Administrativa uppgifter Ombud Saken Orientering om ansökt verksamhet Yrkanden och åtaganden Fastighet...

Transkript

1

2 1

3 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... 4 Ombud... 4 Saken... 4 Orientering om ansökt verksamhet... 5 Yrkanden och åtaganden... 6 Fastighet... 7 Tidigare tillstånd och beslut... 8 Nuvarande förhållanden och planerad verksamhet... 8 Höjdsystem... 8 Markförhållanden och hydrologi... 8 Befintliga anläggningar... 9 Fysiska planer... 9 Översiktsplan... 9 Detaljplan...10 Teknisk beskrivning av ansökt verksamhet...10 Samrådsredogörelse...11 Miljökonsekvensbeskrivning...11 Lokalisering...12 Hänsynsreglerna enligt 2 kap MB Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Produktvalskravet Hushållningskravet Lokaliseringskravet...14 Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 kap...15 Miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer...16 Förslag till utformning av egenkontrollprogram

4 BILAGOR Bilaga 1: Teknisk beskrivning Bilaga 2: Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 3: Geoteknisk undersökning Bilaga 4: Områdesbestämmelser vid utsläppunkten Bilaga 5: Samrådsredogörelse Bilaga 6: Beslut om betydande miljöpåverkan 3

5 Administrativa uppgifter Sökande Avesta Vatten och Avfall AB Organisationsnummer Adress Box 157, Prästgatan 50, 77432, Avesta Telefon Telefax e-postadress Fastighetsbeteckning Sör Nävde, 13:10 Fastighetsägare Avesta Kommun Kontaktperson eller miljöansvarig Thom Sandvik Tillsynsmyndighet Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Ombud Erik Norden (VD) Avesta Vatten och Avfall AB, Box 157, Avesta Besöksadress: Prästgatan 50 Telefon: E-post: Saken Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken om anläggande och drift av en lakvattenanläggning och utsläpp av renat lakvatten i Dalälven i Avesta kommun, Dalarnas län. I ett inledningsskede kommer det behandlade lakvattnet att pumpas till Krylbo avloppsreningsverk. Tillståndsansökan omfattar verksamhetskod avseende ändring av gällande tillstånd i den del det berör lakvattenhanteringen, samt utsläpp av det renade lakvattnet till Dalälven, enligt 9 kap 1. 4

6 Aktförvarare Åsa Mosell-Lindstedt (assistent/receptionist) Avesta Vatten och Avfall AB, Box 157, Avesta Besöksadress: Prästgatan 50 Telefon: E-post: Orientering om ansökt verksamhet Lakvattenanläggningen kommer att baseras på biologiska reningsmetoder (nitrifikation- och denitrifikation processer i luftade dammar samt översilningsytor). Anläggningen dimensioneras utifrån uppmätt lakvattenbildning ca m 3 /år och för en uppehållstid på upptill 5 månader. Detta kommer att medföra en total volym på lakvattenanläggningens dammar som uppgår till mellan m 3 och täcker en yta av ca 0,5-1 ha, beroende på djupet. När mätningar visar att kvävereduktionen i reningsanläggningen är tillfredsställande kommer det behandlade lakvattnet att ledas direkt till Dalälven utan att passera Krylbo avloppsreningsverk. Till ansökan bifogas teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning som enskilda bilagor (Bilaga 1 respektive Bilaga 2). Teoretisk mängd lakvatten som kommer att bildas då pågående sluttäckning av deponin är färdig, beräknas uppgå till m 3 /år. Motsvarande mängd renat lakvatten kommer att släppas till Dalälven under växtperioden. 5

7 Yrkanden och åtaganden Avesta Vatten och Avfall AB begär ändring av nuvarande tillstånd för Karlsunds avfallsanläggning, avseende tillstånd att enligt 9 kap, Miljöbalken uppföra en anläggning för rening av lakvatten tillika att släppa det renade lakvattnet i Dalälven. Begäran sker huvudsakligen i överensstämmande med vad som anges nedan och med iakttagande av de villkor som anges nedan. För verksamheten yrkas på villkor under en prövotid, under vilken det behandlade lakvattnet pumpas till Krylbo avloppsreningsverk. Sedan slutliga villkor fastställs avses det behandlade lakvattnet ledas direkt ut i Dalälven. En prövotid på 3 år ger möjlighet att optimera driften av anläggningen. Villkorsförslag: 1. Under en prövotid av 3 år från drifttagande tillämpas följande utsläppsvillkor: Halten av total-kväve i utgående behandlat vatten från lakvattenanläggningen får som årsmedelvärde inte överstiga 100 mg/l. Halterna av metallföroreningar i utgående behandlat vatten från lakvattenanläggningen får som årsmedelvärden inte överstiga följande begränsningsvärden: Ämne Villkor (μg/l) Arsenik 5 Nickel 60 Zink 80 Koppar 200 Bly 10 Krom 20 Kadmium 0,5 Kvicksilver 0,5 2. Om inte annat följer av övriga villkor, ska verksamheter, inklusive åtgärder för att begränsa buller, vatten-, mark- och luftföroreningar bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökande i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. 3. Hantering av lakvatten ska göras på så sätt att risken för lukt, skadedjur och andra olägenheter förebyggs. Skulle lukt eller förekomst av skadedjur uppstå som är till olägenhet för omgivningen ska sökanden i samråd med tillståndsmyndigheten vidta nödvändiga åtgärder så snart som möjligt. 4. För arbetenas utförande yrkas en byggnationstid på 5 år. Byggnationstidens längd motiveras av att tidpunkten för driftstart är avhängig färdigställandet av sluttäckningen på deponiområdet. 6

8 Fastighet Verksamheten vid Karlslunds lakvattenanläggning ska bedrivas av Avesta Vatten inom fastigheten Sör Nävde 13:10 som ligger i Avesta Kommun, ca 3.5 km norr om centrala Avesta. Verksamheten är lokaliserad direkt norr om Karlslunds avfallsanläggning som drivs av samma bolag på samma fastighet. Fastighetsägare är Avesta kommun. Förordade utsläppspunkten för det renade lakvattnet i Dalälven ligger inom fastigheten Månsbo 1:1. Fastighetsägare är Avesta kommun. Ledningssträckningen från lakvattensanläggningen till utsläppspunkten i Dalälven kommer att ske antingen via Rutbo (Skogsbos norra del, röd linje) och längs väg-70 eller via Skogsbo östra del (Borgers väg) genom Skogsbovägen (blå linje), se Figur 1. Figur 1: Alternativa ledningssträckningar mellan lakvattenanläggningen och utsläppspunkten i Dalälven 7

9 Tidigare tillstånd och beslut Ansökan avser ändring av gällande tillstånd (Koncessionsnämnden för miljöskydd, 1987) i de delar som rör lakvattenbehandling. Gällande tillstånd anger att vatten som avrinner från det upplagda avfallet skall ledas till en utjämningsbassäng och pumpas till kommunens reningsverk där det skall undergå behandling. Bräddning av obehandlat lakvatten till recipient får endast ske efter särskilt medgivande från länsstyrelsen. Länsstyrelsen har i beslut angett bl. a följande: Länsstyrelsen förordar alltså att bolaget ansöker om ändringstillstånd för deponin enligt prövningsplikt Ändringen rör enbart lakvattenhanteringen och inte den gamla deponin eller sluttäckningen av denna. Länsstyrelsens fattade även beslut om att den ansökta verksamheten kan ge upphov till betydande miljöpåverkan (Bilaga 6). Nuvarande förhållanden och planerad verksamhet Höjdsystem Anläggningens koordinater är , ,3 (SWEREF ). Markförhållanden och hydrologi Jordartskartan från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) samt geotekniska undersökningar som genomförts i området (Bilaga 3) visar att jordarterna i det planerade verksamhetsområdet domineras av morän, postglacial lera och sand. Karlslunds avfallsdeponi ligger inom Grytnäsåns tillrinningsområde. En vattendelare cirka 300 m väster om avfallsanläggningen medför att tillrinningsområdet för anläggningen är litet. Områdets topografi orsakar att ytvatten och grundvatten avrinner i riktning mot Grytnäsån. Mätningar visar att relativt stora vattenmängder dränerar från det avslutade deponiområdet och att en relativt liten vattenmängd infiltrerar genom marken. Detta bedöms bero på markens relativt låga permeabilitet (SWECO, 2013) samt det topografiska förhållandet vilket medför att området utgör ett utströmningsområde för grundvatten. Utsläppspunkt i Dalälven planeras vid Månsbo som visar goda förutsättningar för snabb vattenomblandning. Under perioden visade Dalälven följande medelvattenföringar vid en punkt uppströms sammanflödet med Grytnäsån: Medelvattenföring = 346 m 3 /s Medelhögvattenföring = 878 m 3 /s Medellågvattenföring av 137 m 3 /s. 8

10 Befintliga anläggningar Karlslunds avfallsanläggning drivs av Avesta Vatten och Avfall AB. Deponiverksamheten upphörde Inom anläggningen har hushållsavfall, grovavfall, aska samt avfall från Gränges aluminium deponerats. Mellanlagring av farligt avfall, elektronikskrot och kylmöbler sker även idag inom anläggningen. Deponierna ger upphov till lakvatten som behandlas lokalt genom luftning i två lakvattendammar. Lakvatten från den s.k. aluminiumdeponin leds till en damm där det luftas intensivt. Vattnet pumpas därefter till det norra lakvattendiket, där blandning med lakvatten från de s.k. ask- och slaggdeponierna sker. Efter luftning leds vattnet till nästa damm, som fungerar som ett utjämningsmagasin innan vattnet pumpas vidare via det kommunala avloppsledningsnätet till Krylbo avloppsreningsverk. I och med lakvattnets sammansättning med bl.a. höga ph och kloridhalter belastas reningsverkets processer hårt. Lakvattnet förorenar även reningsverkets slam så det inte kan användas som t.ex. jordförbättring på åkermark. För att minska belastningen från lakvattenutsläppet från anläggningen har Avesta Vatten och Avfall AB planerat en ny reningsanläggning för lakvatten samt sluttäckning av befintliga deponier. Sluttäckningen av deponierna har påbörjats. Den görs i etapper och beräknas vara färdig senast Sluttäckningen behandlas inte i denna tillståndsansökan, då den inte berörs av den aktuella tillståndsprövningen. Karlslunds lakvattenanläggning ska bedrivas med avsikten att lokalt hantera uppkommet lakvatten från deponin. Inledningsvis kommer det behandlade lakvattnet att avledas till det kommunala avloppsreningsverket i Krylbo. Avesta Vatten och Avfall AB är huvudman och verksamhetsansvarig för drift av Karlslunds avfallsanläggning och Krylbo avloppsreningsverk. Fysiska planer Översiktsplan Området där lakvattenanläggningen planeras ligger i direkt norr om Karlslunds avfallsanläggning (Sör Nävde 13:10). Inom området gäller översiktsplan för Avesta kommun, där markanvändningen anges som jordbruksmark samt för betesändamål (delområden J6 och Sn6). Området omfattas inte av kommunal detaljplan eller har områdesbestämmelser enligt kommunens översiktsplan (2007). Avesta kommun är fastighetsägare. Föreslagen utsläppspunkt i Dalälven vid Månsbo ligger inom ett område som betecknas som riksintresse för kulturminnesvård. Anläggande av utsläppsledning bedöms inte påverka riksintresset. 9

11 Detaljplan Området vid den planerade lakvattenanläggningen ligger inte inom detaljplanerat område. Föreslagen utsläppspunkt till Dalälven vid Månsbo omfattas av delområde G56, som har utpekats som riksintresse för kulturminnesvård. Ingen ny bebyggelse får därmed tillkomma inom området utöver kompletteringar på redan ianspråktagna tomtplatser ( ). För området gäller områdesbestämmelser, antagna 1995, vilka innebär utökad bygglovsplikt (Bilaga 4). Teknisk beskrivning av ansökt verksamhet Lakvattenanläggningen för lakvatten från Karlslund kommer att utformas med två dammar och en översilningsyta som fungerar som ett slutpoleringssteg. En damm kommer att luftas intensivt så att ammoniumkväve i lakvattnet oxideras till nitrat (nitrifikation). För att förlänga vattnets uppehållstid samt effektivisera oxidationsprocessen under växtsäsongen kommer dammen att utrustas med flytväggar. Den andra dammen planeras att huvudsakligen användas som utjämningssystem. Under växtsäsongen avses lakvattnet avleda från dammarna via en översilningsyta eller direkt till Dalälven. Översilningsytan avser att komplettera kvävereningen genom ytterligare nitrifikation samt upptag av nitrat (NO 3) i växter. Dessutom kan partiklar filtreras bort från vattnet samt organiska ämnen brytas ned. De växtsystem som översilningsytan planeras baseras på kommer att bestå av olika vatten- och kvävekrävande gräs- och lövträdsarter. Översilningsytan kommer att utformas så att den tar emot en mindre del av den totala lakvattenmängden. Den största delen lakvatten kommer att avledas direkt till recipienten efter rening i dammarna. Rening av lakvatten kommer huvudsakligen att ske under växtsäsongen. Under vintersäsongen kommer bildat lakvatten att lagras i de båda dammarna inför kommande växtsäsong. Uppförande av lakvattenanläggningen ska genomföras parallellt med sluttäckningen av den avslutade deponin då de jordmassor som grävs ut för dammarna avses användas som sluttäckningsmaterial. Efter genomförd sluttäckning förväntas lakvattenflödet från Karlslunds avfallsdeponi minska till cirka m 3 /år. Infiltrationen förväntas minska och den därmed ökade ytvattenavrinningen kommer att samlas upp i ett avskärande dike och ledas till Grytnäsån. Om provtagningar enligt kontrollprogram visar på förhöjda halter av föroreningar i ytvattnet kommer det att ledas tillbaks till reningsanläggningen på plats. Lakvatten från de sluttäckta deponierna samlas upp i ett separat dikessystem och leds till reningsanläggningen. Under en övergångsperiod avses det lokalt behandlade lakvattnet att pumpas till Krylbo ARV i befintligt ledningssystem, medan det säkerställs att lakvattenanläggningen fungerar som avsett. Anläggningens utformning och funktion beskrivs närmare i Bilaga 1, Teknisk beskrivning. En principskiss finns i Figur 2. 10

12 Figur 2: Anläggningens principskiss Samrådsredogörelse Samråd enligt 6 kap miljöbalken har hållits. Efter ett inledande samråd med länsstyrelsen och Västmanland-Dala miljö och bygg den , har två samrådsmöten med närboende och övriga intressenter hållits ( och ). Yttrandetid för skriftliga yttranden sattes till Vid yttrandetiden hade 5 yttranden inkommit. Efter genomförda samråd sammanställdes yttranden i en samrådsredogörelse som skickades till Länsstyrelsen den Redogörelsen bifogas i Bilaga 5. Länsstyrelsen fattade den beslut om att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samrådsunderlag har därefter sänts till Naturvårdsverket för yttrande. Naturvårdsverket avstod från att yttra sig. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan återfinns i Bilaga 6. Miljökonsekvensbeskrivning Negativa miljökonsekvenser från verksamheten bedöms vara begränsade. Miljöpåverkan vid utsläppspunkten och i recipienten bedöms bli små, då reningseffekten förutses bli god och den utsläppta vattenmängden är mycket liten i förhållande till Dalälvens flöde. Utsläppspunktens lokalisering bedöms ge god omblandning i vattenmassan. 11

13 Landskapsbilden på området där dammarna anläggs kommer att påverkas. Det övre skiktet av markytan kommer att schaktas bort för att användas vid sluttäckning av deponin. Som en följd av sluttäckningen av deponin förutses en större andel ytvatten ledas bort från deponiområdet mot Grytnäsån. Ökad mängd av ytvatten förväntas ha en positiv påverkan på Grytnäsån. Påverkan på insekter, markhäckande fåglar och groddjur kan uppstå då området övergår från odlingsmark till lakvattenanläggning. Vissa arter, t.ex. groddjur och vissa fåglar, kan möjligen gynnas av dammarnas tillkomst. Vid luftning kan aerosoler bildas i direkt anslutning till luftningsaggregaten och spridas vidare. Eventuell påverkan bedöms bli lokal inom verksamhetsområdet och inte påverka närboende. Kvävehaltigt lakvatten kan ge upphov till lukt, speciellt om luftningen inte fungerar optimalt. Lakvattensdammarna planeras därför att lokaliseras inom området så långt som möjligt från bebyggda grannfastigheter. Störningar för de boende bedöms främst kunna uppstå vad gäller buller under anläggningsskedet, landskapets estetik samt tillfälliga olägenheter vad gäller lukt i anslutning till driftstörningar vid luftningssystemet. Markanvändningen påverkas då den övergår från att vara jordbruksmark till att fungera som en reningsanläggning för lakvatten. Reningen kommer att ske med hjälp av lakvattendammar och en översilningsyta. Miljökonsekvensbeskrivning bifogas i Bilaga 2. Lokalisering Fem alternativa lösningar för verksamheten har utretts. Fyra lösningar består av olika reningsalternativ på nuvarande plats samt två alternativa utsläppspunkter i Dalälven (Månsbo och Åsbo). Ett alternativ består av anläggandet av en ny lokal reningsanläggning och utsläppspunkt i Rembo. Det förordade alternativet bygger på att den planerade verksamheten lokaliseras i direkt anslutning till den befintliga avfallsdeponin inom fastigheten Sör Nävde 13:10. Fastigheten är belägen i Skogsbo, 3,5 km norr om centrala Avesta och ca 600 m söder om sjön Nävden. Området avgränsas mot väster av länsväg 731, mot öster av fastigheterna Sör Nävde 23:7 och Axelsbo 3:1 och mot norr av fastigheterna Sör Nävde 19:19 och Sör Nävde 15:8. Närmaste fast boende finns på fastigheterna Sör Nävde 13:11 och Sör Nävde 19:19 samt på fastigheten Ingevallsbo 4:3, cirka 250m söder om anläggningen. Det närmaste större bostadsområdet är beläget ca 1km söder om anläggningen inom förorten Skogsbo. Föreslagen lokalisering bedöms som den miljömässigt mest fördelaktiga. En väsentlig fördel med förslaget är att lokaliseringen sker i anslutning till Karlslunds avfallsanläggning vilket medför begränsad miljöpåverkan och väsentligt lägre investeringskostnader jämfört med annan lokalisering som kräver ett nytt ledningsnät för överföring av förorenat vatten från avfallsanläggning till lakvattensanläggning. Avfallsanläggningens sluttäckning kräver stora mängder täckningsmaterial. Dessa kommer delvis att kunna 12

14 tillgodoses med utgrävda jordmassor vid anläggandet av de nya lakvattendammarna. Detta kommer att minska användning av jungfruligt material. Föreslagen lokaliseringen ligger dessutom inte i närheten av något naturvårdsområde. Även utsläppspunkten bedöms som den mest lämpliga, med hänsyn taget till såväl recipienten Dalälven som lämplig ledningssträckning. Hänsynsreglerna enligt 2 kap MB 1. Kunskapskravet 2 Alla som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljö mot skada eller olägenhet. Alla personal som ska arbeta med verksamheten och anläggningens enskilda delar kommer att utbildas med hänsyn till verksamhetens processer och omfattning så att skador eller olägenheter på människors hälsa och miljön förebyggs, hindras och motverkas. Sökande anser sig genom den erfarenhet som finns inom bolaget och anlitade konsulter ha den kunskap som krävs enligt 2 kap 2 miljöbalken. 2. Försiktighetsprincipen 3 Alla som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skador eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vid anläggningsarbete och drift kommer de försiktighetsmått som beskrivs i ansökan att tillämpas. Sökande anser sig iaktta den försiktighet som krävs enligt 2 kap 3 miljöbalken. 3. Produktvalskravet 4 Alla som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan 13

15 antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014). Inga andra kemikalier än drivmedel och smörjmedel till anläggningsmaskiner, fordon och pumpar kommer att användas. Entreprenörer kommer att uppmanas använda miljöklassade drivmedel och smörjmedel. Sökande anser därigenom att produktkravet enligt 2 kap 4 miljöbalken är uppfyllt. 4. Hushållningskravet 5 Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Genom den lokala behandlingen av lakvatten minskar belastningen på Krylbo avloppsreningsverk, vilket kan antas vara gynnsamt ur kemikalieförbrukningssynpunkt. De massor som grävs ut för anläggandet av dammarna kommer att återanvändas vid sluttäckning av deponin. Sökanden anser att hushållningskravet enligt 2 kap 5 miljöbalken är uppfyllt. 5. Lokaliseringskravet 6 För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Lokaliseringen har valts nära Karlslunds avfallsanläggning vilket medför korta transporter och en väl sammanhållen anläggning. Utsläppspunkten till Dalälven vid Månsbo har valts på grund av dess lokalisering nedströms ett vattenskyddsområde samt på grund av att platsen karaktäriseras av en god omblandning av vattenmassorna. Sökanden anser att lokaliseringskravet enligt 2 kap 6 miljöbalken är uppfyllt. 14

16 Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 kap 6 Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Området kring Karlslunds avfallsanläggning är inte skyddat via något riksintresse, nationalpark, reservat eller Natura-2000 område. Det närmaste skyddade området är sjön Nävden som ingår i länets naturvårdsprogram och program för friluftsliv samt bevarandeprogram för odlingslandskapet (Länsstyrelsen 1994:1). Den planerade reningsanläggningen kommer inte att behöva ta någon ny fastighet i anspråk. Den föreslagna utsläppspunkten i Månsbo kommer att placeras i eller i direkt anslutning till ett område klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Verksamheten bedöms inte påverka riksintresset. Sökanden anser att hushållningskravet med mark- och vattenområden enligt 3 kap är uppfyllt. 15

17 Miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. Nedan följer en kort sammanställning av vilka dem och i vad mån verksamheten från detta projekt kommer att påverka målen. Nationella miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan Ingen påverkan Utsläpp av växthusgaser ska minska 2. Frisk luft Halterna av svaveldioxid, kväveoxid, marknära ozon, partiklar och benso(a)pyren och utsläppen av flyktiga organiska ämnen ska minska Positiv påverkan, då kväve renas via lakvattendammar och översilningsytor 3. Bara naturlig försurning Försurning av sjöar, vattendrag och skog ska minska, utsläpp av svaveldioxid och kväveoxid ska minska Positiv påverkan då anlagda översilningsytor minskar kväveutsläpp 4. Giftfri miljö Information och kunskap om giftiga ämnen, utfasning av giftiga ämnen, dioxiner och kadmium på giftfri nivå, efterbehandling av förorenade områden, minskning av riskerna med kemikalier Positiv påverkan, då behandlingen av lakvatten lokalt medför förbättrad slamkvalitet vid Krylbo ARV 5. Skyddande ozonskikt Ingen påverkan Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen ska ha upphört 6. Säker strålmiljö Ingen påverkan 7. Ingen övergödning Utsläpp av fosfor- och kväveföreningar, ammoniak och kväveoxid ska minska Positiv påverkan, förbättrad rening av lakvatten ger minskat tillskott av kväve i Dalälven 16

18 8. Levande sjöar och vattendrag Behandlar skydd av natur- och kulturmiljöer, restaurering av vattendrag, vattenförsörjningsplaner, utsättning av djur och växter, åtgärdsprogram för hotade arter I Möjligen viss positiv påverkan på Grytnäsån p g a ökat flöde 9. Grundvatten av god kvalitet Skydd av grundvattenförande geologiska formationer, grundvattennivåer, rent vatten för dricksvattenförsörjning Risk för negativ påverkan om dammarna anläggs felaktigt och läckage av förorenat vatten sker 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen påverkan Skydd av miljöer, strategi för kulturarv och odlingsmiljöer, åtgärdsprogram för hotade marina arter, bifångster, uttag och återväxt av fisk, buller och andra störningar, utsläpp av olja och kemikalier 11. Myllrande våtmarker Strategi för skydd och skötsel, myrskyddsplaner, skogsbilvägar, våtmarker i odlingslandskapet, åtgärdsprogram för hotade arter Viss positiv påverkan, då dammar och översilningsytor kan ses som våtmarker 12. Levande skogar Ingen påverkan Långsiktigt skydd av skogsmark, förstärkt biologisk mångfald, skydd för kulturmiljövärden, åtgärdsprogram för hotade arter 13. Ett rikt odlingslandskap Ängs- och betesmarker, småbiotoper, kulturbärande landskapselement, växtgenetiska resurser och inhemska husdjursraser, åtgärdsprogram för hotade arter, kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader Negativ påverkan på åkermark som tas i anspråk av reningsanläggningen. 14. Storslagen fjällmiljö Ingen påverkan Skador på mark och vegetation, buller, natur- och kulturvärden, åtgärdsprogram för hotade arter 17

19 15. God bebyggd miljö Planeringsunderlag, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller, uttag av naturgrus, avfall, energianvändning mm i byggnader, god inomhusmiljö Tillfällig negativ påverkan i anläggningsskedet, risk för negativ påverkan avseende landskapsbild 16. Ett rikt växt- och djurliv Hejdad förlust av biologisk mångfald, minskad andel hotade arter, hållbart nyttjande Liten risk för negativ påverkan lokalt, möjlighet till positiv påverkan pga våtmark Verksamheten bedöms inte bidra till att gällande miljökvalitetsnormer överskrids. Skyddsåtgärder Under anläggningstiden kommer maskiner att orsaka buller och utsläpp till luft. Risk för utsläpp till mark och grundvatten finns från maskiner och fordon. Planerade dammvallar kommer att påverka landskapsbilden vilket närboende kan störas av. De skydds- och skadeförebyggande åtgärderna som kommer att vidtas under byggande är följande: Påverkan från maskiner på miljön minimeras genom att i huvudsak använda miljöklassade fordon och drivmedel. Förvaring av diesel- och oljeprodukter kommer att ske på sätt som uppfyller gängse normer. Beredskap i form av saneringsplaner under byggtiden ska finnas för att minimera läckage av till exempel drivmedel. Naturvårdsverkets riktlinjer för buller på byggarbetsplatser ska följas (NFS 2004:15). Dammar och dammvallar byggs med tanke på säkerhet, estetik och landskapsbilden. Under drifttiden kommer följande åtgärder att vidtas: Vid drift av anläggningen kan pumpar komma att ge upphov till visst buller. Vid behov kan pumpar byggas in för att buller vid omgivande bostäder inte ska överskrida naturvårdsverkets riktlinjer. För att förebygga olyckor skall dammarna (beroende på deras utformning) vara inhägnade. Lakvattendammar och lakvattendiket skall ha sådan kapacitet så att de kan buffra för vårflod och höga flöden. Deras dimensionering skall säkerställa att läckage av lakvatten till omgivningen förhindras samt utlakning ur och flykt av sediment förhindras. 18

20 Åtgärder för skydd mot insyn kompletteras med trädridåer vid norra sidan. Utpumpning från dammarna får inte ske vid bortgrävning av sediment. Uppslammat material skall sedimentera innan utpumpning återupptas. Översilningsytor skall utformas så att utlakning av ackumulerade föroreningar förhindras. Vegetationen på översilningsytor skall skördas med jämna mellanrum för att optimera tillväxten hos grödorna. Den skördade vegetationen får inte användas till foder eller dylikt utan bör förbrännas i en panna som har vederbörliga tillstånd. Förslag till utformning av egenkontrollprogram Ett kontrollprogram enligt Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll kommer att utarbetas i samråd med tillsynsmyndigheten innan arbetet påbörjas. Kontrollprogrammet ska möjliggöra kontroll av att tillståndets villkor följs. Kontrollprogrammet kommer att fokuseras på kvalitet på utgående vatten från lakvattenanläggningen och vid utsläppspunkten till Dalälven, liksom på lukt. Det ska ange mätmetoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetoder. Miljökontrollernas och undersökningsmetodernas kostnader måste vara miljömässigt relevanta. Det är viktigt att kunna urskilja störningar av till exempel buller eller utsläpp till vatten orsakade av andra verksamheter vilka ej är relaterade till denna. Målet med projektet är att inga bestående negativa miljökonsekvenser skall uppkomma på grund av verksamheten. 19

21 Avesta Vatten & Avfall AB Erik Norden 20