Utvecklingsområdet Funbo

Transkript

1 Utvecklingsområdet Funbo Sammanställd utredning gällande energianvändning och transporter Uppsala kommun Sofia Stadler

2 Innehåll 1. Sammanfattning Områdesbeskrivning Resurser och energi Energistrategi Värmeproduktion - Närvärme Elproduktion Solceller Referensscenario Scenario 1 Solcellsanläggningar på fastigheter Scenario 2 Solcellsanläggningar på fastigheter i kombination med solcellspark Scenario 3 Solcellsanläggningar på fastigheter i kombination med solcellspark för att uppnå klimatneutralitet Sammanställning och diskussion Hållbara byggnader Byggnadernas energianvändning Material och dess miljöpåverkan Transporter och resande Rese- och transportstudie Bilanvändning Koldioxidutsläpp i samband med transporter Referensscenario Scenario 1 Spårbunden kollektivtrafik Scenario 2 Elbilar Scenario 3 - Samåkning Scenario 4 Samåkning och elbilpool Scenario 5 Spårbunden kollektivtrafik, samåkning och elbilpool Sammanställning och diskussion Analys Slutsats Referenser... 31

3 1. Sammanfattning Den här rapporten utreder energi- och hållbarhetsfrågor för utvecklingsområdet i Funbo. Med kategorier från BREAM Community-certifieringen som utgångspunkt sker beräkningar och analyser rörande resurser och energi samt transporter och resande. Stort fokus ligger på koldioxidutsläpp från energianvändning i fastigheter och från transporter. Gällande koldioxidutsläpp från energianvändning i fastigheter utreds inte utsläppen från produktionen av energiproducenten (till exempel byggnation av ett kraftverk), utan enbart koldioxidutsläppen från själva energiproduktionen undersöks. För transporter beräknas inte livscykeln för transportmedlet utan fokus ligger på koldioxidutsläppen vid användning av transportmedlet. Endast transporter inom kommunen tas i beaktning, övriga inrikes- och utrikesresor är inte medräknade. En energistrategi för Funbo har lagts upp, där områdets specifika energianvändning ska tillgodoses med värme producerad från ett pelletseldat närvärmeverk och där delar av hushålls- och verksamhetselen ska förses med el producerad från solcellsanläggningar. Tre olika scenarier har satts upp och jämförts med ett referensscenario, i vilket fastigheterna byggdes för BBRs krav på eluppvärmda fastigheter med den specifika energianvändningen 55 kwh/m 2 A temp och år. Fastigheterna var eluppvärmda med el från den nordiska elmixen och användningen av hushålls- och verksamhetsel baserades på värden från Sveby och Statens energimyndighet. Den totala klimatpåverkan i referensfallet blev ton koldioxidekvivalenter per år. I resterande scenarier byggdes fastigheterna för en specifik energianvändning om 65 kwh/m 2 A temp och år som tillgodosågs med värme från ett närvärmeverk eldat på pellets. Användningen av hushålls- och verksamhetsel baserades på värden från Sveby och Statens energimyndighet. För alla tre scenarier hade varje fastighet ett minimikrav av installerad effekt från solcellsanläggningar. Minimikravet för bostäderna var 1, 2 eller 3 kw för varje enbostadshus och 0,25, 0,5 eller 0,75 kw för varje lägenhet. För de offentliga byggnaderna var kravet att de skulle vara självförsörjande av verksamhetsel. Detta var grunden som gällde för scenario ett. I scenario två installerades en solcellspark som komplement till fastigheternas solcellsanläggningar, med den kapacitet som gjorde att området blev självförsörjande av hushållsel. I scenario tre var kapaciteten för solcellsparken dimensionerad för att kompensera för utsläppen från närvärmeverket, så att områdets energianvändning skulle vara klimatneutral. Koldioxidutsläppen från energianvändningen i scenario ett sänktes till 439 ton per år, 333 ton per år respektive 227 ton per år för de tre olika fallen. Klimatpåverkan från de olika fallen av scenario ett blev således 34 %, 24 % respektive 16 % av referensfallet. För scenario två stod den specifika energianvändningen för allt koldioxidutsläpp och detta blev 82 ton CO 2 e per år, vilket motsvarar 6 % av referensfallet. För scenario tre var energianvändningen helt klimatneutral. För alla tre scenarier gick projektet i vinst med ett ensiffrigt miljonbelopp, varierande mellan 3,3 miljoner och 7,0 miljoner. Mest lönsamma var solcellsanläggningarna på de offentliga byggnaderna eftersom de kunde använda en maximal andel av sin egenproducerade el och dessutom var berättigade för elcertifikat, vilket gjorde att de fick mer betalt för överskottslen 1

4 än vad bostäderna fick. Efter de offentliga byggnaderna var produktionen på bostäderna utan kombination med solcellspark mest lönsamt, vilket gjorde att fall tre av scenario 1 gav allra högst avkastning. Av samma anledning som för de offentliga byggnaderna ger fall 1 störst avkastning i scenario 2 och 3, i och med att solcellsparken kan sälja överskottselen till ett högre pris än vad bostäderna kan. Politiska beslut som ökar vinsten från försäljning av el från mikroproducenter kan komma att ske inom en snar framtid och detta skulle förändra bilden till att produktionen på bostäder skulle vara det mest lönsamma. Vinsterna för anläggningarna är väldigt osäkra och en ökning av priset om endast 50 kr/år ger ett väldigt stort utslag och ändrar prisbilden från ett intervall mellan 3,3 och 7,0 miljoner kronor i vinst till ett intervall mellan en förlust om 1,8 miljoner kronor och en vinst om 3,5 miljoner kronor. Om anläggningarna skulle kosta kr/kw istället för kr/kw skulle alla scenarier ge förluster, varierande mellan 4,8 och 24,9 miljoner kronor. Om istället livstiden för anläggningarna skulle ändras till 30 år istället för 25 år skulle avkastningen bli mellan 7,1 och 18,8 miljoner kronor för de olika scenarierna. De stora variationerna tyder på en stor osäkerhet beträffande avkastningen. Gällande hållbara byggnader ska fastigheterna i Funbo byggas med miljövändliga och klimatsmarta material. Den specifika energianvändningen har satts till 65 kwh/m 2 A temp och år, vilket kan tyckas högt för ett klimatneutralt samhälle. Anledningen till detta är att den specifika energianvändningen ska tillgodoses med närvärme och för att det ska vara ekonomiskt hållbart att etablera ett närvärmeverk måste det finnas ett visst energiunderlag. Sett till klimatpåverkan ger ett eluppvärmt hus med en värmepump med COP 2,5 och ett klimatskal för 12,5 kwh/m 2 A temp och år lika mycket utsläpp som ett hus med värme från ett pelletseldat närvärmeverk med ett klimatskal för 65 kwh/m 2 A temp och år. I och med att det pelletseldade närvärmeverket har så pass låg klimatpåverkan kan därför klimatskalet vara sämre byggt. För att det eluppvärmda huset ska komma ner till ett klimatskal om 12,5 kwh/m 2 A temp och år krävs antagligen en solcellsanläggning eller liknande. Det är då bättre att från början ha en lika låg klimatpåverkan och använda solcellsanläggningen för att tillgodose hushållsel. En rese- och transportstudie samt en analys av bilanvändningen har gjorts för att kartlägga de mönster som kan antas gälla i Funboområdet. Baserat på detta har fem scenarier för koldioxidutsläpp i samband med transporter satts upp och jämförts med ett referensscenario, i vilket användning av personbil och kollektivtrafik antas ske i samma grad som i Funbo idag. De totala utsläppen av koldioxid från transporter i området blir enligt referensscenariot ton per år. I scenario ett är området anslutet till spårbunden kollektivtrafik och trafikarbetet med bil antas därmed minska i förmån för en större användning av kollektivtrafik. De totala utsläppen av koldioxid blir enligt detta scenario 67 % av referensscenariot. I scenario två antas en satsning på elbilar ske i området. Om allt trafikarbete som sker med bil skulle ske med elbilar skulle koldioxidutsläppen minska till 49 % av referensfallet. Att alla bilar i området skulle vara elbilar är dock inte troligt men med laddningsstolpar och marknadsföring i området skulle användningen av elbilar kunna bli högre än i övriga landet. Om 10 % av trafikarbetet sker med elbil och 10 % sker med hybridbil så skulle utsläppen motsvara 91 % av referensfallet. I scenario tre utvecklas ett system för samåkning i området och samåkning antas därmed ske i högre utsträckning än i referensfallet. Om en bil av två lämnas hemma 1,5 2

5 vardagar i veckan för pendling till Uppsala minskar utsläppen från biltrafiken med 11,25 %. De totala koldioxidutsläppen i scenario tre blir 90 % av referensfallet. I scenario fyra implementeras både en bilpool med 50 elbilar och ett system för samåkning i området. Koldioxidutsläppen i samband med transporter i området blir enligt detta scenario 86 % av referensfallet. Slutligen sker i scenario fem en kombination av scenario ett och fyra, alltså spårbunden kollektivtrafik, samåkning och en bilpool med elbilar. De totala koldioxidutsläppen blir enligt detta scenario 58 % av referensscenariot. Utsläppen från transporterna är stora och minskningen av utsläppen är trög, vilket till stor del beror på personbilens dominans och höga utsläpp. Mindre förändringar av strukturen ger därför inte så stora utslag procentuellt sett. I och med att utsläppen är så stora är dock en minskning med 10 %, alltså 423 ton CO 2 per år, avsevärd. Denna minskning motsvarar nästan de totala utsläppen från områdets energianvändning i det första fallet i scenario ett för energistrategin. För att mer kraftfullt förändra de stora utsläppen skulle något mer drastiskt behöva ske, till exempel genom en kraftig ökning av användande av kollektivtrafik eller av beläggningen i personbilar. Om de scenarier för energianvändning respektive transporter som minskar klimatpåverkan mest skulle implementeras i Funbo skulle koldioxidutsläppen minska till 43 % av referensfallen. Trots att detta är en kraftig minskning kan det inte anses vara klimatneutralt. Utredningens förslag är att all energianvändning i området ska vara klimatneutral, givet att solel anses vara klimatneutral, och att med det som grund bygga vidare på det hållbara samhället Funbo. Klimatneutral energianvändning nås genom värme från ett pelletseldat värmekraftverk och elproduktion från solceller på tak och i en solcellspark. Med 2 kw installerad effekt på varje enbostadshus, 0,5 kw installerad effekt per lägenhet på varje flerbostadshus, självförsörjande offentliga byggnader och en solcellspark om 3,5 MW sker en produktion av solel som tillgodoser områdets elbehov och kompenserar för värmeverkets utsläpp. Med en klimatneutral energianvändning som grund kan en medvetenhet skapas i området och detta kan leda till förändrade beteenden. Spårbunden kollektivtrafik, ett väl utbyggt cykelvägnät, en bilpool med elbilar och ett system för samåkning bör finnas i området för att uppmuntra en hållbar livsstil och minska transporternas klimatpåverkan. 3

6 2. Områdesbeskrivning Utvecklingsområdet i Funbo är en tätortsutveckling beläget mellan Trångtä, Bärby, Gunsta och Ensta, cirka en mil öster om Uppsala (se figur 1). Området ligger utmed väg 282 och museijärnvägen Lennabanan passerar orten. Planen för utvecklingsområdet är att det ska bli ett bostadsområde, med främst bostäder och service. Centrumverksamheter i utvecklingsområdet föreslås i anslutning till Lennabanan, med möjligt framtida stationsläge där huvudgatan möter väg 282. Möjligheter för ombyggnation av Lennabanan till spårbunden kollektivtrafik ska utredas. Områden för skola och förskola placeras centralt inom bebyggelseområdet för bostäder och i anslutning till huvudgatan. Bebyggelseområdet för bostäder kommer att omfatta ca enheter för boende. Parker, lekskogar med mera kommer att placeras så att de kan nås på nära håll från bostäder, skolor och förskolor. Utvecklingsområdet är omgivet av skogsmark och därmed finns närrekreation nära till hands. Figur 1. Utvecklingsområdets placering (rosamarkerat) i förhållande till Uppsala. Utvecklingsområdet kommer att bebyggas i totalt åtta etapper med byggstarter fördelade över sex år. Den uppskattade utbyggnadstakten och det planerade antalet bostäder redovisas i tabell 1. Tabell 1. Utbyggnadstakt samt typ av byggnation för varje etapp. Byggnation Totalt Småhus Radhus/ Flerbostadshus Övrigt ändamål Byggstart utvecklingsområdet antal lgh kedjehus (antal lgh) Etapp Förskola typ Etapp 1,5 Skola + förskola typ Etapp Etapp Idrottsplats 2017 Etapp Etapp Förskola typ Etapp Förskola typ Etapp Verksamheter/handel 2021 Totalt

7 Storleken av bostadshusen uppskattas till 150 m 2 A temp för småhus, 100 m 2 A temp för radhus/kedjehus och 70 m 2 A temp för lägenheter. Förskolan av typ 1 kommer att vara ca 800 m 2 A temp, förskolan av typ 2 kommer att vara m 2 A temp, skolan m 2 A temp och idrottshallen m 2 A temp. För en karta över områdesuppdelningen av etapperna, se figur 2. Figur 2. Etappindelning för utvecklingsområdet i Funbo. 5

8 3. Resurser och energi För att nå ett klimatneutralt samhälle är det av stor vikt att området har en hållbar användning av naturtillgångar och låga utsläpp av koldioxid. Genom utarbetade strategier för energianvändning, hållbart byggande och resurseffektivitet kan utsläppen och användningen av naturtillgångar hållas låga och ett delmål på vägen mot ett klimatneutralt samhälle kan därigenom uppfyllas. 3.1 Energistrategi Energistrategin för Funbo grundar sig i målet att det ska vara ett klimatneutralt samhälle. Värmen ska komma från ett pelletseldat närvärmeverk och en stor andel av elen ska komma från egenproducerad förnybar energi. De offentliga byggnaderna i området, skola och förskolor, ska vara självförsörjande på el genom solcellsanläggningar på taken. Även bostadshusen ska ha solcellspaneler implementerade i byggnaderna. Utöver detta finns möjligheter för en solcellspark i anslutning till området Värmeproduktion - Närvärme Funbo ligger utanför fjärrvärmenätet och kan på grund av de långa sträckorna inte ansluta sig till detta. I Funbo ska därför ett närvärmeverk etableras, istället för att varje hushåll ska ha egen uppvärmning. I rapporten Nybyggnation i Funbo vägen till ett klimatneutralt samhälle utreder Sjöström (2012) olika pannbränslen. Resultaten visar på att pellets har lägst klimatpåverkan av de studerade alternativen, med utsläpp om 12 g CO 2 e per kwh. Hänsyn bör dock tas till att koldioxidutsläppen från förbränning av pellets i princip är noll i och med att det är ett biobränsle och därmed inte tillför något nettotillskott av koldioxid vid förbränning. De utsläpp som då återstår är dikväveoxid och metan, vilka efter omvandling till koldioxidekvivalenter ger en klimatpåverkan av 7,7 g CO 2 e per kwh. På grund av de låga koldioxidutsläppen från pellets kommer närvärmeverket i Funbo att vara pelletseldat. Uppsala kommun har sedan tidigare samarbete med närvärmeföretaget Bionär Närvärme AB i Bälinge, Vänge och Björklinge, där Bionär driver anläggningar och producerar och säljer värme. Bionär är ett kommunalägt närvärmeföretag som är ägt av Gävle Energi AB (59 %), Ockelbo kommun (24 %) och Älvkarleby kommun (17 %). Samarbetet kan nu vidareutvecklas till att även omfatta ett eller flera närvärmeverk i Funbo, givet att värmebehovet är tillräckligt stort för att göra det ekonomiskt lönsamt för en närvärmeanläggning och att byggherrarna som ska bebygga marken är intresserade av att ansluta sina fastigheter till närvärmeverket. Bionär kommer i så fall att bygga närvärmeverk i etapper, motsvarande de etapper som bebyggelsen är uppdelad i. På så sätt skrivs separata avtal med byggherrarna för varje etapp och anslutningskostnaderna baseras på förutsättningarna för varje separat etapp. Beroende på byggherrens önskemål kan Bionär antingen äga all kulvert och undercentralerna i fastigheterna eller äga kulvertnätet fram till olika teknikhus där undercentralerna då sitter, varifrån byggherren ansvarar för kulverten fram till husen. I det första alternativet ansvarar Bionär för allt underhåll hela vägen fram till huset medan det andra alternativet gör att fastighetsägarna blir ansvariga för kulverten från teknikhusen till fastigheterna. Anslutningsavgiften till närvärmesystemet kommer att vara 6

9 olika för bostadsrättsföreningar, kedje-/radhus samt villor. Detta beror på att linjetätheten, det vill säga värmebehovet per meter kulvert, blir olika för de olika typerna av fastigheter och att en längre kulvertsträcka leder till en högre investeringskostnad. Anslutningsavgiften för fastigheterna ska täcka upp för Bionärs investeringskostnader för värmekraftverk, kulvert och undercentraler. Fastighetsägaren betalar sedan en fast årsavgift och en avgift per förbrukad kwh, vilket täcker upp för drift och underhåll. Närvärmeverken och -nätet kommer att byggas ut i takt med att området byggs ut. För att en byggnation av värmeverk och/eller kulvertnät ska vara ekonomiskt lönsam krävs ett visst värmebehov. Beroende på hur mycket som måste byggas till för att ansluta det nya området till närvärmenätet krävs olika stora värmebehov från området. Till exempel kan ett större värmebehov krävas från ett villaområde, där långa kulvertsträckor och många undercentraler kan behövas, än från en skola, där det endast krävs kulvert till en undercentral. Värmebehovet för bostäderna i området kommer att vara ca 65 kwh/m 2 A temp och år. För förskolor och skolor är det genomsnittliga behovet av fastighetsel (inklusive elvärme) 44 kwh/m 2 A temp och år (Statens energimyndighet 2007) och för idrottshallar är det 36 kwh/m 2 A temp och år (Statens energimyndighet 2009). Det underlag för närvärme som finns för vardera byggnad visas i tabell 2. Tabell 2. Den specifika energianvändningen för varje typ av byggnation. Specifik energianvändning Storlek [kvm] Specifik energianvändning Specifik energianvändning per hus/lgh [kwh/år] [kwh/kvm och år] Småhus Radhus/kedjehus Flerbostadshus (lgh) Förskola typ Förskola typ Skola Idrottshall Dessa värden i kombination med antalet byggnader av varje slag som ska byggas i de olika etapperna (se tabell 1) ger den totala energianvändningen för varje etapp, se tabell 3. Dessa värden visar på det underlag som finns för närvärme för varje etapp. Tabell 3. Specifik energianvändning för varje etapp. Specifik energianvändning [kwh/år] Etapp Etapp 1, Etapp Etapp Etapp Etapp Etapp Etapp Totalt

10 Det totala energibehovet för värme och varmvatten är alltså ca MWh per år, uppdelat på åtta etapper. Utifrån dessa siffror och uppgifter om kulvertdragningar och -sträckor kan en utredning om kostnadseffektiviteten för närvärme för varje etapp göras. Klimatpåverkan av 7,7 g CO 2 e/kwh för eldning av pellets ger en klimatpåverkan från uppvärmning av området på ca 81,6 ton CO 2 e per år Elproduktion Solceller Målet för Funbo är ett klimatneutralt samhälle och för att nå klimatneutralitet krävs en stor satsning på förnybar el. Genom lokal produktion av solel kan Funbo minska sin klimatpåverkan och komma närmare klimatneutralitet. Räknat på befintliga anläggningar sker produktionen av solel helt utan utsläpp och kan därmed anses vara klimatneutral. Genom överenskommelser med byggherrarna som ska bebygga marken ska varje byggnad innefatta en solcellsanläggning på taket. Som komplement till den mikroproduktion av solceller som ska ske på byggnaderna kan även en solcellspark byggas. Underlaget för solelen utgörs av fastigheternas hushållsel och verksamhetsel. Bostädernas användning av hushållsel uppskattas enligt Svebys rekommendation till 30 kwh/m 2 A temp och år (Sveby 2012). Det genomsnittliga behovet av verksamhetsel för skolor, förskolor och idrottshallar är 37 kwh/m 2 A temp och år (Statens energimyndighet 2007, Statens energimyndighet 2009). Behovet av hushålls- och verksamhetsel för varje typ av byggnad samt det totala behovet för området redovisas i tabell 4. Tabell 4. Användning av hushålls- och verksamhetsel för varje typ av fastighet som ska byggas i området, samt det totala behovet av hushålls- och verksamhetsel för områdets fastigheter. Hushålls- Antal enheter Totalt elbehov Storlek Elbehov per Elanvändning /verksamhetsel [st] [kwh/år] [kvm] enhet [kwh/år] [kwh/kvm och år] Småhus Radhus/kedjehus Flerbostadshus (lgh) Förskola typ Förskola typ Skola Idrottshall Totalt Fastigheterna i området har således ett totalt elbehov på ca MWh per år, givet att behovet av värme och varmvatten täcks av närvärmeproduktionen. Detta behov kan till viss del eller helt och hållet täckas av solcellsanläggningar. En anläggning på 1 kw, placerad oskuggad mot söder med graders lutning, producerar i Sverige ca 950 kwh per år och upptar en yta om ca 8 kvadratmeter (Energimyndigheten 2013). Kostnaden för 1 kw, givet den stora upphandlingen som kommer att ske, är cirka kr. Den el som produceras används av fastighetsägaren när denne behöver el och matas annars ut på nätet. Det finns i dagsläget ingen lagstiftning gällande försäljning av el från mikroproducenter och därför beräknas elen kunna säljas för spotpriset minus 4 öre, vilket är ett vanligt pris satt av elleverantörer. Utöver detta fås en ersättning för nätnytta av 8

11 elnätsbolager om ca 6 öre per inmatad kwh. Efter att ha studerat prisutvecklingen på Nord Pools spotpriser antas elpriset ligga kring 35 öre/kwh (Nord Pool spot, 2014). Intäkten för en kwh el blir således 37 öre/kwh. Att köpa en kwh el från nätet beräknas kosta ca 0,90 kr. Vinsten för den egenproducerade elen blir således 0,90 kr/kwh för den el som används i fastigheten och 0,37 kr/kwh för den el som säljs till nätet. Vid större produktion, som kommer att ske på de offentliga byggnaderna och i solcellsparken, finns möjlighet till att få anläggningarna godkända för elcertifikat. En ny anläggning blir godkänd i 15 år och får ett elcertifikat för varje producerad megawattimme el. Nätägaren är skyldig att installera en elmätare i anläggningen och rapportera in den produktion som matas in på nätet, alltså den totala produktionen minus den el som används lokalt. Det är denna inmatade el som ligger till grund för elcertifikat, när en MWh har matats in i nätet blir anläggningen tilldelad ett elcertifikat. Priset på elcertifikaten beror av tillgång och efterfråga och varierar därmed över tid (Energimyndigheten 2014a). Det volymvägda medelpriset på elcertifikat under perioden till var 199,05 kronor (Cesar 2014), vilket innebär cirka 0,20 kr/kwh. För de offentliga byggnaderna blir således vinsten för den el som används i fastigheterna precis som tidigare 0,90 kr/kwh men den el som säljs till nätet har nu ett värde av 0,57 kr/kwh, eftersom elcertifikatsintäkten kan läggas till intäkten från nätägaren. Även för solcellsparken blir intäkten 0,57 kr/kwh för den el som säljs till nätägaren. För att ge en förmån till de som bor i området säljs elen från solcellsparken till området för 0,75 kr/kwh, vilket medför att intäkten för lokalt använd el blir lägre för solcellsparken än för bostäder och offentliga byggnader. För komplett redovisning av kostnader och intäkter, se tabell 5. Tabell 5. Underlag för kostnader och intäkter för en solcellsanläggning. Solcellsanläggningar Investeringskostnad Livslängd (ekonomisk och teknisk) Restvärde kr/kw 9 25 år 0 kr Årlig ränta på investering 4 % Drift och underhåll 70 kr/år Årlig prisökning drift och underhåll 1,5 % Elpris inköp från nätägaren Elpris försäljning till nätägaren Elpris försäljning till området Pris försäljning av elcertifikat 0,90 kr/kwh 0,37 kr/kwh 0,75 kr/kwh 0,20 kr/kwh Årlig elprisökning 3,5 % Årlig energiproduktion Årlig degradering av solcellens energiproduktion 950 kwh/kw Användningen av hushålls- och verksamhetselen är större under vinterhalvåret än sommarhalvåret, samtidigt som produktionen av solel är större under sommarhalvåret än vinterhalvåret. Dessutom är produktionen som störst mitt på dagen medan mycket av förbrukningen sker på morgonen och kvällen. På grund av detta kan all solel inte nyttjas i bostaden, utan en del måste säljas till nätet. I figur 3 redovisas värden på produktion av solel och förbrukning av hushållsel för en villa på 150 m 2 (Bengts villablogg, 2012). Räknat på månadsbasis antas maximalt hälften av förbrukningsbehovet kunna tillgodoses med den 0,5 %

12 egenproducerade elen (se linje, figur 3). Utöver detta antas maximalt hälften av den årliga produktionen av el kunna användas i bostaden Förbrukning [kwh] Produktion [kwh] Maximalt hälften av förbrukningsbehovet 50 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 3. Förbrukning av hushållsel och produktion av solel för ett enbostadshus på 150 m 2 med en solcellsanläggning med 1 kw installerad effekt. I exemplet som figur 3 visar ser det ut som att all producerad el går att nyttja i bostaden, vilket inte är rimligt. Det är därför viktigt med den andra begränsningen som beskrevs ovan, att maximalt hälften av årsproduktionen kan brukas i bostaden. Baserat på värden från Bengts villablogg (2012) kan fördelningen över året mellan egenanvändning och försäljning till nätet se ut som i figur 4. Sammantaget över året används hälften av den egenproducerade elen i hushållet och hälften matas ut på nätet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Förbrukning [kwh] Produktion [kwh] Producerad el använd i bostaden [kwh] Producerad el inmatad på nätet [kwh] Figur 4. Förbrukning av hushållsel, produktion av solel och fördelningen mellan egenanvändning och försäljning av den egenproducerade elen, enbostadshus 150 m 2 med 1 kw installerad effekt. När produktionen över en månad blir större än förbrukningen gör begränsningen att maximalt hälften av förbrukningen kan användas i hushållet att en större andel måste säljas. Om 10

13 utvecklingsområdet skulle tillgodose all sin hushålls- och verksamhetsel från solceller på fastigheter och från en solcellspark skulle totalt 39 % av den egenproducerade elen kunna användas i fastigheterna, enligt uppskalning av värdena från Bengts villablogg (2012) i kombination med att maximalt hälften av den årliga produktionen av el kan användas i bostäderna (se figur 5). I första hand använder bostäderna sin egenproducerade el, i andra hand elen från solcellsparken och i tredje hand elen från nätet. Bostäderna skulle därmed fortfarande använda 50 % av sin egenproducerade el medan solcellsparken skulle sälja en större andel av sin el Förbrukning hushålls- och verksamhetsel [kwh] Produktion fastigheter och solcellspark [kwh] Egenanvändning i området [kwh] Försäljning till nätägaren [kwh] 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 5. Förbrukning, produktion och egenanvändning av den producerade elen om all hushålls- och verksamhetsel i utvecklingsområdet produceras från solceller Referensscenario Referensscenariot bygger på att inga åtgärder har vidtagits och att fastigheterna, i och med att de är placerade utanför fjärrvärmeområdet, är eluppvärmda. För detta fall antas bostäderna vara byggda efter BBRs krav om 55 kwh/m 2 A temp och år. I tabell 6 redovisas den totala elanvändningen för området, utifrån referensscenariot. Tabell 6. Det totala elbehovet enligt referensscenariot. Energianvändning referensscenario Storlek [kvm] Antal enheter [st] Specifik energianvändning [kwh/kvm och år] Hushålls/ verksamhetsel [kwh/kvm och år] Totalt elbehov [kwh/år] Småhus Radhus/kedjehus Flerbostadshus (lgh) Förskola typ Förskola typ Skola Idrottshall Totalt

14 På grund av att byggnaderna är eluppvärmda och därmed måste hålla gränsen 55 kwh/m 2 A temp och år blir energianvändningen något lägre för uppvärmning, medan behovet av hushålls- och verksamhetsel är konstant. Det totala elbehovet, för värme, varmvatten och el, blir ca MWh. Elen antas komma från den nordiska elmixen, vilken har en klimatpåverkan på ungefär 100 g CO 2 e/kwh. Enligt referensfallet blir den totala klimatpåverkan från området därmed cirka ton CO 2 e Scenario 1 Solcellsanläggningar på fastigheter Den specifika energianvändningen är enligt grundantagandet MWh per år och detta behov tillgodoses från ett pelletseldat närvärmeverk. För att minska mängden inköpt el från den nordiska elmixen och införa förnybar el i området har varje fastighet ett krav på en miniminivå av installerad effekt från solcellsanläggningar. För småhus och rad/kedjehus ställs samma krav, medan kravet för varje lägenhet i flerbostadshusen är en fjärdedel av kravet på installerad effekt för enbostadshusen. Vidare ska de offentliga byggnaderna, vilket innefattar förskolor, skola och idrottshall, vara självförsörjande av verksamhetsel. De offentliga byggnadernas behov av verksamhetsel, deras krav på installerad effekt och den area som solcellsanläggningarna kommer att uppta presenteras i tabell 7. Tabell 7. Behov av hushållsel samt krav på installerad effekt för att nå självförsörjning. Offentliga byggnader - självförsörjande Förskola typ 1 Förskola typ 2 Skola Idrottshall Area [kvm] Behov verksamhetsel [kwh/kvm och år] Totalt behov verksamhetsel [kwh/år] Elproduktion solceller [kwh/kw och år] Krav installerad effekt [kw] Area per kw [kvm/kw] Total area [kvm] I området ska det byggas en förskola typ 1, tre förskolor typ 2, en skola och en idrottshall. Den totala installerade effekten för de offentliga byggnaderna blir således 507 kw och den årliga elproduktionen från solcellsanläggningarna blir 481 MWh. Av sin egenproducerade el kan de offentliga byggnaderna använda 39 % medan resterande 61 % kommer att säljas. Den el som används har som tidigare nämnts ett värde av 0,90 kr/kwh och den el som säljs har ett värde av 0,57 kr/kwh. Vinsten för de offentliga byggnaderna blir kronor per installerad kw, vilket ger en vinst på kr för alla anläggningar på offentliga byggnader i området. Utöver detta så kommer bostadshusen att producera solel. Ett krav om minst 1 kw installerad effekt för varje enbostadshus i området och minst 0,25 kw installerad effekt för varje lägenhet i flerbostadshus ger en total installerad effekt om kw. Elproduktionen från solcellsanläggningarna på bostadshusen blir MWh per år, vilket är 23 % av hushållens elbehov. Den totala installerade effekten i området blir 1,62 MW och den årliga elproduktionen blir MWh. Klimatpåverkan från områdets energianvändning blir 439 ton CO 2 e per år, vilket är knappt en tredjedel av referensfallet (se tabell 8). 12

15 Tabell 8. Klimatpåverkan från områdets energianvändning. Klimatpåverkan energianvändning Energianvändning [kwh/år] Klimatpåverkan [g CO 2 e/kwh] Om kravet på installerad effekt istället sätts till 2 kw per enbostadshus och 0,5 kw per lägenhet blir den totala installerade effekten för området 2,74 MW och den årliga elproduktionen MWh. Elproduktionen från bostadshusen utgör 46 % av hushållens totala elbehov. Klimatpåverkan minskar till 333 ton CO 2 e per år, vilket är knappt en fjärdedel av referensfallet. Om kravet slutligen sätts till 3 kw per enbostadshus, vilket innebär en yta av solcellspaneler om ungefär 24 kvadratmeter, och 0,75 kw per lägenhet ger det en total installerad effekt för hela området på 3,85 MW och en total elproduktion på MWh. Vid detta krav tillgodogör sig bostadshusen 69 % av sin hushållselanvändning från egenproduktion av solel. Den totala klimatpåverkan från områdets energianvändning blir 227 ton CO 2 e per år, vilket är 16 % av referensscenariot. För alla tre fallen är vinsten för bostadshusen kronor per installerad kw. Detta ger en vinst på 3,3 miljoner kronor för hela området enligt scenario 1.1, 5,2 miljoner kronor enligt scenario 1.2 och 7,0 miljoner kronor enligt scenario 1.3. För en sammanställning av scenario 1, se tabell 9. Tabell 9. Utfallen för de tre olika kraven på installerad effekt i scenario 1. Total klimatpåverkan [g CO2e/år] Pelletseldat närvärmeverk , Solel Nordisk elmix Sammanställning Scenario 1 Scenario 1.1 Scenario 1.2 Scenario 1.3 Andel hushållsel från solceller, bostadshus 23 % 46 % 69 % Andel verksamhetsel från solceller, 100 % 100 % 100 % offentliga byggnader Total installerad effekt i området 1,62 MW 2,74 MW 3,85 MW Total elproduktion i området MWh/år MWh/år MWh/år Total klimatpåverkan från energianvändning 439 ton CO 2 e/år 333 ton CO 2 e/år 227 ton CO 2 e/år för området Klimatpåverkan i jämförelse med 31 % 24 % 16 % referensfallet Total vinst 3,3 milj kr 5,2 milj kr 7,0 milj kr Scenario 2 Solcellsanläggningar på fastigheter i kombination med solcellspark Scenario 2 bygger på Scenario 1, med den specifika energianvändningen tillgodosedd från ett pelletsdrivet närvärmeverk och krav på installerad effekt av solcellsanläggningar för varje fastighet. Utöver detta finns krav på att 100 % av hushållselen och verksamhetselen i området ska tillgodoses från lokalproducerad förnybar el och för att tillgodose detta installeras en solcellspark vars installerade effekt kompenserar för den el som måste köpas in från nätet till hushållen. All hushållsel och verksamhetsel i området kommer således från solel. Som nämnt i Scenario 1 blir bostäderna självförsörjande av förnybar hushållsel till 23 %, 46 % respektive 69 %, beroende av kravnivån. För att öka denna andel till 100 % krävs ytterligare kw, kw respektive kw installerad effekt (se tabell 10). 13

16 Tabell 10. Behov av solcellspark för att 100 % av hushållselen ska komma från förnybar närproducerad solel. Produktion solcellspark Scenario 2.1 Scenario 2.2 Scenario 2.3 Installerad effekt solcellspark [kw] Elproduktion solceller [kwh/kw och år] Elproduktion solcellspark [kwh/år] Area per kw [kvm/kw] Area solcellspark [kvm] För att uppnå kravet att 100 % av hushållselen och verksamhetselen ska tillgodoses från lokalproducerad förnybar el krävs en solcellspark med effekten 3,76 MW, 2,65 MW respektive 1,53 MW för de tre olika fallen. Dessa solcellsparker upptar en yta om cirka m 2, m 2 respektive m 2. Solcellsanläggningarna på fastigheterna i kombination med solcellsparken producerar då el av samma storlek som den totala elanvändningen av hushållsel och verksamhetsel, det vill säga MWh per år. Den producerade elen från solcellsparken säljs i första hand till området till priset 0,75 kr/kwh och i andra hand till elnätsägaren, där priset blir 0,57 kr/kwh inkluderat vinsten för försäljning av elcertifikat. Vinsten för de tre olika storlekarna av solcellsanläggningar blir kr/kw, 810 kr/kw samt 769 kr/kw. För hela solcellsparkerna blir vinsten 4,1 miljoner kronor, 2,1 miljoner kronor respektive 1,2 miljoner kronor. I och med att bostäderna som alternativ till den egenproducerade elen nu kan köpa el från solcellsparken istället för från nätet sjunker värdet för den egenproducerade elen från bostäderna till 0,75 kr/kwh. Detta minskar vinsten från anläggningarna på bostäderna till 118 kr/kw. Vinsten för hela området, inklusive solcellsanläggningar på bostäder, på offentliga byggnader och solcellsparker, blir därmed 5,8 miljoner kronor, 3,9 miljoner kronor respektive 3,1 miljoner kronor för de tre olika fallen. I och med att solel är en förnybar källa har den ingen klimatpåverkan och all hushållsel och verksamhetsel i området är därmed klimatneutral. Eftersom elanvändningen inte ger upphov till någon klimatpåverkan är områdets totala klimatpåverkan den som den specifika energianvändningen ger upphov till. Klimatpåverkan från områdets energianvändning bli således 8,17 ton CO 2 e per år, vilket är 6 % av referensscenariot. För en sammanställning av scenario 2, se tabell 11. Tabell 11. Utfallen för de tre olika kraven på installerad effekt i scenario 2. Sammanställning Scenario 2 Scenario 2.1 Scenario 2.2 Scenario 2.3 Andel hushållsel från solceller, bostadshus 100 % 100 % 100 % Andel verksamhetsel från solceller, 100 % 100 % 100 % offentliga byggnader Total installerad effekt i området 5,38 MW 5,38 MW 5,38 MW Total elproduktion i området 5,11 MWh/år 5,11 MWh/år 5,11 MWh/år Total klimatpåverkan från energianvändning 81,6 ton CO 2 e/år 81,6 ton CO 2 e/år 81,6 ton CO 2 e/år för området Klimatpåverkan i jämförelse med 6 % 6 % 6 % referensfallet Total vinst 5,8 milj kr 3,9 milj kr 3,1 milj kr 14

17 3.1.6 Scenario 3 Solcellsanläggningar på fastigheter i kombination med solcellspark för att uppnå klimatneutralitet Scenario 3 bygger på Scenario 2, med den specifika energianvändningen tillgodosedd från ett pelletsdrivet närvärmeverk, krav på installerad effekt av solcellsanläggningar för varje fastighet samt krav på att 100 % av hushållselen och verksamhetselen i området ska tillgodoses från lokalproducerad förnybar el. Utöver detta finns krav på att solcellsparken ska utökas för att klimatkompensera för de utsläpp som närvärmeanläggningen ger upphov till. För att klimatkompensera för de 81,6 ton CO 2 e per år som den specifika energianvändningen ger upphov till krävs en årlig överproduktion. Överskottet säljs till marknaden och därmed regleras produktionen av el som annars skulle ha matats ut på nätet. För varje kilowattimme förnybar, klimatneutral el som produceras i överskott kan således 100 g CO 2 e räknas av, i och med att denna kilowattimme inte behövde produceras från den nordiska elmixen. Detta innebär att det måste ske en överproduktion av 816 MWh per år för att klimatkompensera för klimatpåverkan från den specifika energianvändningen. Den extra effekt som behövs för att områdets energiförsörjning ska vara klimatneutral är 859 kw, vilket läggs till solcellsparken. Storleken på solcellsparken blir då m 2, m 2 respektive m 2. Solcellsparkens intäkter blir kr/kw, 763 kr/kw respektive 715 kr/kw för de tre olika fallen, vilket ger en total intäkt på 4,7 miljoner kronor, 2,7 miljoner kronor respektive 1,7 miljoner kronor för anläggningarna. Totalt för området, inkluderat även bostäder och offentliga byggnader, blir intäkterna 6,3 miljoner kronor, 4,3 miljoner kronor respektive 3,3 miljoner kronor. Den totala effekten i området är fördelad på bostäderna, de offentliga byggnaderna och solcellsparken på tre olika sätt beroende på kravnivån för bostäder, se tabell 12. Tabell 12. Utfallen för de tre olika kraven på installerad effekt i scenario 3. Sammanställning Scenario 3 Scenario 3.1 Scenario 3.2 Scenario 3.3 Andel hushållsel från solceller, bostadshus Andel verksamhetsel från solceller, offentliga byggnader 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Total installerad effekt i området 6,24 MW 6,24 MW 6,24 MW Total elproduktion i området 5,93 MWh/år 5,93 MWh/år 5,93 MWh/år Total klimatpåverkan från energianvändning för området Klimatpåverkan i jämförelse med referensfallet % 0 % 0 % Total vinst 6,3 milj kr 4,3 milj kr 3,3 milj kr Den totala installerade effekten för området blir således 6,24 MW och den årliga produktionen blir MWh. Klimatpåverkan från områdets energianvändning är noll. 15

18 3.1.7 Sammanställning och diskussion För en sammanställning av alla scenarier och fall, se tabell 13 och figur 6. Tabell 13. Sammanställning av de tre olika scenarierna och dess olika utfall. Scenario 1 Energianvändning Scenario 1.1 Scenario 1.2 Scenario 1.3 Andel egenproducerad el 30 % 51 % 72 % Installerad effekt solceller kw kw kw Vinst solel 3,3 miljoner kr 5,2 miljoner kr 7,0 miljoner kr Klimatpåverkan av energianvändning 439 ton CO 2 e/år 333 ton CO 2 e/år 227 ton CO 2 e/år Klimatpåverkan mot referensfall 31 % 24 % 16 % Scenario 2 Energianvändning Scenario 2.1 Scenario 2.2 Scenario 2.3 Andel egenproducerad el 100 % 100 % 100 % Installerad effekt solceller kw kw kw Vinst solel 5,8 miljoner kr 3,9 miljoner kr 3,1 miljoner kr Klimatpåverkan av energianvändning 81,6 ton CO 2 e/år 81,6 ton CO 2 e/år 81,6 ton CO 2 e/år Klimatpåverkan mot referensfall 6 % 6 % 6 % Scenario 3 Energianvändning Scenario 3.1 Scenario 3.2 Scenario 3.3 Andel egenproducerad el 116 % 116 % 116 % Installerad effekt solceller kw kw kw Vinst solel 6,3 miljoner kr 4,3 miljoner kr 3,3 miljoner kr Klimatpåverkan av energianvändning Klimatpåverkan mot referensfall 0 % 0 % 0 % Klimatpåverkan från områdets energianvändning [ton CO2e/år] Referensfall Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Figur 6. Den totala klimatpåverkan från områdets energianvändning för de olika scenarierna och fallen. Som kan utläsas i tabell 13 är den största ekonomiska vinsten fall tre för scenario ett och fall ett för scenario två och tre. Att fall tre är mest lönsam i scenario ett beror på att det är större solcellsanläggningar och att vinsten därmed blir större. Att det är det mest lönsamma fallet totalt beror på att produktionen från bostäderna är mest lönsam i scenario ett eftersom den egenproducerade elen blir mer värd i och med att den annars måste köpas för 90 öre från nätet istället för 75 öre från solcellsparken som gäller i scenario två och tre. Anledningen till att fall ett sedan är mest lönsam i scenario två och tre är att solcellsparken är berättigad elcertifikat 16

19 och därmed kan tjäna mer på den el som går till extern försäljning än vad bostadshusen kan. De anläggningar som går mest med vinst är anläggningarna på de offentliga byggnaderna (se tabell 14). Anledningen till detta är att de är självförsörjande större producenter och därmed kan använda maximalt av sin egenproducerade el och få elcertifikat för den el som måste säljas. De offentliga byggnaderna kan således nyttja sin egenproducerade el i större omfattning än solcellsparkerna, eftersom de fastigheter som solcellsparkerna förser med el i första hand använder sin egen el, och de kan sälja överskottet till ett bättre pris än bostäderna, eftersom de är tillräckligt stora producenter för att vara certifierade för elcertifikat. Gällande bostadshusen, som kommer att vara mikroproducenter av el, finns i dagens läge inga bestämmelser gällande försäljning av den egenproducerade elen. Priset för elen beräknades därför efter spotpriset, vilket är det pris som de flesta elnätsoperatörer betalar för el från mikroproducenter. Både höger- och vänsterblocket har dock planer på att införa åtgärder som gör att det lönar sig mer att vara mikroproducent, antingen genom skattereducering eller genom nettodebitering. Om något av dessa förslag skulle gå igenom skulle mikroproducenten tjäna ca 90 öre per kwh producerad el istället för de 37 öre som användes i beräkningarna. Denna förändring skulle ge ett stort utslag, vinsten per installerad kw skulle öka från kr till kr för scenario ett och från 118 kr till kr för scenario 2 och 3. Solcellsanläggningarna på bostadshusen skulle därmed vara långt mer lönsamma än övriga anläggningar (för jämförelse, se nettonuvärdet för de olika anläggningarna i tabell 14). Lönsamheten för hela områdets solcellsanläggningar skulle stiga till mellan 9,3 och 25,0 miljoner kronor för de olika fallen och scenarierna. I och med att dessa politiska beslut är osäkra har beräkningarna skett på marknadsvärdet för elen men eftersom det finns chans till att en sådan förändring skulle kunna ske inom en relativt snar framtid är det viktigt att beakta. Enligt alla fall och scenarier går projektet plus med ett ensiffrigt miljonbelopp. Vad som är viktigt att ha i åtanke är dock att detta bygger på en uppskalning av vinsten för en solcellsanläggning på 1 kw sett över 25 år och att vinsten om den fördelas per år blir väldigt låg (se tabell 14). Tabell 14. Den totala vinsten för 1 kw av de olika typerna av solcellsanläggningar, sett över 25 år. Nettonuvärde livslängd 25 år Offentliga byggnader 1. Bostäder 2. & 3. Bostäder Investeringskostnad kr kr kr Nuvärde kr kr kr Nettonuvärde kr kr 118 kr Nettonuvärde livslängd 25 år 2.1 Solcellspark 2.2 Solcellspark 2.3 Solcellspark Investeringskostnad kr kr kr Nuvärde kr kr kr Nettonuvärde kr 810 kr 769 kr Nettonuvärde livslängd 25 år 3.1 Solcellspark 3.2 Solcellspark 3.3 Solcellspark Investeringskostnad kr kr kr Nuvärde kr kr kr Nettonuvärde kr 763 kr 715 kr 17

20 För solcellsparken i de olika fallen ligger den totala vinsten efter 25 år runt 900 kr per installerad kw. Enkelt räknat innebär detta 36 kr per år, vilket innebär att om kostnaden skulle öka med över 36 kr/år så skulle anläggningen istället gå med förlust. Om till exempel kostnaden för drift och underhåll skulle visa sig vara 120 kr/år istället för 70 kr/år, en relativt liten kostnadsförändring, så skulle utfallen förändras relativt mycket. För scenario 1 skulle den totala avkastningen för anläggningar på bostäder och offentliga byggnader förfarande vara positiv, 1,8 miljoner kronor, 2,7 miljoner kronor respektive 3,5 miljoner kronor. För scenario 2 skulle utfallet vara mer varierande, fall ett skulle ge en vinst om 0,9 miljoner krononor medan fall två och tre skulle ge en förlust om 1,0 respektive 1,8 miljoner kronor. Utfallet för scenario 3 är liknande, en vinst om 0,6 miljoner kronor för fall ett och en förlust om 0,4 respektive 0,3 miljoner kronor i fall två och tre. I och med att avkastningen ändras så mycket av en förändring av 50 kronor per år kan systemet inte anses vara robust och det finns stora osäkerheter i de vinster och/eller förluster som kan ske. Det är även viktigt att ha anläggningens livslängd i åtanke. Om anläggningen håller i 30 år istället för de 25 år som brukar garanteras, vilket är troligt, så blir vinsten per kw ungefär 1,5 till 3,5 gånger så stor för de olika fallen. Vinsten för de olika scenarierna och fallen skulle med en livstid på 30 år ligga på mellan 7,1 och 18,8 miljoner kronor istället för mellan 3,3 och 8,7 miljoner kronor som i de beskrivna scenarierna. Även inköpspriset är viktigt, om anläggningarna skulle kosta kr/kw istället för de kr/kw som de tros kosta skulle alla fall i alla scenarier få ett negativt resultat. Anläggningen skulle i så fall, efter en användning på 25 år, ha genererat en total förlust på cirka 4,8-24,9 miljoner kronor. Vidare kan klimatneutralitet och utgångspunkten för detta diskuteras. Att el genererad av solceller har 0 g CO 2 e per kwh stämmer i den mån man trycker på play när hela området är uppbyggt och trycker på stop när anläggningen är färdiganvänd. Om perspektivet istället sätts på processen från utvinning och framtagning av kisel, behandlingar av olika slag, tillverkning av solcellspanelen samt transport av panelen till användningsplatsen så blir klimatpåverkan ca 30 g CO 2 e per kwh (Börjesson, 2013). Denna klimatpåverkan kan dock inte jämföras med att den nordiska elmixen skulle ha en klimatpåverkan om 100 g CO 2 e per kwh eftersom inte heller den klimatpåverkan är beräknad ur ett livscykelperspektiv. I och med att livscykelanalysen är svårgenomförd och svår att avgränsa sätts ofta systemgränserna till den färdiga produkten, och produktions- och rivningssteget bortses därmed från produktens klimatpåverkan. 3.2 Hållbara byggnader För att bidra till klimatneutraliteten i Funbo ska byggnaderna i området utformas på ett hållbart sätt med hållbara material Byggnadernas energianvändning Det kan tyckas märkligt att husen i ett samhälle som har som målsättning att vara klimatneutralt inte satsar på att bygga bättre klimatskal än ca 65 kwh/m 2 A temp och år när det finns märkningar för till exempel passivhus och nollenergihus som har betydligt lägre energianvändning än så. Några anledningar till gränsdragningen är att hårdare regleringar 18

21 medför dyrare hus och ett mindre urval av byggherrar. En annan anledning som väger tungt är att Uppsala kommun önskar att ett närvärmeverk etableras i området. För att det ska vara ekonomiskt lönsamt att investera i ett närvärmesystem krävs ett visst underlag av värmebehov från fastigheterna och därmed har gränsen för den specifika energianvändningen inte satts hårdare än 65 kwh/m 2 A temp och år. En villa med arean 150 m 2 A temp och energibehovet 65 kwh/m 2 A temp och år som värms upp med närvärme kräver kwh/år för uppvärmning och varmvatten. Klimatpåverkan från ett pelletseldat närvärmeverk är som tidigare nämnt 7,7 CO 2 e/kwh, vilket medför en årlig klimatpåverkan för uppvärmning av villan om 75 kg CO 2 e per år. Om villan istället hade byggts som ett elvärmt passivhus hade energibehovet fått vara maximalt 25 kwh/m 2 A temp och år. Installationen av en värmepump skulle minska elbehovet och därmed göra det möjligt att bygga ett sämre klimatskal och fortfarande ha ett maximalt elbehov för värme på 25 kwh/m 2 A temp och år. En värmepump med COP 2,5 innebär att för en köpt kwh el får huset 2,5 kwh värme. Klimatskalet kan därmed byggas för 62,5 kwh/m 2 A temp och år och fortfarande räknas som ett passivhus. Värmebehovet för villan på 150 m 2 blir då kwh/år medan elbehovet för uppvärmning endast är kwh/år. Den nordiska elproduktionen ger en genomsnittlig klimatpåverkan på 100 g CO 2 e per kwh, vilket innebär att klimatpåverkan från passivhuset blir 375 kg CO 2 e per år. I det här exemplet har alltså det eluppvärmda passivhuset fem gånger så stor klimatpåverkan som den närvärmeuppvärmda villan. För att det eluppvärmda huset ska ha lika låg klimatpåverkan som huset anslutet till närvärmeverket får den alltså ha en maximal klimatpåverkan om 75 kg CO 2 e per år, vilket innebär elanvändning av den nordiska elmixen om maximalt 750 kwh/år. Elbehovet per kvadratmeter blir således 5 kwh/m 2 A temp och år medan den specifika energianvändningen, med en värmepump med COP 2,5, blir 12,5 kwh/m 2 A temp och år. Att bygga ett hus som har ett klimatskal på maximalt 12,5 kwh/m 2 A temp och år för att få samma miljöpåverkan som ett klimatskal på 65 kwh/m 2 A temp och år är inte helt enkelt och kostnadsfritt. För att göra det möjligt att bygga ett sämre klimatskal för det eluppvärmda huset och fortfarande ha samma elbehov för uppvärmning skulle solceller kunna installeras på taket. Detta gör dock att möjligheterna minskar för solceller som bidrar till hushållselen och givet att maximal potential för solceller ska utnyttjas för hushållsel får inte elbehovet för uppvärmning av huset överstiga de tidigare nämnda 5 kwh/m 2 A temp och år för att huset inte ska ha större klimatpåverkan än det som är anslutet till närvärmeverket. Klimatpåverkan skulle givetvis kunna minskas genom att bygga ett bättre klimatskal för fastigheten ansluten till närvärmesystemet. En gräns finns dock i och med att underlaget för närvärme måste vara tillräckligt stort för att det ska vara ekonomiskt hållbart att investera i ett närvärmesystem. Om det krävs byggnader med den specifika energianvändningen 65 kwh/m 2 A temp och år för att möjliggöra för närvärme är det ett bättre alternativ att göra så än att bygga snäppet bättre och riskera att en stor del av fastigheterna använder elvärme. För att elvärme ska vara motiverat krävs det att fastigheterna byggs väldigt mycket bättre, se figur 7. 19

22 Närvärmeverk Eluppvärmning Elanvändning [kwh/kvm Atemp och år] Specifik energianvändning [kwh/kvm Atemp och år] Klimatpåverkan [kg CO2e per år] Figur 7. Jämförelse av den specifika energianvändningen för två bostäder med samma klimatpåverkan, där den ena bostaden är eluppvärmd och den andra är kopplad till ett närvärmenät. Beroende på hur närvärmenätet kan komma att se ut kan det vara så att vissa fastigheter kommer att hamna utanför nätet, på grund av en allt för lång kulvert till huset och därmed en allt för dyr anslutningsavgift. Om så skulle hända är det av yttersta vikt att bygga ett bra klimatskal som bidrar till en lägre energianvändning. Om huset skulle vara eluppvärmt med den nordiska elmixen och byggas enligt BBRs regler, med en specifik energianvändning om 55 kwh/m 2 A temp och år, skulle klimatpåverkan bli 825 kg CO 2 e per år, vilket är 11 gånger så mycket som det närvärmeanslutna huset. För att undvika detta scenario ska de hus som hamnar utanför närvärmenätet, om sådana kommer att finnas, ha hårdare krav på den specifika energianvändningen. För att de ska nå samma nivå som husen anslutna till närvärmeverket bör de, som tidigare nämnt, ha en maximal specifik energianvändning om 5 kwh/m 2 A temp och år. I och med att solcellspaneler antagligen kommer att vara implementerat i dessa fastigheter för att sänka den specifika energianvändningen kommer det inte att finnas samma potential för solcellsanläggningar för att bidra till behovet av hushållsel. På grund av detta bör den specifika energianvändningen sänkas till 0 kwh/m 2 A temp och år. Detta gör att energianvändningen måste sänkas med ytterligare 750 kwh, vilket motsvarar ca 0,8 kw installerad effekt för en solcellsanläggning. De bostäder som inte är anslutna till närvärmenätet bör alltså inte göra av med mer energi för uppvärmning än vad som produceras, sett över ett år Material och dess miljöpåverkan De byggmaterial som ska användas i Funbo kommer att vara reglerat till ett miljömärkningssystem. På så sätt garanteras giftfria material med låg miljöpåverkan. För att minska klimatpåverkan under byggnationsfasen ska fastigheterna byggas med trästomme och inte betongstomme. 20

23 4. Transporter och resande För att uppnå ett klimatneutralt samhälle krävs ett väl utvecklat infrastrukturnät där användningen av hållbara transporter främjas. Genom karläggande i form av en rese- och transportstudie, anpassningar och lösningar i förhållande till denna och ett väl utbyggt kollektivtrafiks- och cykelvägnät kan klimatpåverkan från området transporter och resande minska. 4.1 Rese- och transportstudie Funbo ligger utmed landsväg 282, ungefär 11 km från Uppsala stadskärna. Orten passeras också av museijärnvägen Lennabanan. Genom den utbyggnation av Funbo som kommer att ske i och med utvecklingsområdet kommer väg 282 att få högre belastning och kan därför komma att behöva byggas om och/eller utvidgas. För att undersöka kapaciteten för väg 282 kommer en utredning att göras. Denna utredning kommer även att undersöka möjligheterna för spårbunden kollektivtrafik på Lennabanan. Genom att införa spårbunden kollektivtrafik skulle belastningen på väg 282 kunna bli mindre, och därmed skulle kanske ingen förändring av väg 282 behöva ske. Beroende på utredningens utfall kommer de framtida scenarierna för Funbo att se väldigt olika ut. Om det inte finns möjlighet eller stöd för spårbunden kollektivtrafik på Lennabanan kommer bussnätet att behöva vara mer omfattande än om det är ett komplement till spårtrafik. Oavsett utfall är det viktigt att det finns god tillgång till kollektivtrafik. Enligt en resvaneundersökning för Uppsala kommun gjord av Markör (2010) sker 74 % av resorna i tätorterna i Funboområdet med bil och 13 % med buss. Trafikarbetet med bil för personer i åldrarna år, uttryckt i personkilometer per dygn och person (pkm/d o p), var för tätorterna i Funboområdet 21,7 pkm/d o p och trafikarbetet med buss var 5,1 pkm/d o p. Enligt befolkningsfördelningen i Sverige år 2013 var 83 % av befolkningen mellan 12 och 84 år (SCB 2014), och denna fördelning antas gälla även i Funbo. Antalet invånare i utvecklingsområdet uppskattas till 3 personer per enhet (småhus/kedjehus/radhus/lägenhet) och detta ger totalt personer, av vilka personer (83 %) antas utföra trafikarbete. Resterande del av befolkningen antas inte resa utan sällskap och påverkar således inte utsläppen. Enligt en undersökning i Göteborg är personbeläggningen i bilar i genomsnitt 1,29 personer per bil (Göteborgs Stad, 2014), vilket innebär 1,29 pkm/km, och detta antas gälla även i Funbo. För enkelhetens skull antas personbeläggningen vara 1,29 bortsett från personer utanför spannet år. År 2009 gjorde Sweco, på uppdrag av Uppsala kommun, en fördjupning av trafiknätens struktur i Funbo som omfattade en första undersökning av kapaciteten för väg 282 och undersökning av möjligheten för spårbunden kollektivtrafik på Lennabanan (Sweco 2009). Enligt utredningen skulle spårbunden trafik till Funbo, i kombination med ett väl utvecklat utbud av lokal service, kunna göra att trafikarbetet från bil minskar till samma nivå som Storvreta, en förort till Uppsala som genom sin spåranknytning till Uppsala sticker ut bland kranstätorterna med ett betydligt mindre trafikarbete med bil. Trafikarbetet med bil i Storvreta var enligt resvaneundersökningen ,0 pkm/d o p. Detta skulle innebära en minskning 21

24 av bilanvändningen med 7,7 pkm/d o p, eller 35 %. Det minskade trafikarbetet kan antas ersättas med spårbunden trafik, som har en betydligt lägre klimatpåverkan än bil. Det är viktigt att väl utbyggd kollektivtrafik finns på plats när inflyttning till etapp 1 börjar ske, så att ett beteendemönster som involverar kollektivtrafik kan skapas redan vid inflytt. Busshållplatser kommer att fördelas inom utvecklingsområdet så att gångavståndet från merparten av fastigheter inte kommer att överstiga 400 m. Hållplatserna ska vara utformade på ett säkert och praktiskt sätt och åtminstone den eller de mest centrala hållplatserna bör ha väderskydd och kanske även tidtabellsvisning i realtid. Utöver kollektivtrafik är det viktigt att cykelvägnätet är väl utvecklat eftersom ett utvecklat cykelvägnät uppmuntrar till cykling och därmed till klimatneutralt resande. För att främja valet av cykel istället för bil finns det planer på att bygga en ny snabb cykelbana från Funbo till centrala Uppsala. Även det interna cykelvägnätet i utvecklingsområdet bör vara väl utvecklat och knyta an till befintliga vägar och förbinda bostadsområden och centralpunkter. Cykelbanorna ska också vara direkta och säkra, vara åtskilda från körbanor och gångvägar där så är lämpligt och ha tillräcklig skyltning med vägvisning och information. I vägskäl ska cyklister se och bli sedda, och de ska ges företräde genom till exempel trafiksignaler eller övergångsställen med företräde. I området bör det även finnas servicefunktioner för cyklar och både i bostadsområden och vid offentliga fastigheter ska det finnas goda möjligheter till cykelförvaring. 4.2 Bilanvändning Enligt Swecos utredning kommer den absolut största andelen av transportrelaterad klimatpåverkan från privatbilen. Det är därför viktigt att försöka styra och begränsa användningen av privatbil i Funbo. Genom att styra bilanvändningen mot miljövändliga bilar, etablera en bilpool och/eller starta ett samåkningsprojekt kan klimatpåverkan från privatbilar minskas. Om hälften av bilarna antas drivas av bensin och hälften av diesel blir ett genomsnittligt värde av koldioxidutsläpp 185 g CO 2 per km (Sjöström, 2012). Ett miljövänligare alternativ än en vanlig personbil skulle vara att använda en elbil. Elanvändningen hos en elbil varierar beroende på bland annat vikt, hastighet och trafikförhållanden, men ett genomsnittligt värde som ofta används är 0,2 kwh/km (Svensk energi 2013). Med laddning från den nordiska elmixen innebär det utsläpp om 20 g CO 2 /km, vilket är 11 % av utsläppen från den genomsnittliga bilen. Den extra belastning på elnätet som elbilar innebär skulle dock medföra att en stor del av elen skulle kunna gå på marginalel. Det är därför rimligare att räkna med värdet för den europeiska elmixen, som är 400 g CO 2 /kwh (Gode et al, 2009). Koldioxidutsläppen för elbilen blir med den europeiska elmixen 80 g/km, vilket innebär 43 % av referensbilens utsläpp. Införande av elbilar i området skulle således kunna minska områdets klimatpåverkan och om en bilpool etableras i området bör denna innefatta elbilar. Bilpoolen skulle dessutom kunna vara kopplad till solcellsparken i området, vilket gör att den delvis skulle kunna laddas med klimatneutral el. Att ha i åtanke är dock att om hela områdets trafikarbete med bil skulle ske med elbilar så skulle det kräva kwh/år, vilket kan jämföras med fastigheternas totala behov av hushållsel och verksamhetsel om kwh/år. 22

25 Enbart en liten del av elen skulle kunna komma från solcellsparken. Vid en mindre flotta av elbilar skulle dock en större del av elen kunna komma från solel. Enligt en utredning som gjorts av Trivector (2012) angående hållbart resande i Östra Sala backe kan en bilpool påverka bilinnehavet hos de som flyttar in i området och på lång sikt även färdmedelsfördelningen i området. Genom skapandet av en bilpool kan miljövänliga bilar garanteras och klimatpåverkan minskar således även om trafikarbetet skulle vara oförändrat. Enligt Trivectors utredning bör minst fem års medlemskap i bilpoolen ingå för de boende i området för att beteendet ska kunna styras. Vidare bör bilpoolsbilarna vara mer lättillgängliga än privatbilar och därmed placeras i direkt anslutning till kvarteret och på de platser i gemensamma parkeringsanläggningar som har kortast gångavstånd. Att uppfylla riktlinjen om att vara mer tillgängligt än privatbilar blir problematiskt för småhusen, i och med att dessa kommer att ha egen parkering i anslutning till husen. För flerbostadshusen skulle kriteriet vara enklare att uppfylla. Vad som skulle kunna motsäga effektiviteten av en bilpool är att en stor del av trafikarbetet sker genom pendling till centrala Uppsala. De flesta i området använder bilen för att köra till och från arbetet och eftersom bilen blir stående på arbetsplatsen över dagen blir utnyttjandegraden låg och antalet bilar per medlem skulle behöva vara högt. Något som skulle kunna vara mer lämpat för området är därför ett väl utvecklat system för samåkning. Eftersom många kommer att pendla till centrala Uppsala finns det stor potential för att de lämnar Funbo ungefär samtidigt, har ungefär samma mål och återvänder ungefär samtidigt. För att samåkning ska kännas mer effektivt än buss måste dock känslan av självbestämmande, att inte ha en skarp tid att passa och att enkelt komma från dörr till dörr fortfarande finnas. Om två personer samåker istället för att åka i var sin bil en gång i veckan gör de tillsammans nio turoch returresor per vecka istället för tio. De minskar således sin klimatpåverkan med en tiondel. 4.3 Koldioxidutsläpp i samband med transporter Koldioxidutsläppen från olika trafikslag kan variera mycket. Funbobornas trafikarbete med bil och kollektivtrafik är 26,8 pkm/d o p. För att ge en förenklad överblick över situationen antas allt detta trafikarbete ske med ett och samma trafikslag. De alternativa färdmedlen är bensinbil, dieselbil, elbil, buss och spårbunden kollektivtrafik. Sjöström (2012) har i utredningen Nybyggnationen i Funbo Vägen till ett klimatneutralt samhälle sammanställt värden från Nätverket för Transporter och Miljö för utsläpp från personbilar drivna på bensin och diesel och från bussar i tätortstrafik och i regionaltrafik. Koldioxidutsläppen från en bensinbil med bränsleförbrukning 0,81 liter E5-bensin/mil är 204 g/pkm och från en dieselbil med bränsleförbrukningen 0,62 l/mil är de 165 g/pkm, grundat på att en person sitter i bilen (20 % beläggning). För full beläggning i bilen blir utsläppen således 40,8 g/pkm respektive 33 g/pkm. Utsläppen från busstrafik i tätortstrafik 64 g CO 2 e/pkm och från buss i regionaltrafik 60 g CO 2 e/pkm, grundat på att bussen har plats för 50 passagerare och i genomsnitt är fylld med 15 passagerare. Trafikarbetet med buss för Funboborna uppskattas bestå av hälften landsortstrafik och hälften stadstrafik och klimatpåverkan blir därmed 62 g CO 2 e/pkm. För full beläggning blir koldioxidutsläppen för busstrafiken 18,6 g/pkm. Vid användning av elbil 23

26 g CO 2 /pkm kan större behov av marginalel behövas och därför används utsläppen från den europeiska elmixen istället för den nordiska. Den europeiska elmixen ger utsläpp om 400 g CO 2 e/kwh (Gode et al, 2009), vilket med en elbil med energiförbrukningen 0,2 kwh/km resulterar i koldioxidutsläpp om 80 g/pkm, baserat på att en person sitter i bilen (20 % beläggning). För full beläggning blir utsläppen 16 g/pkm. För spårbunden kollektivtrafik baseras värdena på energiåtgången för ett persontåg med 65 % beläggning, som enligt Stenkvist (2002) är 0,05 kwh/pkm, vilket med den nordiska elmixen ger koldioxidutsläpp om 5 g/pkm. Vid full beläggning blir koldioxidutsläppen 3,25 g/pkm. Figur 8 visar koldioxidutsläppen för de olika trafikslagen vid olika beläggning % 40% 60% 100% Bensinbil Dieselbil Elbil Buss Spårbunden kollektivtrafik Beläggning Figur 8. Koldioxidutsläppen från olika tradikslag vid olika beläggning. 20 % beläggning innebär för bilarna att en person sitter i bilen. Genom utbyggd kollektivtrafik, användning av miljövänliga bilar och tillgång till bilpool och/eller ett samåkningsprojet kan koldioxidutsläppen från funbobornas transporter minska. Genom fem olika scenarier för hur situationen i Funbo skulle kunna komma att se ut kommer koldioxidutsläppen att beräknas och analyseras i jämförelse med ett referensscenario. En sammanställning av resultaten presenteras i tabell Referensscenario I referensscenariot är vägarna och kollektivtrafiken utbyggd och använd till samma grad som i dagens läge i tätorterna i Funboområdet, vilket innebär att trafikarbetet med bil är 21,7 pkm/d o p. Referensbilen bygger på att hälften av bilarna är bensindrivna och hälften är dieseldrivna och klimatpåverkan blir därmed 185 g CO 2 /km. Givet en personbeläggning om 1,29 km/pkm och personer som utför trafikarbete blir de totala utsläppen av koldioxid från områdets bilkörning ton per år. Trafikarbetet med buss i referensscenariot är, precis som i tätorterna i Funboområdet i dagsläget, 5,1 pkm/d o p. Trafikarbetet med buss för Funboborna beräknas efter en beläggning om 30 % och utsläppen blir därmed 62 g CO 2 e/pkm. De totala utsläppen av koldioxid från områdets bussåkande blir 391 ton per år. De totala koldioxidutsläppen från transporter blir enligt referensscenariot ton per år. 24

27 4.3.2 Scenario 1 Spårbunden kollektivtrafik Genom byggnation av spårbunden kollektivtrafik i kobination med ett utvecklat utbud av lokal service anser utredningen gjord av Sweco att trafikarbetet kan minska till 14,0 pkm/d o p. Klimatpåverkan från personbilar i området minskar därmed till ton CO 2 per år, vilket är 65 % av personbilarnas klimatpåverkan i referensscenariot. Trafikarbetet med buss antas halveras till förmån för spårbunden kollektivtrafik i och med att den spårbundna trafiken kommer att vara ett snabbare sätt att färdas till Uppsala centralstation än med buss. Bussåkandets klimatpåverkan är därmed halverat, till 196 ton per år. Det minskade trafikarbetet med buss och bil har ersatts med spårbunden kollektivtrafik driven på el från den nordiska elmixen, med utsläpp om 100 g CO 2 e/kwh. Beräknat på en beläggning om 25 % blir energiåtgången 0,13 kwh/pkm, vilket ger 13 g CO 2 e/pkm. Utsläppen för den spårbundna kollektivtrafiken blir 165 ton CO 2 per år. De totala kondioxidutsläppen enligt scenario 1, med införandet av spårbunden kollektivtrafik, blir ton per år, vilket motsvarar 67 % av referensscenariot Scenario 2 Elbilar En elbil med en genomsnittlig energianvändning ger utsläpp om 80 g CO 2 /km om laddningen sker med den europeiska elmixen. Om allt trafikarbete (21,7 pkm/d o p) i utvecklingsområdet skulle ske med denna typ av elbil skulle det totala utsläppet i området sänkas till ton CO 2 per år, 43 % av utsläppen från bilen i referensscenariot. Trafikarbetet och utsläppen från busstrafiken skulle vara oförändrat jämtemot referensscenariot, och bidra med 391 ton CO 2 per år. De totala koldioxidutsläppen, om allt trafikarbete med bil skulle ske med elbilar, blir ton per år, vilket motsvarar 49 % av referensfallet. Att alla bilar i området kommer att vara elbilar är dock inte rimligt. Givet att en hårdsatsning med laddningsstolpar och marknadsföring sker skulle andelen däremot kunna bli högre än i landet i stort. Om en byggnation av en solcellspark kommer att ske skulle bilarna dessutom kunna laddas med klimatneutral solel när sådan finns tillgänglig, vilket skulle kunna öka attraktiviteten. För det här scenariot antas 10 % av trafikarbetet i området ske med elbilar. Ytterligare 10 % antas ske med hybridbilar, som enligt Gröna Bilister kan sänka bränsleförbrukningen med % jämfört med motsvarande bensinbil (Gröna Bilister, 2014). Koldioxidutsläppen från hybridbilarna antas därmed vara 30 % lägre än för referensbilen. Busstrafiken och dess utsläpp skulle fortfarande vara oförändrat jämtemot referensfallet. De totala koldioxidutsläppen enligt scenario 2, där 10 % av bilens trafikarbete sker med elbil och 10 % med hybridbil, blir ton per år, vilket motsvarar 91 % av referensfallet Scenario 3 - Samåkning Genom marknadsföring och ett väl utvecklat system för samåkning för invånarna i området skulle antalet personer som samåker kunna öka. Av det trafikarbete som sker med bil i tätorterna i Funboområdet antas 75 % vara pendling till arbete i Uppsala. 15 % av det trafikarbetet antas kunna ske genom samåkning, vilket innebär att i genomsnitt lämnas varannan bil i området hemma 1,5 vardag i veckan för samåkning. Utsläppen från biltrafiken 25

28 minskar därmed med 11,25 %. Busstrafiken och dess klimatpåverkan är även i det här fallet oförändrat från referensfallet. Utsläppen från trafikarbetet med personbil blir ton CO 2 per år, vilket är 89 % av utsläppen från personbilar i referensfallet. De totala koldioxidutsläppen enligt scenario 3, med en minskning av utsläppen från biltrafikarbetet med 11,25 % genom samåkning, blir ton per år, vilket motsvarar 90 % av referensfallet Scenario 4 Samåkning och elbilpool Det kan vara svårt att påverka människors val av bil, men genom införandet av en bilpool kan miljövändliga bilar väljas. Genom en kombination av ett väl utvecklat system för samåkning och en bilpool med elbilar skulle klimatpåverkan från områdets bilanvändning kunna minska ytterligare. Om en bilpool med 50 bilar gör att 100 hushåll enbart använder elbilar från poolen så blir trafikarbetet med elbil 1,6 pkm/d o p och trafikarbetet med referensbil 20,1 pkm/d o p. Trafikarbetet från 100 hushåll skulle innebära ett energibehov av kwh/år. Enligt scenarierna 2 och 3 för energistrategin, där en solcellspark ska byggas, används ca 15 % av den producerade elen i hushållen medan resten säljs till nätet. Givet att 10 % av elbilarnas elbehov skulle kunna tillgodoses av solcellsparken med klimatneutral el skulle elens klimatpåverkan sänkas till 360 CO 2 e/kwh. För att bilpoolen ska fungera väl krävs samåkning och om hälften av resorna med bilpoolsbilarna sker genom samåkning så resulterar det i att utsläppen från deras trafikarbete med bil minskar med 25 %. Givet att det utvecklade systemet för samåkning även marknadsförs i resten av området kan samma scenario som i antas uppstå, där utsläppen från trafikarbetet med bil från övriga i området minskar med 11,25 %. Busstrafiken och dess klimatpåverkan är även i det här fallet oförändrat från referensfallet. De totala koldioxidutsläppen enligt scenario 4, med samåkning samt en bilpool med 50 elbilar, blir ton per år, vilket motsvarar 86 % av referensscenariot Scenario 5 Spårbunden kollektivtrafik, samåkning och elbilpool För att minska klimatpåverkan från transporter så mycket som möjligt kan en kombination av scenario 1 och scenario 4 skapas. Tillgången till spårbunden kollektivtrafik gör att trafikarbetet med bil minskar till 14 pkm/d o p och med buss till 2,55 pkm/d o p, medan trafikarbetet med spårbunden kollektivtrafik blir 10,25 pkm/d o p. En elbilpool med 50 elbilar gör att trafikarbetet med elbil blir 1,03 pkm/d o p och att trafikarbetet med referensbil blir 12,97 pkm/d o p. 10 % av elbilarnas elbehov kommer från solcellsparken medan resten kommer från den europeiska elmixen. Ett välutvecklat system för samåkning för invånarna gör att utsläppen från bilanvändningen minskar med 25 % för elbilarna i bilpoolen och med 11,25 % för referensbilarna. De totala koldioxidutsläppen enligt scenario 5, med en kombination av spårbunden kollektivtrafik, elbilpool och samåkning, blir ton, vilket motsvarar 58 % av referensfallet Sammanställning och diskussion Det som minskar utsläppen av koldioxid och därmed även klimatpåverkan mest är byggnationen av spårbunden kollektivtrafik. Användning av elbilar ger en väldigt stor minskning av koldioxidutsläpp, men det kan vara svårt att påverka invånarnas val av bil. Genom införande av spårbunden kollektivtrafik, elbilpool och ett system för samåkning kan 26

29 klimatpåverkan från transporter och resande minska med 57 %. För ett sammanställt resultat av alla scenarier, se tabell 15 och figur 9. Tabell 15. Sammanställning av koldioxidutsläpp i samband med transporter för de olika scenarierna. Koldioxidutsläpp i samband med transporter Trafikarbete [pkm/d o p] Utsläpp [g CO2/km] Totalt utsläpp området [ton/år] Andel av referensscenario Referensscenario Referensbil 21, Buss 5, Totalt Scenario 1 Spårbunden kollektivtrafik Referensbil Buss 2, Tåg 10, Totalt % Scenario 2 Elbil Scenario 2.1 Elbil 100 % 21, Buss 5, Totalt % Scenario 2.2 Referensbil 80 % 17, Elbil 10 % 2, Hybridbil 10 % 2, Buss 5, Totalt % Scenario 3 - Samåkning Referensbil 21, Buss 5, Totalt % Scenario 4 - Samåkning och elbilpool Referensbil 20, Elbil 1, Buss 5, Totalt % Scenario 5 - Spårbunden kollektivtrafik, samåkning och elbilpool Referensbil 12, Elbil 1, Buss 2, Tåg 10, Totalt % 27

30 ton CO 2 per år Spårbunden kollektivtrafik Buss Hybridbil Elbil Referensbil Koldioxidutsläpp i samband med transporter Figur 9. Koldioxidutsläppen från transporter för de olika scenarierna. Som kan utläsas i tabell 15 och figur 9 så sker ingen stor procentuell minskning av koldioxidutsläpp i flera av fallen. Detta beror på att användningen av personbilen är så dominant och ger så pass stora utsläpp att mindre förändringar av strukturer inte ger stora utslag. Viktigt att ha i åtanke är dock att även om minskningarna procentuellt sett är relativt små så är förändringarna i absoluta tal nämnvärda, en minskning med 10 % innebär en minskning med 423 ton CO 2 per år. Detta kan jämföras med koldioxidutsläppen om 439 ton CO 2 per år som skedde från energianvändningen i hela området enligt det första fallet i scenario ett för energistrategin. Även en minskning med 10 % är alltså betydande. För att minska klimatpåverkan från områdets transporter ytterligare skulle något mer drastiskt behöva ske, till exempel en hög beläggning av bilen eller att en stor andel av transporterna sker med buss eller spårbunden kollektivtrafik (se figur 8). Om allt trafikarbete i utvecklingsområdet i Funbo skulle ske med fullbelagda referensbilar skulle klimatpåverkan minska till ton CO 2 per år, 29 % av referensscenariot. Om allt trafikarbete skedde med spårbunden kollektivtrafik belagda till 50 % skulle koldioxidutsläppen minska till 216 ton per år, endast 5 % av referensscenariot. Det finns alltså sätt att minska klimatpåverkan markant, men varken att alla resor skulle ske i fullsatta bilar eller att alla resor skulle ske med spårbunden kollektivtrafik är särskilt troligt i dagens samhälle. I och med den låga klimatpåverkan som spårbunden kollektivtrafik innebär bör dock möjligheten till byggnation av sådan undersökas och prioriteras. I en klimatmedveten stadsdel med mycket pendling finns möjlighet till att den spårbundna trafiken skulle kunna ta extra andelar från bilen och bussen och därmed minska klimatpåverkan ytterligare. 28

31 5. Analys För att Funbo ska bli ett klimatneutralt samhälle är energianvändning och transporter två tunga och viktiga punkter att arbeta med. Enligt referensfallen i den här utredningen skulle de årliga koldioxidutsläppen från området vara ton från energianvändningen och ton från transporterna, alltså totalt ton CO 2 per år. De alternativa scenarier som satts upp skulle minska denna klimatpåverkan. Om de offentliga byggnaderna skulle vara självförsörjande av el, varje enbostadshus skulle ha 2 kw installerad effekt och ingen solcellspark skulle byggas i kombination med att utsläppen från tranporterna skulle minska med drygt 10 %, vilket gällde för ett par scenarier, skulle utsläppen minska till drygt 70 % av referensfallet. Enligt de scenarier som har lägst klimatpåverkan, där utsläppen minskar till 0 ton CO 2 per år från energianvändningen och till ton CO 2 per år från transporterna, skulle de totala koldioxidutsläppen vara 43 % av referensfallen. För att få ner utsläppen ytterligare krävs större förändringar av framför allt invånarnas transport- och resevanor, vilket kan vara svårt att genomföra. I och med att utvecklingsområdet i Funbo arbetar mot att vara ett klimatneutralt samhälle bör dock möjligheter till ytterligare sänkningar av koldioxidutsläpp från transporter utredas. Att ha utsläpp som i bästa fall omfattar 43 % av vad som skulle ske om inga åtgärder vidtogs kan inte anses vara klimatneutralt, för att uppnå klimatneutralitet bör utsläppen minska till omkring noll. Energiproduktionen skulle alltså kunna uppnå klimatneutralitet men om transporterna ska innefattas i detta krävs drastiska åtgärder. Om till exempel allt trafikarbete som idag sker med bil eller buss istället skulle ske med spårbunden kollektivtrafik, i kombination med att energianvändningen är klimatneutral, skulle de totala utsläppen från energianvändning och transporter vara ca 3,8 % av referensscenariot, vilket skulle kunna anses vara klimatneutralt. Att allt trafikarbete i Funbo skulle ske med spårbunden trafik är dock inte ett troligt scenario. En begränsning med den här studien är att den enbart ser till användningsfasen och inte till produktion och avfall. Sett till hela kretsloppen blir utsläppen från både energianvändningen och transporterna större, från produktion av solceller likväl som av kraftverk och bensin. Studien begränsar sig även till att enbart studera fastigheternas energianvändning och inte den totala energianvändningen i området. På liknande sätt studeras enbart transporterna inom kommunen och inte andra inrikes- och utrikesresor. Utan dessa avgränsningar skulle utsläppen från området öka ytterligare. Den ökade energianvändningen skulle kunna tillgodoses genom en ökad solcellspark men att påverka övriga inrikes- och utrikesresor som invånarna gör är svårare. Vidare bidrar området till utsläpp och klimatpåverkan från fler delar än från energianvändning och transporter, till exempel via konsumtion av mat, tjänster och varor. Enligt Sjöström (2012) genererar konsumtion av mat drygt 2 ton CO 2 e per person och år och konsumtion av varor och tjänster ca 1 ton CO 2 e per person och år. Med en befolkning på personer genererar detta utsläpp om nästan ton CO 2 e, vilket är 180 % av utsläppen från energianvändning och transporter. Att påverka mat- och konsumtionsvanor kan dock vara ännu svårare än att påverka resevanor, i och med att man inte kan underlätta ett klimatsmartare alternativ på det sätt som man kan göra med till exempel väl utbyggd kollektivtrafik. 29

32 Att prata om klimatneutralitet är således problematiskt och väldigt svårt att uppnå. Vad som föreslås är istället att hårdsatsa på energiproduktion och energianvändning, där klimatneutralitet skulle kunna uppnås givet att solcellsanläggningar räknas som klimatneutrala. På så sätt skulle Funbo kunna arbeta med en hållbarhetsprofil i stort och ha stöd i att energianvändningen i området är klimatneutral. 6. Slutsats För att uppnå den klimatneutrala profil som är önskad och för att lägga en grund till ett hållbart samhälle föreslås att all energianvändning i utvecklingsområdet ska vara klimatneutral, baserat på att solel anses vara klimatneutral. Denna klimatneutrala energianvändning ska uppnås genom ett pelletseldat närvärmeverk som förser området med värme och genom solcellsanläggningar placerade på tak och i en solcellspark som producerar mer energi än vad området behöver till hushållsel och verksamhetsel. Områdets fastigheter ska anslutas till ett pelletseldat närvärmeverk och energianvändningen kommer därmed att sänkas kraftigt jämfört med eluppvärmda hus med luftvärmepump. De offentliga byggnaderna ska vara självförsörjande av el genom solcellsanläggningar på tak och eventuellt även i en mindre park. På varje enbostadshus ska en solcellsanläggning om minst 2 kw installeras, vilket upptar cirka 15 kvadratmeter. Detta anses vara en storlek som får plats på hustaken och som går att placera så att det lämpar sig så bra som möjligt med hänsyn till eventuell skuggning och skorsten. Flerbostadshusen ska ha solcellsanläggningar om 0,5 kw installerad effekt per lägenhet. För att området ska bli självförsörjande av el och dessutom kompensera för de utsläpp som sker från närvärmeverket så ska även en solcellspark med 3,5 MW installerad effekt byggas i området. Med grund i att området har en klimatneutral energianvändning kan en hållbarhetsprofil för samhället växa fram. Ett väl utvecklat kollektivtrafiknät och cykelvägnät ska finnas för att skapa förutsättningar för en hållbar livsstil. Byggnation av spårbunden kollektivtrafik skulle skapa det energisnålaste alternativet för resande och bör därmed byggas om möjligt. I kombination med kollektivtrafiken ska en elbilpool och ett system för samåkning finnas i området. Detta skapar medvetenhet och ger ytterligare möjligheter för invånarna att göra klimatsmarta val. 30

33 Referenser Bengts villablogg (2012) Solelproduktion December Summering 2, URL: Hämtad Börjesson, P. (2013) Livscykelanalys (LCA), Föreläsning miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola, URL: 11_4_LCA-2013.pdf, Hämtad Energimyndigheten (2013) Producera el från solen, URL: Producera-din-egen-el/Producera-el-fran-solen/, Hämtad Energirådgivaren (2011) Elförbrukning i en genomsnittlig villa respektive lägenhet, URL: Hämtad Gode, J., Byman, K., Persson, A. & Trygg, L. (2009) Miljövärdering av el ur systemperspektiv, En vägledning för hållbar utveckling, Svenska miljöinstitutet, URL: Global/Energieffektivisering/%C3%96vriga%20dokument/Milj%C3%B6v%C3%A4rdering%20av %20el%20IVL%20B1882.pdf, Hämtad Gröna Bilister (2014) Motoralternativ, URL: Hämtad Göteborgs Stad (2014) Trafik- och resandeutveckling 2013, Meddelande 1:2014, Trafikkontoret, URL: webb.pdf?mod=ajperes, Hämtad Hägglund, G. (2013) Bilindex 2012 Index över nya bilars klimatpåverkan, Trafikverket, Miljö och hälsa,url: atpaverkan_2012_i_riket_lanen_och_kommunerna.pdf, Hämtad Markör (2010) RVU 2010 Uppsala, Resvaneundersökning april 2010, Inkl jämförelse med tidigare undersökningar 2000 och 2005, URL: kning_april2010.pdf, Hämtad SCB (2014) Befolkningsstatistik, Sveriges befolkning efter kön och ålder 31 december 2013, URL: Hämtad Statens energimyndighet (2007) Energianvändning & innemiljö i skolor och förskolor Förbättrad statistik i lokaler, STIL2, Statens energimyndighet URL: och_forskolor.pdf, Hämtad Statens energimyndighet (2009) Energianvändning i idrottsanläggningar Förbättrad statistik för lokaler, STIL2, Statens energimyndighet Sveby (2012) Brukarindata bostäder, Svebyprogrammet, Version 1.0, Sveby Stockholm 2012, URL: Hämtad Svensk energi (2013) Branschgemensamma frågor och svar om ladd-infrastruktur och elfordon ( ), URL: 20svar%20elfordon%20version%2018%20september% pdf, Hämtad Sweco (2009) FÖP Funbo En fördjupning av trafiknätens struktur, SWECO Infrastructure AB 31