Betong Användning av EN i Sverige

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Betong Användning av EN i Sverige"

Helen Strömberg
för 5 år sedan
Visningar:

SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd 2002-02-01 Utgåva 2 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige Concrete Application of EN 206-1

1 SVENSK STANDARD SS Fastställd Utgåva 2 Betong Användning av EN i Sverige Concrete Application of EN in Sweden ICS Språk: svenska Tryckt i mars 2002 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

2 Förord Denna standard är framtagen av SIS (BST) TK 45 Betong. Den är fastställd som svensk standard efter allmän remiss och notifiering till CEN. Standarden kompletterar SS-EN 206-1, utgåva 1, och skall användas tillsammans med denna. Ändringarna i förhållande till utgåva 1 utgörs av beräkning av vct ekv i avsnitten Några smärre textjusteirngar och uppdateringar har också gjorts. Dokumentet består av 14 sidor. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, tel Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, STOCKHOLM Telefon: Telefax: E-post: sis.sales@sis.se. Internet:

3 Sida 1 Orientering Betongstandarden EN är resultatet av ett omfattande och komplicerat arbete. För att kunna användas i hela Europa ger den valmöjlighet i ett antal frågor och i vissa fall hänvisas till regler och standarder som gäller där betongen används. Varje land behöver därför ange vilken nivå/klass/värde i europastandarden som gäller vid användning i det egna landet samt att göra erforderliga preciseringar och kompletteringar. Det behovet förstärks av att ett antal av de normativa hänvisningarna som ges i EN ännu inte finns publicerade som europastandard, varför vissa övergångslösningar måste anges. Nämnda val och kompletteringar görs i föreliggande standard, som följer dispositionen i EN Om det finns svenska kompletterande krav och rekommendationer under ett visst avsnitt är alla överordnade rubriker medtagna. Rubriker för avsnitt i EN som inte behandlas i denna standard är inte medtagna.

4 Sida 2 1 Omfattning Standarden redovisar kompletterande svenska krav och rekommendationer där sådana krävs eller tillåts i EN 206-1, behandlar delmaterial och anger provningsmetoder, vilka inte behandlas i EN 206-1, men som används i Sverige och anger vissa tillämpningar som används i Sverige. 2 Normativa hänvisningar Denna standard innehåller genom hänvisning regler från andra dokument. Dessa normativa hänvisningar är åberopade på tillämpligt ställe i texten och är förtecknade nedan. Den senaste utgåvan gäller såvida inte utgåvan preciseras nedan. SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN 450 SS-EN SS-EN SS-EN Cement Provning Del 1: Bestämning av hållfasthet Cement Provning Del 3: Bestämning av bindetid och volymbeständighet Cement Del 1: Sammansättning och fordringar för ordinära cement Betong Tillsatsmaterial Flygaska Fordringar och kvalitetskontroll Betong Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse Ballast Beständighetsegenskaper Del 1: Bestämning av frostbeständighet genom frys/tö-växling Provning av hårdnad betong Del 2: Tillverkning och lagring av provkroppar för hållfasthetsbestämning SS-EN Provning av hårdnad betong Del 3: Tryckhållfasthet hos provkroppar 1 SS-EN Provning av hårdnad betong Del 4: Tryckhållfasthet Fordringar på tryckpressar pren Silica fume for concrete Part 1: Definitions, requirements and conformity criteria 2 SS SS SS SS SS SS SS Betongprovning Ballast Korndensitet (hydrostatisk metod) och vattenabsorption Cement Sammansättning och fordringar för cement med begränsad värmeutveckling (BV-cement) Cement Sammansättning och fordringar för cement med låg alkalihalt (LA-cement) Cement Sammansättning och fordringar för sulfatresistenta cement (SR-cement) Standardiserad föreskriven betong Betongkonstruktioner Täckande betongskikt Betongprovning Hårdnad betong Kubhållfasthet 1 Beräknad utgivning första halvåret Ersätts av SS-EN så snart den är publicerad

5 Sida 3 SS Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysprovning BKR Boverkets konstruktionsregler, Boverket 1999 BÅ 99 Boverkets handbok om användning av återvunna byggnadsmaterial, Boverket, 1999 Vidareutbildning inom betongområdet Platsgjutning av betong, fabriksbetongtillverkning, betongelementtillverkning samt montering av betongelement, Svenska Betongföreningen, Betongrapport nr 8, 2000 Klassificering av betongkonstruktioner beroende på exponeringstyp, Svenska Betongföreningen, Betongrapport nr 11, Definitioner, symboler och förkortningar I denna standard används definitioner, symboler och förkortningar enligt SS-EN I förekommande fall gäller avsteg, modifiering eller komplement enligt vad som följer av definitioner, termer etc i de normativa hänvisningarna. 4 Klassificering 4.1 Exponeringsklasser för inverkan av miljö Vägledning för inplacering av betongkonstruktioner i olika exponeringsklasser ges enligt Klassificering av betongkonstruktioner beroende på exponeringstyp, Svenska Betongföreningen, Betongrapport nr 11. ANM: Miljöklasserna A1 till A4 i BBK 94 är relaterade till risken för korrosion på armering varvid flera olika angreppsmekanismer beaktas samtidigt. Miljöklasserna B2 till B4 är relaterade till risken för angrepp av frysning/upptining. Miljöklassen B1 gäller för en miljö utan risk för frostangrepp. Miljöklasserna enligt BBK 94 kan inte direkt jämföras med eller översättas till exponeringsklasser enligt SS-EN Hårdnad betong Klasser för tryckhållfasthet Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet enligt tabell 4.3.1, avpassade för dimensionering enligt svensk praxis, kan användas. Tabell Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet Klass för tryckhållfasthet C28/35 C32/40 Lägsta karakteristiska tryckhållfasthet för cylindrar f ck, cyl MPa Lägsta karakteristiska tryckhållfasthet för kuber f ck, cube MPa C54/65 C58/

6 Sida 4 5 Krav på betong och metoder för verifiering 5.1 Grundläggande krav på delmaterial Cement I tabell 5.1.2a angivna cement enligt SS-EN är beprövade för användning i betong. Tabell 5.1.2a Beprövade cement för användning i betong Cement Beteckning Typ Benämning I Portlandcement I II Portland-slaggcement Portland-silikastoftcement Portland-flygaskecement Portland-kalkstencement Portland-kompositcement II/A-S II/B-S II/A-D II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M III Slaggcement III/A III/B Användningen i olika exponeringsklasser framgår av tabell 5.3.2a. Dessutom finns cement som uppfyller krav på begränsad värmeutveckling, begränsad alkalihalt och sulfatresistens. Enligt SS används för dessa cement tilläggsbeteckningar BV, LA respektive SR. Användning av icke beprövade cementtyper Användning av icke beprövade cementtyper förutsätter att cementets lämplighet dokumenteras genom en teknisk utvärdering för aktuell betong och aktuell exponeringsklass. Utvärderingen baseras på laboratorieprovningar eller fältförsök eller långvarig väldokumenterad användning eller någon kombination därav. I avsaknad av kravnivåer bör det aktuella cementet jämföras med ett valfritt beprövat cement. Resultatet för det aktuella cementet får inte vara signifikant sämre än för det beprövade cementet. Utvärderingen bör göras av expertis med lång erfarenhet inom området. Exempel på provningar som kan ingå i en utvärdering av betong med icke beprövade cement anges i tabell 5.1.2b.

Relevanta dokument

http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2004-10-15 Utgåva 3 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige