Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB

Transkript

1 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB

2 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Utförda energieffektiviseringsåtgärder... 3 Graddagsberäkningar... 4 Nyckeltal... 4 Fjärrvärme... 4 El... 4 Total energianvändning Fördelning mellan EL och FJV... 5 Fjärrvärme energianvändning EL-energianvändning Energi avtal och kostnader Fjärrvärme Ekonomisk besparing fjärrvärme El-energi Ombyggnad shuntgrupper/ radiatorkrets (14)

3 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn Sammanfattning Detta uppdrag är en aktivitet inom Testpiloter i praktiskt energieffektivisering som är ett projekt som drivs av Nenet. Rapporten visar på ett tydligt sätt att energianvändningen för verksamheten har minskat från det som gällde år Användningen av fjärrvärmeenergi är 2012 ca: 25% lägre än 2009, graddagskorrigerad. Det är rimligt anta att de byggnadstekniska åtgärderna som gjorts har gett avsedd effekt på energianvändningen, förutom den effekt som erhållits på komforten i lokalerna. Även en minskning av el-energi användning har skett jämfört med Här har användningen minskat med ca: 9%. Den största minskningen var mellan 2009 och 2010 vilket sannolikt beror på att styrning av ventilationsfläktarnas drifttider ändrades under Efter 2010 har användningen av el-energi endast minskat marginellt. Beskrivning av företaget A Linds Maskin AB arbetar med försäljning, reparation av skog-, entreprenad samt lantbruksmaskiner Företaget har förutom i Älvsbyn verksamhet i Arvidsjaur och Överkalix. I Älvsbyn finns 13 anställda. Företaget omsätter ca: 36 miljoner kronor varav huvudverksamheten i Älvsbyn ca: 21,6 miljoner kronor. Lokaler I Älvsbyn bedrivs verksamheten i huvudbyggnaden som innefattar verkstäder, försäljningsbutik, reservdelslager, garage, personalutrymmen och kontor. På området finns även ytterligare en förrådsbyggnad med spolhall och en separat kontorsbyggnad i 2 plan med källare. Kontorsbyggnaden används idag inte utan har enbart underhållsvärme. Den totala lokalytan som uppvärms med fjärrvärme är 1800 m² Bakgrund År 2009 gjordes en energikartläggning av företagets verksamhet i fastigheten på Ställverksvägen i Älvsbyn. I den kartläggningen redovisades förutom den totala energianvändningen även en energibalans för el-energi där olika utmärkande användare särskildes. Syfte I denna energiuppföljning är syftet att följa upp utvecklingen av den totalt energianvändningen under åren efter Det sker mer övergripande och inte att på ett lika detaljerat sätt som för rapporten för 2009 som var en mer komplett energikartläggning. Dessutom upprättas ett förslag på åtgärder som syftar till att bättre kunna reglera värmen i vidbyggd verkstad. Metod Rapporten är framtagen genom att underlag från energileverantörerna hämtats och analyserats. Uppgifter om förändringar i fastigheterna som är relevanta för energianvändningen är inhämtade. Utförda energieffektiviseringsåtgärder Drifttider för ventilation i lager och butik minskades. Nytt tidur installerades - Drifttider för övriga ventilationsaggregat justerades. - Byte portar för verkstad 1 (huvudverkstad) - Tilläggsisolering tak i verkstad 1 (huvudverkstad) - Byte portar för svetsverkstad - Byte portar för verkstad Byte portar för spolhall - Byte alla portar i garagelänga 3(14)

4 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn Graddagsberäkningar I redovisning har begreppet graddagar (GRD) används för att kunna jämföra energianvändningen med hänsyn taget till variationer i vädret, mellan de olika åren. Antalet graddagar har beräknats genom att addera alla årets dagars (GRD). Varje dags (GRD) räknats utifrån +17 C minus dygnsmedeltemperaturen. Dagar där medeltemperaturen är högre än +17 C är (GRD) satt till =0. Av beräkningarna kan utläsas att: (GRD) (GRD) Vilket var 12,4% kallare än (GRD) Vilket var 5,5% varmare än (GRD) Vilket var 6,3% kallare än 2009 Antalet graddagar för ett normalår i är Älvsbyn är 5765 (GRD) (källa Älvsby Energi AB) Nyckeltal Nyckeltalen är beräknade från den faktiska energianvändningen Fjärrvärme Energianvändning kwh/m² Energi användning kwh/ 1000:- omsättning 24,9 25,6 14,6 16,7 El Energianvändning kwh/m² Energi användning kwh/ 1000:- omsättning 12,2 10,2 9,2 9,7 4(14)

5 MWh MWh Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn Total energianvändning Fördelning mellan EL och FJV Fördelning EL-FJV , , , , , ,000 Fjv-energi El-energi 300, , ,000 0,000 Diagram 1 Fördelning EL-FJV Graddagskorrigerade Fjv-energi El-energi Diagram 2 EL- energi är ej graddags korrigerad då den till största delen är verksamhetsberoende. Dock finns el-uppvärmd byggnad som hålls med underhållsvärme. Då separat mätning saknas har ingen bedömning av el-energi för värmebehov gjorts. 5(14)

6 kwh MWh Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn Fjärrvärme energianvändning Energianvändning Fjärrvärme 600, , , ,000 Faktisk förbr. Gradd.korr.förbr. 200, ,000 0,000 Diagram 3 Energianvändning Fjärrvärme Faktisk användning /månad 120, ,000 80,000 60, ,000 20,000 0,000 jan fem mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Diagram 4 Juni, juli och augusti redovisas ackumulerat i augusti 6(14)

7 MWh MWh Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn Energianvändning Fjärrvärme Graddagskompenserad/månad 100,000 90,000 80,000 70,000 60,000 50,000 40, ,000 20,000 10,000 0,000 jan fem mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Juni, juli och augusti redovisas ackumulerat i augusti Diagram 5 Energianvändning Fjärrvärme Jämfört faktisk 2009 mot graddagskorr ,3% kallare än ,000 90,000 80,000 70,000 60,000 50,000 40,000 Förbr Gradd.korr ,000 20,000 10,000 0,000 jan fem mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Här kan man avläsa att 2010 ligger lägre under andra halvan. sannolikt beroende på olika åtgärder som vidtogs under 2010 Diagram 6 7(14)

8 MWh MWh Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn Energianvändning Fjärrvärme Jämfört faktisk 2009 mot graddagskorr ,5% varmare än ,000 80,000 70,000 60,000 50,000 40,000 Förbr Gradd.korr ,000 20,000 10,000 0,000 jan fem mars april maj juni juli aug sep okt nov dec 2011 var varmare än 2009 vilket också bekräftas av den lägre energianvändningen Diagram 7 Energianvändning Fjärrvärme Jämfört faktisk 2009 mot graddagskorr ,3% kallare än ,000 80,000 70,000 60,000 50,000 40,000 Förbr Gradd.korr ,000 20,000 10,000 0,000 jan fem mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Diagram 8 8(14)

9 kwh kwh Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn EL-energianvändning Då inga större åtgärder för att minska användningen av el-energi gjorts under perioden, har ingen mer ingående jämförelse gjorts. Här nedan redovisas i diagram endast förändringar i den faktiska användningen. El-energi total användning El-energi Energianvändningen 2012 är kwh lägre än 2009 Den större förändringen mellan 2009 och 2010 kan förklaras med justering i drifttider ventilationsfläktar. El-energi användning/månad Diagram jan fem mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Diagram 10 9(14)

10 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn Energi avtal och kostnader Fjärrvärme Leverantör: Avgiften uppdelad: Älvsby Energi AB - Fast avgift - Energi avgift - Effektavgift Effektavgiften beräknas med särskild formel utifrån energianvändningen året före. Fram tom. år 2010 beräknades detta på de 2 föregående årens energianvändning. Fram tom. år 2010 hade man också olika energitaxa för sommarmånaderna. I denna redovisning har ett snittpris för helåret 2009 och 2010 bedömts. Energikostnader FJV ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr Fast Effekt Energi ,00 kr ,00 kr - kr Diagram 10 År Per/MWh Energi Effekt Fast Summa ,35: : :- 3769: : ,84: : :- 4326: :- Tabell lika ,31: : :- 4546: :- Diagram ,61: : :- 5422: :- Snitt pris /MWh 900,00 kr 800,00 kr 700,00 kr SNITTPRIS /MWh 600,00 kr 500,00 kr 400,00 kr 300,00 kr Snitt pris Systemet med att effektavgiften beräknas på föregående år, ger att 2011 får ett högt snittpris. 200,00 kr 100,00 kr - kr Diagram 11 10(14)

11 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn Ekonomisk besparing fjärrvärme Utan genomförda energibesparande åtgärder hade fjärrvärmekostnaderna varit ca: 36% högre (eller sett som en besparing ca: 26%) Beräknad energikostnad fjärrvärme vid uteblivna åtgärder ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr Med åtgärder Utan åtgärder ,00 kr ,00 kr ,00 kr - kr Med utgångspunkt för fjärrvärmeanvändningen för 2009 har beräknats vad fjärvärmekostnaden skulle blivit 2013 med oförändrad användningen. Ingående effektavgiften är beräknad på samma sätt. Diagram 12 11(14)

12 kw Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn El-energi Leverantör nät: Vattenfall (priser enl. fakturor 2013) Avgiften uppdelad: - Fast avgift 200:-/mån - Effektavgift 33:- / kw, mån - Överföringsavgift Hög tid 39,20 öre/kwh - Överföringsavgift Övrig tid 10,00 öre/kwh Hög tid = nov-april mellan 06:00-22:00 Effektavgift tas ut för alla månader Max effektuttag / månad jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Diagram 13 Leverantör energi: Affärsverken Prisuppgifter från maj 2013 Avgiften uppdelad: - Rörligt pris ( maj 2013) 0,3977:- /kwh - Påslag 0,0107 :- /kwh - Elområdesjustering 0,0198:- / kwh - Elcertifikat 0,0350:- /kwh - Energiskatt Industri 0,0050:- /kwh - Energi skatt 0,1940:- /kwh Summa 0,4769:- /kwh Prisexemplet från Affärsverken ovan är från en månad i Vid en översiktlig kontroll av andra månader gäller att det rörliga priset ändras för varje månad. De andra delarna i energipriset ändras i mindre omfattning. Idag är det rörliga priset ca: 43 öre/kwh Kommentar: Ingen sammanställning av el-kostnaderna har gjorts i denna uppföljning då det under perioden bytts leverantör och den nya leverantören ändrar energipriset för varje månad. Detta kräver ett mer omfattande arbete än vad som bedömts möjligt vid detta tillfälle. 12(14)

13 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn Ombyggnad shuntgrupper/ radiatorkrets I anläggningen finns ett större vidbyggt garage där det kalla dagar vintertid är svårt att upprätthålla önskad temperatur. Lokalen värms med 2 st luftvärmare. Dessa behöver en varmare framledningstemperatur. Detta är i sin tur svårt att genomföra då dessa sitter på samma radiatorkrets som hela anläggningen i övrigt. Om shuntkurvan höjs så blir det för varmt i övriga lokaler. Med anledning av detta redovisas nedan 3 alternativ till en lösning av problemet. Alt 1. En undershuntgrupp inmonteras på den del som berör den övriga byggnaden vilket skulle ge möjlighet till en lägre shuntkurva för den delen. Nackdelen med denna lösning är att man aldrig kan få en högre shuntkurva om det behovet i framtiden skulle uppstå. Kostnad ca: tusen kronor Alt 2. Ytterligare en värmeväxlare monteras intill befintliga växlare. Till den nya växlaren ansluts enbart det kallare garaget vilket ger möjlighet att ställa separat shuntkurva. Både högre eller lägre än för den andra växlaren. Kostnad ca: tusen kronor Alt 3. En eller två ytterligare luftvärmare monteras i det kalla garaget för att öka värmeeffekt. Kostnad ca: tusen kronor 13(14)

14 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn Norrbottens energikontor AB, Nenet l Kungsgatan 46 l Luleå l Tel Org.nr l bg l 14(14)