POLARBRÖD. Energikartläggning. Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten. Juli 2007

Transkript

1 Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energikartläggning POLARBRÖD Juli 2007 Genomförandegrupp: Peter Eriksson Bernt Persson Lars-Göran Hällgren Handledare: Jan Dahl, LTU Finansiärer:

2 Inledning... 3 Företaget... 4 Nyckeltal... 6 Processbeskrivning... 7 Klimatskal... 7 Energianvändning idag... 8 Elanvändning... 8 Ugnarna... 8 Kylaggregaten... 8 Tryckluftkompressorer... 8 Motorvärmare... 9 Belysning... 9 Ventilationsfläktar Fjärrvärmeanvändningen Energiavtal Avtal El: Avtal fjärrvärme: Analys av El-användningen Analys av fjärrvärmeanvändningen Ventilation Effektiviseringsåtgärder Återvinning av energi från ugnarna Återvinning av energi från kylaggregaten och ugnar i ett värmelager Återvinning av energi från tryckluftkompressorer Återvinning av energi från belysning Återvinning av energi från ventilationsfläktar Effektivisering av motorvärmarna Ekonomisk optimering Sammanfattning Kontaktuppgifter

3 Inledning Det behövs en bättre användning av energiresurser i världen. De ökade energipriserna och den hårdnande konkurrensen om energitillgångar kan vara ett hot mot svensk industri. Samtidigt visar olika studier att industrins specifika energianvändning i Sverige är högre än i de övriga Europeiska länderna. Därför kan man med fog anta att det finns ett stort utrymme för energieffektivisering inom svensk industri som i många fall faktiskt kan halvera den nuvarande energianvändningen. I december 2004 fattade riksdagen beslut om lagen om program för energieffektivisering (SFS 2004:1196). Lagen ger befrielse från energiskatt på el för energiintensiva företag som deltar i och följer ett särskilt nationellt program för energieffektivisering (PFE). Även om lagen är öppen för alla företag som har inköpskostnader för energiprodukter och el på minst 3 % av produktionsvärdet under basåret så är det svårt för små företagare att uppfylla de övriga kraven för deltagande. Energimyndigheten och andra myndigheter har stött olika projekt för att introducera energieffektivisering i små och medelstora företag. Ett av dessa projekt är Etablering och marknadsutveckling för energieffektivt företagande i Norrbotten som leds av Norrbottens energikontor AB (Nenet) och bedrivs i nära samarbete med Luleå tekniska universitet (LTU) och Energitekniskt Centrum i Piteå (ETC). Projektet är finansierat av EU:s strukturfonder för Mål 1 norra Norrland, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns Landsting och Energimyndigheten. Denna studie utgör en av aktiviteterna i projektet. Målet med studien är framför allt att demonstrera de möjligheter som finns för att med små medel energieffektivisera ett mindre företag. Kostnaden för den totala energianvändningen i ett företag uppgår normalt till en mindre del av årsomsättningen. Ändå visar studien att det finns utrymme för att ytterligare sänka energikostnaderna utan negativ påverkan på vare sig tillverkningsprocessen eller komforten i företaget. Erfarenheter från andra håll visar att många energieffektiviseringsåtgärder faktiskt har positiva egenskaper på tillverkningsprocessen och komforten. Alla de uppgifter och mätvärden som använts som underlag, och som det hänvisas till i denna studie, kommer från fastighetschefen och fastighetsavdelningen hos Polarbröd. Rapportförfattarna vill tacka all personal vid Polarbröd för deras hjälp med att leverera data och medverka i samtalen. Utan deras bidrag hade denna studie inte kunnat utföras. 3

4 Företaget Polarbröd är ett familjeföretag med hundraåriga traditioner i norrländsk brödkultur. Under de 35 år företaget funnits uppges det ha vuxit från ett litet familjebageri till Sveriges tredje största producent av matbröd, med 371 anställda (i medeltal) omsatte företaget 623 miljoner kronor och bakade ton bröd på de tre Polarbagerierna i Älvsbyn, Bredbyn och Omne, varav 490 miljoner kronor omsattes i Älvsbyn. Polarbröds affärsidé Den uppges vara att erbjuda kunderna goda brödkakor och smörgåsar av högsta kvalitet. Med resurseffektivitet och unik kompetens i alla led säger sig företaget verka framgångsrikt på en geografiskt stor marknad. Generationsskifte I december 2005 övertog den femte generationen huvudägandet i familjeföretaget Polarbröd. Nytt moderbolag är Polinova AB. Polinova är dessutom huvudägare till Polfärskt Bröd AB. Sammantaget arbetar mer än 700 personer i nära anknytning till koncernen. Polinova uppges se som sin uppgift att vara ett nätverkande moderbolag med spetskompetens inom kommunikation. VD är Anna Borgeryd som tillsammans med systern Karin Jonsson Bodin är huvudägare av Polinova/Polarbröd. Miljö, hygien och kvalitet Polarbröds bageri i Älvsbyn är certifierat enligt BRC, British Retail Consortium, som är en standard för ökad produktsäkerhet och hygien. BRC ställer krav på företagets kvalitetssystem, på process- och produktionsstyrning, anläggning och medarbetare. Alla arbetsmoment och hur de ska utföras måste finnas noggrant dokumenterade. Samtliga bagerier uppfyller även kraven på miljöstandard enligt EMAS. Marknad Polarbröds största och viktigaste marknad är svensk dagligvaruhandel. Polarbröd har 14,5 procent av den svenska matbrödsmarknaden. Inom Polarbröds segment är marknadsandelarna för Polarbröds produkter följande: Mjuka brödkakor - 52,9 procent, mjukt tunnbröd - 54,3 procent, hårt tunnbröd - 48 procent och mörkt bröd - 11,8 procent (siffror från 2006). Polfärskt - säljande bröddistribution (tidigare Allbröd) Polarbröd uppger att produkterna finns att köpa i hela Sverige genom Polfärskt - säljande bröddistribution, som är en rikstäckande organisation inom brödförsäljning och distribution. Polfärskt består av 21 fristående försäljningsbolag från Gällivare i norr till Malmö i söder och en central samarbetsorganisation, Polfärskt Bröd AB. Polfärskt Bröd AB ägs till 49 procent av försäljningsbolagen och till 51 procent av Polinova AB. 4

5 Miljöpolicy Polarbröds styrelse har fastslagit fyra mål: - Energianvändningen ska minska per bakad brödkaka. - Transporterna in och ut ur bageriet ska vara så effektiva som möjligt. - Degspillet och kassationerna ska minska. - Företaget ska se till att använda precis det materiel som behövs och inte mer. Miljöförbättrande åtgärder: (Enligt företaget) - Råvarorna transporteras till fabriken helt eller delvis på järnväg. - Wellpappen i brödkartongerna lämpar sig utmärkt för återvinning. - Företaget betalar dessutom en avgift till REPA-registret som ansvarar för att wellpappen återvinns. - Inkommande wellpapp källsorteras. - I förpackningar används till största delen polyetenplast som omvandlas till koldioxid och vatten vid förbränning. - Företaget betalar REPA-avgift också för plasten. - Produktionssvinn används i huvudsak som djurfoder. - I infrysningsanläggningarna används främst ammoniak, istället för freon, som köldmedium. Ovanstående är exempel på en del av Polarbröds miljöinsatser. Företaget uppges utveckla sitt miljöarbete fortlöpande. Företagets miljöpolicy Bageriverksamheten, som producerar och säljer mjuka och hårda brödprodukter, ska vara skonsam mot människor och miljö. Företaget ska ständigt sträva mot bästa möjliga resursanvändning i alla led. Produktion, insatsvaror och logistik ska vara i största möjliga harmoni med naturen. Företaget ska sträva efter att förebygga föroreningar. Råvaror, produktion och distribution ska resursoptimeras. Företaget ska uppfylla eller överträffa kraven i lagar, förordningar och regler. 5

6 Nyckeltal Marknadsavdelningen inom Polarbröd AB har ett pågående projekt vars syfte är att ta fram nyckeltal för produktionen. Ett är CO 2 -utsläpp per bakad enhet. Detta syftar till att visa att företaget har relativt små CO 2 -utsläpp jämfört med konkurrenterna. Förbrukningen av el och värme per kilogram producerat bröd är andra intressanta storheter. De redovisas i företagets miljörapport relaterade till den specifika brödproduktionen (per kg bröd). Där kan tydligt utläsas hur framgångsrik man varit främst vad gäller att reducera värmeförbrukningen. I figuren nedan framgår att företaget reducerat värmeförbrukningen från 0,082 kwh per kilogram bröd år 2002 till 0,012 kwh per kilogram bröd år 2005, d v s en reduktion med ca 85 procent. Elförbrukningen har minskat från 0,79 kwh per kilogram bröd år 2004 till 0,76 kwh per kilogram bröd år Det är en mer blygsam förändring på ca 4 procent men i elmängd motsvarar det ca kwh per år. Flera faktorer bidrar till de positiva resultaten. Främst beror dock värmeeffektiviseringen på den återvinning av kondensorenergi som genomförts, den produktionsökning som skedde år 2005 men även på den effektivisering av belysningen som genomförts. Den har reducerat energiåtgången av el med 25 procent eller med ca kwh per år. Ett annat intressant nyckeltal är värmeförbrukningen per kvadratmeter och år. I detta fall åtgår ca kwh värme och lokalytan är kvadratmeter. Det innebär att värmeanvändningen per kvadratmeter och år blir ca 20 kwh, vilket är mycket lågt. Normalvärmebehovet för en välskött och energieffektiv industrilokal ligger på ca 100 kwh per kvadratmeter och år, vilket för Polarbröd skulle motsvara en värmeanvändning på ca kwh per år. Innan företaget började återvinna energi från frysaggregaten uppgavs årsanvändningen motsvara kwh vilket också är lägre än normvärdena. Företaget är enligt uppgift självförsörjande på värme ned till -18 C i utomhustemperatur, vilket motsvarar ca 85 procent av den totala energianvändningen. Följaktligen bör det finnas en sparpotential motsvarande resterande15 procent. 6

7 Processbeskrivning Råvaror Degblandning Gräddning Chockfrysning Paketering Fryslager Logistik till distributören Processen börjar med att råvaror blandas i degblandningen. Den färdiga degen formas till skivor eller rektanglar och processas vidare till gräddning. Efter gräddning svalnas brödet och chockfryses innan paketering. Efter paketering lagras brödet i stora fryslager för vidare distribution till större grossister. Ugnarna är uppbyggda i 3 zoner. Zonerna är tyristor-styrda, vilket innebär att varje zon styrs efter temperaturbehov. Processen är till största delen helt automatiserad. Visst kontrollarbete genomförs manuellt. Klimatskal Polarbröd förfogar över produktionsytor, kyllager, samt kontors- och personalutrymmen till en sammanlagd yta av ca kvadratmeter. Äldsta byggnaden är från Statusen på byggnaderna bedöms som mycket god. BRCcertifieringen kräver att byggnader, fönster, dörrar och portar är täta för att motstå angrepp från skadedjur. 7

8 Portar som används frekvent är radiostyrda och portarna håller mycket god status. Fastighetsavdelningen och kartläggningsgruppen har tillsammans beslutat att inte fokusera på klimatskalet, då bedömningen är att dess status är mycket god. Detta bekräftas av det låga värmebehovet, även utan återvinningsåtgärder (<100 kwh/m 2 ). Energianvändning idag Polarbröd använder både el och fjärrvärme. Eftersom företagets bakugnar och stora kylaggregat (i alla kylrum) drivs med el blir detta det dominerande energislaget. Genom att på senare år återvinna en avsevärd del av överskottsvärmen från kylaggregaten har företaget kunnat minska behovet av fjärrvärme med nästan 80 procent sedan Elanvändning Ugnarna Företaget använder 4 ugnar, varav en på 500 kw och 3 på 400 kw nominell effekt. 500 kw-ugnen utnyttjas enligt företaget under 3 skift 5 dagar i veckan. 400 kw-ugnarna går 90 procent av tiden med 300 kw i medeleffekt. 500 kw*6 000 h= kwh 900 kw*5 400 h= kwh Totalt uppskattas ugnarna använda kwh el per år. Kylaggregaten Eftersom det saknas uppgifter om kylaggregatens effekt kan ett försök till uppskattning av medeleffekten göras enligt följande. Chockfrysningen bedöms gå någon timme per produktionsdag medan frysaggregaten går kontinuerligt. I medeltal antas därför att kylaggregaten går 250 dagar per år dygnet runt. Värmeåtervinningen från kylaggregaten motsvarade kwh varför en medeleffekt kan uppskattas enligt följande: /250*24 = 150 kw i medeleffekt under året. Men om verkningsgraden i återvinningen är 60 procent på kondensorsidan motsvarar det en nominell kondensoreffekt på 240 kw. Med en rimlig kylfaktor på 2 så uppskattas kylkompressoreffekten vara ca 80 kw och följaktligen förångareffekten ca 160 kw. Totalt uppskattas kompressorerna i kylaggregaten använda 80*8 760 = ca kwh el per år. Tryckluftkompressorer Tryckluftskompressorer: 3 stycken á 50 kw, varav 100 kw används kontinuerligt och en kompressor under halvtid. Totalt uppskattas tryckluftkompressorerna använda 100* *3 000 = kwh el per år. 8

9 Motorvärmare Motorvärmare: 40 stycken, vilka nyttjas under 30 veckor, 5 dagar i veckan á 24 timmar á W. Det betyder 40*150*24*1 500 = kwh. 24 motorvärmare med timer utnyttjas 3 timmar per skift, d v s 9 timmar per dygn. Det betyder 9/24* kwh = ca kwh. Totalt uppskattas motorvärmarna använda ca kwh el per år. Belysning Uppgifter om belysningseffekter saknas varför ett försök till uppskattning görs nedan. Företaget har en byggnadsyta på kvadratmeter. Säg att det finns minimum 100 W per 10 kvadratmeter installerad belysningseffekt. Det motsvarar 150 kw installerad effekt som används ca timmar per år. Totalt uppskattas belysningen använda ca kwh el per år. Resultat; energieffektivisering av belysning Plats Fas Före (A) Efter (A) Besparing (A) Besparing (kw) Besparing (kwh/år) Trågen SYD L1 12,7 7,9 4,8 1, ,6 L2 15,0 8,9 6,1 1, ,2 L3 9,2 5,9 3,3 0, ,6 Trågen Norr L1 5,3 4,5 0,8 0, ,6 L2 6,2 4,5 1,7 0, ,4 L3 8,7 5,3 3,4 0, ,8 Trågen Mitt L1 11,6 7,1 4,5 1, ,0 L2 8,9 5,7 3,2 0, ,4 L3 1,6 1,6 0,0 0,000 0,0 Ugnar L1 4,1 2,6 1,5 0, ,0 L2 5,8 4,3 1,5 0, ,0 L3 0,0 0,0 0,0 0,000 0,0 Packen L1 7,7 4,7 3,0 0, ,0 L2 7,2 4,6 2,6 0, ,2 L3 7,8 4,5 3,3 0, ,6 Summa 111,80 72,10 39,70 9, ,40 Besparing vid 0,40 kr/kwh ,16 9

10 Ventilationsfläktar. Även här saknas uppgifter varför en rimlig bedömning görs. Ett ventilationsflöde av kubikmeter luft per timme kräver, med ett normalt tryckfall av storleksordningen Pa, en effekt i intervallet kw. Dessa fläktar går dygnet runt under året. Totalt uppskattas ventilationsfläktarna använda ca 120 kw *8 760 tim = kwh el per år. Fjärrvärmeanvändningen På senare år har företaget installerat värmeåtervinning från kylmaskinerna, vilket inneburit att årsförbrukningen av fjärrvärme sjunkit från ca kwh till ca kwh de senaste åren. Värmeåtervinningen har inneburit att Polarbröd är helt självförsörjande på energi för uppvärmning av lokaler och ventilation ned till en utetemperatur på -18 C. Under stora delar av året har Polarbröd ett överskott av värme som bara ventileras bort. Ytterligare reduktion av fjärrvärmeanvändningen är möjlig, men då krävs det samarbete med det lokala energibolaget för leveranser ut på fjärrvärmenätet. Total fjärrvärmeanvändning: kwh (293 MWh) värme per år 10

11 ENERGIFLÖDET (2006 ) Polarbröd El-energi ca MWh UGNAR 500 kw 3x400 kw KYLRUM Fjärrvärme 293 MWh Uppvärmning, ventilation (fj.värme) Motordrifter (el) Belysning (el ) m m Energiavtal Avtal El: Energi: Skellefteå energi Nätavgifter: Vattenfall Avtalat energikostn 2006 Avtalat nätavgifter 2006 Energi: 47,00 öre /kwh Månadseffektavg 10 kr/kw Elcertifikatavgift: 2,60 öre/kwh Högbelast.avg 37 kr/kw Energiskatt: 0,5 öre/kwh Överföringsavg 2,0 öre/kwh Totalt. 50,1 öre/kwh Överföringsavg 0,5 öre/kwh Årskostnad Energi Fast pris för energi 0 kr kwh x 0, kr Totalt: kr 11

12 Årskostnad nät Fast kostnad kr Månadseff.avg (*2 480 kw x 10 kr x 12 månader) kr Högbelast.avg (*2 480 kw x 37 kr x 5 månader) kr Överföring Hög-pris ( kwh x 2 öre ) kr Överföring Låg-pris ( kwh x 0,5 öre) kr Totalt kr SUMMA ENERGIKOSTNADER EL/ÅR *Effekten kw är ett beräknat månadssnitt. Underlaget för månadseffektavgiften mäts av den högsta snitteffekten/timme för alla månader. Underlaget för högbelastningsavgiften mäts av den högsta snitteffekten/timme mellan kl 06:00-22:00 vardagar under november-mars. Avgift för reaktiv effekt tas bara ut på den del som överstiger 50 % av uttagen effekt under november mars med 20 kr/kvar. Reaktiv effekt uppstår av t ex lysrörsbelysning och elmotorer. Polarbröd har normalt ingen avgift för reaktiv effekt Avtal fjärrvärme: Avtal med Älvsby Energi AB Fast avgift: kr/år Energipris: 219 kr/mwh När det tas hänsyn till Polarbröds årliga användning av fjärrvärme (ca kwh) och den fasta avgiften blir priset 383 kr/mwh (38,4 öre/kwh). Analys av El-användningen Polarbröd använder idag endast el och fjärrvärme i sin verksamhet. De stora elenergianvändarna är bakugnarna och kylmaskinerna för chockfrysar och lagerfrysar. 12

13 ELanvändning / månad år kwh Låg-pris Hög pris Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec I diagrammet ovan går det att se att användningen av elenergi inte minskar under sommaren, utan däremot ökar något. Det beror troligen på att kylmaskinerna får arbeta mer under denna tid. Effektuttag / månad kw Max kw Medel kw Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec I diagrammet går det att se att effektuttaget är tämligen jämnt fördelat över året. Det betyder att byggnadens värmeförsörjning, som är klimatberoende, är väldigt låg relativt övrig energianvändning. 13

14 Snitteffekt uttag/timme april kw Dag Diagrammet ovan visar att effektuttaget över en månad helt följer produktionstiderna. Produktionen är i gång dygnet runt, utom på helgerna. Effektkurvan visar också att effektuttaget sjunker till ca 500 kw under helgerna. Ett effektbehov under helgerna på 500 kw förefaller högt. En del av förklaringen är sannolikt att kylmaskinerna för lagerkylarna alltid är i drift. Uppskattning av effektutnyttjandet vid företaget. Process Drift Stillestånd (Helger) Ugnar 900 (kw) 0 (kw) Kylkompressorer Tryckluftkompressorer Motorvärmare Belysning Ventilationafläktar kw 370 kw Övrigt ej kartlagt Totalt kw 500 kw (enligt mätningar ovan) Önskvärt vore att kunna göra en mer genomarbetad analys av effektanvändningen. Den del av effektanvändningen som ej är kartlagd under produktion är alldeles för stor (753 kw) för att det skall vara tillfredställande. Bedömningen är att kylaggregatens effektutnyttjande inte är korrekt analyserat. I en fördjupad studie bör man kartlägga och eventuellt mäta upp förbrukningen i den delprocessen under en arbetsvecka. Analys av fjärrvärmeanvändningen På senare år har företaget ordnat med värmeåtervinning från kylmaskinerna, vilket inneburit att årsförbrukningen av fjärrvärme sjunkit från ca kwh till ca kwh. 14

15 Värmeåtervinningen har inneburit att Polarbröd är helt självförsörjande på energi för uppvärmning av lokaler och ventilation ned till en utetemperatur om -18 C. Under stora delar av året har Polarbröd ett överskott av värme som bara ventileras bort. Eftersom fjärrvärmen utnyttjas för de 15 procent av energibehovet som återstår (energibehovet ned till -18 C motsvarar 85 procent) för uppvärmning, ventilation samt i viss mån för varmvatten så kan det totala bruttoenergibehovet (d v s byggnadens energibehov före energieffektiviseringsåtgärder) uppskattas till ca kwh. Nettoenergin för ventilationen kan beräknas motsvara ca kwh per år, baserat på det uppgivna flödet på kubikmeter luft per timme samt en årsmedeltemperatur kring 0 grader Celsius och med en värmeåtervinningsverkningsgrad på 70 procent. Det betyder att byggnadens ursprungliga värmebehov före energieffektiviseringsåtgärder var ca kwh per år (ca 120 kwh/m 2 ) och att byggnadens transmissionsvärmebehov (värmebehov exkl ventilation) via fjärrvärmen idag endast motsvarar ca kwh per år (totalt förbrukas kwh varav ventilationen förbrukar kwh enligt ovan). Fjärrvärmeanvändning år MWH 30 MWh Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ventilation Företaget har ett antal ventilationsaggregat fördelade på personalutrymmen och produktionslokaler. Totalt uppskattas den sammanlagda luftomsättningen till ca kubikmeter per timme. Alla ventilationsaggregat har värmeåtervinning och övervakas via ett datoriserat övervakningssystem. Det tillskott av energi som erfordras utöver vad värmeåtervinningen ger, tillförs via återvunnen energi från kylaggregaten. Enligt beräkning ovan (se Analys av fjärrvärmeanvändningen) så kräver ventilationsenergin ca kwh per år, beräknat med ca 70 procents återvinningsgrad. Den återvunna energin motsvarar ca kwh bruttovärmebehov för ventilationen per år. Den stora energiåtgången avser 15

16 fläktdriften som med en uppskattad effekt av 120 kw kräver ca kwh per år. Vår bedömning är att det inte finns ytterligare lönsamma besparingsåtgärder att göra. Effektiviseringsåtgärder Återvinning av energi från ugnarna Energiomsättningen i de fyra ugnarna är mycket stor. 500 kw-ugnen går kontinuerligt under 5 av veckans 7 dagar. De tre 400 kw-ugnarna går 90 procent av tiden med 300 kw i medeleffekt, vilket totalt motsvarar kwh per år. Företaget har tidigare försökt med återvinning med hjälp av värmeväxlare, men försöket misslyckades då växlarna satte igen efter relativt kort tid. Luften är kraftigt dammbemängd och det orsakar beläggningar på värmeväxlarytorna med försämrad luftgenomströmning och försämrad värmeåtervinningskapacitet som resultat. Återvinning med hjälp av scrubberteknik bör utredas eftersom den tekniken klarar medier med höga partikelhalter. Förhandlingar med kommunens energibolag bör starta för att utreda möjligheterna till försäljning av värme till det lokala fjärrvärmenätet. Anta att 70 procent av värmeenergin går att återvinna med scrubberteknik. Det betyder ca kwh återvunnen värme per år. Om energin kan försäljas till kommunens energibolag för ett pris som åtminstone ligger i nivå med biobränslepriserna, d v s ca 150 kronor per MWh (1 000 kwh) så genererar det intäkter motsvarande kronor per år. Ett problem är att återvinning sommartid inte är möjligt utan kylkapacitet. Under 7 av årets månader bör företaget dock kunna leverera återvunnen värme direkt till fjärrvärmenätet. Med fem års avskrivningstid bör företaget kunnas investera ca 2 miljoner kronor i en ny värmeåtervinningsutrustning. Återvinning av energi från kylaggregaten och ugnar i ett värmelager Företaget har problem med för höga returtemperaturer i kylaggregaten under sommaren. En kylsänka i form av ett värmelager bör utredas. Eftersom det finns kraftiga värmeöverskott, särskilt sommartid, på företaget som dessutom sammanfaller med det lokala kraftvärmeverkets problem, med för höga kondensortemperaturer då man inte kan kyla med fjärrvärmekondensorn för att få nyttig värme utan tvingas kyla bort energin som ren värmeförlust, så kan ett gemensamt värmelager vara av intresse. En kylsänka i form av ett säsongslager i t ex ett bergrum bör utredas i samverkan med energibolaget. Det kan betyda att kraftvärmeverkets produktion blir mer lönsam samtidigt som Polarbröd får sälja överskottsvärme till kommunen. Det som måste utredas är vilka mängder energi som behöver kylas och med vilken teknik. Kondensoreffekten från kylaggregaten är enligt tidigare analys ca 240 kw vilket under ca 5 månader motsvarar ca kwh i lagringsbar värmeenergi. Återvinning från ugnarna blir också möjligt under hela året. Det bör gå att återvinna och tillföra lagret energi för ca 5 månader från maj t o m september, d v s motsvarande kwh. Den totalt lagrade energimängden motsvarar således 16

17 kwh värme som säsongslagras för att utnyttjas under vintern. Energin värderas till det aktuella biobränslepriset, d v s till ca 150 kronor per MWh (1 000 kwh). Om man räknar med 25 procents förluster från lagret så kan energin värderas till ca kronor årligen som lägst. Återvinning av energi från tryckluftkompressorer Energi återvinns från tryckluftkompressorerna för produktion av varmvatten, vilket betyder att företaget är självförsörjande på varmvatten under den tid då produktionen är i gång. På helgerna återvinns ingen värme eftersom produktionen står still, men då har företaget å andra sidan begränsat behov av varmvatten då få anställda arbetar. Återvinning av energi från belysning Ett belysningsprojekt har genomförts vid företaget som gick ut på nedtransformering av spänningen på lysrören efter antändning från 230 V till 180 V. Detta projekt gav en 25 procentig besparing av elbehovet för belysningen som resultat och en trolig avskrivningstid på 3-5 år Eftersom tidigare analyser indikerat ett elenergibehov för belysningen motsvarande ca kwh per år motsvarar således denna åtgärd ca kwh per år i energieffektivisering. En utredning bör göras huruvida företaget använder den energisnålaste armaturen. Om gammal armatur används så kan en förbättring upp till 50 procent erhållas vid ett byte. Det motsvarar kwh el per år eller ca kronor per år. Återvinning av energi från ventilationsfläktar Fläkteffekten är ca 120 kw enligt tidigare analys. Eftersom fläktarna går kontinuerligt så förbrukas stora mängder el, ca kwh per år. Återvinning av fläktenergin sker huvudsakligen genom att den värme som genereras återvinns i värmeväxlarna. De ca 30 procent av energin som återstår, ca kwh kan eventuellt återvinnas i någon form av värmelager. Potentialen är dock inte så hög varför åtgärden troligtvis inte är ekonomiskt lönsam. Effektivisering av motorvärmarna En besparing som kan göras är att på olika sätt styra motorvärmarna. Ett enkelt sätt är att montera en timer som gör att strömmen är påslagen bara ett fåtal timmar före avresa. Detta kan kombineras med ett mer avancerat sätt är att styra, så kallad intervallstyrning. Då förhindras att alla motorvärmare är inkopplade samtidigt. Om timer och intervallstyrning kombineras uppnås maximal energibesparing utan att fordonsägaren behöver märka något. Idag har Polarbröd ca 90 motorvärmaruttag. Av dessa är 24 stycken utrustade med tidsstyrning. Polarbröd bedömer att ca 40 motorvärmare ytterligare är i kontinuerlig användning. 17

18 Besparingsexempel med timer för 40 motorvärmare Energianvändning före åtgärd: 40 x W x 24 tim x 150 dagar = kwh Energianvändning efter åtgärd: 40 x W x 9 tim x 150 dagar = kwh Årlig besparing av elenergi kwh Ekonomisk besparing ( x 0.501) = kr/år Med funktionen intervallinkoppling går det att ytterligare sänka effektuttaget med upp till en tredjedel av totaleffekten ( idag 90 motorvärmare á 1,5 kw = 135 kw). Ett effektuttag som är 3 gånger lägre ger en besparing på högbelastningsavgiften på kr per månad (90 kw x 37kr) eller ca kronor för en femmånadersperiod. Ekonomisk optimering Med kännedom om hur eltariffen är konstruerad går det att åstadkomma ekonomiska besparingar genom att bättre styra effektuttaget. Framför allt gäller det möjligheten att minska högbelastningsavgiften. Idag kostar den ca kronor per år, vilket utgör 60 procent av alla nätkostnader, eller 10 procent av den totala kostnaden för el. Räkneexempel högbelastningsavgift Högbelastningsavgift / kw 37,00 kr Besparing på helår Minskat Minskat bara Minskat effekt uttag en månad 5 månader 200 kw kr kr 500 kw kr kr 1000 kw kr kr 1500 kw kr kr I den mån det är möjligt att förlägga effektuttagen till tid utanför kl 06:00-22:00 vardagar under november till mars, så försvinner högbelastningsavgiften helt och företaget tjänar dessutom pengar på att överföringsavgiften för energin är 4 gånger lägre enligt energiavtalet 0,5 öre/kwh i stället för 2 öre/kwh. Sammanfattning Gruppens övergripande mål har varit att kartlägga energianvändningen och finna eventuella effektiviseringsmöjligheter. Under projektet har vi (istället) konstaterat att Polarbröd AB har genomfört många energieffektiviseringar under åren. Exempel är, återvinning av kondensorvärme från kylanläggningen, som reducerat 18

19 värmebehovet med ca 80 procent. Så endast vid temperaturer lägre än -18 grader Celcius finns det ett värmebehov för fastigheten. Ventilationsaggregaten är i gott skick med en återvinningsgrad motsvarande välunderhållna och moderna värmeåtervinningsaggregat (ca 70 procent). Genom optimering av högbelastningsavgiften via effektstyrning kan företaget spara ytterligare ca kr under en femmånadersperiod förutsatt att ca kw el kan förskjutas till tider då effektbehovet är lägre. Motorvärmarna är delvis tidsstyrda men ytterligare ca 40 värmare kan tidsstyras. Det skulle medföra en besparing motsvarande kronor per år. Högbelastningsavgiften kan dessutom reduceras med intervallstyrning så att ytterligare ca kronor per år kan sparas under en normal motorvärmarsäsong. Ytterligare återvunnen värmeeneergi kan med installation av en undercentral säljas till det lokala fjärrvärmebolaget. Här kan förmodligen ca kwh per år återvinnas i bästa fall, vilket som bäst kan motsvara ca kronor per år i intäkter. Effektivare belysning bör utredas, bland annat huruvida företaget använder den energisnålaste armaturen eller ej. Om gammal armatur används så kan en förbättring med upp till 50 procent erhållas vid ett byte. Det motsvarar kwh el per år eller ca kronor per år. Återvinning av överskottsvärme under sommaren kan ske i ett säsongsvärmelager. Värmeenergi från ugnarna och kylaggregaten kan under 5 månader lagras i ett bergrum eller liknande kwh värme per år motsvarande minst kronor årligen kan därmed sparas. Under 7 av årets månader kan energi från ugnarna återvinnas i en scrubberanläggning som tål luft med hög partikelhalt. Ca kwh värme per år kan återvinnas förutsatt en investering på ca 2 miljoner kronor och en avskrivningstid på fem år. 19

20 Kontaktuppgifter Bernt Persson Företag: Procedo Consulting Telefon: e-post: Peter Eriksson Företag: ProjTek Telefon: e-post: Lars Göran Hällgren Företag: SEDEK Telefon: e-post: 20