Anteckningar från work shop: Värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus

Transkript

1 Anteckningar från work shop: Värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus Tid: Tisdagen den 16 juni kl med avslutande lunch Plats: Energimyndigheten Rosenlundsgatan 9, Stockholm Deltagare: Stefan Sandesten, Byggherrarna (ordförande) Christina Andersson, K-konsult Peter Axelsson, Stockholmshem Tomas Berggren, Energimyndigheten Kjell Berndtsson, Riksbyggen Rickard Berg, projektengagemang Åke Blomsterberg, Lunds universitet Jan-Olof Dalenbäck, Chalmers Arne Elmroth, Bebo Kenneth Faaborg, Hyresbostäder i Växjö Lars Heinonen, Huge Fastigheter Hans Isaksson, K-konsult Niklas Jakobsson, Uppsalahem Pär Johansson, Systemair Jakob Lindblom, Student KTH Ann Lindkvist, Huge Fastigheter Lars Löfstedt, RLM-teknik Jan Magnusson, Energimyndigheten Willy Ociansson, Willy s CleanTech AB Lennart Sandberg, Uppsalahem Mats Sandor, Systemair Roger Stormark, Huge Fastigheter Mattias Strömberg, Hyresbostäder i Växjö Helena Ulfsparre, Familjebostäder Åsa Wahlström, CIT Energy Management Catarina Warfvinge, BengtDahlgren Göran Werner, WSP Gunnar Wiberg, Stockholmshem Anders Österling, Stockholmshem 1. Öppnande av work shop Hans Isaksson hälsade välkomna och presenterade BeBo. Deltagarna presenterade sig.

2 2. Resultat från förstudie Åsa Wahlström presenterade den förstudie som genomförts på uppdrag av Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus (BeBo) tillsammans med SABO: Värmeåtervinning för befintliga flerbostadshus (finns att ladda ned på Förstudien konstaterar att det finns ett marknadsbehov av utveckling av bra system för värmeåtervinning vid ombyggnation. 3. Inledning av work shop Stefan Sandesten förklarade work shopens syfte. Beställare och konsulter har bjudits in för att se om det går att komma vidare med ett utvecklingsprojekt/teknikupphandling för att få fler värmeåtervinningssystem på marknaden. Work shopen förväntas ge svar på följande frågor: - Är branschen beredd att erbjuda systemlösningar med funktionsansvar? - Hur görs en beställning av system? - Behövs utvecklingsprojekt innan tekniktävling/teknikupphandling? - Hur läggs genomförande av utvecklingsprojekt upp? - Kan vi etablera aktörer som vill medverka i utvecklingsprojekt? - Actionplan för hur vi går vidare? 4. Deltagarnas intresse Flera deltagare av beställarna berättade att de redan är i full gång att planera och utföra olika värmeåtervinningsåtgärder i befintliga flerbostadshus. De har planerat att göra viss utvärdering för att ta fram ett system som de kan använda på stora delar av deras bestånd. Därför ansåg de att det vore bra med ett gemensamt projekt för större erfarenhetsutbyte. Beställarna framhöll att detta är inte bara viktigt för 60- och 70-tals hus utan även för 50-tals hus som också finns i massproduktion av typhus. 5. Kravspecifikation En diskussion fördes om upprättande av en kravspecifikation för upphandling av värmeåtervinningssystem. Det konstaterades att det inte bara är minskad energianvändning som är viktigt som målsättning. Även mål som förbättrad innemiljö och kostnader och vem som har huvudansvaret för funktionen är viktigt att beakta. Följande är viktigt i en gemensam kravspecifikation. Innemiljö (förbättrad luftomsättning, mindre drag etc) Livscykelkostnad Metod för installation (Hur berörs hyresgästen?)

3 Täthet på befintliga kanaler. Hur tätas gamla kanaler effektivt? Exempelvis murade kanaler Koncept på utvändig och invändig kanaldragning Flexibla kanaler, olika komponenter och lätta anslutningar (kanske en teknikupphandling i sig?) Elsystem (koppling till hyresgästel vid lägenhetsvis ventilation?) Krav på byggnaden m.a.p. täthet, injustering av värmesystem etc Arkitektonisk utformning (på fasad och inne i lägenhet). Affärsmodeller för förfrågan och målgrupp till kravspecifikation (eget ansvar, entreprenör med funktionsansvar, parterning, samarbete mellan konsulter, leverantörer och drift, etc.) Typhus (första förslag finns i förstudie) 6. Uppföljning och utvärdering Uppföljning är mycket viktigt och ansågs huvudsakligen behöva göras med mätningar i fält, före och efter installation av värmeåtervinningssystem. De krav som ställs i kravspecifikationen måste kunna följas upp. Utvärderingsfasen behöver förberedas noggrant. Förutom mätningar behövs en gemensam beräkningsmodell användas för att: särskilja olika åtgärder som eventuellt görs samtidigt (t.ex fönsterbyte) att räkna besparingen ifrån det luftflöde som byggnaden skulle ha haft enligt BBR, i de fall som byggnaden innan åtgärd har undermålig ventilation. Arne Elmroth utsågs som granskare av utvärderingplan. 7. Erfarenhetsåterföring De erfarenheter som finns i de projekt som pågår både nationellt och internationellt bör användas så att inte hjulet uppfinns igen t.ex. IEA-projektet Annex 50 Prefabricerade system för energieffektivisering av bostadshus. En dokumentation av bra exempel bör göras i tidigt skede. 8. Bildande av beställargrupp Följande organisationer ställde sig positiva till att medverka i ett utvecklingsprojekt/teknikupphandling inkluderande fastställande av kravspecifikation, val av återvinningssystem, installation i varsitt lämpligt befintligt flerbostadshus, uppföljning och utvärdering i byggnad:

4 Familjebostäder Huge Hyresbostäder i Växjö Riksbyggen Stockholmshem Uppsalahem Dessutom bör Helsingborgshem, Svenska Bostäder och alla deltagare i BeBo tillfrågas. Lars Löfstedt och Catarina Warfvinge medverkar i expertgrupp. 9. Actionplan Åsa Wahlström fick i uppdrag att ta fram en offert för upplägg av utvecklingsprojekt/teknikupphandling med CIT Energy Management som projektledare och beskrivning av konsultfunktioner (projektgrupp) som behövs vid ställande av kravspecifikation och utvärdering. Ett nytt möte med enbart beställare bestämdes till 2 september kl lunch. Åsa skickar kallelse till de organisationer som anmält deltagande i beställargruppen. En work shop med inbjudan till leverantörsledet genomförs i oktober. 10. Avslutande Stefan Sandesten tackade deltagarna för ett bra möte. Vid pennan Justerat Åsa Wahlström Hans Isaksson

5