Stoppsladd fas 1-3, år

Transkript

1 Stoppsladd fas 1-3, år

2 Agenda En kort introduktion till Stoppsladd - Vad är Stoppsladd och vad är dess syfte? - Vilka är huvudaktörer/finansiärer? Stoppsladd fas 1-2 ( ) - Metod, Resultat och slutsatser Stoppsladd fas 3 ( ) - Vad är på gång i fas 3? - Delmål och teknikprojekt Summering & slutsatser -Bilagor

3 Introduktion Energi- & teknikinventering av Sveriges ishallar - Hur ser det ut idag? Besök i ishallarna informationsspridning! - Skapa jämförbara nyckeltal för olika kategorier av ishallar (Använder min ishall för mycket energi? Varför?) Förslag till energibesparingsåtgärder! - Goda exempel 20 konkreta exempel på åtgärder! - Detaljerade förslag till energibesparande åtgärder för 5 dåliga ishallar Besparingspotentialen: 25-40% per ishall!! Implementering av åtgärdsförslag! - Fallstudier av energibesparande åtgärder och effekten av dessa - 5 delprojekt som genomförs inom fas 3

4 Projektets partners Energimyndigheten (huvudfinansiär) Svenska Ishockeyförbundet (huvudpartner) Övriga projektpartners: - QTF Sweden AB - KYAB Sweden AB - Francks Kylindustri - ETM Kylteknik - RiteIce - Polair - ClimaCheck

5 Inventering Allmän information Övergripande data Byggnad Ispist och is Vatten Värme/ventilation Belysning Kylsystem Värmeåtervinning Övrigt Checklistan mm Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

6 Köpt energi per år för ca 95 ishallar Stor spridning mellan ishallarna i Sverige Köpt el Köpt värme Genomsnitt ca 1000 MWh/år

7 Köpt energi per år olika arenatyper Klass Träning 930 MWh/år Klass Publik MWh/år Klass Evenemang MWh/år Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

8 Energy, kwh/år Träningshall A Totalt köpt värme Totalt köpt el Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

9 Energy, kwh/år Publikhall C Totalt köpt värme Totalt köpt el Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

10 Specifik energianvändning Median: 2.17 kwh/dag*m Stoppsladd

11 Energianvänding i en ishall 1. Kylsystem 430 MWh 2. Värme (+tappv.) 260 MWh 3. Belysning 100 MWh 4. Ventilation 90 MWh 5. Avfuktning 60 MWh Övrigt 60 MWh Summa ca 1000 MWh Energisystem the big five Det finns idag ca 354 ishallar i Sverige Stoppsladd

12 Energianvändning - geografiska skillnader Distrikten inordnades i landsdelar för att se om man kan se geografiska skillnader Stoppsladd

13 Total specifik energianvändning Norrland förefaller använda något mer energi i snitt än Svealand och Götaland Stoppsladd

14 Bandyhallar Medelvärde total: 2404 MWh Stoppsladd

15 Bandyhallar Medelvärdet är 1.8 kwh/dag*m2 - motsvarande för ishockeyhallarna är 2.17 kwh/dag*m Stoppsladd

16 Stoppsladd fas 2 Belysning Fallstudier av energibesparande åtgärder från fas 2 - Jämförelse av belysning (lux) och installerad effekt (kw) - Bättre belysning vid lägre effekt?

17 Belysning i ishockeyhallar (lux vs. kw) Ca 1300 lux Ca 620 lux Samma installerade effekt Uppmätt ljus (lux) för belysningen vid full effekt (beräknad installerad effekt) Medel ca 26 lux/kw Jämförande nyckeltal för din ishall! Stoppsladd

18 LED-belysning i en ishall i Finland Uppmätt ljus; 520 lux vid full effekt; 8.4 kw (80 arm. x 105 W ) Belysningsprestanda 62 lux/kw (nat. snitt 26 lux/kw) Stoppsladd

19 Belysning (Lux) Belysning i ishockeyhallar (lux vs. kw) Bättre belysning med lågstrålningsduk LED ~ 520 lux Genomsnittlig ishall LED Finland ,4 kw 19 kw Älta- duk Älta - orig. Linjär (Nat. snitt) Belysningseffekt (kw) Stoppsladd

20 Belysningsprestanda (lux/kw) Stoppsladd

21 Stoppsladd fas 2 - Slutsatser Några korta slutsatser från fas 2: Det mäts för lite! - Ishallar i Sverige är generellt sett dåligt instrumenterade - 1 av 3 hallar kan inte redogöra för köpt energi per år Belysning utgör en stor potentiell besparing - Stor spridning mellan belysning (lux) och installerad effekt (kw) - LED har god potential men är förhållandevis dyr Bättre jämförbarhet med detaljerad statistik - Fortsatt insamling av statistik för ökad jämförbarhet! - En ishall använder drygt 1000 MWh köpt energi per år.. - men vad är rimligt för min träningshall B i Norrland?

22 Stoppsladd fas 3 Vad är på gång? Det övergripande målet för den tredje fasen för projekt Stoppsladd är att omsätta insamlad data och kunskap i åtgärder Fem fallstudier av energibesparande åtgärder: A) Visualisering av energianvändningen i ishallar B) Optimering av vätskesystemet i ishallar C) Tydliggöra vikten av mätning och uppföljning D) Lågstrålningsduk Reducering av strålningsvärme E) Avfuktare med värmeåtervinning Utföra ytterligare 50 besiktningar Sprida information!

23 Syfte: Fallstudie A) Visualisering av energianvändningen i ishallar Synliggöra energianvändning genom installation av displayer i två ishallsanläggningar i syfte att förändra personalens beteende. Mål: Målet är att energianvändningen minskar med 10 procent, 100 MWh, i respektive ishall.

24 Fallstudie A) Visualisering av energianvändningen i ishallar Visualisering av energianvändning i realtid med skärmar SABER mätsystem från KYAB Lätt överskådligt!

25 Fallstudie B) Optimering av vätskesystemet i ishallar Syfte: Syftet är att kontrollera och analysera vätskorna i kylanläggningen i två ishallar och säkerställa en god kvalité genom optimering. Mål: Åtgärden väntas minska energianvändningen ishallarna med 5-10 procent, motsvarande ungefär MWh per ishall.

26 Fallstudie B) Optimering av vätskesystemet i ishallar Genomförs tillsammans med QTF enligt deras steg för steg metod. 1) Besiktning: Okulär besiktning Vätskekontroll 2) Systemrengöring: Backspolning Renspolning Filtrering Renspolning

27 Fallstudie C) Tydliggöra vikten av mätning och uppföljning Syfte: Tydliggöra vikten av uppföljning genom att installera undermätare för 4-5 av de största energianvändarna i tre ishallsanläggningar. Mäta! Åtgärda! Mät igen Mål: Målet är att minska energianvändningen med 15%, 150MWh, i respektive ishall

28 Fallstudie D) Minska energianvändning med lågstrålningsduk Syfte: Utvärdera möjligheterna att minska energianvändningen i en ishall genom att reducera värmestrålningen från taket till isen. Mål: Målet är att minska energianvändningen med procent, ca 130 MWh i en ishall Värmelasternas fördelning på en ispist Konduktiva, (Övrigt); 37% Strålning; 35% Konvektiva (Luft) ; 28%

29 Fallstudie D) Minska energianvändning med lågstrålningsduk Utvärdering pågår i Älta ishall Mätning av temperaturer i tak, is och luft.. kylsystemets energianvändning solinstrålning på taket.. Belysning.. Positiv bieffekt Bättre belysning till samma installerad effekt

30 Fallstudie E) Avfuktare med värmeåtervinning Syfte: Jämföra skillnaden i energianvändning mellan en avfuktare med värmeåtervinning och en utan återvinning. Minst två ishallar med olika typer av avfuktare Mål: Målet med delprojektet är att visa att energianvändningen till avfuktaren kan halveras med värmeåtervinning. Vilket är ungefär 30 MWh per år och anläggning.

31 Information och utbildning Vi är mycket nöjda med kursen och med personalens ökade kunskap har vi redan beställt en ändring i en av våra ishallar som kommer att spara ca kwh årligen. Kursen är perfekt för våra sparmål. I en ishall sparar vi nu genom en enkel åtgärd 3000 kr i veckan. Personalen tänker på ett annat sätt efter kursen - på småsaker som kan spara pengar. Utbildningen bidrar till ökad medvetenhet och minskad energianvändning, vilket alltid är viktigt för en arenaägare. Intresserad? Besök: Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

32 Energispartips (www. stoppsladd.se) Lista med energispartips uppskatta investering och sparpotential Teknik och beteende Åtgärd Energi Energi Att Kostnad - % MWh/år genomföra 1 Projektera och bygg rätt 50% Injustering av kylsystem 5% 50 3 Service och underhåll 5% 50 4 Mät, dokumentera och följ upp 10% Utbildning 10% Värmeåtervinning 25% Frekvensstyr motorer 10% Driftoptimering energisystemen 15% Behovsstyrda temperaturer 5% Flytande kondensering 5% Avfuktning 5% Täta byggnaden 5% Stäng portar och sargdörrar 2% Behovsstyrd belysning 5% Sänk lufttemperaturen 3%/ C Vattenbehandling 5% Strålningsreducering 10% Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

33 Energihandledning ishallar Intresserad? Besök: Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

34 Slutligen Informera, utbilda och motivera berörd personal Intresse och uppföljning det gör skillnad! Använd bästa befintliga teknik i ishallar! Varje ishall borde ha en energiansvarig person Anläggningar som använder mer än t ex 400 MWh/år borde ha en person med ansvar för energianvändning Påstående: 20% energi går i de flesta fall att spara med nära 0 kr investering 40% energi kan sparas med god lönsamhet Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

35 Tack för uppmärksamheten!.snart i en ishall nära dig!! Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

36 Djupstudier av 8 anläggningar Lenhovda ishall, Lenhovda 2. Hemse ishall, Hemse 3. Visby ishall, Visby 4. Mimer-hallen, Västerås 5. Alfta ishall, Alfta 6. Sparbanken Arena, Arboga 7. Husumhallen, Husum 8. Billerudshallen, Grums Stoppsladd

37 Alfta ishall Stoppsladd

38 44; 9% 5. Alfta ishall 25; 5% 16; 3% 14; 3% 136; 27% 269; 53% Kylsystem Elvärme Belysning Ventilation Avfukting Övrigt Energisystem MWh/säsong % Kylsystem % Elvärme % Belysning 14 3% Ventilation 44 9% Avfukting 16 3% Övrigt 25 5% Totalt % Stoppsladd

39 Alfta ishall Kylsystemet är av äldre dato och bitvis i behov av modernisering. Sannolikt finns två huvudspår; uppgradera styrsystemet eller byt hela kylsystemet! I Alfta har moderniseringar/kompletteringar gjorts så att byta hela systemet vore sannolikt väl drastiskt. Värmepump för värmeåtervinning Styrning av kylsystemet och kondensorfläktarna Låt analysera kompressorernas verkningsgrad! En automatisk reglering av luftkyld kondensor och VåV-kondensorn vore önskvärd det skulle kunna optimera återvunnen värme och temperaturnivån på det som ska avges till omgivningen. Pumpen har kapacitetsreglering (frekvensomformare) vilket är bra. Den dag då pumpen behöver bytas bör en ca hälften så stor väljas. Den kommer att arbeta med en bättre verkningsgrad Stoppsladd

40 Sammanställning & reflektioner Stoppsladd

41 Läggvatten 30 Läggvattentemperatur (C ) >60 Vattentemperaturen i ismaskin sjunker med ca 2 C per timme! Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

42 Ventilation Ventilation 100% - 24/7 VåV i mån av tillgänglighet El-batteri back-up 105 kw (använde 22kW i snitt uppmätt!) Temperatur - konstant börvärde i hallen på 11 C Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

43 Ventilation 11 kw fläktmotor 24/7 100% hela tiden 60 MWh 80% (flödet) kl MWh 50% (flödet) under 90% av tiden 20 MWh Avfuktning integrerat i ventilationen! Minska varvtal/flöde och temperatur! Natt/dag Träning Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

44 Ventilation Ventilation utblås >3 m från skyddsglaset Varm luft träffar isen spökis Dålig is och ökad energianvändning! Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

45 Ventilation Blås bara in luft där det behövs! Separera ventilation och avfuktning! Stäng av ventilation när den inte behövs! Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

46 Ventilation Exempel på hur luft kan/borde tillföras i en ishall Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

47 Ventilation filter (service) Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

48 Frekvensstyr motorer (pumpar) Stoppsladd! 59% KB-pumpar icke reglerade 72% KM-pumpar icke reglerade Besparingen i direkt energi är ca 49% (40-55 MWh per säsong) Återbetalningstid: år (investering: tkr) Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

49 Temporära elvärmare Elvärmare 9 kw 50% av drifttiden ca 20 MWh Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

50 Eltjuvar Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

51 Belysning Belysningseffekt max: 18 kw (697 Lux) Regleras ej av praktiska skäl Tänd ca 15.5 timmar per dygn Ca 62 MWh per säsong (uppskattning) 246 kwh/dygn Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

52 Belysning Belysningseffekt max: 30 kw (1100 Lux) Tänd ca 11 timmar per dygn Reglerbar i 3 steg + underhåll (släcker 2 av 3 armaturer) Ca 49 MWh per säsong (uppmätt) 212 kwh/dygn Notera aluminiumduken! Jörgen Rogstam, Stoppsladd - Växjö

53 Reflektioner/Iakttagelser Generellt sett dålig uppföljning av energianvändningen Man mäter inte/man kan inte mäta i de fall man mäter oklart hur data används, ingen återmatning! Går inte att särskilja ishallens energianvändning från övrig idrottslig verksamhet Pumpar & kompressorer som inte är reglerade Avsaknad av rutiner (skriftliga) Underhåll maskiner, isvård, Dåliga vanor/beteende/intresse hos driftspersonalen/utövare Driftspersonalens kunskap organisatoriska hinder man har/får inte tillträde till maskinrummet Stoppsladd

54 Reflektioner/Iakttagelser Avfuktare och ventilationsanläggningar som går kontinuerligt Felriktade utblås Tidstyrning och/eller sektionering Ventilation & Värme. Smältgropen isskrapet smälts med varmvatten som genererats med dyr el! Bristande styrsystem Läckage i byggnaden dvs hallen/byggnaden ej ljustät Stoppsladd

55 Slutligen Informera, utbilda och motivera berörd personal Intresse och uppföljning det gör skillnad! Använd bästa befintliga teknik i ishallar! Varje ishall borde ha en energiansvarig person Anläggningar som använder mer än t ex 400 MWh/år borde ha en person med ansvar för energianvändning Påstående: 20% energi går i de flesta fall att spara med nära 0 kr investering 40% energi kan sparas med god lönsamhet Stoppsladd

56 Tack för uppmärksamheten!.snart i en ishall nära dig!! Stoppsladd