Bilder från Boverkets byggråd

Transkript

1 Bilder från Boverkets byggråd

2 Sammanfattning IMD krav dec okt 2020 Laddinfrastruktur och Inspektioner mars 2020 Energihushållningskrav BBR juli 2020 Klimatdeklarationer 1 jan 2022

3 IMD Regeringens remiss tom 20 sept 2019 Planerat ikraftträdande 1 dec 2019 m krav på tillämpning 1 jul 2021

4 Nya krav på IMD Nya ändringar i energieffektivitetsdirektivet: Krav på mätare för värme, kyla och varmvatten vid leveranspunkt i nya och befintliga byggnader. Krav på mätning av värme, kyla och varmvatten i nya och befintliga lägenheter - om det är kostnadseffektivt. Krav på mätning av varmvatten (obligatoriskt) i bostadslägenheter i nya byggnader. Nationella regler för kostnadsfördelning mellan lägenheter i en byggnad.

5 Nya krav om IMD Krav på förbättrat genomförande av nuvarande direktiv. Krav som införs avser befintliga flerbostadshus. Krav på individuell mätning och debitering av värme om byggnadens energiprestanda/primärenergitalet överstiger 180 kwh/kvm, år för byggnader i Jämtland, Västerbottens eller Norrbottens län 200 kwh/kvm, år för övriga Sverige Möjlighet ges för byggnadsägaren att istället genomföra andra energieffektiviserande åtgärder som förbättrar energiprestandan Krav på individuell mätning av varmvatten vid ombyggnad om ombyggnaden innefattar byggnadens varmvattensystem. Kraven ovan gäller endast om vinsten av energibesparingen står i proportion till kostnaden för installationen. Byggnadsägaren får ett ansvar att påvisa detta.

6 Laddinfrastruktur Regeringens remiss tom 17 oktober 2019 Infört i svenskt regelverk 10 mars 2020

7 Boverkets förslag Krav vid ny- och ombyggnad: Krav om parkeringen har fler än 10 p-platser Krav om parkeringen finns inuti byggnaden eller på byggnadens tomt Bostadshus får krav på ledningsinfrastruktur för varje p-plats Lokalbyggnader får krav på ledningsinfrastruktur för minst en femtedel av p-platserna samt minst en laddningspunkt Retroaktiva krav för lokalbyggnader 2025: Krav om parkeringen har mer än 20 p-platser Krav om parkeringen finns inuti byggnaden eller på byggnadens tomt Krav på minst en laddningspunkt per bilparkering Reglerna införs som ett tekniskt egenskapskrav i PBL

8 Effekter av förslaget Krav vid ny- och ombyggnad (2021): Ca p-platser per år kommer att förberedas för laddningspunkter Ca nya laddningspunkter kommer att installeras i eller vid lokalbyggnader Krav på befintliga lokalbyggnader (2025): Ca p-platser kommer att få laddningspunkter I jämförelse finns det ca publika laddningspunkter idag. Det finns ingen statistik över privata laddningspunkter.

9 Inspektioner av uppvärmningssystem Regeringens remiss tom 7 oktober 2019 Infört lag och förordning mars 2020

10 Inspektion av uppvärmningssystem (regeringsuppdrag) EPBD, artiklarna 14 och 15 Inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem över 70 kw. Även kombinerade system med ventilation Retroaktiva krav 2025 på system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning i byggnader som inte är bostäder och har nominell effekt >290 kw för uppvärmning Undantag från inspektion Installerat system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning (BAC) Avtal om energiprestanda

11 Förslagen i korthet Förslag till ändringar Krav på inspektioner som en del av energideklarationssystemet Särskild rapporteringsskyldighet för byggnader som inte energideklareras regelbundet Inspektioner utförs av certifierade energiexperter Retroaktiva krav på system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning från 2025 Lagar och förordningar som ändras Lag och förordning om energideklarationer för byggnader Ändringar i energideklarationsreglerna. Jfr regler om inspektion av luftkonditioneringsanläggningar Plan- och byggförordningen, PBF Krav på fastighetsautomation och fastighetsstyrning >290 kw Plan- och bygglagen, PBL Bemyndigande att meddela retroaktiva krav

12 Energihushållningsregler BBR Boverkets remiss tom 25 oktober 2019 Planerat ikraftträdande 1 juli 2020

13 Historik Remiss 2018 Ändring EPBD Viktningsfaktorer Branschdialog Energiöverenskommelse PBFändring Ny remiss

14 Synpunkter från branschen Hushållning med el Reglera inom rådigheten Teknikneutralitet Remiss 2019 Reglerna ska funka i hela landet Bra klimatskärm Inte styra val av uppvärmningslösning

15 Föreslagna ändringar Primärenergifaktorer ändras till viktningsfaktorer Primärenergital behålls som mått på byggnadens energiprestanda Ändrade kravnivåer - Primärenergital - Ventilationstillägg - U m Övrigt: specifik fläkteffekt, lokaler med tillfällig verksamhet, definition av byggnadens installationssystem, uppdaterad standard U m

16 Viktningsfaktorer

17 Ny princip Tidigare: Beräkning av faktorer vilken effekt uppnås? Nu: Vilken effekt vill Sverige uppnå? beräkning av faktorer

18 Föreslagna viktningsfaktorer Energibärare VF El 1,8 Fjärrvärme 0,7 Fjärrkyla 0,6 Biobränsle 0,6 Olja 1,8 Gas 1,8

19 4. Viktningsfaktorerna sätts i relation till primärenergi Vad säger direktivet? Hur förhåller sig viktningsfaktorn till primärenergifaktorn? Energislag VF PEF El 1,8 1,8 Fjärrvärme 0,7 0,7 Fjärrkyla 0,6 0,3 Biobränsle 0,6 1,1 Olja 1,8 1,1 Gas 1,8 1,1

20 Kravnivåer

21 Föreslagna kravnivåer Kostnadsoptimala krav Primärenergital EP pet [kwh/m 2 A temp och år] U m (W/m 2 K) Småhus 90 (oförändrad) 0,30 Flerbostadshus 75* 0,40 (oförändrad) Lokaler 70* 0,50 *Ventilationstillägg 40 (q medel 0,35)

22 Kostnadsoptimala kravnivåer - Flerbostadshus Nuvarande krav Föreslagna krav Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX

23 Kostnadsoptimala kravnivåer - Lokaler Nuvarande krav Föreslagna krav Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX 0 Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX

24 Kostnadsoptimala kravnivåer - Småhus Nuvarande krav Föreslagna krav

25 Klimatdeklarationer Nytt Regeringsuppdrag sommaren Planerat infört i lag jan 2022

26 Vad är klimatdeklaration av byggnader? Redovisning av byggnadens utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv (byggnadens livscykel) Byggskede Användnings -skede Slutsskede

27 Krav på klimatdeklaration av byggnader på väg Regeringen har för avsikt att genomföra lagförslaget om klimatdeklarationer för byggnader, baserat på lag och förordningsförslag som Boverket lämnade till regeringen i juni Lagen ska träda i kraft 1 jan Enligt punkt 48 i regeringens januariavtal med C och L. Gäller vid uppförande av byggnader. Omfattar flerbostadshus och lokaler från 2022, småhus och övriga byggnader från

28 Nytt regeringsuppdrag till Boverket Boverket ska inleda förarbete inför ny lag om klimatdeklaration vid uppförande av byggnader: Utveckla öppen klimatdatabas med klimatdata Utveckla klimatdeklarationsregister för byggnader Utveckla information- och vägledningsmaterial Ta fram en plan för nästa steg av klimatdeklaration som inkluderar hela livscykeln och gränsvärden för klimatpåverkan Bistå regeringen vid framtagande av reglering

29 Redovisning av byggnaders utsläpp av växthusgaser enligt Boverkets lagförslag Byggskedet Följande byggnadsdelar ska ingå: bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar

30 Målsättning - Skapa ett administrativt stöd som minimerar tid och kostnader för alla inblandade aktörer Bygglov Startbesked (tekniskt samråd) Slutbesked (slutsamråd) Byggnads-ID tilldelas byggnaden 1. LCA i tidigt skede 2. LCA vid upphandling av entreprenör 4. LCA vid ombyggnad Förstudie Programskede Projektering Produktion Förvaltning Byggherren Framtagning av klimatkalkylen (uppdateras under hela byggskedet) IT-stöd: Beräkningsverktyg (Byggherren) Klimatdatabas (BoV) 3. Uppföljning Byggnadsägaren/BH Registrera klimatdeklarationen IT-stöd: Klimatdeklarationsregister (BoV) Boverket Tillsyn IT-stöd: Tillsynsmodul Klimatdeklarationsregister (BoV) Byggnadsregister

31 Byggrådets möte Peter Fransson avdelningschef/head of department

32 Budgetproppen 10 mnkr till uppdraget om att införa klimatdeklationer Över 3-årsperioden minskar Boverkets anslag STÖD För att öka möjligheterna att utveckla bostäder som passar olika typer av hushåll öppnar regeringen dörren för ett statsbidrag till byggemenskaper som bygger flerbostadshus Radon förslag trappas ned och avslutas Gröna o Tryggare städer tillbaka - 50, 150, 200 mnkr Investeringsstödet har återupptagits juli 2019, nytt förslag from 2020, drygt 2 mdkr i år och drygt 3 mdkr 2020 Äldrestödet minskar 200mnkr till 500mnkr Stödet till Omstrukturering av kommunala bostadsföretag minskar Solcellsbidraget ökning 500 resp 300 mnkr 32

33 Nordiska ministerrådet Ministre fra Sverige, Norge, Finland, Island og Åland deltog i mødet og vedtog en deklaration for et styrket nordisk samarbejde om byggepolitik Erklæringen har fokusområderne: 1. harmonisering af byggeregler, 2. bygningers klimapåvirkning i et livscyklusperspektiv, og 3. effektivisering af plan og byggeprocessen gennem digitalisering 33

34 800 Bygg/faktors-prisindex sedan Byggnadsprisindex, anbudspriser, flerbostadshus Byggnadsprisindex, anbudspriser, gruppbyggda småhus Konsumentprisindex (KPI) årsmedeltal totalt Faktorprisindex (FPI) för flerbostadshus inkl. löneglidning, inkl. mervärdesskatt Faktorprisindex (FPI) för gruppbyggda småhus inkl. löneglidning, inkl. mervärdesskatt

35 Circular material use in DK Recycling of construction waste - national goal is 70 % Increasing focus on circular material use in the construction sector The total overview of material re-use in buildings is still lacking Research Centre for Circular Economy in Construction (VCØB) established TBST has initiated analysis to clarify the environmental, the life cycle costing and the socio-economic effects of circular material use Ressourcerækkerne Copenhagen, Lendager Group

36 Brandskydd - CE-märkning och harmoniserade standarder Fabian Ardin

37 Innehåll Kablar Branddörrar Ytterdörrar Innerdörrar Boendesprinkler Fasader

38 Kablar och CE-märkning CE-märkning av el- och kommunikationskablar obligatoriskt från 1 juli Gäller fast installerade kablar, inte lösa kablar till konsumentprodukter. CE-märkning för byggprodukter gäller när produkten sätts på marknaden, det vill säga säljs. Produkter i lager hos återförsäljare får säljas slut Tillverkaren får inte släppa ut ny produkter utan CE-märkning Typgodkännande får inte finnas samtidigt CE-märkning innebär att tillverkaren deklarerar produktens prestanda i en prestandadeklaration. Prestandadeklarationen och monteringsanvisningar på svenska ska alltid kunna fås med produkten vid försäljning.

39 Branddörrar Övergångstiden för brandklassade ytterdörrar löper ut den 1 november i år därefter är CE-märkning obligatorisk. I standarden för brandklassning av ytterdörrar ingår även brandklassade fönster avsedda att användas i fasad. Innerdörrar är den stora massan. Försenat, besked saknas om när standarden kommer citeras av kommissionen. Troligen ingen obligatorisk CE-märkning inom 2 år

40 Vad händer med CE-märket om någon byter beslag, lås eller liknande? Prestandadeklaration gäller för produkten så som den säljs förutsatt att den monteras rätt. Produkttillverkaren kan inte ta ansvar för om någon i efterhand byter delar av dörren. Det finns därmed inget som hindrar att byggherren byter exempelvis låskistor till likvärdiga. Det är då byggherrens ansvar att se till byggreglernas krav på brandskydd fortfarande är uppfyllda.

41 Ny europeisk standard för boendesprinkler ersätter nordisk standard Ny standard t.ex. andra värden för vattentäthet (mm/min) och antal dimensionerande sprinklerhuvuden. Tillämpningen av olika typer av system skiljer, exempelvis tillåtet antal våningar i bostadshus. Boverket inför den nya standarden men ändrar i allmänt råd i BBR så att i princip den gamla nivån fortsatt ska tillämpas. Ute på remiss just nu. Förslaget ikraftträdande 1 juli 2020.

42 Konsekvenser av sprinklerändring i BBR Säkerhetsnivån i boenden där sprinkler är obligatorisk bibehålls. Gäller i verksamhetsklass Vk5B exempelvis demensboenden. Där boendesprinkler är frivilligt exempelvis bostadshus kan man fortsatt använda enklare sprinklersystem upp till åtta våningar. Underlättar exempelvis trähusbyggande i högre byggnader där boendesprinkler använd för att kompensera andra brandskyddskrav.

43 Fasader i flervåningsbyggnader Gemensam europeisk standard för fasader i flervåningsbyggnader saknas. Kommissionen upphandlade konsortium att ta fram ett förslag som redovisades Ett ny anbudsförfrågan är nu ute för att fortsätta med arbetet. Sannolikt ett par år innan ny standard kan användas. Storskalig provning enligt SP FIRE 105 gäller tills vidare i Sverige för fasader i så kallade Br1-byggnader som innehåller brännbart material.

44 BYGGSTART 2020 HOPPET Ett innovationsprojekt för fossilfri byggnation.

45 Parisavtalet Hålla den globala uppvärmningen under två grader, men helst under 1,5 grader Klimat 2030 Till 2030 ska Västra götalandregionen vara en fossiloberoende region Klimatstrategiska programmet (2014) Göteborg ska ha en rättvis och hållbar nivå av växthusgasutsläpp, 2050

46 Politiskt beslut: Lokalförvaltningen - Göteborgs Stad ska bygga en förskola som så långt som möjligt är fossilfri i alla led från råvaruuttag via transporter och tillverkning till byggarbetsplatsen och den färdiga byggnaden. Eventuell klimatpåverkan ska kompenseras.

47 Från en förskola till Fossilfri byggsektor Innovationsprocessen Innovationsprojektet Byggprojektet Innovationsprocess Innovationsprojekt Byggprojekt HOPP1 HOPP2? HOPP3? Fossilfri förvaltning senast 2030

48

49 Fossilfritt och klimatneutralt Vad innebär det???

50 Välj förnybara råvaror Fossilfri råvara? Undvik nyutvunnen fossil råvara (råolja, kol, kalk m.m.) Återvunnen fossil råvara accepteras Återbrukad fossil råvara accepteras

51 kg CO2-ekv Exempel - återvunnen råvara eller ny råvara Jämförelse klimatpåverkan kabelskyddsrör Greenpipe - ca 80% besparing ,6 Återvunnen plastråvara Återvunnen råvara 8,5 Jungfrulig plastråvara Nyutvunnen råvara Källa: Kabelskyddsrör av återvunnet plastmaterial, Elisabeth Olsson, Swerea

52 Klimatneutral - minimera klimatpåverkan i alla led Drivmedel, energi till process för råvaruuttag Drivmedel Energi till process Drivmedel Energi till byggarbetsplats och drivmedel maskiner Driftenergi Utbyte av material

53 Fossilfri råvara eller klimatneutral Hur prioriterar vi? Finns ingen rangordning - olika val beroende på vilket produktområde det gäller.

54 Vilka byggmaterial i en förskola har ett innehåll med fossil råvara (plast)? 29% 16% 6% % fossila råvaror: VVS-produkter, isolering, elprodukter, brandfog, plastfolier 50-79% fossila råvaror: Rör, kablar, VVS-produkter, plastfolier, ytskikt 13% 30-50% fossila råvaror: Kablar, ytskikt, fogar, färg 1-30% fossila råvaror: Kablar, färg, mjukfogar, VVS-produkter, isolering, dörrar, fönster 37% Utan fossila råvaror: - 19 med metall - energikrävande process - 9 med cement - energikrävande process CO 2 frigörs - 3 med sten-/glasull - energikrävande process

55 Klimatpåverkan uppdelat på disciplin - Arkitekt A - Fördelning klimatpåverkan A1-A3 Avjämningsmassa Betongpannor Byggskivor Dörrar Fasadskiva/panel Fog och lim Färg Fönster Golv Hiss Inredning Kakel och klinker Listverk Mellanväggar Mursten Plåt Primer Reglar Spackel Ståltrappa Takpapp Tätskikt Undertak Väggmaterial - laminat

56 Axplock av identifierade material Återbrukade fönster i nya kassetter Återbrukade produkter Hållbart beständigt trä, bränt trä Återvunnet trä i fast inredning Tegelstenar från avfall Återvunnen plast (akustikplattor) Lerskivor (ersätta gips) Cellulosa isolering, tångisolering, hampaisolering, återvunnen isolering etc Färger linolja samt nyutvecklade moderna fossilfria färger

57 Klimatpåverkan uppdelat på disciplin - Konstruktör K - Fördelning klimatpåverkan A1-A3 Armering Fog och primer Isolering - grund Prefab - balkong/sockel/trappa Stål - yttervägg Betong - grund Isolering - tak Isolering - yttervägg Prefab - väggelement Övrigt - vindavledare

58 Axplock av identifierade system/material Grund cellglas Stomme trä Grund plint Grund trägrund (forskningsprojekt) Stomme lera Stomme hampakalk

59 Klimatpåverkan uppdelat på disciplin - El El - Fördelning klimatpåverkan A1- A3 Dosor Kabel Kanaler Rör Uttag

60 Klimatpåverkan uppdelat på disciplin - VVS VVS - fördelning klimatpåverkan A1-A3 Rör Spjäll Isolering Distansskål Lim Ventiler Don Kanaler Luftaggregat Blandare Armaturfett WC-stol Motor Takgenomföring Huv Tvättställ Ljuddämpare Galler

61 Axplock av identifierade lösnignar/material Återbrukade produkter Minimera material kortare dragningar, trådlöst mm Kanaler utan stål (climate recovery) Kabelskyddsrör av återvunnen plast (Greenpipe) Re:Pipe kabelrör från spill i tillverkning

62 Vägen framåt Biobaserade material Återvunnet och återanvänt Minimerad användning Transporter och processenergi

63 Team Europa EU-samarbete Olov Schultz Internationella sekretariatet

64 Vi är öppna för dialog med många externa kontakter hittills har vi mött I Sverige: kollegorna på finansdepartementet, Kommerskollegium, Tillväxtverket, Formas, SIS, IQ Samhällsbyggnad, Sveriges Byggindustrier, Byggmaterialindustrierna, Sveriges arkitekter, Europeiska kommissionen i Stockholm, och nu medverkande parter i Boverkets byggråd, I Bryssel: Sveriges ständiga representation vid EU, DG-Miljö, DG-Regional policy, DG-Grow, DG- Finance, Joint Research Centre Policy Lab, Vinnova/Vetenskapsrådet, International Union of Property Owners, International Union of Tenants, Small Business Standards, Sveriges Byggindustrier, Housing Europe, Malmö stad och Mid Sweden. I Finland, som är ordförandeland i EU hösten 2019: Miljöministeriet I Tyskland, som är ordförandeland i EU hösten 2020: Inrikesministeriet (som hanterar bygg-, bostadsoch planfrågor)

65 Exempel på frågor som vi arbetar med Stadsutveckling Goda livsmiljöer i en digitaliserad värld Minskad klimatpåverkan och ökad motståndskraft mot klimatförändringar (EU:s Urbana Agenda, Leipzig Charter 2.0) Regionalutveckling God hushållning med mark- och vattenområden Robusta bebyggelsestrukturer (EU:s Territoriella Agenda, användning av strukturfondsmedel i nästa programperiod) Byggfrågor Effektiv resursanvändning, fossilfrihet och utfasning av icke-förnybara resurser i produktionen (Revidering av byggproduktförordningen) Bostadsfrågor Tillgång till bostad efter behov (Prisrimligt bostadsbyggande)

66 Framtidens byggregler på Byggrådet 3 oktober 2019

67 Framtidens byggregler Möte med Byggrådet Peter Johansson, Maria Wickström, Martin Nilsson-Öst, Ingvar Andersson och Agnes Jensen-Carlén, projektledare.

68 Dagens agenda Information om projektet Framtidens byggregler Start gruppdiskussioner + kaffe Gruppdiskussioner Gruppdiskussioner Summering och diskussion

69 Regeringsuppdrag Boverket ska på regeringens uppdrag se över myndighetens bygg- och konstruktionsregler. Översynen ska syfta till att skapa ett förenklat och konsekvent regelverk med en, så långt det är möjligt, genomgående likriktad struktur och detaljeringsgrad. Boverket ska ha dialog med Kommittén för modernare byggregler. Boverket ska vid behov inhämta synpunkter från berörda myndigheter. Boverkets regeringsuppdrag ska redovisas senast

70 Vad ska vi uppnå? Regeringsuppdraget är en följd av januariavtalet som träffats mellan fyra partier. Regeringen vill att Boverket genomför omfattande regelförenklingar, för att bidra till att det går att bygga snabbare och mer kostnadseffektivt. Ökad konkurrens i byggandet ska gynnas. Reglerna ska vara utformade så att det är möjligt för byggsektorn att utveckla innovativa lösningar på ett bättre sätt än med nuvarande regler. Rollfördelningen mellan myndighet, byggsektorn och standardisering behöver återspeglas tydligare i reglerna.

71 Samarbeten För att detta ska fungera förutsätter det att Boverket samarbetar med byggsektorn och standardiseringen i utvecklingen av reglerna. Vi kommer att genomföra dialogmöten med start under hösten.

72 En ny modell Boverket kommer att ta fram en ny modell för bygg- och konstruktionsregler. Som prototyp har Boverket valt skydd mot buller, nuvarande avsnitt 7 i BBR. Prototypen kommer att konsekvensutredas och under 2020 remissbehandlas och eu-notifieras. Den modell som ska tas fram ska kunna användas för hela bygg- och konstruktionsregelverket, alltså även de övriga tekniska egenskapskraven. Det arbetet har en egen tidplan, ännu ej beslutad.

73 Grunder i arbetet I regeringsuppdraget ingår följande förutsättningar, att gällande PBL och PBF ligger till grund och därmed nuvarande kontroll- och tillsynssystem kraven inte ändras Projektet ska även arbeta för att allmänna råd tas bort från byggreglerna hänvisningar till standarder i byggreglerna tas bort byggreglerna inte har några detaljregler rollfördelningen mellan aktörerna tydliggörs standarder används vid tillämpningen av kraven

74

75 Gruppdiskussioner Tre frågeställningar där vi vill veta vad ni tycker! Finns det några regler som är överflödiga? Något som saknas? Ska staten reglera mer eller mindre? (Peter J och Madeleine) Vad ska vi tänka på när vi skapar modellen för att det ska fungera? (Martin och Maria) Hur ska Boverket kommunicera med berörda intressenter/målgrupper i det här arbetet? (Ingvar och Agnes)

76 Summering av gruppdiskussioner 1. Vad ska staten reglera? 2. Hur ska modellen vara för att fungera? 3. Hur ska vi kommunicera?

77 Mer information kommer Framtidens byggregler på boverket.se Kortadress: boverket.se/framtidensbyggregler

78

79 Tack!