energieffektivisering
|
|
- Carina Göransson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll Hur kan nyckeltal l användas för energieffektivisering Presentation vid VA-mässan Daniel Hellström och Peter Balmér daniel.hellstrom@svensktvatten.se peter.balmer@telia.com Diskutera nyckeltal och deras användning Presentera några nyckeltal l som kan användas för energieffektivisering Ge en kort presentation av Svenskt Vattens planer för benchmarking av avloppsreningsverk Vad är nyckeltal Enligt NE är nyckeltal: tal som komprimerar information i syfte att göra den mer lättillgänglig för en användare.. Nyckeltal kan dels användas vid den interna utvärderingen av ett företag dels att ge en bild av det egna företaget i relation till konkurrenter i samma bransch För VA-branschen säger den engelskspråkiga motsvarigheten Performance indicators mer vad det är fråga om Krav på nyckeltal Nyckeltal är det språk som används vid benchmarking och därför krävs att nyckeltal skall vara: Tydligt definierade Enkelt mätbara och kontrollerbara Lätta att förstå även för icke specialister Så få som möjligt Stahre, Mellström och Adamson,
2 Exempel på nyckeltal Exempel på nyckeltal kr/m 3 Kostnad per m3 Energiförbrukning i per år per ansluten person Antal stopp per år per km spillvattenledning Antal klagomål per 1000 anslutningar Median: 19,34 kr/m 3 Källa: Taxestatistik från VASS för 2009 Problem vid jämförelser - exempel Hur kan jämförelser underlättas Nyckeltal möjliggör jämförelser men blir jämförelserna rättvisande? Stora verk med stora enheter och mer styrning och reglering blir oftast effektivare Processutformning och reningskrav kan ha stor påverkan på t.ex. energiförbrukning En del verk har tillförsel l av slam från andra verk andra inte Överbyggda verk och verk i berg måste värma och ventilera stora volymer Gruppera, t.ex. i storleksklasser och överbyggda resp öppna anläggningar Korrigera för t.ex olikheter i belastning, inloppspumpning, nitrifikation d.v.s. inkludera förklaringsfaktorer i nyckeltalen 2
3 Inkludera förklaringsfaktorer i nyckeltalen? Om nyckeltalen tar hänsyn till olika förklaringsfaktorer blir de mer jämförbara MEN detta gör ofta nyckeltalen mer komplicerade och kräver mer grunddata Det behövs således nyckeltal på olika nivåer oavsett nivå ger nyckeltal möjlighet till interna jämförelser över tid och vid jämförelser med andra underlag för reflexioner och ifrågasättande av den egna verksamheten Nyckeltal kan ligga på olika nivå - kommunnivå Man kan ha nyckeltal på övergripande nivå t.ex. kwh/person, år för hela VA-verksamheten i en kommun Ett sådant nyckeltal kan vara av värde när man bedömer VA-verksamheten relativt andra verksamheter i samhället, men är av begränsat värde för att bedöma verksamhetens energi- effektivitet Nyckeltal kan ligga på olika nivå - anläggningsnivå Nyckeltal på anläggningsnivå, t.ex elanvändning per ansluten pe och år, kan ge indikationer på energieffektivitet Nyckeltal på anläggningsnivå är ofta lämpade för interna jämförelser från år till år Nyckeltal på anläggningsnivå kan användas för jämförelser mellan anläggningar men risk för att jämförelsen inte blir rättvisande p.g.a. olika förutsättningar Tänkbara nyckeltal - anläggningsnivå Köpt energi, kwh/pe,år Total elanvänding, kwh/pe,år (el för inloppspumpning fråndragen) Egenförsörjningsgrad el, % Gasproduktion, kwh/pe,år 3
4 Exempel på nyckeltal - anläggningsnivå Källa: SVU rapport : Nulägesbeskrivning av VA-verkens energianvändning Nyckeltal på processnivå ger mest Utgångspunkter för relevanta energinyckeltal Vilka processer kräver/producerar mest energi Luftning Inloppspumpning Intern recirkulation Rötning Vilka faktorer påverkar nyckeltalen Processutformning Processkrav Belastningsförhållanden Vilka data finns tillgängliga Tänkbara nyckeltal - processnivå El-energi för biologisk beh, kwh/pe,år El-energi för biologisk beh, kwh/kg COD avskiljt El till luftning, kwh/kg oxiderat material Gasproduktion, kwh/pe,år Gasproduktion, kwh/kg COD tillfört rötkam. Vad är benchmarking - definition Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, anger följande definition: Benchmarking är en metod att systematiskt lära av goda förebilder, oavsett bransch. Syftet är att få insikt och kunskap som omsätts till förbättringar i den egna verksamheten. Henriksdals reningsverk. Källa: SVAB rapport
5 Stort intresse internationellt IWA har gett ut en bok Performance indicators for wastewater services Internationella konferenser om benchmarking senast i Amsterdam mars 2009 Olika samarbetsformer på internationell nivå håller på att etableras Drivkrafter I länder med privatiserade system vill den övervakande myndigheten ha verktyg för att kontrollera effektivitet och långsiktighet I en del länder kräver centrala myndigheter eller hotar med att kräva jämförelsemetodik med motsvarande motiv för offentligt ägda VA-verksamheter VA-företag tar själva initiativ iti till benchmarking för att genom jämförelse med andra finna förbättringsmöjligheter Är alla former av jämförelse benchmarking? Det finns ingen allmänt omfattande accepterad innebörd av begreppet benchmarking. Många hävdar att de jämförelser av VAverksamheter som görs av myndigheter inte är benchmarking eftersom huvudsyftet här inte är viljan till lärande genom jämförelser utan snarare name and shame Benchmarking kan ske på olika nivåer Det vanligaste är att benchmarking sker på kommun- eller e företagsnivå. Visar skillnader men ger begränsad möjlighet att förstå dessa. Benchmarking på anläggningsnivå, vattenverk eller avloppsreningsverk jämförs ger bättre förutsättningar för meningsfull jämförelse, särskilt om förklaringsparametrar som t.ex storlek inkluderas Benchmarking på processnivå ger de bästa möjligheterna till lärande genom att jämföra med andra 5
6 Svenskt Vatten och benchmarking SV har utvecklat VASS-systemet Detta ger redan idag utmärkta möjligheter till benchmarking på kommunnivå. VASS ger också möjligheter till mer detaljerade jämförelser för va-ledningsnät VASS ger idag inte möjligheter till jämförelser på anläggningsnivå Avloppskommittén har beslutat utveckla ett benchmarkingsystem för avloppsreningsverk Hög ambitionsnivå Avloppskommitténs benchmarkingsystem skall ge möjligheter till jämförelser av Energi/exergi förbrukning och produktion Annan resursförbrukning t.ex kemikalier Kostnader totalt och uppdelat på delposter som personal, energi, slamdisponering mm Det skall finnas möjligheter att delta på två eller tre ambitionsnivåer Resursanvändning - Exergi Samlat mått för - El - Värme -Gas -Olja - Kemikalier -Organiskt material Energi med olika kvalitet Rätt energi på rätt ställe 1 kwh El = 3 kwh fjärrvärme = kwh avloppsvattenvärme 6
7 Exergi = Energi * kvalitetsfaktor Energikälla Exergi/Energi (%) El 100 Ånga (200 C) ~70 Fjärrvärme ~30 Spillvärme (15 C) <5 Exergiindex Exergi in = el + värme + kemikalier + org. mtrl. +. Exergi ut = gas + värme + växtnäring + Index = (Exergi in- Exergi ut)/ocp avskiljt där OCP = Oxygen Consumption Potential (ett försök att summera COD, N och P) Tidplan Förslag till datainsamlingsformulär klart Första förslag till nyckeltal l framtaget t Datainsamlingsformulären testas nu vid några pilotreningsverk Efter test skall formulären revideras och anpassas till VASS insamlingssystem År 2010 kommer alla reningsverk att inbjudas att delta 7
Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning
Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva?
Projekt i tre etapper. Etapp 2 och 3 ekonomi. Projektorganisation. Energiprojektets Mål 2012-03-30
Projekt i tre etapper VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering 15,2 mkr (07-09, avslutad)
VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering
VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering Dricksvatten i energiprojektet, vad händer 15 september 2009 Anders Lingsten Tidplan Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (avslutad 05-06) statsbidrag
Energieffektiv vattenrening
Energieffektiv vattenrening Gustaf Olsson Lunds Tekniska Högskola Världsvattendagen Stockholm 21 mars 2014 Energi i vattenoperationer 1-3 % av den globala el-energin används för att producera, behandla
VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering
VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering 15 september 2009 Anders Lingsten Tidplan Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (avslutad 05-06) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering 15,2
Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning
Rapport Nr 211 15 Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér Daniel Hellström Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är
Svenskt Vattens undersökning VASS reningsverk 2015 nyckeltal från första året
2161221 Svenskt Vattens undersökning VASS reningsverk 215 nyckeltal från första året Bakgrund och syfte VASS Reningsverk är en undersökning på anläggningsnivå, det vill säga den redovisar reningsverkens
Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr. 09, avslutad) statsbidrag 2,7 mkr
VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering 26 november 2009 Anders Lingsten Tidplan Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering 15,2
Summering av Energiprojektet
Summering av Energiprojektet 17 januari 2013 Anders Lingsten 1 Investeringsbidrag för ökad energieffektivitet Ansökningar 188 Beviljade 108 Investeringssumma 512 milj.kr (188 ansökn.) Bidragsbelopp 25,5
ENVA. Instruktioner för genomförandet av ENERGIANALYS
ENVA Instruktioner för genomförandet av ENERGIANALYS Augusti 2012 1. Inledning Den här instruktionen har tagits fram av Hållbar utveckling Väst inom projektet ENVA energieffektivisering i kommunala vattenpumpsystem.
Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB
Bilaga: Enkät för energieffektivisering Energikartläggning Företag: Edita Bobergs AB Anläggningsnummer:... Verksamhet A B C Branchkod: 18122 (SNI 2007) Miljöledningssystem: ISO 14001 Kontaktperson energifrågor:
SÅ RAPPORTERAS EKL ENERGIMYNDIGHETENS BEGÄRAN OM RAPPORTERING AV ENERGIKARTLÄGGNING, EKL
SÅ RAPPORTERAS EKL ENERGIMYNDIGHETENS BEGÄRAN OM RAPPORTERING AV ENERGIKARTLÄGGNING, EKL OKTOBER 2016 BAKGRUND VARFÖR BEGÄR ENERGIMYNDIGHETEN UPPGIFTER? Enligt lagen om energikartläggning i stora företag
Värdering av kvalitet, service, relativ kostnadseffektivitet och långsiktighet för vatten- och avloppsledningsnät
Värdering av kvalitet, service, relativ kostnadseffektivitet och långsiktighet för vatten- och avloppsledningsnät Värdering av en verksamhet sker genom benchmarking Benchmarking är ett hjälpmedel för att
Exergi och avloppsreningsverk
Exergi och avloppsreningsverk Daniel Hellström, Svenskt Vatten 1 Avgränsningar För nästan alla större reningsverk utgör rötning av slam, och därmed produktion av rötgas 1, en integrerad del av reningsverkens
Svenskt Vatten Utveckling
SVU 2009 Svenskt Vatten Utveckling Satsning på högskolor och universitet har resulterat i bildandet kluster Gemensam utlysning med Formas Arbeta vidare med prioriterade områden Oktober 2009 Daniel Hellström
Övergripande tidplan
Aktuellt från energiprojektet 8 november 2012 Anders Lingsten 1 Övergripande tidplan Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering 15,2 mkr (07-09,
Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling
Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50
VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering
VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering 22 mars 2012 Daniel Hellström 1 Projekt i tre etapper Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering
Benchmarking och nyckeltal vid avloppsreningsverk
Rapport Nr 2010 10 Benchmarking och nyckeltal vid avloppsreningsverk Peter Balmér Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling) är kommunernas eget FoU-program
Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall
Da rfo r anva nder vi processmodeller praktisk anva ndning och exempel pa resultat Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall Linköpings avloppsreningsverk COD / N / P GHG Hälsa Resursanv.
Nulägesbeskrivning av VAverkens energianvändning
Rapport Nr 2008-01 Nulägesbeskrivning av VAverkens energianvändning Anders Lingsten Mats Lundkvist Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling) är kommunernas
Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige. Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten
Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten Vi tittar på Kan vi leverera hälsomässigt säkert vatten idag och i framtiden? Status,
Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19
Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...
NYHETER I MILJÖLAGSTIFTNINGEN ENERGI, AVFALL, VÄXTHUSGASER
NYHETER I MILJÖLAGSTIFTNINGEN ENERGI, AVFALL, VÄXTHUSGASER NYHETER I LAGSTIFTNINGEN LAG OCH FÖRORDNING OM ENERGIKARTLÄGGNING I STORA FÖRETAG 2014:266 OCH 2014:347 Alla stora företag ska göra en energikartläggning
ENVA ENERGIANALYS. 30 augusti 2012
ENVA ENERGIANALYS 30 augusti 2012 Syfte Identifiera och välja ut de anläggningarna som ska mätas och analyseras i projektet Initiera och förankra mätprocess: Identifiera information som behövs för att
Energiundersökning 2008 (2005)
Energiundersökning 2008 (2005) 30 augusti 2012 Anders Lingsten 1 Deltagare Energiundersökning: Resultat 2008 (2005) Vattenverk Vattenledningsnät Avloppsledningsnät Avloppsreningsverk Kommuner 68 (39) 71
Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om Energikartläggning i stora företag
Anders Pousette Johan Lundberg 2016-03-21 Lagen om Energikartläggning i stora företag EKL Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i stora företag? Så ska energikartläggning genomföras Rapportering
Sverige ett land av vatten
Sverige ett land av vatten 1 En presentation om 2 Svenskt Vatten den främsta organisationen att slå vakt om vattnets kvalitet företräder de kommunala huvudmännen och de bolag och kommunalförbund som bildats
VA-verkens energianvändning 2008
Rapport Nr 2011 04 VA-verkens energianvändning 2008 Anders Lingsten Mats Lundkvist Daniel Hellström Peter Balmér Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling)
Innehåll Identifiering lokala miljöparametrar Företagsexempel. Målgrupp Produktion Produktionsledning
ÖVERSIKT Miljöparametrar som är relevanta på lokal nivå (för arbetslag i produktion) Innehåll Identifiering lokala miljöparametrar Företagsexempel Målgrupp Produktion Produktionsledning Miljöledning Hans
SEMINARIEPROGRAM SEPTEMBER, SAMMA TID OCH PLATS VARJE DAG
SEMINARIEPROGRAM 25-27 SEPTEMBER, SAMMA TID OCH PLATS VARJE DAG Plats Föreläsare 10.00-10.50 Audit - Pumpstationer SAL1 Per Melin Rental - Förbipumpnings projekt SAL2 Erik Nordqvist LTA - Lätt Trycksatta
VA-verkens energianvändning 2011
Rapport Nr 2013 17 VA-verkens energianvändning 2011 Anders Lingsten Mats Lundkvist Daniel Hellström Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas eget
Drifttekniker Vatten och Miljöteknik
Drifttekniker Vatten och Miljöteknik Yrkesroller Yrkesroll 1: Vatten- och miljötekniker, drifttekniker Yrkesroll 2: Vatten- och miljötekniker, VA-driftingenjör Yrkesroll 3: Vatten- och miljötekniker, VA-processingenjör
Effektiv VA-verksamhet för kunder och miljö - med stöd av hållbarhetsindex och prioriterade nyckeltal
Effektiv VA-verksamhet för kunder och miljö - med stöd av hållbarhetsindex och prioriterade nyckeltal Karin Ols Svenskt Vatten Annika Malm, RISE Eva-Lena Beiron, Karlstads kommun Mats Rostö, Nacka vatten
System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x
System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla
Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr. 09, avslutad) statsbidrag 2,7 mkr
VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering 15 april 2010 Anders Lingsten 1 Tidplan Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering 15,2
SAMMANFATTNING ENERGISPARTIPS LAHOLMS VA.
SAMMANFATTNING ENERGISPARTIPS LAHOLMS VA. Här följer en lista på några genomförda energisparförslag från driftpersonalen i Laholm. Vad har ni gjort? Vad kan ni göra? Rörelsevakt och skymningsrelä på ytterbelysning
Deltagare. Avloppsreningsverk. Avloppsledningsnät. Kommuner 65 (39) 70 (41) 70 (40) 69 (42) Verk 369 (203) (256)
Kurs i energieffektivisering: VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering energiundersökning 2005 och 2008 9 november 2010 Anders Lingsten 1 Deltagare Energiundersökning: 2008 (2005) Vattenverk
Benchmarking VA-verksamhet 2007
Benchmarking VA-verksamhet 7 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 8-- Inledning Riksdagen har antagit en ny lag om allmänna vattentjänster som gäller från januari 7. Lagstiftningen ställer bland annat
Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla
Dagordning De nya föreskrifterna Miljörapportering för avloppsreningsverk Begreppet Max GVB och dess betydelse EU-rapportering Aktuella prövningar Behov av återkommande träffar? 1 Ny föreskrift NFS 2016:6
Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun
Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun I VA Web samlas alla nyckeltal i en databas som är tillgänglig via Internet. Nyckeltalen värderas systematiskt och används till att årligen analysera och följa
2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114)
2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) Kvävgas bildas vid denitrifikation och stängs in i slamflockar som sjunker sämre Avgasning av aktivt
Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete
Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga
Processtyrning mer än bara tryck och pys
Processtyrning mer än bara tryck och pys Processoptimering en outnyttjad resurs Christian Rosen, VA-Ingenjörerna Vad är processtyrning? Mål: håll landningsytan still för plan ska kunna landa Störningar
EU, EUREAU och svensk avloppsvattenrening med kikaren riktad mot Lund Anders Finnson Svenskt Vatten
EU, EUREAU och svensk avloppsvattenrening med kikaren riktad mot 2009-2012 Lund 081111 Anders Finnson Svenskt Vatten Svenskt Vatten företräder VA-verken och VA-bolagen i Sverige Livsmedel och miljövårdinsatser
Tillståndet i VA-Sverige. Är bra vatten och avlopp enbart för stora och rika kommuner?
Tillståndet i VA-Sverige Är bra vatten och avlopp enbart för stora och rika kommuner? Vi kommer att ta upp VASS vad är nyttan, vilka undersökningar finns? En jämförelse mellan små och stora kommuners verklighet
Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi
Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas
Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?
Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Först och främst, varför? -Det är, mer eller mindre, ett faktum att vi står inför klimatförändringar, global uppvärmning samt en lågkonjunktur.
Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ Bilaga 1 SID 1 (6) 2009-09-14 Dnr: 2009-009894-206 Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad En Rapport från Miljöförvaltningen Mari Yoda September 2009 1 Beskrivning
Välkommen till Gata Web ditt verktyg för utveckling, benchmarking och statistik
Välkommen till Gata Web ditt verktyg för utveckling, benchmarking och statistik Din kommun inbjuds att använda ett Internetbaserat verktyg för uppföljning och benchmarking av kommunens väghållning under
Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?
Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Miljöpåverkan från avloppsrening
Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och
Kraftförsörjningen i regionen en mellankommunal fråga av regional betydelse. Elisabeth Mårell Kommunkontaktmöte
Kraftförsörjningen i regionen en mellankommunal fråga av regional betydelse Elisabeth Mårell Kommunkontaktmöte 2019-05-23 SvD Debatt den 19 maj 2019 - Vad är problemet? Elförsörjning - Het fråga i debatten
Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:
Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K
Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm
1 Energieffektivitet Käppalaverket, Lidingö Torsten Palmgren VA-mässan 2009 24 september Stockholm 3 Käppalaverket Renar avloppsvatten från 11 kommuner norr och öster om Stockholm En konventionell aktivslam
Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster
Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen
Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB
Marknadsundersökningen inom ramen för RELACS har gjorts i samarbete mellan Energikontor Sydost AB och kommunikationspecialisten Herr H Kommunikation. Herr H har utifrån projektbeskrivning, projektets enkätmall
Förnyelse och mål för VA-ledningsnät erfarenheter från 6-stads nyckeltalsgrupp
Förnyelse och mål för VA-ledningsnät erfarenheter från 6-stads nyckeltalsgrupp Annika Malm, ind.doktorand, specialist rörnät Vatten 6-stads nyckeltalsgrupp Benchmarking i 16 år Fokus på ledningsnät (mest
Basindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort:
VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!
t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0
Rapporteringsformulär Energistatistik
Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea
Är biogas något för mig/ min gård?
Är biogas något för mig/ min gård? Erfarenheter Saker att tänka på Framtidsspaning/ vad är på gång! Ekonomisk analys av biogasanläggningar År 2015 kr 12 000 Nyckeltal investering i biogas produktion (rågas)
Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet
Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet 2010-2014 Energieffektivisering i Söderhamns kommun Under 2010-2014 har Söderhamn deltagit i Energimyndighetens energieffektiviseringsprojekt.
Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk
Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk November 30, 2009 Slide 1 Motorer En ansenlig del av elanvändningen
Fjärrvärmefakturan 2012 fjärrvärme flexibel
den nya Fjärrvärmefakturan 2012 fjärrvärme flexibel Du har nu fått den första fakturan med ditt valda fjärrvärmeabonnemang. Vi hoppas att denna broschyr ska ge bra stöd och förståelse för de nya begreppen
årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk
årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Guideline för genomförande av energicheckar. Målgrupp: Energikonsulter. Deliverable 2 Work Package 2. Slutversion 20.04.2009
Guideline för genomförande av energicheckar Målgrupp: Energikonsulter Deliverable 2 Work Package 2 Slutversion 20.04.2009 Innehåll A. Introduktion... 2 Hänsyn till regionala förutsättningar... 2 B. Metodik
Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?
Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Höjeåprojektet II etapp III Uppdrag: Undersöka möjligheterna att lokalt ta tillvara på grönalger, undervattensvegetation och vassvegetation
Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi
Nära-nollenergikrav Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi Innehåll Ändringar i Boverkets föreskrifter Nära-nollenergiregler Verifiering av energiprestanda BEN en föreskrift om energiberäkning
Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun
Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem
Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017
Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017 Övergripande lagar etc för energikraven i BBR Plan och bygglagen (2009:900), PBL o
Byggbranschens syn på NNE-kraven MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF SVERIGES BYGGINDUSTRIER
Byggbranschens syn på NNE-kraven MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF SVERIGES BYGGINDUSTRIER Om Sveriges Byggindustrier Bransch- och arbetsgivarorganisation för 3400 bygg-, anläggnings- och specialföretag
Konkreta verktyg och energitips
Konkreta verktyg och energitips Anna Karin Jönbrink IVF Industriforskning och utveckling AB Bild 1 2006-02-01 Anna Karin Jönbrink Bild 2 2006-02-01 Anna Karin Jönbrink IVF Industriforskning och utveckling
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Hur ser det ut med ledningsförnyelse i Sverige?
Hur ser det ut med ledningsförnyelse i Sverige? Anne Adrup, Svenskt Vatten Oslo 19 maj 2016 Hur fungerar VA-ledningsnäten i Sverige? Hur står det till med förnyelseplaneringen? Hur kan Svenskt Vatten hjälpa
EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)
EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Tillsyn av energihushållning enligt miljöbalken. Martina Berg
Tillsyn av energihushållning enligt miljöbalken Martina Berg martina.berg@energimyndigheten.se 016-544 23 10 Energimyndighetens tillsynsvägledning enligt miljöbalken Vägledning kring hushållning av energi
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB
2015 DoA Fjärrvärme Karlstads Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Karlstad Ort/orter FVD20012 Karlstad Prisområdesnamn FVD20013 Karlstad Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031
Uppföljning målområde energi 2016
Uppföljning målområde energi 216 Mål i miljöprogrammet 214-216 214 215 216 Måluppfyllelse Andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till egna lokaler ska 216 vara minst 9 procent Den totala
Teknisk fastighetsförvaltning. Grundbegrepp drift och underhåll
Teknisk fastighetsförvaltning Grundbegrepp drift och underhåll Förvaltningsföretag: bolag vars verksamhet består i att äga och förvalta fast eller lös egendom, t.ex. fastigheter eller värdepapper. Förvaltning:
Nu är ansvaret ditt!
Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det
Lathund Energikollen. Energitjänster. Abonnemangstyper. Energikollen
Energitjänster Lathund Energikollen I Energikollen visas din användning av värme, vatten och el fyra år tillbaka i tiden (innevarande samt de tre tidigare). Längre tidsserier finns tillgängligt via Mätvärden
Om mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen?
Vad är VA-kluster Mälardalen? Bengt Carlsson Inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Om mig Forskar sedan 1991 (bl a) på styrning, modellering och simulering av avloppsreningsverk (tonvikt
1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson
1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015
Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,
Dagordning. 12.00 Lunch
Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för
UPPDRAGSLEDARE. Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV. Stina Welander
UPPDRAG Hållbarhetsprogram Storsjö strand UPPDRAGSNUMMER 1157603 UPPDRAGSLEDARE Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV Stina Welander DATUM 1. Vatten- och avloppsförsörjning inom planområdet Hållbar vatten-
Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial
Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte
Miljöinformation Skara Energi 2014
Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten
årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk
årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...
MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN
MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och
Dagordning 2015-04-29
Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen
Benchmarking med VASS Handbok. Gilbert Svensson Gunnar Mellström Hans Bäckman
Benchmarking med VASS Handbok Gilbert Svensson Gunnar Mellström Hans Bäckman Förord Ett omfattande arbete bedrivs idag inom VA-verksamheten för att utveckla denna och för att öka effektiviteten. För
miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden
miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan