VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING"

Anna-Karin Andreasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING Varför vägvalsutredning? Denna typ av alternativstudie krävs vid tillståndsprövning, Miljöbalken säger att man ska utvärdera och välja Bästa Möjliga Teknik utifrån de lokala förutsättningarna. VA-huvudmannen vill välja optimal lösning utifrån aspekter som teknik-ekonomimiljö/hälsa. Målsättning och kriterier Avloppslösningen ska klara rådande och framtida belastningssituation Avloppslösningen ska inte ge upphov till omgivningsstörningar, d.v.s. klara relevanta miljö- och hälsoskyddskrav utifrån lokala förhållanden Avloppslösningen ska vara kostnadseffektiv (investering och drift) och hanterbar för driftorganisationen. Belastningen i Sörfjärden Idag är det knappt 50 personer som är fast boende i Sörfjärden. När utbyggnad enligt beslutade detaljplaner är gjord och alla fritidshus och anläggningar används fullt ut kommer det som mest att vara ca personer som belastar en gemensam reningsanläggning. Om dessutom dagens definierade LIS-områden bebyggs skulle full beläggning i Sörfjärden kunna innebära att upp till ca personer belastar en gemensam reningsanläggning. Det är idag osäkert om och när en sådan belastning uppnås. Vilka metoder har studerats? Infiltrationsanläggning Markbädd Fällningsdammar Konventionellt reningsverk Överföring till annat reningsverk Se illustrationer här intill.

Infiltrationsanla ggning + God reduktion av fosfor, syreförbrukande substans, bakterier och även läkemedelsrester + Kan anpassas för varierande belastning + Kan innebära en relativt låg

2 Infiltrationsanla ggning + God reduktion av fosfor, syreförbrukande substans, bakterier och även läkemedelsrester + Kan anpassas för varierande belastning + Kan innebära en relativt låg investeringskostnad - Kräver god kunskap och kontroll för att inte ge en negativt grundvattenpåverkan - Ofta begränsade lokaliseringsalternativ - Ytkrävande - Inte möjligt att styra behandlingsprocessen - Vid stora anläggningar är slamhanteringen en utmaning Olämpligt för infiltration Brunnsområden - Metoden kan utgöras av slutna infiltrationsytor (den traditionella lösningen) eller öppna infiltrationsbäddar (kan göras ytmässigt mindre). - Metoden innebär att man undviker direktutsläpp till vattenområde. - Svårt att mäta behandlingseffekten vilket kräver särskilda kontrollmetoder (undersökning av grundvattenpåverkan). - I Sörfjärden: vattentäktsområden måste beaktas (se karta). Närheten till boende begränsar möjligheten till öppna anläggningar

3 Markba ddar + God reduktion av syreförbrukande substans, bakterier och även läkemedelsrester + Kan anpassas för varierande belastning + Ej beroende av infiltrationsmark + Kontrollerbar via utlopp - Fosforreningen anses generellt vara begränsande kräver extra reningssteg - Dyrare att anlägga än infiltration; mer rördelar samt sand och ev. bottentätning - Styrning av behandlingsprocess ej möjligt (i normalfallet) - Vid stora anläggningar är slamhanteringen en utmaning - Fotot visar en öppen markbäddsanläggning. En öppen infiltrationsanläggning kommer att se ut ungefär likadan ut. - Metoden innebär en utsläppspunkt lika som för ett reningsverk, innebär att recipienten måste värderas på samma sätt som vid ett vanligt reningsverk. - Den bristfälliga fosforreningen kräver ett extra reningssteg, detta kan utgöras av kemisk fällning eller särskilt fosforfilter. Det senare dock inte praktiskt vid stora reningssystem.

4 Fa llningsdammar + Passande för varierad belastning + Låg investeringskostnad + God reduktion av fosfor styrbar genom fällningsinsatsen + Kontrollerbar via utlopp - Reningen av syreförbrukande material begränsas till 70 %, kräver ytterligare reningssteg för långtgående rening. - Öppen anläggning, öppen vattenspegel kräver extra skyddsavstånd - Slamhanteringen är en utmaning och kan bli komplicerad driftsmässigt - Finns ett 70-tal kommunala fällningsdammsanläggningar i landet. De finns ofta på landsbygden där de kan placeras utan att riskera störningar. - Metoden vanlig vid fjällanläggningar där det råder varierande belastning mellan olika säsonger. - Metoden innebär en utsläppspunkt lika som för ett reningsverk, innebär att recipienten måste värderas på samma sätt som vid ett vanligt reningsverk. - Kan vara lämplig att kombinera med infiltration eller markbädd om det ställs krav på ytterligare rening av syreförbrukande material.

5 Konventionellt avloppsreningsverk + Kan anpassas till varierad belastning, men kräver särskild utformning + Bra reduktion av syreförbrukande substans, fosfor och susp. styrbar + Kontrollerbar via utlopp + Behandlingsprocesser hålls inomhus - Kan bli tekniskt avancerade och därmed leda till en relativt stor investering - Reningsverk med biologiskt reningssteg kan bli energikrävande och kan kräva relativt mycket tillsyn. - Reningsverk med biosteg måste byggas med anpassad utformning särskilt om det är stor variation i den inkommande belastningen mellan olika säsonger. - Reningsverk kan även utformas enbart med kemiskt reningssteg vilket gör det enklare att driva och lättare att anpassa till varierande belastning. Dock kan detta kräva ett kompletterade reningssteg i form av infiltration eller markbäddar lika som för fällningsdammar. - Har en definierad utsläppspunkt vilket kräver en recipientutvärdering.

6 Ö verfo ring till befintligt reningsverk (Gnarp) + Man utnyttjar befintlig resurs och etablerad verksamhet, driftorganisation drift och skötselbehovet för VA-bolaget kommer inte att öka + Den ojämna belastningen kan hanteras på ett bra sätt vid behandling i ett reningsverk med inkommande grundflöde. - Ger ökade utsläpp och även om ökningen är liten måste detta värderas i förhållande till uppsatta miljömål för Gnarpsån. - En lång överföringsledning kan vara problematisk vid låga flöden (svavelväteproblematik) vilket måste hanteras med särskilda lösningar. - För att klara en ökad belastning på personer (max belastning i en framtid) måste Gnarps reningsverk byggas ut, i det korta perspektivet (dagens belastning) räcker troligtvis reningsverket till. - Det finns en osäkerhet om vad som händer med reningsverket i framtiden om Ostkustbanan byggs om i en ny korridor öster om E4. Det blir då troligtvis nödvändigt att flytta reningsverket, men det finns idag inga tidplaner eller beslut. Vid flytt av reningsverket skapas möjligheter att samordna avloppsreningen i området.

VÄGVALSUTREDNINGEN RESULTAT HITTILLS Fällningsdammar anses inte vara en framkomlig metod på grund av svårigheter att hitta en lämplig lokalisering och nackdelarna vad gäller slamhantering Det finns

7 VÄGVALSUTREDNINGEN RESULTAT HITTILLS Fällningsdammar anses inte vara en framkomlig metod på grund av svårigheter att hitta en lämplig lokalisering och nackdelarna vad gäller slamhantering Det finns begränsat med lägen för markbaserade lösningar, dels på grund av befintliga vattentäkter, dels på grund av markförhållandena i övrigt. På nedanstående karta markeras ett område som bedömts olämpligt för markbaserad rening. Fördjupad utredning pågår av följande metoder: 1. Överföring till Gnarps reningsverk 2. Ett reningsverk med enbart kemisk rening i kombination med infiltration ( Hybridlösningen, se principskiss nedan). Möjliga lägen för infiltration söks norr om Gnarpsån. 3. Konventionellt reningsverk med kemisk och biologisk rening. Läge samma som i den utredning som gjordes Kemiskt reningsverk Reningssteg 1 Infiltrationsbäddar Inkommande avloppsvatten Kemiskt renat avloppsvatten Infiltrationszon Reningssteg 2 Grundvattenzon Principiell illustration av Hybridlösningen, alternativ 2. Alternativ 1 och 2 är intressantast i dagsläget. För närvarande pågår fördjupad utredning av recipientfrågan och infiltrationslägen. Markundersökningar kan komma att utföras under sommaren.

8 Vägvalsutredningens rekommendation kommer preliminärt under augusti månad.

Relevanta dokument

Minnesanteckningar från allmänt samrådsmöte i Gnarp

2014-11-08 Minnesanteckningar från allmänt samrådsmöte i Gnarp TILLSTÅNDSPRÖVNING FÖR NY AVLOPPSANLÄGGNING I SÖRFJÄRDEN, NORDANSTIGS KOMMUN Ett allmänt samrådsmöte kring den nya avloppsanläggningen i Sörfjärden