Europa standarder gäller!

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Europa standarder gäller!"

Magnus Lund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Standardisering inom betongområdet Hur funkar det? Vad händer inom svenskt kommittéarbete? Vad händer på Europa nivå? Markus Peterson, Betongforum Annika Almqvist, SIS Europa standarder gäller! Swedish Standards Institute Sverige har gått med på att ersätta svenska standarder med motsvarande europeiska EN standarder Swedish Standards Institute Gemensamma spelregler sätts i hela Europa Om nationell reglering finns i något CEN medlemsland ska gemensamma standarder tas fram (gäller t.ex strålning i Österrike och Polen) Speglar CEN arbetet Bestämmer svenskt ställningstagande Nationella tillämpningsstandarder behövs dock! Möjligt med nationella val där så anges 1

Swedish Standards Institute Sverige har gått med på att ersätta svenska standarder med motsvarande europeiska EN standarder Swedish Standards Institute Gemensamma

2 dessutom finns det gällande EU direktiv och förordningar! Byggproduktdirektivet (Construction Product Directive, CPD) Gäller t.ex betongelement som är put on the market Innebär att produkten ska uppfylla EUs väsentliga krav (t.ex angående hälsa, miljö och säkerhet) Produkt ska CE märkas om en mandaterad och harmoniserad standard för produkten finns CPD revideras och skärps nu till en förordning istället (Construction Product Regulation, CPR), med utökade krav på bl.a hållbarhet och hälsoaspekter och dokument från myndigheter som hänvisar till standarder, t.ex: Trafikverkets Tekniska krav och råd (t.ex TK Bro och TR Bro) Trafikverkets föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder (TRVFS 2011:12) inkl. nationella val Boverkets Byggregler (BBR 2012) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, eurokoder (BFS 2010:11 EKS 8, ersätter BKR sedan 1/1 2011) inkl. nationella val 2

ex angående hälsa, miljö och säkerhet) Produkt ska CE märkas om en mandaterad och harmoniserad standard för produkten finns CPD revideras och skärps nu till en förordning istället (Construction

3 samt dokument från övriga (t.ex certifieringsorgan och Svensk Byggtjänst) som hänvisar till standarder Certifieringsorganens regler Kvalitetsmanualer t l (gamla SFF:en ) ) Svensk Byggtjänsts Allmänna material och arbetsbeskrivningar (t.ex AMA Anläggning 10 och AMA Hus 08) Trafikverkets ändringar och tillägg till AMA Anläggning 10, (TRVAMA Anläggning 10) Idag är alla grupper av betongstandarder framtagna och klara (men kan revideras vart 5:e år): Konstruktionsstandarder (t.ex EN 1992, Eurokod 2) Utförandestandarden (t.ex EN 13670) Materialstandarder (t.ex EN 206 1) Provningsstandarder (t.ex EN ) Produktstandarder kan vara harmoniserade, dvs bygger då på egna mandat och kan därmed användas för CE märkning (t.ex EN 1168 Håldäck ) men även nya miljörelaterade standarder håller på att tas fram avseende t.ex hållbart byggande och avgivande av farliga ämnen, som kan påverka både tillverkning och användning av betong 3

4 Hur kan man påverka det svenska och europeiska standardiseringsarbetet? Ett exempel Vad händer inom de svenska betongkommittéerna? SIS/ TK 190 Betong Hantering av diverse CEN remisser och omröstningar (löpande) Ny upplaga av boken Betongprovning Deltagande i europeiskt arbete (CEN/TC104) avseende revideringsarbetet med EN (TG5, TG10, TG17, TG 18 och TG 19), användande d av flygaska (WG4) och slagg (WG 15) 4

SIS/ TK 190 Betong Hantering av diverse CEN remisser och omröstningar (löpande) Ny upplaga av boken

5 Vad händer inom de svenska betongkommittéerna? SIS/ TK 191 Förtillverkade betongprodukter Hantering av diverse CEN remisser och omröstningar (löpande) Svenskt förord med rekommendationer till rapporten CEN/TR Lifting and handling of precast elements Svensk tillämpningsstandard SS till EN Common Rules Deltagande i europeiskt arbete (CEN/TC 229) avseende produktstandarder (WG 1) och Common Rules etc (WG 4) Vad händer inom de svenska betongkommittéerna? SIS/ TK 192 Betongreparationer Sverige kommer att leda en europeisk arbetsgrupp som kommer att arbeta med revideringen av SS EN Betongkonstruktioner Produkter och system för skydd och reparation Del 10: Utförande Utöver detta arbetarkommittén med revidering av övriga delar inom standardserien SS EN

precast elements Svensk tillämpningsstandard SS 137005 till EN 13369 Common Rules Deltagande i europeiskt arbete (CEN/TC 229) avseende produktstandarder (WG 1) och Common Rules etc (WG 4) SIS/ TK

6 Vad händer inom de svenska betongkommittéerna? SIS/ TK 556 Betongkonstruktioner Samlar in Sveriges synpunkter på Eurokod Allmänna regler Samlar in Sveriges synpunkter på Eurokod Broar. Samlar in frågor från Eurokod Helpdesk som kan framföras i framtida revidering i av Eurokod d2. Tillsätter svenska experter inom nya europeiska arbetsgrupper. Vad händer på nordisk nivå? Nordiska utskottet för betongstandardisering (NUBS) Utskott inom Nordiska Betongföreningen Träffas en gång per år Syfte att informera varandra om relevant nationellt, europeiskt och internationellt standardiseringsarbete Möjligheter finns till att samarbeta och föra fram gemensamma åsikter 6

Samlar in frågor från Eurokod Helpdesk som kan framföras i framtida revidering i av Eurokod d2. Tillsätter svenska experter inom nya europeiska arbetsgrupper.

7 Ny svensk tillämpningsstandard för utförande av betongkonstruktioner på gång! SS :2012 Utförande av betongkonstruktioner, Tillämpning av SS EN i Sverige Har varit ute på remiss under första halvan av 2011, förväntas att publiceras 2012 SS EN är översatt till svenska och nyligen publicerad Revidering av EN Revideringsarbetet tidplan Viktigaste ändringarna/nyheterna 7

ute på remiss under första halvan av 2011, förväntas att publiceras 2012 SS EN 13670 är översatt

8 EN 206 1: Revideringsarbetet Förarbete i berörda arbetsgrupper 2011 April maj 2011: För remiss till de nationella spegelkommittéerna juni 2011: Diskussion av inkomna kommentarer Hösten 2011: Omarbetning av förslaget mht inkomna kommentarer Nov 2011: Plenarmöte, beslut togs att nytt förslag av EN var redo att skickas ut på remiss (CEN Enquiry) 2012 Feb/mars och 5 mån framåt: CEN Enquiry Hösten 2012: Omarbetning av förslaget mht inkomna kommentarer feb: Plenarmöte, besluta huruvida förslaget på EN är redo att skickas ut på omröstning (Formal Vote) Våren 2013: Omröstning (Formal Vote) Sommaren 2013: Ny EN antas publiceras EN 206 1: Viktiga ändringar Allmänt Ny titel EN 206 Begreppet high strength concrete borttaget All text från EN (SKB) är nu integrerad i EN 206 Ny definition recycled aggregates och reclaimed aggregates Utvärdering av överensstämmelse (kapitel 8) Nytt alternativ för utvärdering av överensstämmelse, s.k Metod C Control charts. Två metoder, Cusum och Shewhart visar testresultaten visuellt och kan ge indikationer på icke överensstämmelse i ett tidigare skede om varningslinjer överskrids. Samma krav på överensstämmelse gäller dock! Ny normativ text om kriterier för utvärdering av överensstämmelse avseende fibermängd och identitetsprovning i i av fiberfördelning. fö i Utvärdering av konsistens och lufthalt på varje enskilt stickprov istället för ur ett statistiskt perspektiv som idag. Ny normativ text angående bedömningsperiod och antal provningsresultat avseende tryckhållfasthet. 8

mån framåt: CEN Enquiry Hösten 2012: Omarbetning av förslaget mht inkomna kommentarer 2013 20 22 feb: Plenarmöte, besluta huruvida förslaget på EN 206 1 är redo att skickas ut på omröstning (Formal

9 EN 206 1: Viktiga ändringar Tillsatsmaterial (kapitel 5) Modifierad normativ text om k värden och ersättningsnivåer för flygaska och silika. För slagg (GGBS) ska k värde och ersättningsnivåer bestämmas nationellt, rekommenderade (informativa) värden ges i en anmärkning (k=0,6 och 50 % ersättningsnivå). Variabla k värden kommer föreslås (för klasser baserade på slaggstandarden EN ). Konceptet Likfärdig funktion hos betong (kapitel 5) Frivilligt koncept för att påvisa att en kandidatbetong har likvärdig funktion som en referensbetong avseende beständighetskrav (karbonatisering, kloridinträngning och frostresistens) för samma exponeringsklass. Det ska tas fram en teknisk rapport (CEN/TR) om funktionskravsinriktade dimensioneringsmetoder i i d avseende beständighet. Eftersom man inte kan nå koncensus kring ett gemensamt koncept kommer inget textförslag till EN att tas fram under 2011, dvs den informativa bilagan J tas bort. Återvunnen betong (kapitel 5) Ny text om användning av återvunnen krossad betong som ballast enligt ballaststandarden EN Nytt standardiseringsområde: Strålning från bygg produkter och material Ny arbetsgrupp (WG 3 Radiation) inom kommittén CEN/TC 351 har bildats och haft tre möten 2011 Arbetet speglas i Sverige av SIS/ TK 497 Avgivande av reglerade farliga ämnen från byggprodukter Standardiserade mätmetoder för gammastrålning från byggprodukter/material ska arbetas fram Nytt Basic Safety Standards direktiv (där tillåtna nivåer anges) håller på att tas fram (klart ca 2015) Komplicerad mätmetodik + EU process Viktigt att bevaka att nordisk betong bedöms rättvist! 9

Variabla k värden kommer föreslås (för klasser baserade på slaggstandarden EN 15167 1).

10 Pågående standardisering inom hållbart byggande Kommittén CEN/ TC 350 Sustainable building (speglas i Sverige av SIS/ TK 209 Hållbart byggande) tar fram horisontella standarder för bedömning av byggnaders (och produkters) hållbarhet, dvs: ekologiska, ekonomiska, och sociala prestanda ur ett livscykelperspektiv Standarderna förväntas bli en viktig grund för bl.a miljöklassningssystem som idag finns på marknaden Standarder för europeiska miljövarudeklarationer, s.k Environmental Product Declarations (EPD) tas fram Viktigt att område att bevaka, inte minst att betongens fördelar tas tillvara! 10

livscykelperspektiv Standarderna förväntas bli en viktig grund för bl.

Relevanta dokument

Kvalitetssäkrare: Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet

Kvalitetssäkrare: Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet Varför standardisering och hur funkar det? Några goda exempel Markus Peterson, Betongforum Varför standardisering?