CPR bilaga 1 mm Sara Elfving

Transkript

1 CPR bilaga 1 mm Sara Elfving

2 Två parallella spår: Byggproduktförordningen Kopplingen mellan bilaga 1, harmoniserade standarder och byggregelverket EU-kommissionens arbete med en hållbar konkurrenskraftig byggsektor 2020 Hållbar användning av naturresurser samt byggnadsperspektivet Vad gör Boverket nu och hur kan man påverka det?

3 Byggproduktförordningen Byggproduktförordningen 1 juli 2013 Byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard eller har en ETA ska ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta. Annars får de inte säljas.

4 Harmoniserad standard Idag finns nära 500 harmoniserade standarder Beskriver hur byggproduktens egenskaper ska bedömas och redovisas

5 Vad är en harmoniserad standard? Medlemsländernas byggregler ger underlag till mandat, uppdrag, från EU-kommissionen till CEN Mandat om ett eller flera medlemsländer har regler som täcks av grundläggande krav i bilaga 1 Lång process, nya områden vid CPD CPR Standarder som tas fram på mandat från kommissionen kallas harmoniserade

6 Det sjunde kravet i bilaga I CPR bilaga I, grundläggande krav för byggnadsverk Punkt 7: hållbar användning av naturresurser Inga krav idag på miljödeklaration Besläktat arbete pågår i CEN/TC350 Nationella miljödeklarationer är också tekniska handelshinder

7 Prestandadeklaration och CE-märkning Syfte: information om produkten från tillverkare till användare Prestandadeklarationen redovisar de produktegenskaper som bedömts enligt standarden Ska kunna användas för att välja lämpliga produkter, tillgänglig innan köp CE-märkningen sätts på produkten när det finns en prestandadeklaration Ska sitta på produkten (helst) och är ett sätt att verifiera att man mottagit rätt produkt

8 Vad ska användaren göra? Byggproduktförordningen specificerar hur produktinformation ska levereras Det svenska byggregelverket (PBL, PBF, BBR, EKS) anger att en byggprodukt får ingå i ett byggnadsverk endast om den är lämplig för den avsedda användningen Informationen i produktens prestandadeklaration och CE-märkning ska vara tillräcklig för att avgöra lämpligheten. (Annars får vi begära ändring.)

9 Parallellspåret Regelutveckling som utgångspunkt EU-kommissionen arbetar för en hållbar konkurrenskraftig byggsektor 2020 Kommissionen, medlemsländer, stakeholders Boverket har inlett arbete med hållbar användning av naturresurser Vilka krav kan vi ställa och i vilken form? Ska vi göra det eller finns det andra vägar?

10 EU-kommissionens arbete med Strategi för en hållbar konkurrenskraft inom byggsektorn Sida 10

11 EU-kommissionens temagrupp 3 Hållbar användning av naturresurser Under åren Diskutera mål och indikatorer för bedömning av hållbarhet i byggnader Diskutera praktisk implementering av ett ramverk med core indicators Utveckling av ramverket ovan Sprida goda exempel Styra för minskad deponering (skatt/regler) Hantera miljökostnader för material (jungfruliga material återvunna material) Kvalitetssäkra återvunnet material Stödja forskning, innovation och demoprojekt

12 Möjlighet att påverka diskussionen Vilka frågor bör Sverige driva inom EUkommissionens arbete om framtida bedömningsmetoder av miljöprestanda för byggnader respektive byggprodukter? (Krav på miljöprestanda ställs av medlemsländerna) Behov av framtida byggregler om hållbarhet? Hur? Hur går vi vidare kring dessa frågor?

13 Ytterligare arbete 2015 Bygga-bo-dialogens utbildningsmaterial översätts och sprids på europeisk nivå Eventuella regeringsuppdrag Loggbok för byggnader Ftalatbegränsning Samt redan påbörjat arbete LCA Hållbar användning av naturresurser Ev. fortsatt arbete på EU-nivå

14 Tack Sara Elfving e-post: Enkla frågor besvaras per telefon av svarstjänst: