Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

Transkript

1 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt ) Kvävgas bildas vid denitrifikation och stängs in i slamflockar som sjunker sämre Avgasning av aktivt slam testades på åtta olika reningsverk i laboratorieskala Resultaten visade att avgasning av slam är effektiv på anläggningar med både nitrifikation och denitrifikation i aktivslamprocessen Ingen påvisad effekt på slammets biologiska effektivitet Kan vara ett kostnadseffektivt sätt att öka reningsverkets kapacitet

2 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt ) Figur -. Principskiss av system med avgasning och metodens tre faser (Gólcz, 2005) med tillåtelse, omritad.

3 Från bioavfall till bionäring hållbara kretslopp med rötning och gödsling (Projekt SVU ) Gödslingseffekter undersöktes i skogsgödslingsförsök med torkad och granulerad/pelletterad rötrest, anlagda mellan 2001 och 2011 i både försöksskala på små provytor och praktisk skala med traktorspridning i Sverige och Finland. Slutsatser: Skogstillväxten ökar Ingen påvisad ökad utlakning av kväve och fosfor eller av kobolt, krom, koppar, kvicksilver, mangan, nickel, bly och zink. Aktiviteten hos skogsmarkens mikroorganismer påverkas inte negativt

4 Aktuellt läge för slam som skogsgödsel Sid 97 i NV:s rapport Miljö och hälsoeffekter av användning av organiska gödselmedel inom skogsbruket idag är otillräcklig för att föreslå generella regler för skogsmark. Så kallade 12:6 samrådet bedömts ge tillräcklig kontroll och möjlighet till reglering eller förbud. Oftare kvävet (vid gödsling) och baskatjonerna (vid askåterföring) som är av intresse för skogsmarken och inte fosfor Nyttan ifrågasatt ur resurshushållningssynpunkt. Innan vi vet mer bör organiska gödselmedel hanteras enligt försiktighetsprincipen så att vi inte riskerar att orsaka skada på människors hälsa och/eller miljön. Av denna anledning gäller inte gränsvärdena för oönskade ämnen skogsmark.

5 Bräddning från ledningsnät vägledning för att kontrollera, rapportera och bedöma miljöbelastning på recipient (projektnummer ) en verktygslåda innehållande: strategi för att åstadkomma en bättre kontroll på bräddning rekommendationer för flödesmätning teoretisk beräkning av bräddning bestämning av föroreningsmängder bedömning av bräddningars påverkan på recipient (övergödning) bedömning av hälsorisk på grund av bräddning bräddstatistik kopplat till nederbörd prioritering av bräddpunkter och åtgärdsarbete

6 Klimatpåverkan från avloppsreningsverk (projekt ) Verktyg för avloppsreningsverk att själva beräkna sin klimatpåverkan, Emissionsfaktorer för metan och lustgas har stor påverkan på resultat liksom antaganden om elproduktion Fyra fallstudier presenteras

7 Biogasanvändning Rens- och sandhantering Transporter Recipient Kemikalier Emissioner från avloppsvattenrening Slamhantering Energianvändning Andel av total klimatpåverkan (%) Avedöre Käppala Ryaverket Ön

8 Bedömning av påverkan från lakvatten inom REVAQ metodik för farliga ämnen (projekt ) Metodik för att bedöma hur deponilakvatten kan påverka slam från reningsverk. Lista över prioriterade ämnen.

9 Livslängdsbedömning av gummiringsfogar hos VA ledningar (Projekt ) Krav i produktstandard för tätningsringar (EN681) är låga och otillräckliga Få av de läckage man idag har på ledningssystemen är kopplade till otäta gummiringsfogar. Orsak till läckage: oftast handhavandefel

10 Sammanfattande rapport över "VA verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering" (Projekt ) Totalt 166 Mkr, varav 27,5 Mkr från Energimyndigheten Eleffektivisering 150 GWh (> 10%) Effektivare användning biogas 120 GWh Utbildning för driftspersonal Energistatistik (2005, 2008, 2011) Seminarier och rapporter Bidrag betalda redan första året (värde av energibesparing/år > bidrag) Utveckling av ny teknik

11

12 Dräneringsvatten från begravningsplatser Projekt Dräneringsvatten från begravningsplatser = avloppsvatten enlig MB Orenat dräneringsvatten bör inte släppas till dagvattennätet Utvärdering av lokal rening i form av markbädd (Trollhättan) Enkät till kommuner indikerar att kunskapen om vattenhanteringen inom begravningsplatser är relativt låg. Innehåller råd och anvisningar

13 Kommunal dagvattenhantering juridiska och finansiella aspekter Projekt Fyra exempel på hur VA huvudmän har hanterat frågor kring: behovsbedömning utifrån LAV avgränsning av verksamhetsområde Fördelning av kostnader (D f, D g ) Finansiering där behovet uppstår i efterhand Krav på rening eller anpassa taxan för rening av dagvatten

14 Pilotstudie Termofil efterrötning för hygienisering och minskad slamproduktion (Projekt ) För Kungsängsverket innebär processen 20 % ökning av gasproduktionen termofilt efterrötat slam fick sämre avvattningsegenskaper luftningssteg för bättre avvattningsegenskaper, lukt och mindre ammonium

15 Processförslag för hygienisering av slam, Kungsängsverket: mesofil rötning, mekanisk förtjockning, termofil rötning, luftning och avvattning

16 SVU : Organiska ämnen i slam en prioritering för slamåterföringen (projekt ) vilka ämnen som är av störst vikt från ett miljö och hälsoriskperspektiv vid slamåterföring Värstingar PBDE 209 (bromerat flamskyddsmedel), Galaxolid och tonalid (doft/muskämnen) Läkemedelssubstanser Benzotriazoler (korrosionsinhibitorer avisning, maskindisk..)

17 C IVL2013 B2141 Vattenaspekter i framtida svenska certifieringssystem för stadsdelar Projekt Svenskanpassning av BREEAM Communities eller utveckla ett svenskt system Analys av kriterier kopplade till vattenaspekter Osäkert vad som händer med certifieringssystem för stadsdelar i Sverige

18 C Slutrapport 2013 DagoNat Dag&Nät Forsknings och utvecklingsprogram , Slutrapport Projektnummer

19 C DHI Ett nationellt, samlat insamlingssystem för högupplösta regndata i Sverige förprojekt Projektnummer