARFÖR TURISM? Turism är en exportindustri
Miljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
