Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 april 2015

Transkript

1 Fastighet: Marievik 25 Fastighetsägare: AMF Fastigheter Konsulter: WSP Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår: 1995 Area: m² Atemp Verksamhet: Kontor Fastigheten Marievik 25 stod klar 1995 och är belägen i Liljeholmen i Stockholm. Fastigheten består till största delen av kontorsytor där lokalerna till stor del är utförda med kontorsrum. Det finns en restaurang i entréplan samt ett mindre garage i källarplan. Det är verksamhet I byggnaden vardagar kl Det är totalt åtta hyresgäster i fastigheten. Inneklimat I Generellt har man haft få klagomål på inomhusklimatet. Till viss del har det varit kallt i vissa lokaler där man identifierat problem med att det sätter igen vid radiatorer vilket man löpande har åtgärdat. Även luftflöden har injusterats och anpassats efter behov. Samtliga system i den senaste OVK-besiktningen var godkända. Fastighetens status före åtgärder I Byggnadsskal Befintlig dokumentation och konstruktionsritningar har använts för beskrivning av byggnadsskalets utförande. Byggnaden är grundlagd på pålar ner till berg. Källaren är utförd i platsgjuten betong och däröver prefabricerat. Prefabstommen är utförd med betongpelare, håldäcksbjälklag med upplag på stålpelare och bärande yttervägg. Fasaden är utförd av slipad cementmosaik och består delvis av fasadglaspartier. Yttertaket är ett platt tak utförd med styrolitisolering 200 mm, ytskikt av papp och belagt med grus. Delvis har man haft problem med läckage genom taket och har budgeterat för lagning av tak. Fönster är i huvudsak av typen 2-glas med isolerruta och mellanliggande persienner. 1 (5)

2 Värmesystem Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 april 2015 Fastigheten är ansluten till fjärrvärmenätet och fjärrvärmecentralen är belägen i källarplan. I fjärrvärmecentralen produceras via en värmeväxlare värme till ventilations-, radiator-, golvvärme- och markvärmekrets samt en värmeväxlare för produktion av tappvarmvatten. Byggnaden värms i huvudsak via radiatorer och konvektorer (VS2) på kontorsplan och garaget värms via en luftvärmare. På sekundärsidan finns en värmeväxlare till ett golvvärmesystem (VS3) som betjänar delar av källarplan och entréplan samt en värmeväxlare till markvärmeslingor (VS4) som betjänar garageramp och entré. Ventilationssystem Byggnaden ventileras i huvudsak via två större luftbehandlingsaggregat (LB01 och LB02) utförda med korsströmsvärmeväxlare, värme- och kylbatteri. Aggregaten installerades 1995 och är belägna på plan 7. Fläktarna är tryckstyrda och i mindre omfattning är luftflöden behovsstyrda via CO2-givare i konferensrum. Tilluft tillförs i huvudsak via tilluftsdon och i ombyggda delar via tilluftsbafflar. Omklädningsrum i källarplan ventileras via ett mindre aggregat, LB03. En ny OVK-besiktning skall göras under Förutom dessa finns det ett antal mindre frånluftsfläktar (ca 50 l/s) som betjänar förråd, hisschakt, soprum etc. samt fläktar till låg- och högspänningsställverk som startar via temperaturgivare. Komfortkylsystem Fastigheten är ansluten till fjärrkylanätet (anslöts ca 2002), fjärrkylcentralen är belägen i källarplan. Kylsystemet var från början utförd för kylning via sjökyla med en kylmaskin som spets och återvinning till värmesystemet. Luftbehandlingsaggregat LB01 och LB02 är utförda med kylbatterier (KB1-system) och på planen är det i huvudsak passiva kylbafflar, vid ombyggnader har aktiva kylbafflar installerats (KB2-system). En stor mängd av fastighetens fjärrkylanvändning går till processkylning i serverrum och för borttransport av kondensorvärme från kökets kylmaskiner. Belysning Fastighetens belysning består av belysningsarmaturer i källarplan, garage, trapphus, teknikrum samt utvändig belysning. Belysningskällor är i huvudsak T8-lysrör och kompaktlysrör. Belysningen styrs i huvudsak via ett antal tidkanaler inställda på vardagar kl 07-18, övrig tid via tryckknapp. Utvändig belysning består av några belysningsstolpar samt fasadbelysning, dessa styrs via tidkanal och ljusrelä. Styr- och övervakningssystem Fastigheten är utförd med en datoriserad styr- och regleranläggning med DHC i fastighetsskötarrum och med möjlighet till fjärrinloggning. Det finns ett apparatskåp i värme-/kylcentral och ett apparatskåp i fläktrummet. Styrsystemet är av typ Honeywell PSR2000. För kontorsytor är installerad en konventionell reglerutrustning för reglering av värme och kyla i sekvens med regulator inställd med dödzon 1 C. 2 (5)

3 Energianvändning före åtgärder I Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 april 2015 Värmeenergi Fastighetsel Komfortkyla Specifik energianvändning före åtgärder 55 kwh/m², år 21 kwh/m², år 22 kwh/m², år 98 kwh/m², år Verksamhetsenergi Hyresgästel Markvärme (fjärrvärme) Processkyla 69 kwh/m², år 5 kwh/m², år 31 kwh/m², år Total energianvändning före åtgärder Fastighetens totala energianvändning (normalårskorrigerad) under år Identifierade åtgärder I Föreslagna åtgärder beskrivs kortfattat nedan. 203 kwh/m², år Åtgärd 1 Styrsystem AMF har planer på att installera Kabonas styrsystem Ecopilot i fastigheten på samma sätt som man gjort på ett flertal fastigheter. Istället för traditionell styrning via utomhusgivare tar Ecopilot hänsyn till byggnadens värmetröghet och lokala väderprognoser med hjälp av trådlösa rumsgivare installerade i fastigheten för styrning av värme-, kyl- och luftbehandlingssystem. De besparingar som görs beror till stor del av utnyttjande av byggnadens värmetröghet med inställning av balanstemperatur, tidskonstant och tillåtna rumstemperaturvariationer. Besparingar kommer även av minskad samtidig värmning och kylning samt väderprognosstyrning. Förutom detta kan enkla besparingar uppnås genom att installera tidkanal på cirkulationspump på KB2-systemet (kylbaffelsystem), cirkulationspumpen går idag dygnet runt vilket medför att komfortkyla tillförs utanför kontorstid. Åtgärden har beräknats minska fjärrvärmeanvändningen med 12 %, komfortkylanvändningen med 18 % (enbart med styrning av KB2-pump via tidkanal bedöms en relativt stor andel av antagen besparing uppnås) och elanvändningen med 5 %. Åtgärd 2 Luftbehandlingssystem Byggnaden ventileras i huvudsak via två större luftbehandlingsaggregat (LB01 och LB02) utförda med korsströmsvärmeväxlare med en relativt låg återvinningsgrad, knappt 50 %. En stor andel av tillförd fjärrvärmeeffekt dagtid går till att värma tilluft i luftbehandlingsaggregaten vilket också leder till stora effektavgifter. Fastighetens klimatskal är relativt bra vilket innebär att för att uppnå en större påverkan på fjärrvärmeanvändningen krävs en minskning av förluster via ventilationen. Åtgärd: Ersätt luftbehandlingsaggregat LB01 och LB02 med nya aggregat av typen seriekopplade korsströms plattvärmeväxlare med återvinningsgrad 85 % och SFP-tal 1,7 kw/m3/s. Luftbehandlingsaggregaten LB01 och LB02 installerades 1995 och är således 20 år vilket innebär att teknisk livslängd närapå är uppnådd. Underhållskostnader är avräknade med 20 % från investeringskostnaden då renovering av luftbehandlingsaggregaten ändock kommer att behövas i form av utbyte av motorer, frekvensomformare, styr etc. Åtgärd 3 Borrhålslager Fastigheten har en låg energianvändning och ett klimatskal som i dagsläget inte har något underhållsbehov, för att uppnå ett mål av 50 % energibesparing är utförande av ett borrhålslager en viktig åtgärd för att med ekonomisk lönsamhet uppnå detta mål. Fjärrkylanvändningen i fastigheten är relativt hög (52 kwh/m2) mycket beroende på processkylning till serverrum. Ur denna aspekt lämpar sig fastigheten mycket väl för utförande av ett borrhålslager med en bra balans mellan värme- och kylbehov. 3 (5)

4 Vid genomförande av åtgärd 2 (utbyte av luftbehandlingsaggregat förutsätts, annars krävs ytterligare borrhål) beräknas värmeeffektbehovet till 300 kw och med effekttäckning 60 % ger detta att ca 12 borrhål á 300 m krävs för att täcka behovet vilket ger % energitäckning. Anläggningen utförs med värmepump, varma dagar sommartid krävs kylmaskin som spets för att täcka hela kyleffektbehovet. Mellan Marievik 24 och Marievik 25 finns det ytor att borra på som tillhör en samfällighet, bl.a. en mindre park med tillräcklig yta för placering av borrhål. Vidare utredning krävs gällande placering av borrhål med avseende på tillstånd att borra på yta som tillhör samfällighet, övriga ledningar i mark och ev. risk för påverkan på byggnader vid borrning. Åtgärd 4 Solceller Priset på solceller har sjunkit kraftigt och blivit alltmer konkurrenskraftigt de senaste åren. Sedan 1 februari 2013 kan 35 % av en solcellsinvestering täckas av statligt bidrag som ansöks hos Länsstyrelsen. Installera 150 kvm solceller på taket för produktion av el till fastigheten. För högsta energiutbyte installeras modulerna vid graders lutning mot söder. Det årliga utbytet från solceller beräknas till 150 kwh/m2 aktiv yta och år. 150 kvm solceller har en produktionskapacitet av ca 20 kw el vilket kan jämföras med fastighetens baslast på ca 80 kw. Solcellerna beräknas leverera 22 MWh/år. Sammanställning av åtgärder i åtgärdspaketet Åtgärd Investeringskostnad kkr Kostnadsbesparing kkr/år Energibesparing MWh/år 1 Styrsystem Utbyte LB01, LB Borrhålslager Solceller Summa (5)

5 Resultat Fastigheten har en låg energianvändning och det finns idag inget underhållsbehov på klimatskalet och av denna anledning finns i dagsläget inga lönsamma åtgärder att genomföra på klimatskalet. Fastighetens system är också relativt väl optimerade och detta innebär att investeringar i åtgärder med längre återbetalningstider i huvudsak av typen installationsåtgärder krävs för att minska fastighetens energianvändning. En av de åtgärder som ger störst påverkan på energianvändningen är att reducera ventilationsförlusterna genom utbyte av befintliga aggregat till nya aggregat med effektivare värmeåtervinning ur frånluften. Fjärrkylanvändningen i fastigheten relativt hög mycket beroende på processkylning till serverrum. Ur denna aspekt lämpar sig fastigheten mycket väl för utförande av ett borrhålslager med en bra balans mellan värmeoch kylbehov. Åtgärden ger stora energibesparingar, dock krävs vidare utredning med avseende på placering av borrhål på en samfällighet mellan fastigheterna Marievik 24 och 25. För övrigt föreslå att komplettera befintligt styrsystem med termodynamisk styrning av värme-, kyl och ventilationssystem för bättre nyttjande av byggnadens termiska lagringskapacitet. Vid genomförande av föreslagna åtgärder beräknas en minskning av total energianvändning med 49 % i jämförelse med basår 2014 och internräntan för åtgärdspaketet beräknas till 14 % med en investering på 5,9 mkr och en minskad driftskostnad med 804 tkr/år. 5 (5)