PMSv3. Om konsten att hålla koll på ett vägnät

Transkript

1 PMSv3 Om konsten att hålla koll på ett vägnät

2 Trafikverket Postadress: Borlänge, Sverige E-post: Telefon: Dokumenttitel: PMSv3, Om konsten att hålla koll på ett vägnät Författare: Fredrik Lindström Dokumentdatum:

3 Innehåll BAKGRUND 4 PROJEKTET 4 VERKTYGET PMSV3 5 Underlag till databasen 5 Websidan 5 Intern användning 6 Extern användning 6 NYTTAN 7 Effektivt utnyttjande av resurser, bättre beslutsunderlag 7 Gemensamt arbetssätt 7 Minskad personberoende och kortare ledtider 7 Tillförlitlig aggregerad bild av tillståndet på vägnätet 7 Effektivare entreprenörer och konsulter 7 Kommentarer från utbildningarna 7 SLUTSATS 8

4 Bakgrund Varje väghållare behöver ett system för att hålla reda på skicket hos sina vägar. Hos stora väghållare är det vanligt att skicket mäts med vägytemätning och att resultatet sparas, analyseras och presenteras med hjälp av någon form av IT-system. Ett sånt system brukar kallas PMS, Pavement Management System. På Trafikverket i Sverige (och tidigare Vägverket) finns en tradition av att utföra vägytemätningar för att objektivt värdera tillståndet och det belagda vägnätet. Redan under 80-talet började vägarna mätas systematiskt med laserteknik. Det finns alltså en lång historia av att samla detaljerad och kvalitetssäkrad information om tillståndet på vägnätet. Resultaten från mätningarna har sparats och tillgängliggjorts på olika sätt genom åren, men de system som har använts har varit avancerade och krävt stor specialkunskap för att använda och dra nytta av. Verktygen som funnits för att hantera och analysera resultaten har inte riktigt hängt med i utvecklingen. Detta är en av anledningarna till att projektet PMSv3 startades. Systemet har nu varit i produktion under cirka 1,5 år. Projektet Ett väl fungerande PMS-system är en förutsättning för att kunna göra väl underbyggda och dokumenterade beslut om beläggningsåtgärder. Det gör det möjligt att följa tillståndsutvecklingen på alla nivåer, från en enskild vägsträcka till aggregerad information för hela landets vägar. Med ett korrekt underlag som bygger på fakta och objektiva mätningar kan bättre beslut fattas, både om när det är optimalt att utföra en beläggningsåtgärd och vilken typ av åtgärd som ska väljas. Rätt åtgärd i rätt tid! Under 2011 startades därför ett utvecklingsprojekt för att skapa ett nytt PMS-system. Innan man startade hade en förstudie tittat på befintliga system på marknaden och konstaterat att det krävdes omfattande förändringar för att passa mängden data som fanns i Trafikverkets databaser. För att säkerställa att systemet blev så väl fungerande och användarvänligt, så att de tänkta användarna kunde få största möjliga nytta av systemet, har användarna har varit med i kravställningen och utvecklingen från början. Under hela projektet har täta möten hållits mellan IT-utvecklare och verksamheten. Utvecklingen har skett internt på Trafikverket och användarna har hela tiden varit med i kravställanade, haft synpunkter på utformningen och vilka funktioner som är viktiga att prioritera. Det har gjort att delaktigheten är stor och de känner att det är deras system, en viktig framgångsfaktor för att användningen ska bli hög. Även under förvaltningen av PMSv3, efter det att projektet slutförts, är engagemanget stort och användarna kan påverka detaljer i systemet så att det fungerar optimalt för deras ändamål.

5 Verktyget PMSv3 Systemet PMSv3 består av ett antal olika komponenter, de viktigaste är databasen där all information ligger och webbtjänsten som är gränssnittet mot användaren. Underlag till databasen Flera olika datakällor används som underlag till det som visas i PMSv3. Från vägytemätningar hämtas uppgifter om vägytans tillstånd, t.ex IRI, spårdjup och textur, men även geometriska uppgifter som exempelvis backighet och kurvatur. Utöver tillståndsparametrarna krävs även uppgifter om själva vägen, exempelvis vägbredd och hastighetsgräns, detta hämtas från Trafikverkets vägnätsdatabaser. Även trafikmängder, som är en mycket viktig parameter för att kunna göra relevanta analyser, hämtas härifrån. Ett annat viktigt underlag till PMSv3-databasen är Trafikverkets databas för beläggningsåtgärder. Här finns detaljerade uppgifter om vilka åtgärder som utförts, beläggningstyp, tjocklek, position och en mängd andra parametrar. Websidan PMSv3 är en webtjänst som är tillgänglig både internt på Trafikverket och för alla andra på adressen pmsv3.trafikverket.se. Sidan har två huvudflikar: Sök sträcka när du vill veta var, eller vilka vägar? Analysera sträcka När du vill ha detaljerad information om en specifik vägsträcka. Sök sträcka används för att hitta sträckor som uppfyller vissa bestämda villkor. Exempelvis högtrafikerade vägar med spårdjup över ett visst värde, eller sträckor med hög kurvatur och lågt tvärfall. Men det går även att söka på värden som inte är hämtade från tillståndsmätningarna, t.ex. alla sträckor i Uppsala län som har hastighetsgräns 120km/h och en trafikmängd på mer än fordon per dygn. Sökfunktionen är flexibel och går att bygga ut med många olika sökvillkor. Resultatet presenteras på karta samt i en lista som kan exporteras till Excel.

6 Analysera sträcka används när man vill ha mer specifik information om en viss vägsträcka. Här kan man se grafer över mätvärden längs vägen, karta över sträckan, tvärprofil, beläggningshistorik samt även foto från platsen. Här kan man också ta fram historiska mätvärden för att studera sträckans tillståndsutveckling. Data kan exporteras till Excel om man önskar jobba vidare med analyser. Intern användning Den största gruppen användare av PMSv3 inom Trafikverket är projektledare för underhållsbeläggningar. För dessa är det mycket smidig att ha tillgång till all relevant data om vägen i ett och samma system. Inte bara tillståndsdata från mätningar utan även vägbredd, trafikmängd, hastighetsgräns, koordinater mm. Det innebär att de kan jobba effektivt och med korrekt information om vägen. Ett exempel på användningsområde är att projektledaren kan söka ut lämpliga kandidater för en viss typ av åtgärd, såsom tex. ytbehandling på en 8 år gammal MJOG. Ett annat är att använda tillståndet och tillståndsutvecklingen, samt andra grundläggande uppgifter som trafikmängd och vägbredd, vid projektering av en åtgärd. Inom Trafikverket finns även många andra typer av användare. Både på investeringssidan och inom underhåll. PMSv3 kan exempelvis användas som underlag vid upphandlingar. Möjligheten att köra vägen digitalt uppskattas av många användare och är mycket användbart. Extern användning För att få ut så mycket som möjligt av investeringen i det nya PMS-systemet så bestämdes tidigt att det skulle vara tillgängligt även för externa användare utanför Trafikverket. Det krävs ingen inloggning eller registrering för att använda PMSv3, det ligger helt öppet för vem som helst på internet. Syftet är att öka användningen av tillståndsdata i hela branschen. Det gynnar alla och leder till effektivare och kunnigare entreprenörer och konsulter. Entreprenörer kan exempelvis använda uppgifter från PMSv3 vid upphandlingar. Det kan handla om att studera vägens historik både vad gäller tillståndsutveckling och tidigare beläggningsåtgärder, uppgifter som kan användas för att bedöma vad som behövs för att uppfylla de krav som ställs i upphandlingar. Även mer grundläggande uppgifter, som att exempelvis översätta löpande längd till koordinater, görs enkelt i PMSv3. Konsulter använder systemet som stöd vid projektering. Det används också flitigt av forskare och studenter i ett flertal forsknings och utvecklingsprojekt.

7 Nyttan När projektet startades så sattes ett antal mål upp för de nyttor som skulle uppnås. Samtliga mål är uppfyllda vilket sammantaget ger att Trafikverket, och därmed skattebetalarna, får ut mer av det pengar som används för beläggningsunderhåll: Effektivt utnyttjande av resurser, bättre beslutsunderlag Med PMSv3 finns bättre beslutsunderlag tillgängligt, i form av vägens tillstånd, historik och prognos. Snabbt och enkelt att ta fram. Förutsättningarna för effektivare utnyttjanden av resurser har därmed förbättrats. Gemensamt arbetssätt Utan tvekan medverkar PMSv3 till ett mer gemensamt arbetssätt. Alla använder samma verktyg och talar samma språk, även vid kommunikation med externa parter kan man hänvisa till PMSv3 så att de själva kan gå in och kolla. Risken för missförstånd minskar. Minskad personberoende och kortare ledtider Ett system som användaren själv kan använda utan att behöva kontakta en expert gör att beroendet av några få personer med specialkunskaper har minskat. Tillförlitlig aggregerad bild av tillståndet på vägnätet Även i tidigare PMS-system fanns möjlighet att få en aggregerad bild av vägnätets tillstånd. Men PMSv3 har genom att exponera data för fler användare ökat kvaliteten på det data som finns. Fel som kunde ligga oupptäckta tidigare syns nu, och åtgärdas mycket fortare. Det gör att tillståndsdatats tillförlitlighet har ökat markant. Effektivare entreprenörer och konsulter Trafikverket har medvetet valt att inte logga eller undersöka vilka som använder systemet och till vad det används. Men vi vet genom att prata med folk i branschen samt genom de frågor och synpunkter vi får att användandet redan efter ett drygt år är stort. Kunskapen om vägytans tillståndsmått ökar och i förlängningen ger det bättre och effektivare entreprenörer och konsulter. Kommentarer från utbildningarna I samband med systemet driftsättning hölls ett antal utbildningar. Här är några spontana kommentarer från användarna som var med:. jag är imponerad av nya pmsv3 och att programmet kommer att underlätta vårt arbete enormt. Verkar jättebra, kommer att vara ett fint verktyg. Kunna ta ut en sträcka och sedan skicka ut och dialoga, det är enastående Har varit med sedan 1983, har alltid varit krångligt, men det här är ju helt suveränt.

8 Slutsats PMSv3 är Trafikverkets nya verktyg för att analysera och redovisa tillståndet på det belagda vägnätet. På kort tid har det blivit en nyckelfaktor i konsten att hålla koll på vägnätet! Användningen är spridd både inom Trafikverket och utanför, och användarna uppskattar verktyget. Målen som sattes upp när projektet startade är uppnådda. Det innebär dock inte att utvecklingen är avslutad, systemet förvaltas kontinuerligt och fortsatt utveckling är under planering.