Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket

Transkript

1 Totalmetodiken Kortrapport av Etapp 1 Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Gamla Byn AB Ramböll Sverige AB april 2014 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår: Area: Verksamhet: m² Atemp Skola Fastigheten Åvestadalskolan, Krylbo 6:20, är belägen i Krylbo, Avesta Kommun. Högstadiet är byggt 1969 och är uppdelad i 5 sammanbyggda byggnadsdelar, C, D, E, F och H. Byggnaderna är i två eller tre plan över mark med hel eller halv (outgrävd) källare alternativt souterräng, förutom hus F som är byggd senare och är i enkelplan byggd på platta. Byggnaden är m2 stor varav m2 Atemp. På skolan går och arbetar drygt 200 elever och lärare. Hus C, D och delvis hus E inrymmer lektionssalar. Hus E inrymmer också kontor och personalrum. Hus F inrymmer aula. Hus H inrymmer tekniksal. Matsal med skolkök samt idrottssal med omklädningsrum ligger i intilliggande byggnader och delas med låg- och mellanstadium. Dessa ligger inte inom ramen för denna studie. Skolans verksamhetstider är måndag-fredag Viss personal, t ex städ och vaktmästare, börjar/slutar tidigare/senare. Skollov i form av höst-, jul-, sport-, påsk- och sommarlov samt ledigt röda dagar. Totalt antal dagar med verksamhet är ca 200 dagar per år. Byggnaden har egen mätning på fjärrvärmen. Elmätningen mäts gemensamt med F-6 och saknar undermätning. Elförbrukningen är antagen vara procentuell mot ytan för de olika lokalerna. 1 (6)

2 Inneklimat Termiskt klimat Vintertid ska temperaturen ej stadigvarande understiga 20 C. Ljus Myndighetskrav Luftkvalitet Koldioxidkoncentrationen ska ej varaktigt överstiga ppm vid normal användning av rum. Ljud Ljudklass C Upplevt inomhusklimat Tillfrågad vaktmästare för skolan kan inte påminna sig om några återkommande klagomål på inomhusklimatet brukar inkomma förutom gällande souterrängplanet hus D som inrymmer hemkunskapssal. Där klagar man på att det är kallt och drar från fönstren. Draget från fönstren kan sannolikt förklaras med att kall luft sugs in genom otätheter i fönstren för att motverka det undertryck som bildas när spisfläktarna går. Fastighetens status före åtgärder Byggnadsskal Byggnaden är uppförd enligt 1969 års gällande normer och krav. Klimatskalet är i stort sett i originalutförande. Stommen är i betong och lättbetong och fasaden är i tegel med putsade partier emellan fönstren. Vid den termografering som gjordes i utredningen kunde det konstateras att klimatskalet är intakt. Sockeln utgör dock en köldbrygga. Fönstren är tvåglas i träkarm. Dessa, speciellt entrépartierna, läcker mycket energi. Taken är platta och plåtbeklädda och tilläggsisolerade med lössprutad mineralull På Hus C och D återfinns två fläktrum vardera för separata till och frånluftsaggregat. En liten del av hus E har renoverats på senare år, bland annat fönsterbyten. Vid simulering av byggnaden varnade programmet för kondensutfällning i en skarv mellan byggnad H och en förbindelsegång. Problem vid fukt i denna punkt bekräftades vid termograferingen. Värmesystem Byggnaderna värms via ett vattenburet fjärrvärme- system. Systemet är original sedan huset byggdes Systemtemperaturen är 80/60 C vid EUT. Undercentralen finns i källaren hus E. Undercentralen är föråldrad och all utrustning kommer att bytas som en del i det löpande underhållet under det närmsta året. Sekundärt värms lokalerna med fönsterapparater och även i viss omfattning radiatorer. Aulan, belägen i hus F, har luftburen värme. Ventilationssystem Fastigheterna ventileras med separata till- och frånluftssystem utom tekniksalen i hus H som fått ett nytt FTXaggregat. Ett fåtal av aggregaten har kompletterats med vätskeburen värmeåtervinning under senare år, värmeåtervinningen på dessa är ungefär 50%. Övrig ventilation saknar återvinning. Tilluftsaggregaten har vätskeburna eftervärmningsbatterier och tilluftstemperaturen är 18 C. Komfortkylsystem Det finns ingen komfortkyla installerad idag. Belysning Belysningen i entréer och uppehållsrum samt utomhus styrs via tidur. Belysning i klassrum och på toaletter styrs manuellt. I varje klassrum sitter i snitt 12 stycken armaturer med två stycken halogenlysrör á 36 W i varje 2 (6)

3 plus 56W i tavelbelysning. Total belysningseffekt per klassrum ca 920 W. Viss variation förekommer. I simuleringsmodellen har ett snitt per kvadratmeter använts. I övrigt har normvärden för den här typen av lokaler använts och kalibrerats med hjälp av energistatistiken. Utomhusbelysningen som hör till fastigheten är begränsad till fem stycken lampor á 60 W vid entréerna och beräknas göra försumbar skillnad på årsenergiförbrukningen. (Dessa lampor är bytta till mer energisnåla alternativ vid rapportens uppdaterande) Utrustning Förutom undercentral för fjärrvärme och luftbehandlingsaggregat finns också en hiss i fastigheten. Ett antal motorvärmarplatser finns också, men dessa delas med F-6 och har därför inte beaktats i denna studie. Styr- och övervakningssystem Fastighetens ventilation, undantaget aulan i Hus F, styrs generellt via tidur och går mellan vardagar. Vissa aggregat kan ha något förskjuten drift men drifttiden är ungefär den samma. Aulans ventilation styrs via närvaro i salen. Fastighetens värmesystem styrs via börvärdeskurva baserad på utetemperatur. Framledningen vid EUT är 80 C. Belysningen i entréer och uppehållsrum samt utomhus styrs via tidur. Belysning i klassrum och på toaletter styrs manuellt. Generellt är styren i fastigheten föråldrad och man planerar att byta ut den eftersom. Energianvändning före åtgärder Specifik energianvändning före åtgärder 211,7 kwh/m2,år Varav Värmeenergi Elenergi (fastighetsel och hyresgästel) 162,4 kwh/m2,år 37,1 kwh/m2,år Identifierade åtgärder Justerat tidur för ventilationen I dagsläget går ventilationen konstant vardagar 05-22, även lov. En justering av tiduren så att ventilationen inte går under de lov som ligger fasta för varje år (höst, sport- och sommarlov samt stora delar av jullovet) är en billig besparingsåtgärd. Nya luftbehandlingsaggregat Nya ventilationsaggregat med 80% värmeåtervinning installeras och ansluts till befintliga kanaler. Helt ny ventilation för hela skolan. All ventilation för hela skolan projekteras om och ny till- och frånluft installeras. Befintliga kanaler i stråk och schakt återanvänds i den mån det är rimligt. Detta möjliggör VAV-styrning för att ytterligare sänka energiförlusterna från ventilationen. Villkor för denna åtgärd är att även värmesystemet åtgärdas då stora delar av byggnaden försörjs med värme via fönsterapparater. Nytt värmesystem Befintliga fönsterapparater ersätts med radiatorer. Alla radiatortemostatventiler ersätts med nya. Systemtemperaturen sänks från 80/60 C till 60/40 C vilket medför sänkta distributionsförluster. Detta kan dock endast om hela ventilationen åtgärdas. 3 (6)

4 Nya fönster De gamla fönstren ersätts med nya energifönster med u-värde 0,95 W/m2,K. Detta tillsammans med en balanserad ventilation bör också få bukt med dragproblemet i hemkunskapen. Tilläggsisolering av fasad Befintlig tegelfasad tilläggsisoleras utvändigt med 100 mm styv minerallull som sedan återställs med tegel alternativt putsas. 4 (6)

5 Sammanställning av åtgärder i åtgärdspaketet Åtgärd Investering Besparing Energibesparing [kr] [kr] [kwh/m 2,år] 1 Justerat tidur för ventilationen ,7 2 Nya luftbehandlingsaggregat ,7 3 Ny ventilation med VAV ,8 4 Nytt värmesystem Tilläggsisolering av fasad Nya fönster ,9 5 (6)

6 Resultat Fastighetsägaren Gamla Byn har en högt satt kalkylränta, 9%, vilket har gjort det svårt att motivera rena energisparåtgärder. Dock är många av de tekniska försörjningssystemen och klimatskalet gammalt, vilket har givit oss möjlighet att få lite draghjälp av det löpande underhållet. Justeringen av tiduren samt nya ventilationsaggregat med värmeåtervinning faller inom ramarna för Gamla Byns lönsamhetskrav. Detta paket, justerade tidur för ventilationen och nya ventilationsaggregat, skulle ge en årlig värmeenergibesparing av 457 MWh/år, vilket motsvara ca 34% av det totala årsenergibehovet (värme och el) vilket är mycket bra. Den ekonomiska besparingen skulle bli kr/år. Investeringen för de två åtgärderna skulle totalt bli ca 4 miljoner kronor, vara 2,8 miljoner skulle räknas som energibesparande åtgärder. Även en helt ny ventilationslösning med VAV ligger inte så långt utanför lönsamhetskraven och skulle kunna genomföras som en etapp två tillsammans med ny värmeförsörjning i ett senare skede. Detta skulle ge en besparing som skulle sänka byggnadens årsenergi med ytterligare 21% mot dagsläget. I reda pengar skull det betyga ca kr/ år. Investeringen skulle vara cirka kr, vara kr skulle räknas som energibesparande åtgärder. Det är en väldigt hög kalkylränta jämfört med t ex BELOKs rekommenderade internränta av 5%. Med BELOKs rekommenderade internränta skulle också fönsterbytet vara motiverat. Skulle även fönsterbytet genomföras skulle byggnadens energibehov minska med ytterligare 12% och vara nere på cirka en tredjedel av hur mycket energi byggnaderna förbrukar idag. Att byta fönster skulle ge en årlig besparing av kr och investeringen skulle kosta cirka kr vara kr skulle räknas som besparande åtgärder. 6 (6)