Utvecklingsområdet Funbo

Transkript

1 Utvecklingsområdet Funbo Sammanställd utredning gällande energianvändning och transporter Uppsala kommun Sofia Stadler

2 Innehåll 1. Sammanfattning Områdesbeskrivning Resurser och energi Energistrategi Värmeproduktion - Närvärme Elproduktion Solceller Referensscenario Scenario 1 Solcellsanläggningar på fastigheter Scenario 2 Solcellsanläggningar på fastigheter i kombination med solcellspark Scenario 3 Solcellsanläggningar på fastigheter i kombination med solcellspark för att uppnå klimatneutralitet Sammanställning och diskussion Hållbara byggnader Byggnadernas energianvändning Material och dess miljöpåverkan Transporter och resande Rese- och transportstudie Bilanvändning Koldioxidutsläpp i samband med transporter Referensscenario Scenario 1 Spårbunden kollektivtrafik Scenario 2 Elbilar Scenario 3 - Samåkning Scenario 4 Samåkning och elbilpool Scenario 5 Spårbunden kollektivtrafik, samåkning och elbilpool Sammanställning och diskussion Analys Slutsats Referenser... 31

3 1. Sammanfattning Den här rapporten utreder energi- och hållbarhetsfrågor för utvecklingsområdet i Funbo. Med kategorier från BREAM Community-certifieringen som utgångspunkt sker beräkningar och analyser rörande resurser och energi samt transporter och resande. Stort fokus ligger på koldioxidutsläpp från energianvändning i fastigheter och från transporter. Gällande koldioxidutsläpp från energianvändning i fastigheter utreds inte utsläppen från produktionen av energiproducenten (till exempel byggnation av ett kraftverk), utan enbart koldioxidutsläppen från själva energiproduktionen undersöks. För transporter beräknas inte livscykeln för transportmedlet utan fokus ligger på koldioxidutsläppen vid användning av transportmedlet. Endast transporter inom kommunen tas i beaktning, övriga inrikes- och utrikesresor är inte medräknade. En energistrategi för Funbo har lagts upp, där områdets specifika energianvändning ska tillgodoses med värme producerad från ett pelletseldat närvärmeverk och där delar av hushålls- och verksamhetselen ska förses med el producerad från solcellsanläggningar. Tre olika scenarier har satts upp och jämförts med ett referensscenario, i vilket fastigheterna byggdes för BBRs krav på eluppvärmda fastigheter med den specifika energianvändningen 55 kwh/m 2 A temp och år. Fastigheterna var eluppvärmda med el från den nordiska elmixen och användningen av hushålls- och verksamhetsel baserades på värden från Sveby och Statens energimyndighet. Den totala klimatpåverkan i referensfallet blev ton koldioxidekvivalenter per år. I resterande scenarier byggdes fastigheterna för en specifik energianvändning om 65 kwh/m 2 A temp och år som tillgodosågs med värme från ett närvärmeverk eldat på pellets. Användningen av hushålls- och verksamhetsel baserades på värden från Sveby och Statens energimyndighet. För alla tre scenarier hade varje fastighet ett minimikrav av installerad effekt från solcellsanläggningar. Minimikravet för bostäderna var 1, 2 eller 3 kw för varje enbostadshus och 0,25, 0,5 eller 0,75 kw för varje lägenhet. För de offentliga byggnaderna var kravet att de skulle vara självförsörjande av verksamhetsel. Detta var grunden som gällde för scenario ett. I scenario två installerades en solcellspark som komplement till fastigheternas solcellsanläggningar, med den kapacitet som gjorde att området blev självförsörjande av hushållsel. I scenario tre var kapaciteten för solcellsparken dimensionerad för att kompensera för utsläppen från närvärmeverket, så att områdets energianvändning skulle vara klimatneutral. Koldioxidutsläppen från energianvändningen i scenario ett sänktes till 439 ton per år, 333 ton per år respektive 227 ton per år för de tre olika fallen. Klimatpåverkan från de olika fallen av scenario ett blev således 34 %, 24 % respektive 16 % av referensfallet. För scenario två stod den specifika energianvändningen för allt koldioxidutsläpp och detta blev 82 ton CO 2 e per år, vilket motsvarar 6 % av referensfallet. För scenario tre var energianvändningen helt klimatneutral. För alla tre scenarier gick projektet i vinst med ett ensiffrigt miljonbelopp, varierande mellan 3,3 miljoner och 7,0 miljoner. Mest lönsamma var solcellsanläggningarna på de offentliga byggnaderna eftersom de kunde använda en maximal andel av sin egenproducerade el och dessutom var berättigade för elcertifikat, vilket gjorde att de fick mer betalt för överskottslen 1

4 än vad bostäderna fick. Efter de offentliga byggnaderna var produktionen på bostäderna utan kombination med solcellspark mest lönsamt, vilket gjorde att fall tre av scenario 1 gav allra högst avkastning. Av samma anledning som för de offentliga byggnaderna ger fall 1 störst avkastning i scenario 2 och 3, i och med att solcellsparken kan sälja överskottselen till ett högre pris än vad bostäderna kan. Politiska beslut som ökar vinsten från försäljning av el från mikroproducenter kan komma att ske inom en snar framtid och detta skulle förändra bilden till att produktionen på bostäder skulle vara det mest lönsamma. Vinsterna för anläggningarna är väldigt osäkra och en ökning av priset om endast 50 kr/år ger ett väldigt stort utslag och ändrar prisbilden från ett intervall mellan 3,3 och 7,0 miljoner kronor i vinst till ett intervall mellan en förlust om 1,8 miljoner kronor och en vinst om 3,5 miljoner kronor. Om anläggningarna skulle kosta kr/kw istället för kr/kw skulle alla scenarier ge förluster, varierande mellan 4,8 och 24,9 miljoner kronor. Om istället livstiden för anläggningarna skulle ändras till 30 år istället för 25 år skulle avkastningen bli mellan 7,1 och 18,8 miljoner kronor för de olika scenarierna. De stora variationerna tyder på en stor osäkerhet beträffande avkastningen. Gällande hållbara byggnader ska fastigheterna i Funbo byggas med miljövändliga och klimatsmarta material. Den specifika energianvändningen har satts till 65 kwh/m 2 A temp och år, vilket kan tyckas högt för ett klimatneutralt samhälle. Anledningen till detta är att den specifika energianvändningen ska tillgodoses med närvärme och för att det ska vara ekonomiskt hållbart att etablera ett närvärmeverk måste det finnas ett visst energiunderlag. Sett till klimatpåverkan ger ett eluppvärmt hus med en värmepump med COP 2,5 och ett klimatskal för 12,5 kwh/m 2 A temp och år lika mycket utsläpp som ett hus med värme från ett pelletseldat närvärmeverk med ett klimatskal för 65 kwh/m 2 A temp och år. I och med att det pelletseldade närvärmeverket har så pass låg klimatpåverkan kan därför klimatskalet vara sämre byggt. För att det eluppvärmda huset ska komma ner till ett klimatskal om 12,5 kwh/m 2 A temp och år krävs antagligen en solcellsanläggning eller liknande. Det är då bättre att från början ha en lika låg klimatpåverkan och använda solcellsanläggningen för att tillgodose hushållsel. En rese- och transportstudie samt en analys av bilanvändningen har gjorts för att kartlägga de mönster som kan antas gälla i Funboområdet. Baserat på detta har fem scenarier för koldioxidutsläpp i samband med transporter satts upp och jämförts med ett referensscenario, i vilket användning av personbil och kollektivtrafik antas ske i samma grad som i Funbo idag. De totala utsläppen av koldioxid från transporter i området blir enligt referensscenariot ton per år. I scenario ett är området anslutet till spårbunden kollektivtrafik och trafikarbetet med bil antas därmed minska i förmån för en större användning av kollektivtrafik. De totala utsläppen av koldioxid blir enligt detta scenario 67 % av referensscenariot. I scenario två antas en satsning på elbilar ske i området. Om allt trafikarbete som sker med bil skulle ske med elbilar skulle koldioxidutsläppen minska till 49 % av referensfallet. Att alla bilar i området skulle vara elbilar är dock inte troligt men med laddningsstolpar och marknadsföring i området skulle användningen av elbilar kunna bli högre än i övriga landet. Om 10 % av trafikarbetet sker med elbil och 10 % sker med hybridbil så skulle utsläppen motsvara 91 % av referensfallet. I scenario tre utvecklas ett system för samåkning i området och samåkning antas därmed ske i högre utsträckning än i referensfallet. Om en bil av två lämnas hemma 1,5 2

5 vardagar i veckan för pendling till Uppsala minskar utsläppen från biltrafiken med 11,25 %. De totala koldioxidutsläppen i scenario tre blir 90 % av referensfallet. I scenario fyra implementeras både en bilpool med 50 elbilar och ett system för samåkning i området. Koldioxidutsläppen i samband med transporter i området blir enligt detta scenario 86 % av referensfallet. Slutligen sker i scenario fem en kombination av scenario ett och fyra, alltså spårbunden kollektivtrafik, samåkning och en bilpool med elbilar. De totala koldioxidutsläppen blir enligt detta scenario 58 % av referensscenariot. Utsläppen från transporterna är stora och minskningen av utsläppen är trög, vilket till stor del beror på personbilens dominans och höga utsläpp. Mindre förändringar av strukturen ger därför inte så stora utslag procentuellt sett. I och med att utsläppen är så stora är dock en minskning med 10 %, alltså 423 ton CO 2 per år, avsevärd. Denna minskning motsvarar nästan de totala utsläppen från områdets energianvändning i det första fallet i scenario ett för energistrategin. För att mer kraftfullt förändra de stora utsläppen skulle något mer drastiskt behöva ske, till exempel genom en kraftig ökning av användande av kollektivtrafik eller av beläggningen i personbilar. Om de scenarier för energianvändning respektive transporter som minskar klimatpåverkan mest skulle implementeras i Funbo skulle koldioxidutsläppen minska till 43 % av referensfallen. Trots att detta är en kraftig minskning kan det inte anses vara klimatneutralt. Utredningens förslag är att all energianvändning i området ska vara klimatneutral, givet att solel anses vara klimatneutral, och att med det som grund bygga vidare på det hållbara samhället Funbo. Klimatneutral energianvändning nås genom värme från ett pelletseldat värmekraftverk och elproduktion från solceller på tak och i en solcellspark. Med 2 kw installerad effekt på varje enbostadshus, 0,5 kw installerad effekt per lägenhet på varje flerbostadshus, självförsörjande offentliga byggnader och en solcellspark om 3,5 MW sker en produktion av solel som tillgodoser områdets elbehov och kompenserar för värmeverkets utsläpp. Med en klimatneutral energianvändning som grund kan en medvetenhet skapas i området och detta kan leda till förändrade beteenden. Spårbunden kollektivtrafik, ett väl utbyggt cykelvägnät, en bilpool med elbilar och ett system för samåkning bör finnas i området för att uppmuntra en hållbar livsstil och minska transporternas klimatpåverkan. 3

6 2. Områdesbeskrivning Utvecklingsområdet i Funbo är en tätortsutveckling beläget mellan Trångtä, Bärby, Gunsta och Ensta, cirka en mil öster om Uppsala (se figur 1). Området ligger utmed väg 282 och museijärnvägen Lennabanan passerar orten. Planen för utvecklingsområdet är att det ska bli ett bostadsområde, med främst bostäder och service. Centrumverksamheter i utvecklingsområdet föreslås i anslutning till Lennabanan, med möjligt framtida stationsläge där huvudgatan möter väg 282. Möjligheter för ombyggnation av Lennabanan till spårbunden kollektivtrafik ska utredas. Områden för skola och förskola placeras centralt inom bebyggelseområdet för bostäder och i anslutning till huvudgatan. Bebyggelseområdet för bostäder kommer att omfatta ca enheter för boende. Parker, lekskogar med mera kommer att placeras så att de kan nås på nära håll från bostäder, skolor och förskolor. Utvecklingsområdet är omgivet av skogsmark och därmed finns närrekreation nära till hands. Figur 1. Utvecklingsområdets placering (rosamarkerat) i förhållande till Uppsala. Utvecklingsområdet kommer att bebyggas i totalt åtta etapper med byggstarter fördelade över sex år. Den uppskattade utbyggnadstakten och det planerade antalet bostäder redovisas i tabell 1. Tabell 1. Utbyggnadstakt samt typ av byggnation för varje etapp. Byggnation Totalt Småhus Radhus/ Flerbostadshus Övrigt ändamål Byggstart utvecklingsområdet antal lgh kedjehus (antal lgh) Etapp Förskola typ Etapp 1,5 Skola + förskola typ Etapp Etapp Idrottsplats 2017 Etapp Etapp Förskola typ Etapp Förskola typ Etapp Verksamheter/handel 2021 Totalt

7 Storleken av bostadshusen uppskattas till 150 m 2 A temp för småhus, 100 m 2 A temp för radhus/kedjehus och 70 m 2 A temp för lägenheter. Förskolan av typ 1 kommer att vara ca 800 m 2 A temp, förskolan av typ 2 kommer att vara m 2 A temp, skolan m 2 A temp och idrottshallen m 2 A temp. För en karta över områdesuppdelningen av etapperna, se figur 2. Figur 2. Etappindelning för utvecklingsområdet i Funbo. 5

8 3. Resurser och energi För att nå ett klimatneutralt samhälle är det av stor vikt att området har en hållbar användning av naturtillgångar och låga utsläpp av koldioxid. Genom utarbetade strategier för energianvändning, hållbart byggande och resurseffektivitet kan utsläppen och användningen av naturtillgångar hållas låga och ett delmål på vägen mot ett klimatneutralt samhälle kan därigenom uppfyllas. 3.1 Energistrategi Energistrategin för Funbo grundar sig i målet att det ska vara ett klimatneutralt samhälle. Värmen ska komma från ett pelletseldat närvärmeverk och en stor andel av elen ska komma från egenproducerad förnybar energi. De offentliga byggnaderna i området, skola och förskolor, ska vara självförsörjande på el genom solcellsanläggningar på taken. Även bostadshusen ska ha solcellspaneler implementerade i byggnaderna. Utöver detta finns möjligheter för en solcellspark i anslutning till området Värmeproduktion - Närvärme Funbo ligger utanför fjärrvärmenätet och kan på grund av de långa sträckorna inte ansluta sig till detta. I Funbo ska därför ett närvärmeverk etableras, istället för att varje hushåll ska ha egen uppvärmning. I rapporten Nybyggnation i Funbo vägen till ett klimatneutralt samhälle utreder Sjöström (2012) olika pannbränslen. Resultaten visar på att pellets har lägst klimatpåverkan av de studerade alternativen, med utsläpp om 12 g CO 2 e per kwh. Hänsyn bör dock tas till att koldioxidutsläppen från förbränning av pellets i princip är noll i och med att det är ett biobränsle och därmed inte tillför något nettotillskott av koldioxid vid förbränning. De utsläpp som då återstår är dikväveoxid och metan, vilka efter omvandling till koldioxidekvivalenter ger en klimatpåverkan av 7,7 g CO 2 e per kwh. På grund av de låga koldioxidutsläppen från pellets kommer närvärmeverket i Funbo att vara pelletseldat. Uppsala kommun har sedan tidigare samarbete med närvärmeföretaget Bionär Närvärme AB i Bälinge, Vänge och Björklinge, där Bionär driver anläggningar och producerar och säljer värme. Bionär är ett kommunalägt närvärmeföretag som är ägt av Gävle Energi AB (59 %), Ockelbo kommun (24 %) och Älvkarleby kommun (17 %). Samarbetet kan nu vidareutvecklas till att även omfatta ett eller flera närvärmeverk i Funbo, givet att värmebehovet är tillräckligt stort för att göra det ekonomiskt lönsamt för en närvärmeanläggning och att byggherrarna som ska bebygga marken är intresserade av att ansluta sina fastigheter till närvärmeverket. Bionär kommer i så fall att bygga närvärmeverk i etapper, motsvarande de etapper som bebyggelsen är uppdelad i. På så sätt skrivs separata avtal med byggherrarna för varje etapp och anslutningskostnaderna baseras på förutsättningarna för varje separat etapp. Beroende på byggherrens önskemål kan Bionär antingen äga all kulvert och undercentralerna i fastigheterna eller äga kulvertnätet fram till olika teknikhus där undercentralerna då sitter, varifrån byggherren ansvarar för kulverten fram till husen. I det första alternativet ansvarar Bionär för allt underhåll hela vägen fram till huset medan det andra alternativet gör att fastighetsägarna blir ansvariga för kulverten från teknikhusen till fastigheterna. Anslutningsavgiften till närvärmesystemet kommer att vara 6

9 olika för bostadsrättsföreningar, kedje-/radhus samt villor. Detta beror på att linjetätheten, det vill säga värmebehovet per meter kulvert, blir olika för de olika typerna av fastigheter och att en längre kulvertsträcka leder till en högre investeringskostnad. Anslutningsavgiften för fastigheterna ska täcka upp för Bionärs investeringskostnader för värmekraftverk, kulvert och undercentraler. Fastighetsägaren betalar sedan en fast årsavgift och en avgift per förbrukad kwh, vilket täcker upp för drift och underhåll. Närvärmeverken och -nätet kommer att byggas ut i takt med att området byggs ut. För att en byggnation av värmeverk och/eller kulvertnät ska vara ekonomiskt lönsam krävs ett visst värmebehov. Beroende på hur mycket som måste byggas till för att ansluta det nya området till närvärmenätet krävs olika stora värmebehov från området. Till exempel kan ett större värmebehov krävas från ett villaområde, där långa kulvertsträckor och många undercentraler kan behövas, än från en skola, där det endast krävs kulvert till en undercentral. Värmebehovet för bostäderna i området kommer att vara ca 65 kwh/m 2 A temp och år. För förskolor och skolor är det genomsnittliga behovet av fastighetsel (inklusive elvärme) 44 kwh/m 2 A temp och år (Statens energimyndighet 2007) och för idrottshallar är det 36 kwh/m 2 A temp och år (Statens energimyndighet 2009). Det underlag för närvärme som finns för vardera byggnad visas i tabell 2. Tabell 2. Den specifika energianvändningen för varje typ av byggnation. Specifik energianvändning Storlek [kvm] Specifik energianvändning Specifik energianvändning per hus/lgh [kwh/år] [kwh/kvm och år] Småhus Radhus/kedjehus Flerbostadshus (lgh) Förskola typ Förskola typ Skola Idrottshall Dessa värden i kombination med antalet byggnader av varje slag som ska byggas i de olika etapperna (se tabell 1) ger den totala energianvändningen för varje etapp, se tabell 3. Dessa värden visar på det underlag som finns för närvärme för varje etapp. Tabell 3. Specifik energianvändning för varje etapp. Specifik energianvändning [kwh/år] Etapp Etapp 1, Etapp Etapp Etapp Etapp Etapp Etapp Totalt

10 Det totala energibehovet för värme och varmvatten är alltså ca MWh per år, uppdelat på åtta etapper. Utifrån dessa siffror och uppgifter om kulvertdragningar och -sträckor kan en utredning om kostnadseffektiviteten för närvärme för varje etapp göras. Klimatpåverkan av 7,7 g CO 2 e/kwh för eldning av pellets ger en klimatpåverkan från uppvärmning av området på ca 81,6 ton CO 2 e per år Elproduktion Solceller Målet för Funbo är ett klimatneutralt samhälle och för att nå klimatneutralitet krävs en stor satsning på förnybar el. Genom lokal produktion av solel kan Funbo minska sin klimatpåverkan och komma närmare klimatneutralitet. Räknat på befintliga anläggningar sker produktionen av solel helt utan utsläpp och kan därmed anses vara klimatneutral. Genom överenskommelser med byggherrarna som ska bebygga marken ska varje byggnad innefatta en solcellsanläggning på taket. Som komplement till den mikroproduktion av solceller som ska ske på byggnaderna kan även en solcellspark byggas. Underlaget för solelen utgörs av fastigheternas hushållsel och verksamhetsel. Bostädernas användning av hushållsel uppskattas enligt Svebys rekommendation till 30 kwh/m 2 A temp och år (Sveby 2012). Det genomsnittliga behovet av verksamhetsel för skolor, förskolor och idrottshallar är 37 kwh/m 2 A temp och år (Statens energimyndighet 2007, Statens energimyndighet 2009). Behovet av hushålls- och verksamhetsel för varje typ av byggnad samt det totala behovet för området redovisas i tabell 4. Tabell 4. Användning av hushålls- och verksamhetsel för varje typ av fastighet som ska byggas i området, samt det totala behovet av hushålls- och verksamhetsel för områdets fastigheter. Hushålls- Antal enheter Totalt elbehov Storlek Elbehov per Elanvändning /verksamhetsel [st] [kwh/år] [kvm] enhet [kwh/år] [kwh/kvm och år] Småhus Radhus/kedjehus Flerbostadshus (lgh) Förskola typ Förskola typ Skola Idrottshall Totalt Fastigheterna i området har således ett totalt elbehov på ca MWh per år, givet att behovet av värme och varmvatten täcks av närvärmeproduktionen. Detta behov kan till viss del eller helt och hållet täckas av solcellsanläggningar. En anläggning på 1 kw, placerad oskuggad mot söder med graders lutning, producerar i Sverige ca 950 kwh per år och upptar en yta om ca 8 kvadratmeter (Energimyndigheten 2013). Kostnaden för 1 kw, givet den stora upphandlingen som kommer att ske, är cirka kr. Den el som produceras används av fastighetsägaren när denne behöver el och matas annars ut på nätet. Det finns i dagsläget ingen lagstiftning gällande försäljning av el från mikroproducenter och därför beräknas elen kunna säljas för spotpriset minus 4 öre, vilket är ett vanligt pris satt av elleverantörer. Utöver detta fås en ersättning för nätnytta av 8

11 elnätsbolager om ca 6 öre per inmatad kwh. Efter att ha studerat prisutvecklingen på Nord Pools spotpriser antas elpriset ligga kring 35 öre/kwh (Nord Pool spot, 2014). Intäkten för en kwh el blir således 37 öre/kwh. Att köpa en kwh el från nätet beräknas kosta ca 0,90 kr. Vinsten för den egenproducerade elen blir således 0,90 kr/kwh för den el som används i fastigheten och 0,37 kr/kwh för den el som säljs till nätet. Vid större produktion, som kommer att ske på de offentliga byggnaderna och i solcellsparken, finns möjlighet till att få anläggningarna godkända för elcertifikat. En ny anläggning blir godkänd i 15 år och får ett elcertifikat för varje producerad megawattimme el. Nätägaren är skyldig att installera en elmätare i anläggningen och rapportera in den produktion som matas in på nätet, alltså den totala produktionen minus den el som används lokalt. Det är denna inmatade el som ligger till grund för elcertifikat, när en MWh har matats in i nätet blir anläggningen tilldelad ett elcertifikat. Priset på elcertifikaten beror av tillgång och efterfråga och varierar därmed över tid (Energimyndigheten 2014a). Det volymvägda medelpriset på elcertifikat under perioden till var 199,05 kronor (Cesar 2014), vilket innebär cirka 0,20 kr/kwh. För de offentliga byggnaderna blir således vinsten för den el som används i fastigheterna precis som tidigare 0,90 kr/kwh men den el som säljs till nätet har nu ett värde av 0,57 kr/kwh, eftersom elcertifikatsintäkten kan läggas till intäkten från nätägaren. Även för solcellsparken blir intäkten 0,57 kr/kwh för den el som säljs till nätägaren. För att ge en förmån till de som bor i området säljs elen från solcellsparken till området för 0,75 kr/kwh, vilket medför att intäkten för lokalt använd el blir lägre för solcellsparken än för bostäder och offentliga byggnader. För komplett redovisning av kostnader och intäkter, se tabell 5. Tabell 5. Underlag för kostnader och intäkter för en solcellsanläggning. Solcellsanläggningar Investeringskostnad Livslängd (ekonomisk och teknisk) Restvärde kr/kw 9 25 år 0 kr Årlig ränta på investering 4 % Drift och underhåll 70 kr/år Årlig prisökning drift och underhåll 1,5 % Elpris inköp från nätägaren Elpris försäljning till nätägaren Elpris försäljning till området Pris försäljning av elcertifikat 0,90 kr/kwh 0,37 kr/kwh 0,75 kr/kwh 0,20 kr/kwh Årlig elprisökning 3,5 % Årlig energiproduktion Årlig degradering av solcellens energiproduktion 950 kwh/kw Användningen av hushålls- och verksamhetselen är större under vinterhalvåret än sommarhalvåret, samtidigt som produktionen av solel är större under sommarhalvåret än vinterhalvåret. Dessutom är produktionen som störst mitt på dagen medan mycket av förbrukningen sker på morgonen och kvällen. På grund av detta kan all solel inte nyttjas i bostaden, utan en del måste säljas till nätet. I figur 3 redovisas värden på produktion av solel och förbrukning av hushållsel för en villa på 150 m 2 (Bengts villablogg, 2012). Räknat på månadsbasis antas maximalt hälften av förbrukningsbehovet kunna tillgodoses med den 0,5 %

12 egenproducerade elen (se linje, figur 3). Utöver detta antas maximalt hälften av den årliga produktionen av el kunna användas i bostaden Förbrukning [kwh] Produktion [kwh] Maximalt hälften av förbrukningsbehovet 50 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 3. Förbrukning av hushållsel och produktion av solel för ett enbostadshus på 150 m 2 med en solcellsanläggning med 1 kw installerad effekt. I exemplet som figur 3 visar ser det ut som att all producerad el går att nyttja i bostaden, vilket inte är rimligt. Det är därför viktigt med den andra begränsningen som beskrevs ovan, att maximalt hälften av årsproduktionen kan brukas i bostaden. Baserat på värden från Bengts villablogg (2012) kan fördelningen över året mellan egenanvändning och försäljning till nätet se ut som i figur 4. Sammantaget över året används hälften av den egenproducerade elen i hushållet och hälften matas ut på nätet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Förbrukning [kwh] Produktion [kwh] Producerad el använd i bostaden [kwh] Producerad el inmatad på nätet [kwh] Figur 4. Förbrukning av hushållsel, produktion av solel och fördelningen mellan egenanvändning och försäljning av den egenproducerade elen, enbostadshus 150 m 2 med 1 kw installerad effekt. När produktionen över en månad blir större än förbrukningen gör begränsningen att maximalt hälften av förbrukningen kan användas i hushållet att en större andel måste säljas. Om 10

13 utvecklingsområdet skulle tillgodose all sin hushålls- och verksamhetsel från solceller på fastigheter och från en solcellspark skulle totalt 39 % av den egenproducerade elen kunna användas i fastigheterna, enligt uppskalning av värdena från Bengts villablogg (2012) i kombination med att maximalt hälften av den årliga produktionen av el kan användas i bostäderna (se figur 5). I första hand använder bostäderna sin egenproducerade el, i andra hand elen från solcellsparken och i tredje hand elen från nätet. Bostäderna skulle därmed fortfarande använda 50 % av sin egenproducerade el medan solcellsparken skulle sälja en större andel av sin el Förbrukning hushålls- och verksamhetsel [kwh] Produktion fastigheter och solcellspark [kwh] Egenanvändning i området [kwh] Försäljning till nätägaren [kwh] 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 5. Förbrukning, produktion och egenanvändning av den producerade elen om all hushålls- och verksamhetsel i utvecklingsområdet produceras från solceller Referensscenario Referensscenariot bygger på att inga åtgärder har vidtagits och att fastigheterna, i och med att de är placerade utanför fjärrvärmeområdet, är eluppvärmda. För detta fall antas bostäderna vara byggda efter BBRs krav om 55 kwh/m 2 A temp och år. I tabell 6 redovisas den totala elanvändningen för området, utifrån referensscenariot. Tabell 6. Det totala elbehovet enligt referensscenariot. Energianvändning referensscenario Storlek [kvm] Antal enheter [st] Specifik energianvändning [kwh/kvm och år] Hushålls/ verksamhetsel [kwh/kvm och år] Totalt elbehov [kwh/år] Småhus Radhus/kedjehus Flerbostadshus (lgh) Förskola typ Förskola typ Skola Idrottshall Totalt

14 På grund av att byggnaderna är eluppvärmda och därmed måste hålla gränsen 55 kwh/m 2 A temp och år blir energianvändningen något lägre för uppvärmning, medan behovet av hushålls- och verksamhetsel är konstant. Det totala elbehovet, för värme, varmvatten och el, blir ca MWh. Elen antas komma från den nordiska elmixen, vilken har en klimatpåverkan på ungefär 100 g CO 2 e/kwh. Enligt referensfallet blir den totala klimatpåverkan från området därmed cirka ton CO 2 e Scenario 1 Solcellsanläggningar på fastigheter Den specifika energianvändningen är enligt grundantagandet MWh per år och detta behov tillgodoses från ett pelletseldat närvärmeverk. För att minska mängden inköpt el från den nordiska elmixen och införa förnybar el i området har varje fastighet ett krav på en miniminivå av installerad effekt från solcellsanläggningar. För småhus och rad/kedjehus ställs samma krav, medan kravet för varje lägenhet i flerbostadshusen är en fjärdedel av kravet på installerad effekt för enbostadshusen. Vidare ska de offentliga byggnaderna, vilket innefattar förskolor, skola och idrottshall, vara självförsörjande av verksamhetsel. De offentliga byggnadernas behov av verksamhetsel, deras krav på installerad effekt och den area som solcellsanläggningarna kommer att uppta presenteras i tabell 7. Tabell 7. Behov av hushållsel samt krav på installerad effekt för att nå självförsörjning. Offentliga byggnader - självförsörjande Förskola typ 1 Förskola typ 2 Skola Idrottshall Area [kvm] Behov verksamhetsel [kwh/kvm och år] Totalt behov verksamhetsel [kwh/år] Elproduktion solceller [kwh/kw och år] Krav installerad effekt [kw] Area per kw [kvm/kw] Total area [kvm] I området ska det byggas en förskola typ 1, tre förskolor typ 2, en skola och en idrottshall. Den totala installerade effekten för de offentliga byggnaderna blir således 507 kw och den årliga elproduktionen från solcellsanläggningarna blir 481 MWh. Av sin egenproducerade el kan de offentliga byggnaderna använda 39 % medan resterande 61 % kommer att säljas. Den el som används har som tidigare nämnts ett värde av 0,90 kr/kwh och den el som säljs har ett värde av 0,57 kr/kwh. Vinsten för de offentliga byggnaderna blir kronor per installerad kw, vilket ger en vinst på kr för alla anläggningar på offentliga byggnader i området. Utöver detta så kommer bostadshusen att producera solel. Ett krav om minst 1 kw installerad effekt för varje enbostadshus i området och minst 0,25 kw installerad effekt för varje lägenhet i flerbostadshus ger en total installerad effekt om kw. Elproduktionen från solcellsanläggningarna på bostadshusen blir MWh per år, vilket är 23 % av hushållens elbehov. Den totala installerade effekten i området blir 1,62 MW och den årliga elproduktionen blir MWh. Klimatpåverkan från områdets energianvändning blir 439 ton CO 2 e per år, vilket är knappt en tredjedel av referensfallet (se tabell 8). 12

15 Tabell 8. Klimatpåverkan från områdets energianvändning. Klimatpåverkan energianvändning Energianvändning [kwh/år] Klimatpåverkan [g CO 2 e/kwh] Om kravet på installerad effekt istället sätts till 2 kw per enbostadshus och 0,5 kw per lägenhet blir den totala installerade effekten för området 2,74 MW och den årliga elproduktionen MWh. Elproduktionen från bostadshusen utgör 46 % av hushållens totala elbehov. Klimatpåverkan minskar till 333 ton CO 2 e per år, vilket är knappt en fjärdedel av referensfallet. Om kravet slutligen sätts till 3 kw per enbostadshus, vilket innebär en yta av solcellspaneler om ungefär 24 kvadratmeter, och 0,75 kw per lägenhet ger det en total installerad effekt för hela området på 3,85 MW och en total elproduktion på MWh. Vid detta krav tillgodogör sig bostadshusen 69 % av sin hushållselanvändning från egenproduktion av solel. Den totala klimatpåverkan från områdets energianvändning blir 227 ton CO 2 e per år, vilket är 16 % av referensscenariot. För alla tre fallen är vinsten för bostadshusen kronor per installerad kw. Detta ger en vinst på 3,3 miljoner kronor för hela området enligt scenario 1.1, 5,2 miljoner kronor enligt scenario 1.2 och 7,0 miljoner kronor enligt scenario 1.3. För en sammanställning av scenario 1, se tabell 9. Tabell 9. Utfallen för de tre olika kraven på installerad effekt i scenario 1. Total klimatpåverkan [g CO2e/år] Pelletseldat närvärmeverk , Solel Nordisk elmix Sammanställning Scenario 1 Scenario 1.1 Scenario 1.2 Scenario 1.3 Andel hushållsel från solceller, bostadshus 23 % 46 % 69 % Andel verksamhetsel från solceller, 100 % 100 % 100 % offentliga byggnader Total installerad effekt i området 1,62 MW 2,74 MW 3,85 MW Total elproduktion i området MWh/år MWh/år MWh/år Total klimatpåverkan från energianvändning 439 ton CO 2 e/år 333 ton CO 2 e/år 227 ton CO 2 e/år för området Klimatpåverkan i jämförelse med 31 % 24 % 16 % referensfallet Total vinst 3,3 milj kr 5,2 milj kr 7,0 milj kr Scenario 2 Solcellsanläggningar på fastigheter i kombination med solcellspark Scenario 2 bygger på Scenario 1, med den specifika energianvändningen tillgodosedd från ett pelletsdrivet närvärmeverk och krav på installerad effekt av solcellsanläggningar för varje fastighet. Utöver detta finns krav på att 100 % av hushållselen och verksamhetselen i området ska tillgodoses från lokalproducerad förnybar el och för att tillgodose detta installeras en solcellspark vars installerade effekt kompenserar för den el som måste köpas in från nätet till hushållen. All hushållsel och verksamhetsel i området kommer således från solel. Som nämnt i Scenario 1 blir bostäderna självförsörjande av förnybar hushållsel till 23 %, 46 % respektive 69 %, beroende av kravnivån. För att öka denna andel till 100 % krävs ytterligare kw, kw respektive kw installerad effekt (se tabell 10). 13

16 Tabell 10. Behov av solcellspark för att 100 % av hushållselen ska komma från förnybar närproducerad solel. Produktion solcellspark Scenario 2.1 Scenario 2.2 Scenario 2.3 Installerad effekt solcellspark [kw] Elproduktion solceller [kwh/kw och år] Elproduktion solcellspark [kwh/år] Area per kw [kvm/kw] Area solcellspark [kvm] För att uppnå kravet att 100 % av hushållselen och verksamhetselen ska tillgodoses från lokalproducerad förnybar el krävs en solcellspark med effekten 3,76 MW, 2,65 MW respektive 1,53 MW för de tre olika fallen. Dessa solcellsparker upptar en yta om cirka m 2, m 2 respektive m 2. Solcellsanläggningarna på fastigheterna i kombination med solcellsparken producerar då el av samma storlek som den totala elanvändningen av hushållsel och verksamhetsel, det vill säga MWh per år. Den producerade elen från solcellsparken säljs i första hand till området till priset 0,75 kr/kwh och i andra hand till elnätsägaren, där priset blir 0,57 kr/kwh inkluderat vinsten för försäljning av elcertifikat. Vinsten för de tre olika storlekarna av solcellsanläggningar blir kr/kw, 810 kr/kw samt 769 kr/kw. För hela solcellsparkerna blir vinsten 4,1 miljoner kronor, 2,1 miljoner kronor respektive 1,2 miljoner kronor. I och med att bostäderna som alternativ till den egenproducerade elen nu kan köpa el från solcellsparken istället för från nätet sjunker värdet för den egenproducerade elen från bostäderna till 0,75 kr/kwh. Detta minskar vinsten från anläggningarna på bostäderna till 118 kr/kw. Vinsten för hela området, inklusive solcellsanläggningar på bostäder, på offentliga byggnader och solcellsparker, blir därmed 5,8 miljoner kronor, 3,9 miljoner kronor respektive 3,1 miljoner kronor för de tre olika fallen. I och med att solel är en förnybar källa har den ingen klimatpåverkan och all hushållsel och verksamhetsel i området är därmed klimatneutral. Eftersom elanvändningen inte ger upphov till någon klimatpåverkan är områdets totala klimatpåverkan den som den specifika energianvändningen ger upphov till. Klimatpåverkan från områdets energianvändning bli således 8,17 ton CO 2 e per år, vilket är 6 % av referensscenariot. För en sammanställning av scenario 2, se tabell 11. Tabell 11. Utfallen för de tre olika kraven på installerad effekt i scenario 2. Sammanställning Scenario 2 Scenario 2.1 Scenario 2.2 Scenario 2.3 Andel hushållsel från solceller, bostadshus 100 % 100 % 100 % Andel verksamhetsel från solceller, 100 % 100 % 100 % offentliga byggnader Total installerad effekt i området 5,38 MW 5,38 MW 5,38 MW Total elproduktion i området 5,11 MWh/år 5,11 MWh/år 5,11 MWh/år Total klimatpåverkan från energianvändning 81,6 ton CO 2 e/år 81,6 ton CO 2 e/år 81,6 ton CO 2 e/år för området Klimatpåverkan i jämförelse med 6 % 6 % 6 % referensfallet Total vinst 5,8 milj kr 3,9 milj kr 3,1 milj kr 14

17 3.1.6 Scenario 3 Solcellsanläggningar på fastigheter i kombination med solcellspark för att uppnå klimatneutralitet Scenario 3 bygger på Scenario 2, med den specifika energianvändningen tillgodosedd från ett pelletsdrivet närvärmeverk, krav på installerad effekt av solcellsanläggningar för varje fastighet samt krav på att 100 % av hushållselen och verksamhetselen i området ska tillgodoses från lokalproducerad förnybar el. Utöver detta finns krav på att solcellsparken ska utökas för att klimatkompensera för de utsläpp som närvärmeanläggningen ger upphov till. För att klimatkompensera för de 81,6 ton CO 2 e per år som den specifika energianvändningen ger upphov till krävs en årlig överproduktion. Överskottet säljs till marknaden och därmed regleras produktionen av el som annars skulle ha matats ut på nätet. För varje kilowattimme förnybar, klimatneutral el som produceras i överskott kan således 100 g CO 2 e räknas av, i och med att denna kilowattimme inte behövde produceras från den nordiska elmixen. Detta innebär att det måste ske en överproduktion av 816 MWh per år för att klimatkompensera för klimatpåverkan från den specifika energianvändningen. Den extra effekt som behövs för att områdets energiförsörjning ska vara klimatneutral är 859 kw, vilket läggs till solcellsparken. Storleken på solcellsparken blir då m 2, m 2 respektive m 2. Solcellsparkens intäkter blir kr/kw, 763 kr/kw respektive 715 kr/kw för de tre olika fallen, vilket ger en total intäkt på 4,7 miljoner kronor, 2,7 miljoner kronor respektive 1,7 miljoner kronor för anläggningarna. Totalt för området, inkluderat även bostäder och offentliga byggnader, blir intäkterna 6,3 miljoner kronor, 4,3 miljoner kronor respektive 3,3 miljoner kronor. Den totala effekten i området är fördelad på bostäderna, de offentliga byggnaderna och solcellsparken på tre olika sätt beroende på kravnivån för bostäder, se tabell 12. Tabell 12. Utfallen för de tre olika kraven på installerad effekt i scenario 3. Sammanställning Scenario 3 Scenario 3.1 Scenario 3.2 Scenario 3.3 Andel hushållsel från solceller, bostadshus Andel verksamhetsel från solceller, offentliga byggnader 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Total installerad effekt i området 6,24 MW 6,24 MW 6,24 MW Total elproduktion i området 5,93 MWh/år 5,93 MWh/år 5,93 MWh/år Total klimatpåverkan från energianvändning för området Klimatpåverkan i jämförelse med referensfallet % 0 % 0 % Total vinst 6,3 milj kr 4,3 milj kr 3,3 milj kr Den totala installerade effekten för området blir således 6,24 MW och den årliga produktionen blir MWh. Klimatpåverkan från områdets energianvändning är noll. 15

18 3.1.7 Sammanställning och diskussion För en sammanställning av alla scenarier och fall, se tabell 13 och figur 6. Tabell 13. Sammanställning av de tre olika scenarierna och dess olika utfall. Scenario 1 Energianvändning Scenario 1.1 Scenario 1.2 Scenario 1.3 Andel egenproducerad el 30 % 51 % 72 % Installerad effekt solceller kw kw kw Vinst solel 3,3 miljoner kr 5,2 miljoner kr 7,0 miljoner kr Klimatpåverkan av energianvändning 439 ton CO 2 e/år 333 ton CO 2 e/år 227 ton CO 2 e/år Klimatpåverkan mot referensfall 31 % 24 % 16 % Scenario 2 Energianvändning Scenario 2.1 Scenario 2.2 Scenario 2.3 Andel egenproducerad el 100 % 100 % 100 % Installerad effekt solceller kw kw kw Vinst solel 5,8 miljoner kr 3,9 miljoner kr 3,1 miljoner kr Klimatpåverkan av energianvändning 81,6 ton CO 2 e/år 81,6 ton CO 2 e/år 81,6 ton CO 2 e/år Klimatpåverkan mot referensfall 6 % 6 % 6 % Scenario 3 Energianvändning Scenario 3.1 Scenario 3.2 Scenario 3.3 Andel egenproducerad el 116 % 116 % 116 % Installerad effekt solceller kw kw kw Vinst solel 6,3 miljoner kr 4,3 miljoner kr 3,3 miljoner kr Klimatpåverkan av energianvändning Klimatpåverkan mot referensfall 0 % 0 % 0 % Klimatpåverkan från områdets energianvändning [ton CO2e/år] Referensfall Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Figur 6. Den totala klimatpåverkan från områdets energianvändning för de olika scenarierna och fallen. Som kan utläsas i tabell 13 är den största ekonomiska vinsten fall tre för scenario ett och fall ett för scenario två och tre. Att fall tre är mest lönsam i scenario ett beror på att det är större solcellsanläggningar och att vinsten därmed blir större. Att det är det mest lönsamma fallet totalt beror på att produktionen från bostäderna är mest lönsam i scenario ett eftersom den egenproducerade elen blir mer värd i och med att den annars måste köpas för 90 öre från nätet istället för 75 öre från solcellsparken som gäller i scenario två och tre. Anledningen till att fall ett sedan är mest lönsam i scenario två och tre är att solcellsparken är berättigad elcertifikat 16

19 och därmed kan tjäna mer på den el som går till extern försäljning än vad bostadshusen kan. De anläggningar som går mest med vinst är anläggningarna på de offentliga byggnaderna (se tabell 14). Anledningen till detta är att de är självförsörjande större producenter och därmed kan använda maximalt av sin egenproducerade el och få elcertifikat för den el som måste säljas. De offentliga byggnaderna kan således nyttja sin egenproducerade el i större omfattning än solcellsparkerna, eftersom de fastigheter som solcellsparkerna förser med el i första hand använder sin egen el, och de kan sälja överskottet till ett bättre pris än bostäderna, eftersom de är tillräckligt stora producenter för att vara certifierade för elcertifikat. Gällande bostadshusen, som kommer att vara mikroproducenter av el, finns i dagens läge inga bestämmelser gällande försäljning av den egenproducerade elen. Priset för elen beräknades därför efter spotpriset, vilket är det pris som de flesta elnätsoperatörer betalar för el från mikroproducenter. Både höger- och vänsterblocket har dock planer på att införa åtgärder som gör att det lönar sig mer att vara mikroproducent, antingen genom skattereducering eller genom nettodebitering. Om något av dessa förslag skulle gå igenom skulle mikroproducenten tjäna ca 90 öre per kwh producerad el istället för de 37 öre som användes i beräkningarna. Denna förändring skulle ge ett stort utslag, vinsten per installerad kw skulle öka från kr till kr för scenario ett och från 118 kr till kr för scenario 2 och 3. Solcellsanläggningarna på bostadshusen skulle därmed vara långt mer lönsamma än övriga anläggningar (för jämförelse, se nettonuvärdet för de olika anläggningarna i tabell 14). Lönsamheten för hela områdets solcellsanläggningar skulle stiga till mellan 9,3 och 25,0 miljoner kronor för de olika fallen och scenarierna. I och med att dessa politiska beslut är osäkra har beräkningarna skett på marknadsvärdet för elen men eftersom det finns chans till att en sådan förändring skulle kunna ske inom en relativt snar framtid är det viktigt att beakta. Enligt alla fall och scenarier går projektet plus med ett ensiffrigt miljonbelopp. Vad som är viktigt att ha i åtanke är dock att detta bygger på en uppskalning av vinsten för en solcellsanläggning på 1 kw sett över 25 år och att vinsten om den fördelas per år blir väldigt låg (se tabell 14). Tabell 14. Den totala vinsten för 1 kw av de olika typerna av solcellsanläggningar, sett över 25 år. Nettonuvärde livslängd 25 år Offentliga byggnader 1. Bostäder 2. & 3. Bostäder Investeringskostnad kr kr kr Nuvärde kr kr kr Nettonuvärde kr kr 118 kr Nettonuvärde livslängd 25 år 2.1 Solcellspark 2.2 Solcellspark 2.3 Solcellspark Investeringskostnad kr kr kr Nuvärde kr kr kr Nettonuvärde kr 810 kr 769 kr Nettonuvärde livslängd 25 år 3.1 Solcellspark 3.2 Solcellspark 3.3 Solcellspark Investeringskostnad kr kr kr Nuvärde kr kr kr Nettonuvärde kr 763 kr 715 kr 17

20 För solcellsparken i de olika fallen ligger den totala vinsten efter 25 år runt 900 kr per installerad kw. Enkelt räknat innebär detta 36 kr per år, vilket innebär att om kostnaden skulle öka med över 36 kr/år så skulle anläggningen istället gå med förlust. Om till exempel kostnaden för drift och underhåll skulle visa sig vara 120 kr/år istället för 70 kr/år, en relativt liten kostnadsförändring, så skulle utfallen förändras relativt mycket. För scenario 1 skulle den totala avkastningen för anläggningar på bostäder och offentliga byggnader förfarande vara positiv, 1,8 miljoner kronor, 2,7 miljoner kronor respektive 3,5 miljoner kronor. För scenario 2 skulle utfallet vara mer varierande, fall ett skulle ge en vinst om 0,9 miljoner krononor medan fall två och tre skulle ge en förlust om 1,0 respektive 1,8 miljoner kronor. Utfallet för scenario 3 är liknande, en vinst om 0,6 miljoner kronor för fall ett och en förlust om 0,4 respektive 0,3 miljoner kronor i fall två och tre. I och med att avkastningen ändras så mycket av en förändring av 50 kronor per år kan systemet inte anses vara robust och det finns stora osäkerheter i de vinster och/eller förluster som kan ske. Det är även viktigt att ha anläggningens livslängd i åtanke. Om anläggningen håller i 30 år istället för de 25 år som brukar garanteras, vilket är troligt, så blir vinsten per kw ungefär 1,5 till 3,5 gånger så stor för de olika fallen. Vinsten för de olika scenarierna och fallen skulle med en livstid på 30 år ligga på mellan 7,1 och 18,8 miljoner kronor istället för mellan 3,3 och 8,7 miljoner kronor som i de beskrivna scenarierna. Även inköpspriset är viktigt, om anläggningarna skulle kosta kr/kw istället för de kr/kw som de tros kosta skulle alla fall i alla scenarier få ett negativt resultat. Anläggningen skulle i så fall, efter en användning på 25 år, ha genererat en total förlust på cirka 4,8-24,9 miljoner kronor. Vidare kan klimatneutralitet och utgångspunkten för detta diskuteras. Att el genererad av solceller har 0 g CO 2 e per kwh stämmer i den mån man trycker på play när hela området är uppbyggt och trycker på stop när anläggningen är färdiganvänd. Om perspektivet istället sätts på processen från utvinning och framtagning av kisel, behandlingar av olika slag, tillverkning av solcellspanelen samt transport av panelen till användningsplatsen så blir klimatpåverkan ca 30 g CO 2 e per kwh (Börjesson, 2013). Denna klimatpåverkan kan dock inte jämföras med att den nordiska elmixen skulle ha en klimatpåverkan om 100 g CO 2 e per kwh eftersom inte heller den klimatpåverkan är beräknad ur ett livscykelperspektiv. I och med att livscykelanalysen är svårgenomförd och svår att avgränsa sätts ofta systemgränserna till den färdiga produkten, och produktions- och rivningssteget bortses därmed från produktens klimatpåverkan. 3.2 Hållbara byggnader För att bidra till klimatneutraliteten i Funbo ska byggnaderna i området utformas på ett hållbart sätt med hållbara material Byggnadernas energianvändning Det kan tyckas märkligt att husen i ett samhälle som har som målsättning att vara klimatneutralt inte satsar på att bygga bättre klimatskal än ca 65 kwh/m 2 A temp och år när det finns märkningar för till exempel passivhus och nollenergihus som har betydligt lägre energianvändning än så. Några anledningar till gränsdragningen är att hårdare regleringar 18

21 medför dyrare hus och ett mindre urval av byggherrar. En annan anledning som väger tungt är att Uppsala kommun önskar att ett närvärmeverk etableras i området. För att det ska vara ekonomiskt lönsamt att investera i ett närvärmesystem krävs ett visst underlag av värmebehov från fastigheterna och därmed har gränsen för den specifika energianvändningen inte satts hårdare än 65 kwh/m 2 A temp och år. En villa med arean 150 m 2 A temp och energibehovet 65 kwh/m 2 A temp och år som värms upp med närvärme kräver kwh/år för uppvärmning och varmvatten. Klimatpåverkan från ett pelletseldat närvärmeverk är som tidigare nämnt 7,7 CO 2 e/kwh, vilket medför en årlig klimatpåverkan för uppvärmning av villan om 75 kg CO 2 e per år. Om villan istället hade byggts som ett elvärmt passivhus hade energibehovet fått vara maximalt 25 kwh/m 2 A temp och år. Installationen av en värmepump skulle minska elbehovet och därmed göra det möjligt att bygga ett sämre klimatskal och fortfarande ha ett maximalt elbehov för värme på 25 kwh/m 2 A temp och år. En värmepump med COP 2,5 innebär att för en köpt kwh el får huset 2,5 kwh värme. Klimatskalet kan därmed byggas för 62,5 kwh/m 2 A temp och år och fortfarande räknas som ett passivhus. Värmebehovet för villan på 150 m 2 blir då kwh/år medan elbehovet för uppvärmning endast är kwh/år. Den nordiska elproduktionen ger en genomsnittlig klimatpåverkan på 100 g CO 2 e per kwh, vilket innebär att klimatpåverkan från passivhuset blir 375 kg CO 2 e per år. I det här exemplet har alltså det eluppvärmda passivhuset fem gånger så stor klimatpåverkan som den närvärmeuppvärmda villan. För att det eluppvärmda huset ska ha lika låg klimatpåverkan som huset anslutet till närvärmeverket får den alltså ha en maximal klimatpåverkan om 75 kg CO 2 e per år, vilket innebär elanvändning av den nordiska elmixen om maximalt 750 kwh/år. Elbehovet per kvadratmeter blir således 5 kwh/m 2 A temp och år medan den specifika energianvändningen, med en värmepump med COP 2,5, blir 12,5 kwh/m 2 A temp och år. Att bygga ett hus som har ett klimatskal på maximalt 12,5 kwh/m 2 A temp och år för att få samma miljöpåverkan som ett klimatskal på 65 kwh/m 2 A temp och år är inte helt enkelt och kostnadsfritt. För att göra det möjligt att bygga ett sämre klimatskal för det eluppvärmda huset och fortfarande ha samma elbehov för uppvärmning skulle solceller kunna installeras på taket. Detta gör dock att möjligheterna minskar för solceller som bidrar till hushållselen och givet att maximal potential för solceller ska utnyttjas för hushållsel får inte elbehovet för uppvärmning av huset överstiga de tidigare nämnda 5 kwh/m 2 A temp och år för att huset inte ska ha större klimatpåverkan än det som är anslutet till närvärmeverket. Klimatpåverkan skulle givetvis kunna minskas genom att bygga ett bättre klimatskal för fastigheten ansluten till närvärmesystemet. En gräns finns dock i och med att underlaget för närvärme måste vara tillräckligt stort för att det ska vara ekonomiskt hållbart att investera i ett närvärmesystem. Om det krävs byggnader med den specifika energianvändningen 65 kwh/m 2 A temp och år för att möjliggöra för närvärme är det ett bättre alternativ att göra så än att bygga snäppet bättre och riskera att en stor del av fastigheterna använder elvärme. För att elvärme ska vara motiverat krävs det att fastigheterna byggs väldigt mycket bättre, se figur 7. 19