Energiråd Nordchark AB

Transkript

1

2 Sammanfattning... 1 Bakgrund... 3 Målsättning... 3 Metod... 3 Avgränsningar... 3 Kort om företaget... 4 Avtal och priser... 5 Fördelning av energianvändningen på Nordchark AB år Nulägesöversikt... 7 Byggnad... 7 Värme... 7 Ventilation... 8 Timvärden Timvärden Januari-Juli El-Effektbalans Effektuttag El-Energibalans Kyla Tryckluft Högtryckstvätt Belysning Produktion Kök Övrig produktion Tvättstuga Tomgångsdrifter Personal Rutiner vid inköp Bilagor

3 Sammanfattning Analysen omfattar i första hand elanvändningen vid Nordchark AB i Luleå och då med fokus på kyla. Verksamheten bedrivs i en tvåplansbyggnad med källare. Den totala brusarean är på ca 5500 m 2. År 2006 uppgick den totala energianvändningen till 4042 MWh, varav 1954 MWh el, 1494 MWh fjärrvärme samt 594 MWh olja.det ger följande nyckeltal för energianvändningen: el 364 kwh/m 2 år, fjärrvärme 147 kwh/m 2 år kwh/m 2 år samt olja 111 kwh/m 2 år. Den uppmätta vattenförbrukningen i fastigheten, år 2006), var m 3. Intrycket är ett väl fungerande företag med ambitiösa medarbetare. Det finns goda möjligheter att minska energianvändningen och reducera driftkostnaderna. Varje åtgärdsförslag nedan ses var för sig, hänsyn är ej tagen till eventuella synergieffekter, Förslag på energieffektiviseringsåtgärder: El I första hand bör man tillsammans med värmeverket arbeta fram en plan för konvertering från eldrivna kylmaskiner till absorptionskylteknik, i syfte att kunna dra nytta av överskottsvärmen i Luleås fjärrvärmenät under den varma årstiden och frikylan utanför väggarna under den kalla årstiden. Beräknad energieffektiviseringspotential: MWh per år (samt en effektreduktion med 120 kw). Kontroll av tider och luftomsättningstal för ventilationen. En sänkning av luftomsättningstalet med 20 procent minskar elanvändningen till ventilationen. Installation av effektvakt för att kunna minska effektabonnemanget. Kontrollera om det finns motorer som är överdimensionerade. Tidsstyrning av tryckluftkompressor så att den stängs av under helger och nätter. Beräknad energieffektiviseringspotential: 15 MWh per år. Tätning av tryckluftsläckage. Beräknad energieffektiviseringspotential: 10 MWh per år. Närvarostyrning av belysning, samt sektionering av lokalerna i syfte att sektionera bort områden där det för tillfället inte förekommer någon verksamhet. Utbyte av gamla belysningsarmaturer i delar av fastigheten. Beräknad energieffektiviseringspotential: 155 MWh el per år (samt en effektreduktion på 52 kw). Inkoppling av diskmaskiner till fjärrvärmesystemet. Beräknad energieffektiviseringspotential: 63 MWh el per år (samt en effektreduktion på 50 kw). Kartläggning av tomgångsdrifter, vilka motsvarande totalt 324 MWh per år

4 Värme Tilläggisolering av tak till 50 centimeter. Beräknad energieffektiviseringspotential: cirka 200 MWh per år. Energieffektivisering av fönster, till exempel genom att komplettera befintliga fönster med en energiruta. Beräknad energieffektiviseringspotential: cirka 50 MWh per år. Installation av värmeåtervinning på ventilationsaggregat. Energieffektiviseringspotentialen är svårbedömd. Noggrannare mätning krävs. Förbättrad isolering och tätning av genomgångar mellan kylrummen och lokaler med rumstemperatur. Beräknad energieffektiviseringspotential: Troligen cirka kwh per år. Övrigt Utbildning av personal i energi- och miljöfrågor, samt premiering av energibesparande åtgärder. Räkna med LCC (livscykelkostnad) vid nyinvesteringar. Om föreslagna åtgärder genomförs uppgavs de ge en reduktion av fastighetens utsläpp av CO 2 med cirka 600 ton per år, räknat på marginalelanvändning från europeiska kolkraftverk. 2

5 Bakgrund Denna energianalys genomfördes som ett extra seminarietillfälle för projektets seminariedeltagare i augusti och september 2007 under ledning av Peter Karlsson, bland annat verksam vid Linköpings universitet. Den omfattade Nordcharks företagsfastighet (som tidigare ägdes av Scan) på industriområdet Storheden, utanför Luleå. Företagsfastigheten inrymde vid analystillfället Nordchark och dess produktion av olika charkuterivaror, samt ytterligare ett antal hyresgäster. Det finns flera anledningar till att minska energianvändningen, både ekonomiska och miljömässiga. Kostnaden för energi har historiskt sett varit relativt låg i Sverige, under de senaste åren har bland annat elpriserna ökat markant. Detta beror på att elmarknaden avregleras för hela Europa vilket betyder att de svenska priserna kommer att anpassas till de europeiska som är betydligt högre. Den negativa miljöpåverkan leder dessutom till att statliga skatter och avgifter höjs och energikostnaderna stiger i och med det ännu mer. En minskad eloch energianvändning ger alltså inte bara effekter i ekonomin, 1 kwh el motsvarar dessutom minskade koldioxidutsläpp med 1 kg. Målsättning Målsättningen med energianalysen är att hjälpa företaget att påskynda det interna arbetet med att energieffektivisera verksamheten samt öka företagets kunskap om sitt eget energisystem i syfte att vidta åtgärder som stärker företagets konkurrenskraft såväl lokalt som ur ett europeiskt perspektiv. Metod Besök har företagits vid Nordcharks. Vid besöken har okulära undersökningar och insamling av statistik kompletterats med mätningar på delar av anläggningen. Åtgärdsförslagen presenteras tillsammans med det investeringsutrymme de genererar. Avgränsningar Energirådgivningen omfattar de huvudsakliga energisystemen vid Nordchark AB i Luleå. Avsikten med studien är att fokusera på åtgärder som är möjliga att implementera. Då specialkompetens, vad gäller produktionsprocesser, finns på företaget går utredningen inte in på detta område nämnvärt. 3

6 Kort om företaget Nordchark uppstod år 2001 ur resterna av den en gång i tiden stora Scan-fabriken i Luleå. Företaget hadde vid analystillfället 17 anställda som tillverkar kvalitetsprodukter av norrländska råvaror. Sortimentet består av ett 50-tal produkter varav många olika korvar, rökta och rimmade produkter, palt, syltor, leverpastej, blodpudding m.m. År 2006 var omsättningen ca 40 miljoner kronor. Arbetstiden är ca 2000 timmar per år. Fastigheten har fyra hyresgäster, med olika verksamheter och drifttider. Energianvändningen debiteras hyresgästerna med schablonvärden. Företag: Nordchark AB Adress: Besiktningsvägen Luleå Telefon Telefon: Kontaktperson: Ägare: Per-Olov Bucht, Kent Brännholm Privat företag Datum för analys: Leverans av rapport: Energianalytiker: Peter Karlsson, samt en 10 deltagare från NENET 4

7 Avtal och priser Tabell 1: Sammanställning energianvändning år 2006 Energianvändning 2006 Enhet kwh/m 2 Elanvändning 1954 MWh 364 Fjärrvärme 1494 MWh 147 Olja 594 MWh 111 Total 4042 MWh energianvändning Vattenförbrukning m 3 Tabell 2: Sammanställning el-energipriser år 2006 El-energiavtal 2006 Pris Enhet Rörlig avgift (medelpris) 48,7 öre/kwh Energiskatt 0,5 öre/kwh El-certifikat 3,1 öre/kwh Nätavgifter 2006 Pris Enhet Fast avgift kr Abbonerad effekt 450 kw Abbonemangsavgift 130 kr/kw Överuttag effektavgift kr Reaktivt överuttag kr Tabell 3: Sammanställning energipriser år 2006 Fjärrvärmeavtal 2006 Pris Enhet Abbonemangsavgift kr Energiavgift (vinter) 208 kr/mwh Bränsle Pris Enhet Olja 410 kr/mwh 5

8 Fördelning av energianvändningen på Nordchark AB år Diagram 1: Fördelning av energianvändningen år 2006 Olja 15% El 48% Fjärrvärme 37% Diagram 2: Priserna gäller Nordchark i Luleå AB år Jämförpriser per MWh Pris/MWh (kr) El Olja Fjärrvärme 6

9 Nulägesöversikt Åtgärdspunkterna som kommenteras nedan är hämtade från checklistan i bilaga 1. Det finns fler punkter i checklistan som bör kontrolleras och som kan minska energianvändningen. Byggnad Fastigheten är i två plan plus källare med en bottenyta på ca 5530 m 2. Beräkningar på klimatskalet har gjorts av deltagare i analysen. Enligt dessa resultat har ytterväggarna ett U- värde på 0,33, vindbjälklaget har ett U-värde på 0,35 och golvet har ett U-värde på 0,33. Vid nybygge bör ytterväggarna ha ett U-värde på 0,16, vindbjälklaget bör ha ett U-värde på högst 0,1 och markplattan (grunden) bör ha ett U-värde på högst 0,2. Åtgärd 1: Tilläggsisolera tak En tilläggsisolering i efterhand för att sänka U-värdet blir ofta mycket kostsam. Om man ändå ska göra någon åtgärd med taket brukar marginalkostnaden för tilläggsisolering vara liten Om man ökar nuvarande tjocklek på isoleringen till 50 cm sänker man U-värdet till 0.1 vilket betyder en minskad energianvändning. Besparingspotential: ca 200 MWh värme per år. Åtgärd 2: Energieffektiva fönster I klimatskalet ingår förstås också husets fönster och ytterdörrar. Att byta ut friska fönster mot nya energieffektiva är sällan ekonomiskt lönsamt. Nuvarande fönster är av tvåglastyp och har ett U-värde på 2,43. Energieffektiva fönster har ett U-värde runt 1,2 1,3. Man behöver inte byta ut fönster för att göra dem energieffektiva man kan till exempel komplettera de ursprungliga fönstren med en energisparruta. Besparingspotential: ca 50 MWh värme per år Värme Uppvärmning för anläggningen sker med ett vattenburet system kopplat till fjärrvärme. Distributionen sker med värmebatterier i tilluftsaggregaten och aerotemprar. Förbrukningen år 2006 var 1489 MWh. Dessutom får man en del tillskottsvärme från kompressorer, kyl/frysar, kokgrytor och ugnar. 7

10 Ventilation På företaget finns ett antal ventilationsaggregat med mekanisk från- och tilluftsventilation utan värmeväxling vilket innebär att den varma frånluften ej utnyttjas. Installerad effekt för ventilationen är 59 kw. Drifttiderna har antagits till ca timmar per år på alla aggregat utom TA7 som är igång timmar. Om tiderna stämmer går det åt 151 MWh per år för ventilation. Åtgärd 1: Installera återvinning Flertalet aggregat har ingen återvinning och ett alternativ är att installera ett vätskeburet återvinningsaggregat (se figur) där aggregaten inte behöver vara fysiskt bredvid varandra. Figur 1: Återvinningsaggregat i form av ett vätskeburet värmeväxlarbatteri med ca 40 % återvinningsgrad kan utnyttjas där inte till o frånluftaggregaten är intill varandra eller där utrymmet inte tillåter en större växlare. Besparingspotential: Är svårbedömd och kräver en noggrannare mätning samt projektering. Åtgärd 2: Kontrollera tider och omsättningstal för ventilationen En del av tomgångsdrifterna kan bero på att ventilationen är igång längre än man tror eller att omsättningstalen är för höga. En sänkning av omsättningstalet med 20 % minskar elanvändningen till ventilationen. 8

11 Timvärden 2006 Diagram 3: Energianvändningen år 2006 Enhet Benämning Med Min Max Energi MWh kw Effekt 223,06 105,00 513, ,88 9

12 Timvärden Januari-Juli 2007 Diagram 4: Energianvändningen 2007 Enhet Benämning Med Min Max Energi MWh kwh/h Effekt 213,56 106,00 497, ,27 10

13 11

14 El-Effektbalans Diagrammet visar effektfördelningen vid Nordchark AB. Under posten lokalkomfort är 112 kw installerad effekt för motorvärmare. Diagram 5: Effektfördelning Effektbalans Nordchark AB Effekt [kwh/h] Värmning Lokalkomfort Belysning Kylning Ventilation Administration Förpackning Kötthacker Tvätt/tork Pumpning Tryckluft Högtryckstvätt Effektuttag Medeleffekten uppgår, år 2006, till cirka 223 kw och maximal effekt uppgår till 513 kw. Siffrorna för år 2007 är inte fullständiga då det är lite tid kvar men de ser ut att vara i samma storleksordning. Detta verifieras av Diagram 3och Diagram 4. Uttagen maxeffekt ligger 63 kw över abonnerad effekt som är 450 kw. Varje överskriden kw kostar företaget 260 kr. Även den reaktiva effekten har överskridits, den får inte överskrida 50 % av abonnerad aktiv effekt. Åtgärd 1: Installera laststyrning (effektvakt) Om en effektvakt installeras går det att minska effektabonnemanget. Effektvakten ser till att företaget inte överskrider den abonnerade effekten, vilket gör det möjligt att ligga närmare det maximalt tillåtna effektuttaget. Åtgärd 2: Kontrollera orsaken till hög reaktiv effekt Kontrollera om det finns motorer på företaget som är överdimensionerade. En motor som inte går på märkeffekt producerar mer reaktiv effekt än om den går på märkeffekt. 12

15 El-Energibalans Diagrammet visar ungefärlig fördelningen av el-energianvändningen vid Nordchark AB år Vissa av drifttiderna är uppskattade vilket gör att en del värden är approximativa. Under postern Lokalkomfort står motorvärmarna för 134 MWh per år. Övrigtposten är relativt stor vilket kan tyda på att ventilationen går längre tider än man antagit. Diagram 6: Fördelning av el-energianvändningen Energibalans Nordchark AB Energi [MWh] Kyla Kylproduktionen står för 60 % av elanvändningen det vill säga 666 MWh/år. Företaget tillsammans med hyresgäster utnyttjar 466 m 2 kylrum med ett börvärde av +4 0 C samt 238 m 2 frysrum med ett börvärde av 22 0 C. Kylproduktionen sker med traditionella kylmaskiner 5 st. (3 st för kyla +4 0 C där elmotoreffekten är 60 kw/st samt 2 st för kyla 22 0 C där elmotoreffekten är 100 kw/st). Kondensorvärmen utnyttjas normalt för att förvärma varmvatten. Vid besökstillfället var återvinningen ej i bruk på grund av problem med styrningen Åtgärd 1: Isolera kylrummen bättre och täta genomgångar till lokaler med rumstemperatur 13

16 Vid analysarbetet noterades att många portar (plastdörrar) mellan olika temperaturområden läckte mycket kyla med påföljd att man kör kylmaskinerna onödigt mycket. Förslaget är att man inleder åtgärdsprogram och tätar portar och samtidigt thermograferar åtgärderna för att minimera läckagen. Besparingspotential: Är svårbedömd ca % är troligt dvs ca 60 MWh/år Åtgärd 2: Installera absorptionskylteknik Fjärrvärme produceras i Luleå av spillvärme från stålframställning. Kylbehovet för Nordchark är som störst under den varma årstiden då spillvärmeanvändningen är som lägst. Att producera kyla med hjälp av fjärrvärme (se Figur 2) skulle kunna vara en god ide vid Nordchark. Ett lämpligt alternativ är att kyla lokalerna som har ett kylbehov av C med hjälp av absorptionskyla. Genom att koppla en värmeväxlare mellan kondensorn och den varma delen av frysproduktionen för lokalerna med kylbehov av 21 0 C minskas även elanvändningen till detta kylsystem. Fördelarna med denna teknik är att man utnyttjar överskottsvärme under den varma årstiden samt utnyttjar frikyla under den kalla perioden. Nackdelen är att aggregaten är dyra samt har dålig verkningsgrad (0,7) jämfört med ca 3 med en konventionell kylmaskin. En förutsättning är att man kan förhandla sig till ett lågt pris på fjärrvärme, vilket inte borde vara omöjligt under sommaren. Stålframställning sker väl hela året. En idé är att bygga om outnyttjade lokaler till kylrum och hyra ut. Detta för att kunna utnyttja en ny kylmaskin bättre. Besparingspotential: På grund av dålig isolering av kylrummen och att man går in i dessa oftare än i frysrummen är det rimligt att anta att energianvändningen för kylrummen motsvarar mellan 50 % och 60 % av den totala. Konverteringen till absorptionskylteknik ger en potentiell besparing av elanvändningen med MWh el /år. Dessutom ger det en effektreduktion med 120 kw (varje abonnerad kw kostar idag 130 kr) 14

17 Figur 2: Absorptionskylmaskin: (denna är endast en principskiss av ett system för absorptionskyla) höjer man temperaturkravet till C är det enklare och billigare maskiner LiBr (Litium bromid). 15

18 Tryckluft Företagets tryckluft produceras i nuläget av en kompressor med en effekt på 7 kw se Bilaga 2. Den producerade tryckluften används framförallt till produktionsmaskiner samt diverse handverktyg. Kompressorn saknar tidstyrning vilket betyder att drifttiden är 8760 timmar. Mätningar på kompressorn visar på läckage som är i storleksordningen 1,3 kw (se Bilaga 3) vilket betyder 11,4 MWh per år i energiåtgång. Detta är ca 44 % av den producerade tryckluften. Överskottsvärmen från kompressorn värmer upp delar av källaren. Åtgärd 1: Tidstyr kompressorn Installera tidstyrning så kompressorn stängs av under helger och nätter. Besparingspotential: 15 MWh/år Åtgärd 2: Täta läckage Minska tryckluftsläckaget genom att gå runt i lokalerna och täta där det läcker. Man kan acceptera att läckaget är 10 % av den producerade tryckluften. Besparingspotential: 10 MWh/år (Åtgärd 1 och två tillsammans ger en besparing på ca 20 MWh/år) Högtryckstvätt En frekvensstyrd högtryckstvätt används för rengöring av maskiner och produktionslokaler. Vid mättillfället utnyttjade den 2,1 kw. Utnyttjandegraden är ca 3-4 timmar per dag. Belysning Den mest förekommande belysningen på företaget är lysrörsarmatur med två lysrör i varje. Effekterna på lysrören är 18, 36 respektive 58 W per rör, som inklusive drossel blir 28, 45 respektive 70 W per rör. Ytterbelysningen består av lampor med högtrycksnatrium på 400 W, som inklusive reaktor blir 450 W. Belysningen är till stor del av gammal sort och armaturerna saknar ofta reflektorer. Den totala installerade effekten för belysningen på företaget är beräknat till ungefär 94 kw vilket ger en el-energianvändning på 262 MWh/år I Ensam finns mer detaljerad översikt på belysningen för de olika lokalerna. Åtgärd 1: Installera styrning på belysningen De åtgärder som bör prioriteras är främst att installera närvarosensorer och att sektionera lokalerna. Sektionering betyder att man sektionerar bort avdelningar där det, för tillfället, inte förekommer någon verksamhet. Dessa åtgärder är oftast enkla och billiga att utföra i förhållande till den besparing som uppnås. Frysrummet är ett exempel där närvarostyrning är lämplig. Vid besöket noterades att lyset var tänt i frysrummet trots att ingen var där. 16

19 Besparingspotential: Ej bedömd Åtgärd 2: Byt ut gamla armaturer I framförallt packhall och bageri var belysningen ineffektiv då ett gult raster täckte lysrören. En del armaturer saknade reflektor vilket gör dessa mindre effektiva. Vid byte av befintlig armatur föreslås T5-rör med HF-don vilka ger ett mycket bra ljusutbyte tillsammans med reflektor. I processlokaler, tillvekningslokaler och liknande krävs T5-rör på 49 W per rör. Med två rör i varje armatur inklusive don blir den totala effekten105 W per armatur. I kontorslokaler, omklädningsrum och trapphus kan effekten sänkas till T5-rör på 28 W, vilket inklusive don blir 63 W per armatur. Det kan jämföras med 2 58 W rör inklusive drossel utan reflektor, som har en total effekt på 140 W per armatur. Besparingspotential: 155 MWh el /år samt en effektreduktion med 52 kw (förutsatt Produktion Kök Köket används dels som restaurangkök dels för produktion av färdigrätter. Utrustningen består av stekbord, kokplattor, varmluftsugnar, el och ånganslutna kokgrytor m.m. I köket finns två diskmaskiner en på 36 kw och en på 19 kw. Åtgärd: Koppla diskmaskinerna till fjärrvärmesystemet Vatten till diskmaskinerna värms upp med en effekt av 55 kw. Enligt uppgift används dessa i snitt 5 timmar per dag vilket betyder att det går åt 70 MWh el per år. Genom att koppla diskmaskinerna till fjärrvärmesystemet reduceras elanvändningen här med 90 %. Besparingspotential: 63 MWh el /år samt en effektreduktion med 50 kw Övrig produktion Utrustningen består av ett flertal olika specialmaskiner knutna till korvtillverkningen där den största energianvändningen sker med hackmaskinen, se mätning Bilaga 4, samt en kvarn se mätning Bilaga 5. Förpackningsmaskiner utnyttjar vakuumpumpar, se mätning Bilaga 6, för att få vakuum i förpackningarna. Tvättstuga Tvättstugan innehåller två tvättmaskiner, en med en total effekt på 19 kw den andra utnyttjar ånga för värmning och har en 1,9 kw motor som driver den runt.. Det finns även en torktumlare kopplad till ångsystemet (denna kommer att bytas ut) 17

20 Tomgångsdrifter Diagram 7: Tomgångsdrifter Tomgångsdrifter varm och kall årstid Nordchark AB Effekt [kwh/h] Tid [h] 24-jun dec-06 Tomgångsdrift är den drift som är aktiv när man inte producerar något. Tomgångsdrifterna motsvarar 324 MWh/år det vill säga 17 % av den totala energianvändningen över året. Man kan acceptera tomgångsdrifter upp till cirka % av det aktiva uttaget. Åtgärd: Kartlägg tomgångsdrifterna Gör en rundvandring under icke produktionstid och notera vad som är aktivt. Effekten kan man mäta senare, gör därefter en värdering av vad som kan förändras och inte behöver vara i drift. Det borde vara rimligt att minska tomgången bland annat genom att åtgärda tomgång såsom onödig belysning, ventilation, datorer som står på helger och nätter m.m. 18

21 Personal Åtgärd: Personalutbildning och premiering till personalen En viktig metod att minska energianvändningen är att öka personalens kompetens och motivation. Utbildas personal i energi- och miljöfrågor höjs medvetandegraden inför energianvändningen och många av de små, men onödiga energislukarna kan elimineras eller minskas. Finns ambitionen i en verksamhet att minimera sina energikostnader bör personalen vara med från början och dessutom premieras för sina energibesparande åtgärder. Några sätt att uppnå detta på är: Säkerställ att tydliga ansvarsområden för energifrågor finns inom verksamheten. Låt energifrågor bli en naturlig del i processen, både med avseende på ekonomiska och miljöaspekter. Kontrollera och uppdatera driftsinstruktioner så att energianvändningen beaktas. Utbilda personalen om dels enskilda objekt som är särskilt energikrävande och dels om vikten av allmän medvetenhet (belysning etc.). Inför ett premieringssystem för personalen där goda idéer och föredömliga vanor belönas. Har personalen kunskapen och förståelsen om varför förändringar genomförs efterlevs instruktioner i högre utsträckning och det finns stora chanser att personal utvecklar energibesparande metoder och förändringar. Rutiner vid inköp Åtgärd: Räkna med LCC vid nyinvesteringar Vid nyinvesteringar är det viktigt att tänka på energianvändningen eftersom den står för en mycket stor del av en produkts livscykelkostnad. För en belysningsarmatur utgör kostnader för el till exempel 70 % av den totala livscykelkostnaden och det går alltså att spara mycket pengar genom att betala några kronor extra redan vid inköpet för att få en energieffektivare produkt. Statens energimyndighet har tillsammans med Sveriges Verkstadsindustrier tagit fram ett verktyg för att göra bättre upphandlingar med god totalekonomi och miljöhänsyn. Verktyget heter Kalkylera med LCC-energi och går att köpa av förlaget Industrilitteratur. Kostnaden ligger omkring kr exklusive moms. 19

22 Bilagor Bilaga 1: Checklista för tekniska stödsystem Byggnader: Vatten: Värme: Ventilation: El: Styr-och övervakn: Driftstider Kompetens Drift: Transporter: Tryckluft: Täthet Fönster Isolering Förbrukning/beteenden Produktion/beredning VVC Blandare Produktionsanläggning/bränsle Systemuppbyggnad och temperatur Styrning System/återvinning och behov Styrning, behov, luftkvalitet Effektivitet Abonnemang, effekt, avtal Motordrift, dimensionering Belysning, armaturer, Släck Efter Dig Beteenden och styrning Reservkraft Systemuppbyggnad System Utbildad personal Energistatistik Ledningens engagemang Uppläggning allmänt Samordning Kollektivtrafik, gods Ersätt med el Läckage Återvinning 20

23 Bilaga 2 Tryckluftskompressor (hela mätningen) Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 2,30 0,00 9,31 42,94 21

24 Bilaga 3 Läckage i tryckluftskompressor Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 1,28 0,00 9,25 1,28 22

25 Bilaga 4 Hackmaskin Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 16,24 0,66 89,35 144,26 23

26 Bilaga 5 KS-kvarn Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 3,89 1,30 80,00 26,07 24

27 Bilaga 6 Vakuumpump Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 4,01-0,00 22,74 44,58 25