Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017

Transkript

1 Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017

2 Övergripande lagar etc för energikraven i BBR Plan och bygglagen (2009:900), PBL o 8 kap. 4 Byggnadsverkets tekniska egenskaper som är väsentliga 6. energihushållning och värmeisolering Plan- och byggförordningen (2011:338), PBF EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU), EPBD

3 PBF 3 kap. 14 för att uppfylla kravet på energihushållning och värmeisolering i 8 kap. 4 första stycket 6 plan- och bygglagen ska 1. en byggnad ha en mycket hög energiprestanda (nära-nollenergibyggnad) uttryckt som primärenergi beräknad med en primärenergifaktor per energibärare, 2. en byggnad ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el, och 3. en byggnad vara utrustad med byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden så att endast en låg mängd värme kan passera igenom.

4

5 Vad har hänt i BBR om energi under 2017 Nya regler för normalt brukande och verifiering (BEN, BBR, BED och CEX) Remiss för regler för näranoll (BBR, BEN) Extra remiss (BBR, BEN) Nära-nollregler träder i kraft (BBR, BEN) 8 dec dec jan april maj juli 2017 Beslut om ändring i planoch byggförordningen, PBF Ny PBF träder i kraft Skärpning 2021

6 Senaste ändringar före 2017 och aktuella ändringar BBR 22 (mars 2015) skärpning av energikraven (ca 10 %), ny klimatzon BBR 24 (dec 2016) ändringar kring verifiering av energikrav. Beräkning och hantering av uppmätta värden ska följa den nya föreskriften BEN. Ändringen en följd av överträdelseärende från EU. Införande av nära-nollenergiregler i två steg o 2017, genomfört BBR 25 o 2021, skärpning av energikraven

7 BBR Nära-nollenergiregler

8 Innebörd av införda nära-nollenergiregler De nya reglerna i BBR den1 juli 2017 betyder Nära-nollenergibyggnader definieras i BBR Direktivets (EPBD) kriterier för näranollenergibyggnader uppfylls Offentliga byggnader som färdigställs 2019 och senare är nära-nollenergibyggnader Övriga byggnader som färdigställs 2021 och senare är nära-nollenergibyggnader

9 Definitioner systemgräns Systemgräns Bestämt i PBF. Direktivet med tillhörande dokument anger att beräkningar börjar med nettoenergi, fortsätter med installationerna och avslutas med att beräkna primärenergianvändningen. Primärenergi Levererad köpt energi

10 Huvudsakliga ändringar i BBR då nära-nollenergiregler infördes I kraft den 1 juli 2017 Primärenergital ersätter specifik energianvändning Geografiska justeringsfaktorer ersätter klimatzonerna Kategorin elvärmda byggnader försvinner Användning av förnybar energi i byggnaden eller dess tomt utvidgas att utöver sol även omfatta vind, mark, luft och vatten Energikraven oförändrade 2017 i så stor utsträckning som möjligt. Allmän skärpning 2021.

11 Definitioner energiprestanda Primärenergital EP pet Summera primärenergin och dividera med arean A temp EP pet = 6 i=1 E uppv,i F geo + E kyl,i + E tvv,i + E f,i PE i A temp E uppv,i E kyl,i E tvv,i E f,i Energi till uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi, energibärare i (kwh/år) F geo Geografisk justeringsfaktor (-) PE i A temp Tempererad area (m 2 ) Primärenergifaktor för energibärare i (-), el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas

12 Geografiska justeringsfaktorer Geografiska justeringsfaktorer F geo på kommunnivå har ersatt de fyra klimatzonerna i BBR. Län Geografiskt läge (kommun) Geografisk justeringsfaktor F geo Blekinge Samtliga kommuner 0,9 Dalarna Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Smedjebacken och Säter Mora, Orsa, Rättvik och Vansbro 1,2 Malung-Sälen och Älvdalen 1,3 Gotland Gotland 0,9 Gävleborg Halland Jämtland Samtliga utom Ljusdal och Ovanåker 1,1 Ljusdal och Ovanåker 1,2 Samtliga utom Hylte 0,9 Hylte 1,0 Berg, Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund 1,3 Härjedalen, Strömsund och Åre 1,4 1,1

13 Geografiska justeringsfaktorer Geografisk justeringsfaktor (F geo ) Klimatzon F geo I 1,3 1,9 II 1,0 1,4 III 0,9 1,1 IV 0,8 1,0 F geo = 1,0 referens i Eskilstuna (tidigare klimatzon III) F geo beräknad som ortens klimatindex (SMHI) i förhållande till Eskilstunas klimatindex

14 BBR Generella krav

15 Primärenergifaktorer 2017 och 2021 Primärenergifaktorn för el (PE el ) fastställd så att energikraven för 2017 ändras i så liten omfattning som möjligt Primärenergifaktor PE 2017 Elenergi 1,6 Fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas 1,0 Inga nationellt fastställda PE som kan användas 2021 men utreds nu o Till exempel systemgräns för elproduktion, Sverige, Norden, Nordeuropa/Östersjön och hantering av förnybar energi

16 Specifik energianvändning översatt till primärenergital för 2017 Energianvändning Småhus Flerbostadshus Lokaler (kwh/m 2, år) El Ej el El Ej el El Ej el BBR 22 (klimatzon III) Krav på specifik energianvändning El till tappvarmvatten inkl. i 50 0 inkl. i 35 0 inkl. i , ,6 = 88 El till komfortkyla Fastighetsel Annan energi till uppv ,6 = 93 Annan energi till vv 0 inkl. i 85 0 inkl. i 65 0 inkl. i 38 Annan energi till kyla Omräkning till EP pet Primärenergital (EP pet ) PE el = 1, Energiprestandakrav EP pet

17 Vilka energikrav kan förväntas 2021 Småhus Flerbostadshus Lokaler Primärenergifaktor (el) Krav på primärenergital ,6 Specifik energianvändning (kwh/m 2 år) (förslag 2015) Skärpning (%)

18 BBR 2017 Huvudsakliga ändringar i sammandrag Systemgränsen har ändrats till primärenergi och energiprestanda anges i primärenergital (EP pet ) Primärenergital har ersatt specifik energianvändning Primärenergifaktorer för el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas Elvärmda byggnader inte längre en separat kategori. En högre primärenergifaktor för el innebär samma sak Klimatzonerna ersattes av geografiska justeringsfaktorer på kommunnivå Inga ändringar av energikraven

19 BEN Ett verktyg för att fastställa byggnadens energianvändning

20 BEN varför en ny föreskrift? BEN används vid verifiering av energikrav enligt BBR och vid upprättande av energideklarationer Energianvändningen ska då bestämmas för ett normalt brukande Energiprestandan ska beskriva byggnadens energitekniska egenskaper, inte hur byggnaden har brukats Energireglerna har inte angett hur normalt brukande ska hanteras Normalt brukande regleras i BEN Uppmätt energianvändning Energiprestanda utan regler för normalisering Energiprestanda med normalisering Bättre jämförbarhet

21 BEN föreskriftens struktur Beräkning (kap. 2) Mätning (kap. 3) Sättet att räkna Beräkningsverktyg Vad ska beaktas Utformning, placering mm Tekniska egenskaper, system Brukarindata Sveby Bearbetning mätvärden Fördelning för normalisering Normalisering Tappvarmvatten, innetemperatur, internlaster Alternativ metod Korrigering genom beräkning Byggnadens energianvändning

22 BEN några indata för normalt brukande i beräkningar Parameter Småhus Värde Innetemperatur 21 C Tappvarmvatten Hushållsel (spillvärme) Lokaler Innetemperatur Tappvarmvatten 20 kwh/m 2 år 30 kwh/m 2 år Avsedd innetemperatur 2 kwh/m 2 år

23 BEN normaliserade värden för uppmätta data Enbart värden som kan utläsas ur begränsade mätdata Parameter Värde Småhus Innetemperatur 21 C Tappvarmvatten 20 kwh/m 2 år Internlast/hushållsel 30 kwh/m 2 år Tappvarmvattenanvändningen Normalisering görs då normaliseras innetemperaturen till 20 kwh/m kan 2 år visas Bestämning Energi avvika till uppvärmning >1 C av tvv-energi från 21 C får ur uppmätta korrigeras värden om genom hushållsenergin direkt energimätning, avviker kallvattenförbrukning från det normala, etc 30 kwh/m 2 år