Mot denna bakgrund beslutar styrelsen för BeBo att bevilja stöd till projektet.

Transkript

1 Uppdragsnr: 1 (7) Beslut Finansiering av BeBo projekt Datum: Projektnr: 2008:x Projektnamn: Förstudie av teknikupphandling av energieffektiv återvinningssystem för befintliga flerbostadshus Skäl för beslut Projektledare: Åsa Wahlström, CIT Energy Management Anslagsmottagare: x-förvaltare Energirelevansen i detta projekt är att det kan inspirera till att energieffektiva ventilationssystem med värmeåtervinning installeras i befintliga flerbostadshus. I dag saknas effektiva produkter och innovativa systemlösningar för en mångfaldig installation av energieffektiva ventilationssystem i befintliga flerbostadshus vilket kan överbryggas med hjälp av en teknikupphandling. Mot denna bakgrund beslutar styrelsen för BeBo att bevilja stöd till projektet. Mål för projektet Att sammanställa befintlig kunskap om värmeåtervinningssystem och ta fram underlag, samla intressenter och beskriva ett upplägg för en teknikupphandling av framtidens värmeåtervinningssystem för befintliga flerbostadshus. Bakgrund Många flerbostadshus saknar idag godtagbar ventilation liksom värmeåtervinning ur frånluften. Ventilationssystem i befintliga flerbostadshus är till större delen mekaniska, där verkliga luftflöden avviker påtagligt mot projekterade, pga. brister i systemutformning, injustering och okontrollerad påverkan från de boende (Sandberg och Isaksson, 1994). Dessa brister i ventilationsfunktionen har också framkommit vid OVK-uppföljningar (Månsson 1998). I de fall värmeåtervinning förekommer så är den ofta ineffektiv. I mars 2006 lade Sverige fram ett nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande. Där föreslås att energianvändningen i byggnader ska minska med 20 % till 2020 och 50 % till 2050, jämfört med år För att c/o BYGGHERREFORUM Vasagatan Stockholm

2 Uppdragsnr: 2 (7) uppnå dessa mål krävs energieffektivisering både vid ny- och ombyggnad samt i befintlig bebyggelse. För befintliga flerbostadshus är installation av värmeåtervinning ur ventilationsluften en åtgärdsmöjlighet med stor potential för att minska energianvändningen och en åtgärd som sannolikt kommer att prioriteras. Genomförda projekt med behovsstyrd ventilation i flerbostadshus har visat en besparingspotential av storleksordningen 15 kwh/m 2 år (Blomsterberg 2002 och 2005). För att åstadkomma en större besparing behövs någon form av värmeåtervinning. Värmeåtervinning kan lösas på två sätt värmeväxling från frånluft till tilluft (FTX-ventilation) och med frånluftvärmepump. En beräkning av energianvändningen för ett standard flerbostadshus med olika installationsalternativ har uppskattats vilket visas i tabell 1 (Bröms och Wahlström, 2008 samt Ruud, 2008). Tabell 1 Årlig energianvändning av el och fjärrvärme i flerbostadshus med olika uppvärmningsalternativ Energisystem Fjärrvärme och frånluftsventilation Fjärrvärme och FTXventilation Fjärrvärme och frånluftsvärmepump Värmeanvändning (kwh/m 2 ) Elanvändning (kwh/m 2 ) Totalt (kwh/m 2 ) Beräkningsexemplet visar att värmeåtervinning med FTX eller frånluftsvärmepump ger en energibesparing i samma storleksordning men där FTX har fördelen att den använder en mindre andel el av den totala energianvändningen. En viktig konsekvens med installation av FTX är att fastighetens värmeeffektbehov sjunker. Storleken av effektreduktionen ökar vid lägre utetemperatur. En massiv installation av FTX-system innebär att behovet av topplast för uppvärmning (främst fjärrvärme) minskar samtidigt som alla fördelar av installation av solvärme för uppvärmning av tappvarmvatten finns kvar. Beräkningsexemplet visar att ca kwh/m 2 kan besparas genom installation av värmeåtervinning i ett flerbostadshus med frånluft. Ungefär lägenheter byggs om årligen vilket ger en potential på totalbesparing av ca 0,08 TWh årligen om energieffektiv värmeåtervinning installeras i samband med ombyggnationen. Idag är installation av FTX-system mycket ovanligt som enskild energieffektiviseringsåtgärd eller vid ombyggnad av flerbostadshus. Orsaken är att den kräver både till- och frånluftskanaler, en något tätare klimatskärm än vad som är brukligt och en lämplig storlek på produkt för ändamålet med hög energieffektivitet. FTX installationen kan antingen ske med fastighetsaggregat eller lägenhetsaggregat med möjligheter att behovsstyra ventilationen för ytterligare energieffek-

3 Uppdragsnr: 3 (7) tivisering. Få flerbostadshus har naturliga utrymmen för att installera tilluftskanaler vid ombyggnad och här behövs fler innovativa lösningar. Idag finns inte lämpliga lösningar och produkter för detta område. Komplettering med frånluftsvärmepump i fjärrvärmevärmda flerbostadshus är också ett alternativ. Fördelen med frånluftsvärmepumpar är att de är enklare att installera eftersom inga tilluftskanaler krävs och det är inte lika känsligt att byggnaden är tät för att värmeåtervinningen skall fungera bra. Med rätt kapacitet på frånluftsvärmepumpen kan denna vara tillräcklig för produktion av varmvatten och ett litet värmebehov, vilket kan vara fördelaktigt beroende av vilket värmesystem som kompletterar frånluftsvärmepumpen på vinterhalvåret. Nackdelen med frånluftsvärmepumpar är att de använder mycket el vilket gör att behovet av topplast för el ökar. För att få en energieffektiv installation av frånluftsvärmepumpar behövs effektivare system i fler storlekar än vad som finns på marknaden idag. Med hjälp av en teknikupphandling kan det vara möjligt att driva på branschen till att utveckla innovativa produktsystem för en enklare installation av energieffektiv värmeåtervinning. Eftersom många är berörda så bör en sådan upphandling ha en bred sammansättning och förstudien syftar till att undersöka möjligheterna och ge förslag på upplägg för en teknikupphandling av FTX aggregat eller frånluftsvärmepumpar (eller både ock). Exempel på tidigare genomförda teknikupphandlingar av ventilationssystem: Värmeåtervinningssystem för småhus, som avrapporterades 1999 Bostadsventilation för befintliga flerbostadshus, som avrapporterades 1999 Behovsstyrd ventilation i nybyggda flerbostadshus, som avrapporterades 2002, samt provhusdelen avrapporteras våren Blomsterberg, Å., Behovsstyrd ventilation i nybyggda flerbostadshus Resultat från en teknikupphandling. Energimyndigheten och LIP-kansliet i Stockholms stad. - Blomsterberg, Å., Reshyvent utveckling av behovsstyrd hybridventilation för flerbostadshus. Energimyndigheten. - Bröms, G. Wahlström, Å. 2008, Energianvändning i flerbostadshus och lokaler -idag och i nära framtid, Elforsk rapport nr: XX. - Månsson, L.-G.,1998. Obligatorisk ventilationskontroll Tekniska brister och andel godkända ventilationssystem i bostäder och lokaler. Boverket, Karlskrona, Sweden. - Ruud Svein, 2008, Beräkningshjälpmedel för energianvändning i nybyggda småhus, TMF-program för energianvändning, version 1-3.xls, Trä och Möbelindustriförbundet. - Sandberg, Eje. Isaksson, Hans, Effektiv ventilation spar el. Byggforskningsrådet, T11:1994. Genomförande Genomförandet sker i ett antal delsteg: 1. Förstudien inleds med att sammanställa befintlig kunskap och goda exempel på flerbostadshus där ventilation med värmeåtervinning installerats. Ett flertal utred-

4 Uppdragsnr: 4 (7) ningar och studier om ventilation i flerbostadshus har genomförts. Tillgänglig kunskap sammanställas och ligger till grund för utveckling av energieffektiv ventilation, som bidrar till ett bra inomhusklimat, för befintliga flerbostadshus. 2. Därefter sker ett flertal intervjuer med förvaltare om hur de ser på dagens utbud av värmeåtervinningssystem för befintliga flerbostadshus. Intervjustudien förväntas ge svar på följande frågor: Vilka brister finns i produkterna? Vilka tekniska och estetiska begränsningar finns för totala systemlösningar av FTX-system i befintliga flerbostadshus? Vilka förbättringar behövs och vad får det kosta? Vad finns att vinna i effektivitet och högre kvalitet med föreslagna förbättringar? Vilka möjliga energivinster finns med bra värmeåtervinningssystem på fastighetsnivå? Beställargruppen bostäder har redan gett svar på några av dessa frågor, men antalet tillfrågade vidgas och frågorna görs mer omfattande. 3. Därefter görs ett antal intervjuer av tillverkare och leverantörer av värmeåtervinningsaggregat samt installatörer av hela ventilationssystem. Denna intervjustudien förväntas ge svar på följande frågor: Vilken potential finns för systemeffektivitet? Vad kommer det att kosta? Vilka är de möjliga utvecklingsvägarna? I ett tidigt skede måste leverantörer av värmeåtervinningssystem motiveras att delta i teknikupphandlingen. Målsättningen är att säkerställa att ett stort antal stora och små leverantörer av värmeåtervinningssystem deltar i teknikupphandlingen. 4. Från de två intervjustudierna föreslås omfattning och nivåer på en kravspecifikation på värmeåtervinningssystem för en teknikupphandling. 5. En översiktlig marknadsanalys genomförs för att bestämma marknadens storlek dvs. en uppskattning av efterfrågan på ett värmeåtervinningssystem som uppfyller kraven enligt denna teknikupphandling. Efterfrågan gäller dels uppgradering av befintliga värmeåtervinningssystem dels installation av nya värmeåtervinningssystem. Hur stor är den totala marknaden dvs. hur många fastigheter är betjänta av ett moderniserat värmeåtervinningssystem. Vem handlar normalt upp värmeåtervinningssystem? Vilka möjliga energivinster finns med bra värmeåtervinningssystem på nationell nivå? 6. Slutligen föreslås ett upplägg för genomförande av teknikupphandling med förslag på upphandlare, aktörer för genomförande och kontrollorgan av att inlämnade bidrag uppfyller krav enligt kravspecifikationen. Genomförandeplanen belyser också behov av demonstration i ett eller flera goda exempel i samband med upphandling. Sverige har vi en kultur inom bygg- och fastighetssektorn som innebär att man ofta vill se goda exempel och höra om positiva erfarenheter innan man själv är mogen att ta steget till nya lösningar.

5 Uppdragsnr: 5 (7) Kostnadsplan Aktivitet Nr. CIT WSP Naturainsats från branschen (tusen kr) (tusen kr) (tusen kr) Projektledning 20 Sammanställning 1 av befintlig kunskap Intervjuer med 2 förvaltare Intervjuer med 3 tillverkare och installatörer Kravspecifikation Marknadsanalys 5 20 Förslag på huvudprojekt Resor 10 5 Summa År 2008 Andel av total (tusen kr) (%) Medel som söks av BeBo Motfinansiering: Naturainsats från branschen Samfinansiering i form av naturainsatser ska beräknas enligt Energimyndighetens riktlinjer, Riktlinjer för beräkning av motfinansiering genom naturabidrag i projekt. Tidplan Projektstart Projektslut Lägesrapport punkt Ekonomisk slutredovisning Slutrapport Personalplan Projektet genomförs av: Namn Åsa Wahlström, CIT Energy Management, Göteborg Funktion Projektledare och energiexpert

6 Uppdragsnr: 6 (7) Åke Blomsterberg, WSP Environmental, Malmö Energiexpert med tidigare erfarenhet av teknikupphandlingar bl.a. av ventilation Projektets energieffektiviseringspotential Målsättningen är att minska energianvändning för uppvärmning med 40 kwh/m 2 vid installation av energieffektiva ventilationssystem i befintliga flerbostadshus. Resultatredovisning Projektet indelas i två etapper där etapp 1 innefattar punkt 1 5 i genomförandedelen och etapp 2 är punkt 6 i genomförande. Innan punkt 6 genomförs görs en avstämning med BEBO på ett av deras ordinarie möten. En skriftlig slutrapport med sammanfattning på svenska ska presenteras för BeBo. Slutrapporten ska särskilt belysa de frågeställningar som tas upp under beslutsbrevets mål, skäl för beslut och genomförande. Den ekonomiska slutredovisningen liksom slutrapporten ska även sändas in elektroniskt. Särskilda villkor Projektet skall stämmas av med medlemmar i BEBO speciellt vid mötet ddmm men även direkt via e-post under hösten. Utbetalning sker i efterskott mot faktura. Ett belopp om xxx kronor, motsvarande 10% av återstående beviljat stöd, utbetalas då slutrapport och ekonomisk slutredovisning inkommit till och därefter godkänts av BeBo. Beslutsfattare Beslut i detta ärende har fattats av Styrelsen för BeBo. Följande personer har deltagit i beslutet: Stefan Sandesten, Catarina Warfvinge, Carin Karlsson, Berit Nilsson, Kajsa Sundberg, Arne Elmroth och Tomas Berggren. Föredragande har varit Hans Isaksson, K-Konsult Energi Stockholm AB Stockholm Stefan Sandesten Hans Isaksson

7 Uppdragsnr: 7 (7)