Utförandestandarden EN

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Utförandestandarden EN"

Lena Hedlund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Utförandestandarden EN Vad innebär den? Elisabeth Helsing, TRV SBF Seminarium 26 jan SS-EN Publicering, innehåll, nyheter SS Tillämpningsstandarden Hur gäller de? AMA-koppling Trafikverkets synpunkter på standarder d

SS-EN 13670 Publicering, innehåll, nyheter SS 13 70 06

2 SS-EN Infördes som svensk standard redan 2009 i engelsk version Ersätter SS-ENV men har bredare tillämpning - även broar Nyligen utgiven i svensk översättning För vilka arbeten gäller den? För utförande av platsbyggda betongkonstruktioner För användning av förtillverkade element För ordinär betong Tilläggsregler kan behövas för annorlunda delmaterial, speciella tillverkningsmetoder, innovativa konstruktionslösningar Behandlar inte Tillverkning av förtillverkade element enligt harmoniserade standarer Tillverkning av färsk betong - SS-EN

För utförande av platsbyggda betongkonstruktioner För användning av förtillverkade element För ordinär betong Tilläggsregler kan behövas för

3 Vad innehåller den? Kap 4: Ledning av utförandet Kap 5: Formar och ställningar Kap 6: Armeringsarbete Kap 7: Förspänning Kap 8: Betongarbeten Kap 9: Utförande med betongelement Kap 10: Toleranser Ett antal informativa bilagor kopplade till huvudkapitlen Nyheter

Armeringsarbete Kap 7: Förspänning Kap 8: Betongarbeten Kap 9: Utförande

4 Utförandespecifikation Alla ritningar, tekniska data och krav som krävs för utförandet av ett specifikt projekt Kan vara flera dokument Handlingar som framtagits för att komplettera och specificera kraven i EN På många ställen i EN sägs att något ska anges i utförandespecifikationen Ska hänvisa till de standarder och nationella regler som gäller Den informativa bilagan A innehåller en checklista för utförandespecifikationen Utförandeklasser ny betydelse! BBKs utförandeklasser styrde vilken kompetens den som leder betongarbeten ska ha SS-EN 13670s utförandeklasser styr nivån på kontrollen Tre utförandeklasser anges, 1 är lägst och 3 är högst I Sverige gäller lägst klass 2 (kallades i SS-ENV kontrollklasser; inspection classes)

bilagan A innehåller en checklista för utförandespecifikationen 7 2012-01-27 Utförandeklasser ny betydelse!

5 Härdningsklasser Ett sätt att ange kraven på härdning 4kl klasser I den lägsta anges bara en härdningstid ; 12 timmar I klasserna 2, 3 och 4 anges att härdning ska utföras tills 35, 50 respektive 70 % av 28-dygnshållfastheten uppnåtts. I Bilaga F har hållfathetskraven omvandlats till härdningstider som gäller under vissa givna förutsättningar Informativt upp till användaren att acceptera dessa Härdningsmetoder a) Att låta formen sitta kvar b) Att täcka betongytan med ångtäta skikt c) Lägga fuktigt material på ytan och skydda den mot uttorkning d) Hålla ytan våt med bevattning e) Membranhärdare Om avdunstningen från ytan ändå är låg behöver inga speciella åtgärder vidtas Standarden behandlar inte värmebehandling, och har mycket lite om temperaturskydd

I Bilaga F har hållfathetskraven omvandlats till härdningstider som gäller under vissa givna förutsättningar Informativt upp till användaren att acceptera dessa 9 2012-01-27 Härdningsmetoder a) Att

6 Toleransklasser Klass 1- den normala för byggnader Kraven kan modifieras för andra typer av byggnadsverk Förutsättning för partialkoefficienterna i eurokoderna Klass 2 är strängare ingår bl.a. som krav om man vill använda reducerade partialkoefficienter enligt SS-EN ,bilaga A. I standardens huvudtext ges toleranser för sådant som påverkar bärförmågan, stadga och beständighet Tvärsnittsmått, excentriciteter, täckskikt, läge på armering etc. I bilagan G ges (frivilliga) toleranser som bara har betydelse för brukbarheten och byggandet Tillämpningsstandarden SS Ännu inte utgiven Istället t för en nationell bilaga till SS-EN (som standarden pratar om) Till största delen informativ dvs den talar om vad dom gäller enligt andra regelverk och ger vägledning där information saknas eller inte ansetts vara tillräcklig i SS-EN Ofta i form av hänvisningar till Betonghandboken Utförande Det gäller bl.a. vintergjutning, värmhärdning, åtgärder för att motverka temperatursprickor, självkompakterande betong, undervattensgjutning och ytfinish

I bilagan G ges (frivilliga) toleranser som bara har betydelse för brukbarheten och byggandet 11 2012-01-27 Tillämpningsstandarden SS 13 70 06 Ännu inte utgiven Istället t för en nationell bilaga

7 Två arv från BBK! Kompetensklasser införs Kompetens regleras inte alls i SS-EN Ersätter BBKs utförandeklasser Kraven på kompetens och för vilka betongarbeten de olika klasserna ska användas är i princip desamma som i BBK Ett undantag dock möjlighet att använda självkompakternade betong i klass-ii under vissa förutsättningar (säkerhetsklass 1 eller 2 och reducerad utnyttjad hållfasthet) Krav på spännarmering Eftersom EN-standarden ännu inte är klar Inga förändringar från BBK Införande i regler SS-EN13670 SS-EN är införd i Boverkets nya konstruktionsregler BFS 2011:10-EKS Trafikverket har ännu inte omarbetat sina myndighetsregler Trafikverket har dock omarbetat sina tekniska kravdokument på sina egna broar (TRVK Bro) där hänvisas till AMA Anläggning 10 AMA Anläggning 10 har anpassats till och åberopar SS- EN

som i BBK Ett undantag dock möjlighet att använda självkompakternade betong i klass-ii under vissa förutsättningar (säkerhetsklass 1 eller 2 och reducerad utnyttjad hållfasthet) Krav på spännarmering

8 Införande i regler - SS Det finns inga hänvisningar till denna då den ännu inte är utgiven Den är dock inte absolut nödvändig för att använda SS- EN Trafikverkets syn på och standarder i allmänhet Trafikverket ser gärna att standarder används Det underlättar vårt kravställande Det underlättar upphandling Användning av EN-standarder gör att vi kan få fler leverantörer av varor och tjänster

15 2012-01-27 Trafikverkets syn på och standarder i allmänhet Trafikverket ser gärna att standarder används

9 Vad gör Trafikverket? Deltar aktivt i många standardiseringsprojekt Har finansierat i översättningar av många EN-standarder d till svenska (främst Eurokoder och annat) Har aktivt arbetat för att ta fram tillämpningsstandarder till ENstandarder ur upphandlingssynpunkt fungerar det bättre än informativa nationella bilagor. Har många egna interna standarder d dem försöker vi där det är möjligt göra om till tillämpningsstandarder till EN-standarder

(främst Eurokoder och annat) Har aktivt arbetat för att ta fram tillämpningsstandarder till ENstandarder ur

Relevanta dokument

SVENSK STANDARD SS :2012

SVENSK STANDARD SS :2012 SVENSK STANDARD SS 137006:2012 Fastställd/Approved: 2012-05-08 Publicerad/Published: 2012-05-15 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 91.010.30; 91.080.40; 91.100.30; 92.200.20 Betongkonstruktioner