Hållbara byggnader och energi

Transkript

1 Hållbara byggnader och energi

2 Energihushållningsregler Boverkets remiss om förslag till ändringar i avsnitt 9 BBR

3 Välkomna! Seminarium om ändrade energikrav Stockholm 3 september

4 Dagens agenda Vad har hänt sedan sist? Lena Hagert Pilenås, Boverket Alexander Meijer och Joar Söderlind, Regeringskansliet Viktningsfaktorer, Lin Liljefors, Boverket Kravnivåer, Lin Liljefors och Martin Nilsson-Öst, Boverket Fika Beräkning av kostnadsoptimala nivåer, Martin Nilsson-Öst, Boverket Frågestund och vad händer nu?

5 Introduktion

6 Foto: Franz Feldmanis Ett hållbart samhälle med bra boende i livskraftiga miljöer

7 Social Tre aspekter av hållbarhet Ekologisk Ekonomisk

8 Viktiga överväganden Byggbehov pga bostadsbrist Möjligt att bygga med olika uppvärmningslösningar Möjligt att bygga på landsbygden

9 Historik Remiss 2018 Ändring EPBD Viktningsfaktorer Branschdialog Energiöverenskommelse PBFändring Ny remiss

10 Andra energirelaterade frågor Ladd- infrastruktur Inspektioner och BAC EED och RES Kommittén för mordernare byggregler Boverkets översyn av byggregler Klimatdeklarationer

11 Regeringskansliet Alexander Meijer och Joar Söderlind

12 Energianvändning i byggnader Regeringens skrivelse och förslag på ändringar av planoch byggförordningen Boverkets seminarium om ändrade energihushållningsregler 3 september

13 Skrivelse - bakgrund Energikommissionens bedömning: Systemgränsen för byggnaders energiprestanda i Boverkets byggregler och definitionen för nära-nollenergihus bör fokusera på använd energi i stället för levererad (köpt) energi. Regeringen aviserade i prop. om energipolitikens inriktning 2018 att återkomma om byggnaders energianvändning Ändring av EPBD i EU:s ren energi-paket Diskussioner om byggnaders energianvändning i energiöverenskommelsens genomförandegrupp Infrastrukturdepartementet 13

14 Skrivelse - syfte Klargöra regeringens syn på systemgränsen för beräkning av byggnaders energiprestanda Skapa förutsättningar för långsiktigt energieffektiva byggnader Byggreglerna ska vara neutrala till valet av hållbara uppvärmningssystem Infrastrukturdepartementet 14

15 Skrivelse regeringens bedömning Systemgränsen ska även i fortsättningen utgå från levererad energi Energiprestandakraven ska beräknas med viktningsfaktorer i stället för primärenergifaktorer Boverket och Energimyndigheten ska ta fram ett förslag om ett kompletterande krav som utgår från använd energi Boverket och Energimyndigheten ska genomföra kontrollstationer för att följa upp och utvärdera kraven Infrastrukturdepartementet 15

16 Förslag på ändringar i plan- och byggförordningen Syftar till att genomföra det som behandlas i skrivelsen Viktningsfaktorer ersätter primärenergifaktorer Innefattar även redaktionella förändringar och förtydliganden Remiss till 25 oktober Föreslås träda i kraft 1 juli 2020 Infrastrukturdepartementet 16

17 Boverkets remiss

18 Synpunkter från branschen Hushållning med el Reglera inom rådigheten Teknikneutralitet Remiss 2019 Reglerna ska funka i hela landet Bra klimatskärm Inte styra val av uppvärmningslösning

19 Föreslagna ändringar Primärenergifaktorer ändras till viktningsfaktorer Primärenergital behålls som mått på byggnadens energiprestanda Ändrade kravnivåer - Primärenergital - Ventilationstillägg - U m Övrigt: specifik fläkteffekt, lokaler med tillfällig verksamhet, definition av byggnadens installationssystem, uppdaterad standard U m

20 Viktningsfaktorer

21 Ny princip Tidigare: Beräkning av faktorer vilken effekt uppnås? Nu: Vilken effekt vill vi uppnå? beräkning av faktorer

22 Vad ska viktningsfaktorerna åstadkomma? Branschdialog, tidigare remissvar, skrivelse och PBF Lika bra byggnader ska ha samma energiprestanda Utgå från byggherrens/byggnadsägarens rådighet Bidra till teknikneutralitet

23 Beräkningsmetod Viktningsfaktorerna har tagits fram enligt ett kostnadsoptimalt angreppssätt och ger möjlighet att ta hänsyn till teknikneutralitet och till andel förnybar energi i energibäraren. 1. Effektiva och hållbara lösningar för uppvärmning likställs 2. Typbyggnader i kostnadsoptimala utföranden jämförs 3. Flerbostadshus blir utgångspunkt för jämförelsen 4. Viktningsfaktorerna sätts i relation till primärenergi

24 Föreslagna viktningsfaktorer Energibärare VF El 1,8 Fjärrvärme 0,7 Fjärrkyla 0,6 Biobränsle 0,6 Olja 1,8 Gas 1,8

25 1. Effektiva och hållbara lösningar för uppvärmning likställs Vilka uppvärmningslösningar är effektiva? Vilka uppvärmningslösningar är hållbara? Hur stor andel förnybart i energibäraren? Jämföra mängden levererad energi Likställa energiprestanda med hjälp av viktningsfaktor

26 2. Typbyggnader i kostnadsoptimala utföranden jämförs Typbyggnader av småhus, flerbostadshus och lokaler i kostnadsoptimalt utförande Vanligt förekommande tekniker Metod enligt delegerad förordning

27 3. Flerbostadshus blir utgångspunkt för jämförelsen Relationen mellan energibärarna är olika beroende på byggnadskategori Skäl att utgå från flerbostadshus: Konkurrenssituationen Bostadsbyggande Kravnivå Vad skulle effekten bli om småhus/kontor är utgångspunkt?

28 4. Viktningsfaktorerna sätts i relation till primärenergi Vad säger direktivet? Hur förhåller sig viktningsfaktorn till primärenergifaktorn? Energislag VF PEF El 1,8 1,8 Fjärrvärme 0,7 0,7 Fjärrkyla 0,6 0,3 Biobränsle 0,6 1,1 Olja 1,8 1,1 Gas 1,8 1,1

29 Frågor

30 Kravnivåer

31 Avvägningar PBF och Skrivelse Byggbehov och byggkostnader Svaga bostadsmarknader Arkitektonisk gestaltning Kontrollprocess Förenklade byggregler Vad tycker branschen?

32 Föreslagna kravnivåer Kostnadsoptimala krav Primärenergital EP pet [kwh/m 2 A temp och år] U m (W/m 2 K) Småhus 90 (oförändrad) 0,30 Flerbostadshus 75* 0,40 (oförändrad) Lokaler 70* 0,50 *Ventilationstillägg 40 (q medel 0,35)

33 Kostnadsoptimala kravnivåer - Flerbostadshus Nuvarande krav Föreslagna krav Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX 0 Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX

34 Kostnadsoptimala kravnivåer - Lokaler Nuvarande krav Föreslagna krav Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX 0 Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX

35 Kostnadsoptimala kravnivåer - Småhus Nuvarande krav Föreslagna krav

36 Frågor

37 Foto: Franz Feldmanis FIKA Nästa pass 15.00

38 Kostnadsoptimalitet

39 Kostnadsoptimal metod 1. Inga begränsningar gör så att grundhuset uppfyller dagens energikrav E PET U-Medel Installerad eleffekt 2. Kostnadsoptimala beräkningarna används oviktad energi E spec Först i nästa steg viktas denna energimängd så att kostnadsoptimala utföranden likställs I efterhand kan konstateras att de framtagna kostnadsoptimala referensbyggnaderna uppfyller: Dagens krav på U-Medel Dagens krav på max installerad eleffekt

40 Typbyggnader Småhus, enplan 150m 2 A Temp Kontor 5-plan 5489m 2 A Temp Flerbostadshus, 4-plan 24 lgh 2053m 2 A Temp

41 Typbyggnader Forts. Variabler som studeras för att finna kostnadsoptimalt utförande Ventilation + Frånluftsventilation + FTX Uppvärmning + Fjärrvärme + Bergvärme + Frånluftsvärmepump Diskreta valmöjligheter klimatskärm + Väggisolering + Takisolering + Fönster + Täthet

42 Kostnadsoptimalitet flerbostadshus Föreslagna Nuvarande uppdateringar BBR Flerbostadshus - Fjärrvärme och FTX Flerbostadshus - Bergvärme och FTX Dagens krav Föreslagen kravnivå Fjv kostop Bvp kostop ,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

43 Kostnadsoptimalitet kontor Föreslagna Nuvarande uppdateringar BBR 7 Kontor - Fjärrvärme och FTX Kontor - Bergvärme och FTX Dagens krav Föreslagen kravnivå Fjv kostop Bvp kostop ,0 65,0 75,0 85,0

44 Kostnadsoptimalitet småhus Föreslagna Nuvarande uppdateringar BBR ,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 110,0 120, Småhus - Fjärrvärme och FTX Småhus - Bergvärme och FTX Småhus - Frånluftsvärmepump Småhus - Bergvärme och Frånluftsventilation Dagens krav/föreslagen kravnivå Kostop bjp Kostop fjv Kostop bjp, f Kostop flvp

45 Frågor

46 Vad händer nu?