Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall.

Transkript

1 Unr: Uppdragsnamn: Handläggare Lindborg Ola Tel Mobil Fax Datum Utredning Höörs ishall Vår referens Utredning Höörs ishall. Bakgrund Denna utredning syftar till att ge underlag för att användas vid beslut rörande Höörs ishall. Den beskriver de tekniska installationernas status, visar på förutsägbara framtida kostnader samt möjligheter till att energieffektivisera och förbättra funktion. Beträffande byggnaden granskas denna bara som teknisk funktion alltså inte byggnads tekniskt. Hallens med installationer. Byggnaden Ishallen är från 1974 och är ca 70m lång 37m bred och 6m hög. I hallens östra kortända finns omklädnings rum i bottenvåningen och klubblokaler i andra planet. I anslutning till hallens sydöstra hörn finns teknikutrymme för kylanläggningen och garage. Omklädnings delen är hårt slitet liksom portar och dörrar. Det finns stora glipor förutom vid dörrarna även i hallens hörnor i anslutning till taket. Omklädningsrum och klubblokaler värms via vattenburen elvärme. Viss värme tillförs hallen via ett ventilationsaggregat vilket är placerat i anslutning läktaren. Under 2008 är det installerat avfuktningsaggregat i hallen. Kylanläggningen Kylanläggningen är en delvis indirekt system med ammoniak som köldmedium. Förångaren är en flödande tubpanna fabrikat Gram. Kompressorerna är två kolvkompressorer typ Gram I04. Kompressorernas toppkylning kyls med stadsvatten som tidigare använts som spolvatten till isen. Denna återvinning av vatten var ur funktion vid vårt besök. Kondensorerna 3 st luftkylda för direkt kondensering. Återvinningskondensor i serie med luftkylda kondensorerna. ÅF-Infrastruktur AB Stensjögatan 3, Malmö. Telefon Fax Org nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

2 2 (5) Köldbärarkretsen är CaCL2 och pumpas av två köldbärarpumpar typ normpumpar fabrikat Allweiler NT /180 U#D W18 med 18,5 kw elmotor. Ispisten är betongplatta med plastslinga. Rörkulvert och fördelningsrör är i stål isolerad med cellgummi. Köldbärarsystemet är utrustat med öppet rostfritt expansionskärl. Utrustningen styrs manuellt via strömbrytare. Utrustningen är genomgående från 1974 med undantag av någon motor som är utbytt. Mätvärde. från den Driftsvärde från drift med en kompressor i full drift. Kondensering 32 C Förångning -9 C Oljetryck 3 bar. Köldbärare temp fram -7 C Ute temperatur +3 C Hall temp +6 C Energiförbrukning Hallens energiförbrukning under 2006 och 2008 Månad Dagar Summa el Energi förbrukning Höörs ishall Förbrukning per dag Summa el kwh År 2006 kwh/dag År2006 Förbrukning per dag kwh År 2008 kwh/dag 2008 Förändring från 2006 till 2008 % Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augosti September Oktober November December Medel för säsong Medel för säsong % Ökning

3 3 (5) Analys. Det är två generella områden som överskuggar all annan detalj analys. De tekniska installationernas ålder och ishallens dramatiskt ändrade energi förbrukning. Kylanläggningen ålder är imponerande. Den här typen av industriell kylmaskiner kan man förvänta sig en livslängd på ca 20 år. Denna anläggning är 34 år. Detta innebär att man måste lägga upp en strategi för framtiden där man planerat in byte av utrustningen. Det innebär också att de investeringar som görs riskerar att bli bortkastade när väl utrustningen byts. Det finns delar i anläggningen som ej är besiktningsbara under drift och som snabbt kan göra anläggningen obrukbar. Detta är exempelvis korrosionskader på kylanläggningens förångare eller köldbärare kulverten till ispisten. Den dramatiskt ändrade energi förbrukningen måste analyseras närmare. Förbrukningen 2006 är i den storleksordning man ofta har i en ouppvärmd ishall års förbrukning är mycket för hög. En energimässigt väl fingerande ishall av denna typen bör förbruka under 1000kWh per dygn. Orsaken kan vara ett fel på kylmaskinerna eller en förändrad drift eller nya laster så som värme i de provisoriska bodarna. För att ge en struktur i ett energispararbete i en ishall måste man följa en grundstrategi. 1. Åtgärder som minskar hallens kyl, värme och avfuktnings behov. 2. Åtgärder som gör utrustningen mer effektiv. 3. Energi som kan återvinnas. Åtgärder som minskar hallens kyl, värme och avfuktnings behov Den ofrivilliga ventilationen av hallen skapar både kylbehov och avfuktningsbehov. Samtliga dörrar och portar är hårt slitna med glipor och bör bytas. Vidare bör de förses med luftsluss alternativt med luftridå. Hallen bär rent generellt ses över, det förekommer läckage på flera ställen. Isytans kylbehov kan minskas genom att skapa en stillastående luftkudde över isen. Sargen är i dag utrustad med glas på alla sidor utom vid spelarbåsen. Genom att montera en liten vägg mellan yttervägg och sarg i spelarbåsets båda ändar bildas en sådan luftkudde upp till sargglasens ovankant. Isytan fungerar som en stor värmeväxlare genom att ändra is temperaturen ändras kylbehovet. Dessutom kan rätt isegenskaper fås till de olika aktiviteterna på isen. Uppvärmningen av ishallen är felkonstruerad den tar inte hänsyn till att varm luft är lättare än kall. Det är i praktiken inte möjligt att värma

4 4 (5) läktarna som är i nivå med isen genom luftvärme. I dag värms luften upp under taket. Vi föreslår att värme och ventilationssystemet för hallen byggs om. 1. Befintlig ventilationsaggregat används enbart i samband med evenemang med mycket publik. 2. Är det ett önskemål att ha varma läktarplatser bör dessa utrustas med golvvärmeslingor. 3. En ny hallvärmare installeras och dimensioneras för uppvärmning med lågtempererad värmebärare. Den instaleras så att deplacerande värme uppnås. Värmaren värmer hallen enbart till +8 till 10 C. Översyn av uppvärmningen av tillfälliga lokale (bodar). Installation av Luft-luft värmepump. Åtgärder som gör kylanläggningen mer effektiv. De åtgärder som görs på befintlig kylanläggning måste vara av den typen att återbetalningstiden är månade inte år. Installation av ett enkelt styrsystem som möjliggör automatisk drift typ drifts termostat. Utrustningen skall möjligöra drift vid två temperaturnivåer. Normal drift och natt drift med tidur för automatisk växling. Styrning av köldbärarpumpen så att när det inte finns något kylbehov stoppas pumpen. Omjustering av anläggningens drift till drift med låg kondensering. Driften är justerad för att möjligöra återvinning via värmebärare. Eftersom uppvärmningen i praktiken är obefintlig är det onödigt att kompressorerna arbetar vid hög kondensering och därmed högre energi förbrukning. Avfuktnings aggregatet bör stoppas helt när det inte föreliger något avfuktningsbehov. Energi som kan återvinnas. Det finns stora möjligheter till återvinning i en ishall. Alla kringutrymmen och varmvatten beredning kan normalt klaras med återvunnen värme. En ombyggnad och investering i denna typ av utrustning bör ske i anslutning till byte av kylanläggning. De förslag som lämnas här är därför sådana som kräver liten insats. Den befintliga återvinningen av värme från toppkylningen bör sättas i funktion snarast. Utrustningen bör kompletteras med en termostatisk vattenventil så att rätt vattentemperatur kan garanteras.

5 5 (5) Åtgärder, kostnad, besparingspotential, Här nedan listas åtgärder som kortsiktigt kan minska hallens energiförbrukning. Åtgärd kort sikt Kostnad Besparing % Täta hallen kr 5% Sarg komplettering kr 3% Drifttermostat, pumpstyrning kr 40% Låg kondenserings drift kr 2% Stopp avfuktnings aggregat kr 1% Luft luft värmepumpar bodar kr 5% Termostatisk vattenventil kr 3 m 3 vatten /dag Åtgärd medellång sikt Kostnad Besparing % Luftsluss / luftridå kr 5% Byte av dörrar och portar kr 8% Golvvärme i läktare kr konfort Ur säkerhet synpunkt bör även befintlig rörkulvert täckning bytas ut. Kostnad ca kr. På längre sikt måste man räkna med utbyte av kylutrustningen och i samband med detta installation av effektivåtervinning. En kylanläggning av denna typ kostar Ca 3,5 miljoner. Man kan även förutse ett behov av renovering av omklädning och klubblokaler. Vid en sådan renovering bör återvinningen av värme från kylanläggningen ingå som en naturlig del. Slutsats. Med en måttlig investering kan energiförbrukningen fås ned till 2006 års nivå. Inom en väldigt snar framtid kommer det att behövas en investering i ny kylanläggning. I samband med detta skall återvinningen från anläggningen ses över vilket innebär att energiförbrukningen för hallen bör komma under 1000 kwh per dygn. ÅF-INFRASTRUKTUR AB Malmö VVS Lindborg Ola