Svenskt Vatten Utveckling

Transkript

1 SVU 2009 Svenskt Vatten Utveckling Satsning på högskolor och universitet har resulterat i bildandet kluster Gemensam utlysning med Formas Arbeta vidare med prioriterade områden Oktober 2009 Daniel Hellström Motiv för f ökad satsning påp högskoleforskning Bidra till att säkra de svenska VA-verkens (vattentjänstföretagens) kompetens- och kunskapsbehov Kvalificerad teoretisk kunskap utvecklas främst i högskolemiljö God utbildning behöver en bas i god forskning för att utvecklas Viktigt att kedjan FoU innovationer effektivisering fungerar Högskolesatsningen i korthet % av projektbudgeten avsätts för samlade projektprogram vid högskolor och universitet. Satsningen kan ses som ett första steg mot att skapa kompetenscentra för olika områden vid olika högskolor.

2 Högskolesatsningen läget oktober 2009 Dricksvattenprogram på Chalmers Kluster för avloppsfrågor med LTH och VA- SYD Mälardalskluster med UU, SLU, MDH, KTH, IEA vid LTH och IVL. Fokus: Energieffektivare avloppsrening. Teknikprogrammet vid Ekonomihögskolan i Lund (förnyas?) Ytterligare ett kluster bör etableras Fördelning av medel Programsatsningar, % Prioriterade områden, % Fri pott, % av medlen Under 2009 fördelas ca 10 Mkr till projekt, för 2010 är prognosen ca 12 Mkr. SVU och Formas Gemensam utlysning för Omfattar de områden som Svenskt Vatten definierat som prioriterade för VA-branschen och som har en tydlig koppling till effekter av förändrat klimat samt branschens klimatpåverkan. Formas bidrar med upp till 9 miljoner, men ställer krav på medfinansiering. Ansökan inne senast 14 januari Mer info: Dricksvatten Klimatpåverkan Påverkan på och skydd av yt- och grundvatten. Behöver reningstekniken anpassas? Vattenledningssystem. Mikrobiologiska och kemiska processer vs. ledningsmaterial, rengöringsmetoder, etc. Riskanalyser Virus kartläggning av halter i vattentäkter, utveckling av analysmetoder

3 Ledningsteknik Miljö & Avlopp Säkerställande av kvalitet vid ledningsbyggande: Material, metoder och organisation vid genomförandet. Verktyg för att bedöma vattenledningars kondition och metodik för att bedöma förnyelsebehov. Helhetssyn på dagvattenhantering pga av förväntade klimateffekter Metoder för förnyelseplanering Fett i avloppsnät Reningsteknik - strängare krav för många ämnen väntas Rening av dagvatten och bräddvatten Energi- och resurseffektivisering (inklusive biogasproduktion) Uppströmsarbetet, Hygienisering av slam Alternativa lösningar till återföring av fosfor ur slam. Ekonomi, organisation och kommunikation Samverkansfrågor: mellan VA-förvaltningar och bolag, mellan beställare och utförare, mellan olika sektorer Ekonomiska värdet av vatten och VA som en produkt Kommunikationsfrågan både för ordinarie verksamhet och krissituationer. Benchmarking och nyckeltal Nya SVU-projekt - Dricksvatten Nulägesanalys av och förslag till åtgärder för ökad SCADA-säkerhet inom kommunal dricksvattenförsörjning Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Smittutbrott - vad kan man lära av Lilla Edet Skillnader mellan traditionella sandfilter och alternativa filter med expanderad lera - en energi- och vattenproduktionsstudie

4 Nya SVU-projekt - Ledningsnät Tillfällig avstängning av stora plaströrsledningar Dimensionerande regnintensitet - klimatologisk formel för konvektivt regn samt kontinuerligt frontregn NOS-dagvatten (Undersökning av dagvattenanläggningar i Norrortskommuner ) Nya SVU-projekt - Avlopp och Miljö Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner Har skärgårdsbottnarna tillfrisknat? Nyckeltalsjämförelse för reningsverk - verktyg för effektivare resursanvändning Program VA södra Sverige Mälardalskluster SVU Effektivare reningsverk Delrapport från energiprojektet Inspiration för energieffektivisering Pumpar: varvtalsreglering och dimensionering (av ledningar). Luftning: Flexibel reglering för rätt syrehalt Kemikalier: Flexibel reglering Biogas och värme SVU Endotoxin i kranvatten Exponering via aerosoler Gränsvärden saknas Vatten ut från vattenverk OK Rekommendationer för att minska riskerna: - Undvik stillastående vatten (ex töm duschslangar) - Kallt kallvatten och varmt varmvatten - Se upp för algblomningar

5 SVU Tätskikt av FSA 3 år, 2två deponier FSA, Flygaska och Stabiliserat Avloppsslam, tillräckligt tätt Ingen påvisbar nedbrytning av FSA, men gasmätningar indikerar omsättning Mycket höga halter av N och metaller i vatten under tätskikt (men klingar av) Rekommenderar fortsatt uppföljning SVU Tidiga förvarningssystemf Används av ett fåtal kommuner. Göteborg ledande (i Sverige) Många tekniker under utveckling SVU Förorening av ytvattentäkter SVU Projekteringsverktyg för f lednignssystem Rapport från högskoleprogram Underlag för bättre och systematisk kontroll/bevakning av riskhändelser Guide för beställare av verktyg för 3Dprojekteringsverktyg

6 TACK