Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader

Transkript

1 Promemoria Datum Diarienummer Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader Primärenergital ersatte specifik energianvändning som mått på byggnadens energiprestanda i och med att BBR 25 trädde i kraft den 1 juli Specifik energianvändning beräknades som summan av levererad energi till uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi dividerad med byggnadens area A temp. Primärenergitalet baseras också på den levererade energin men där energin för varje energibärare el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas) viktas med en faktor, primärenergifaktorn. Uppvärmningsenergin justeras beroende på var byggnaden är placerad i Sverige. Resultatet blir ett värde på energiprestanda som blir lika oavsett var byggnaden är placerad under förutsättning att uppvärmningssystemet är lika. I denna PM visas med några exempel för hur byggnadens energiprestanda i form av primärenergital EP pet beräknas. Alla ingående värden på energianvändning är hämtade från energibalansberäkningar gjorda i ett separat program. Indata rörande innetemperatur, tappvarmvattenanvändning etc har då hämtats ur Boverkets föreskrifter och allmänna råd 2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår 1, BEN kap. 2 Fastställande av byggnadens energianvändning genom beräkning. Beräkningen av energiprestanda använder de värden som anges i BBR 27. Normalisering av uppmätta data inför beräkning av primärenergitalet finns beskrivet i beräkningsexempel på Boverkets webbplats Boverket, Box 534, Karlskrona. Telefon: Fax: E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats:

2 Byggnadens primärenergital EP pet /m 2 A temp och år) definieras enligt BBR 3 avsnitt 9:2 Definitioner som 25) EP pet = 6 i=1 E uppv,i F geo + E kyl,i + E tvv,i + E f,i ) PE i A temp där E uppv,i E kyl,i E tvv,i E f,i Energi till uppvärmning för energibärare i Energi till komfortkyla för energibärare i Energi till tappvarmvatten för energibärare i Energi till fastighetsenergi för energibärare i F geo Geografisk justeringsfaktor -) PE i Primärenergifaktor för el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas -) Värden för primärenergifaktorn för de sex energibärarna el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas finns i BBR Tabell 9:2b. Värden för den geografiska justeringsfaktorn F geo för varje kommun finns i BBR Tabell 9:2c. Småhus med fjärrvärme och bergvärmepump placerade i Eskilstuna och Sundsvall Detta exempel visar den generella metodiken för ett småhus som antingen är anslutet till ett fjärrvärmenät eller använder en bergvärmepump. Inflytandet av geografisk placering i Eskilstuna och Sundsvall visas också. Småhuset har en tempererad area A temp = m 2. För att beräkna primärenergitalet behövs uppgifter om energianvändningen, kommunens geografiska justeringsfaktor och primärenergifaktorn för de energibärare som används. Beräknad energianvändning för uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel framgår av nedanstående tabell. 3

3 35) Beräknade värden för energianvändning Användning Eskilstuna/Sundsvall Bergvärmepump Eskilstuna/Sundsvall Uppvärmning 8971/ /5325 Tappvarmvatten inkl. vvc) Fastighetsenergi el) Eskilstuna och Sundsvall har olika klimat och uppvärmningsbehov. Den geografiska justeringsfaktorn F geo för städerna är Geografiska justeringsfaktorer för beräkning av energiprestanda BBR 27) Eskilstuna Sundsvall Geografisk justeringsfaktor F geo ) 1,3 I alternativen används fjärrvärme och el. Primärenergifaktorn för dessa energibärare finns i nedanstående tabell. Primärenergifaktorer för el och fjärrvärme BBR 27) PE fjv ) El PE el ) Primärenergifaktor 1,6 För småhuset i Eskilstuna anslutet till ett fjärrvärmenät blir primärenergitalet ) ,6 = 89,0 och för samma byggnad med bergvärmepump blir primärenergitalet ) 1,6 = 72,5 Sundsvall har ett kallare klimat och i beräkningen av primärenergitalet justeras uppvärmningsenergin med den geografiska justeringsfaktorn. Ingen annan energi justeras med den geografiska justeringsfaktorn.

4 I Sundsvall blir primärenergitalet för byggnaden med fjärrvärme och med F geo = 1,3 följande 45) ) ,6 1,3 = 88,1 och för samma byggnad med bergvärmepump blir primärenergitalet för Sundsvall ) 1,6 1,3 = 71,5 En jämförelse visar att primärenergitalet skiljer mycket litet för byggnaderna i Eskilstuna respektive Sundsvall när de har samma uppvärmningssystem. Den lilla skillnaden beror på att den geografiska justeringsfaktorn för Sundsvall är ett avrundat värde till en decimal. Eskilstuna är referensort. Lokal kontor) med komfortkyla ansluten till fjärrvärme eller med bergvärmepump Ett kontor med A temp = 5489 m 2 har beräknad energianvändning enligt följande tabell. Kontoret är placerat i en kommun med den geografiska justeringsfaktorn F geo =. Komfortkylan produceras i en elektriskt driven kylmaskin. Användning Bergvärmepump Uppvärmning Komfortkyla Tappvarmvatten inkl. vvc) Fastighetsenergi el) Den geografiska justeringsfaktorn används inte för energi till komfortkyla. Den används enbart för justering av uppvärmningsenergin. När den installerade eleffekten i kontoret med fjärrvärme understiger 10 W/m 2 så ska elenergi till den elektriska kylmaskinen multipliceras med faktorn 1,875, se BBR avsnitt 9:2. Detta är fallet för byggnaden med fjärrvärme. Kylmaskinen drivs med el och primärenergifaktorn för el ska användas. Faktorn för fjärrkyla är inte aktuell i detta fall. Primärenergitalet för det fjärrvärmeanslutna kontoret blir då ) , ) 1, = 76,6 och för kontoret med bergvärmepump

5 ) 1,6 = 57, ) Observera att vid beräkningen av primärenergitalet sker ingen korrigering för en eventuellt förhöjd ventilation. Verkliga beräknade värden används här. Kravet på primärenergitalet i BBR Tabell 9:2a kan ökas om det finns hygieniska skäl för ökad ventilation. Vid användning av uppmätta data ska dessa normaliseras vid behov.