Betong med lägre klimatpåverkan
|
|
- Ann-Christin Ekström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Betong med lägre klimatpåverkan Hur åstadkommer vi detta? Thomas Concrete Group, C-lab Betong ett naturligt och oorganiskt material Finns tillgängligt överallt & lokalt tillverkat råmaterialen till cement utgörs av de vanligaste förekommande grundämnena i jordskorpan. Konkurrenskraftigt, formbart, obrännbart, fukttåligt, beständigt, hållbart Ballast (80 %) berg & grus Bindemedel (14 %) cement, flygaska, slagg, kalksten Vatten (6 %) 3,1% 1,8% 0,7% 0,1% 0,1% Kiseldioxid Tillsatsmedel (<0,1 %) 6,4% Aluminiumoxid Innehåller inga farliga kemikalier Kan återvinnas till 100 % 6,7% 4,7% 15,9% 60,5% Järnoxid Magnesiumoxid Kalciumoxid Natriumoxid Kaliumoxid Titanoxid Manganoxid Fosforoxid Betongens livscykel Produktionsskedet (90 % av CO 2 -utsläpp från tillverkning av cementklinker) Kalkcykeln Kalciumhydroxid reagerar med koldioxid och blir åter kalksten Kalksten [CaCO 3 ] Värme ca C ( C) Ca. 300 kg CO 2 Driftsskedet (upptag av ca % CO 2 under driftsskede karbonatisering!) + Koldioxid [CO 2 ] + [Ca(OH) 2 ] = [CaCO 3 ] +[H 2 O] Bränd kalk [CaO] + Koldioxid [CO 2 ] Återvinning & återanvändning (100 % av betongen går att återanvända) Av emissioner av CO 2 på ca kg/ton klinker kan potentiellt ca 470 kg CO 2 tas upp genom karbonatisering (=56%). Kalciumhydroxid [Ca(OH) 2 ] + Vatten [H 2 O] Ca 1,2 ton CaCo 3 = 670 kg CaO kg CO 2 Thomas Concrete Group C-lab 1
2 Koldioxidupptag Ca ton koldioxid tas årligen upp av Sveriges betongkonstruktioner. Med förbättra hanteringen av rivningsmassor kan återtaget fördubblas till ton/år. Målsättning för betongbranschen Allmänt Minskning med ca 20 % under de senaste 20 åren (husbyggnad). Svensk Betong 15 % minskning är möjlig redan nu % minskning med bästa möjliga teknik. 50 % minskning målsättning inom 5 års tid. 100 % minskning målsättning inom års tid Trafikverket 15 % minskning till 2020 (jämfört med situationen 2015). 30 % minskning till 2025 (jämfört med situationen 2015). Klimatneutralt För mindre investeringsprojekt (< 50 Mkr). Exempel krav på betong Minskning med 20 % för cement (GWP 0,70 kg CO 2/kg cement). Alt. minskning för betong med 25 % (med samma hållfasthets- och exponeringsklasser) Minskning med 30 % för cement (GWP 0,62 kg CO 2/kg cement). Alt. minskning för betong med 35 % (med samma hållfasthets- och exponeringsklasser). Läs mer i exempelvis Betong och klimatet. En rapport om arbetet för klimatneutral betong Färdplaner för Betong- & Cementbranscherna Klimatneutralt till 2045 Arbetet för att nå målsättningen Kort sikt Utveckling & optimering av betongrecept. Alternativa bindemedel (främst GGBS & flygaska). Design- och materialoptimering (hållfast, armering, energilagring, mm). Lång sikt Teknik och processutveckling. Funktionskrav för beständighet. Nya bindemedelstyper. Nya tillsatsmedel för att styra betongens egenskaper (accelerator/aktivator). Transporter (mer miljöeffektivt). Öka CO 2 -upptag, hantera rivningsmassor. Thomas Concrete Group C-lab 2
3 Superplasticerare, Ballast, Vatten, kross natur kranlösning Byggcement Superplasticerare, Vatten, kran lösning Ballast, natur Ballast, kross Masugnsslagg Byggcement Färdplan cement Teknikutveckling Teknikutveckling & offentliga satsningar Hur kan klimatpåverkan minskas från betong i dagsläget? Den mest effektiva åtgärden är att begränsa mängden klinker i bindemedlet och/eller använda bindemedel med låg klimatpåverkan. I praktiken innebär detta att använda tillsatsmaterial i betong (t.ex. flygaska eller GGBS) kombinerat med att ha så höga vct som möjligt (med hänsyn till krav på hållfasthet och beständighet). Projektera byggnaden på rätt sätt Inte för höga hållfasthetsklasser. Utnyttja annan referensålder än 28 dygn. Föreskriva rätt exponeringsklass. Använd bilaga N i SS Inte för stränga krav på uttorkning. Optimera geometri på konstruktionen. Involvera berörda parter tidigt. Vilka möjligheter finns det till byggande med reducerad klimatpåverkan. Anpassa tidplan. Klimatpåverkan från betong med olika sammansättning (men med samma hållfasthetsklass) Klimatpåverkan 50 % Byggcement. 50 % GGBS. Klimatpåverkan 360 kg bindemedel per m 3 betong 100 % Byggcement. C30/37 med Byggcement Totalt GWP=254 kg/m 3 betong 98 % av klimatpåverkan från cementet! C30/37 med Byggcement och GGBS Totalt GWP=139 kg/m 3 betong 90 % av klimatpåverkan från cementet! Baserat på data från Svensk Betongs EPD-verktyg. Thomas Concrete Group C-lab 3
4 Beräknad klimatpåverkan [kg CO 2-ekv per m 3 ] Konventionell 387 kg CO 2-ekv per m 3 betong Ca 25 % Med ANL FA Ca 20 % 20 % GGBS Ca 25 % 30 % GGBS Ca 45 % 50 % GGBS Kravelement Cement enligt SS-EN Accepterade cement och bindemedelssammansättningar i olika exponeringsklasser Tabell 8b i SS-EN 206:2013 Exponeringsklass X0 XC 1 XC 2 XC 3 XC 4 XS 1 XS 2 XS 3 XD 1 XD 2 XD 3 XF 1 XF 2 XF 3 XF 4 XA 1 XA 2 XA 3 Alla I I I I I I I I I I I I I I I Sulfat- II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S resis- tenta II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D bindemedel II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V se II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL 5.3.2(5 II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M ) II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M III/A III/A III/A III/A III/A III/A III/A III/B Hållfasthetsklass hos cement 32,5 32,5 32,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 Andel PC-klinker av bindemedel Andel av bindemedlet Silikastoft Flygaska Slagg Reduktion av CO 2 med upp till 15 % redan idag. Reduktion av CO 2 med upp till ca 60 % jämfört med branschreferens! Reduktion av CO 2 med upp till 20 % om gränser i dagens regelverk tänjs. I Sverige ca 390 kg CO 2 per m 3 betong. EPD från Svensk Betong. Thomas Concrete Group C-lab 4
5 Betong med flygaska eller GGBS egenskaper Allmänt Minskad användning av (Portland)cement. Lägre miljöbelastning. Annan kulör (ljusare om GGBS används). Egenskaper i färskt tillstånd Bättre arbetbarhet. Jämnare yttextur än portlandcement. Långsammare tillstyvnande. Puzzolana reaktioner Mindre tendens till vattenseparation. Viss osäkerhet rörande inblandning av tillsatsmedel. Viss absorbtion. Egenskaper hos hårdnande betong Normalt långsammare hållfasthetstillväxt. Minskad värmeutveckling. Egenskaper hos hårdnad betong Hållfasthet. Jämförbar 28-dygns hållfasthet som konventionell betong. Uttorkning. Motsvarande eller bättre jämfört med konventionell betong. Beständighet. Effekt beror på nedbrytningsmekanism. Exempel på projekt Där tillsatsmaterial har hjälpt till att förbättra betongens egenskaper (bland annat minskad klimatpåverkan) Betong med låg värmeutveckling Marieholm: Spec. UV-betong Önskemål om låg värmeutveckling, motsvarande Anläggningscement. C20/25 vid 28 dygn & C15/20 efter 5 dygn (i konstruktion). Möjliggjordes med användning av GGBS & CEM II/A-LL. Ca m 3 betong en besparing av 1220 ton CO 2 (ca 50 % ). Betong med reducerad klimatpåverkan Riksbyggen Brf Viva Krav på begränsning av klimatpåverkan från (bland annat) betongkonstruktioner. Begränsning av klinkerandel och bindemedelhalter. Möjliggjordes med användning av GGBS & CEM II/A-LL. Ca 950 m 3 (platsgjuten) betong en besparing av ca 80 ton CO 2 (>30 % ). Thomas Concrete Group C-lab 5
6 Betong med reducerad klimatpåverkan Riksbyggen Brf Viva Reduktion av CO2/m 3 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Betong med god beständighet Eastern Scheldt storm surge barrier Byggd och öppnad Sista stora dammen i Delta Works skydda mot översvämningar ( omkom). En damm som normalt är öppen och tillåter tidvattenrörelser. Stängs vid för högt vattenstånd i havet. Görs någon per år under ett par timmar. Önskemål om 200 års livslängd. Betong (vct=0,45) med CEM III/B (66-80 % GGBS). En av CO 2 -utsläpp på ca % (jämfört med om Portlandcement använts). 0% C40/50 C35/45 C35/45 C28/35 C35/45 C35/45 C28/35 C35/45 C28/35 XC4/XF3 XC3 XC3/XF1 XC2 XC4/XF1 XC4/XF3 XC4/XF3 X0 X0 Slutsatser Hur kan vi minska klimatpåverkan från betong idag? Den mest effektiva åtgärden är att begränsa mängden klinker i bindemedlet och/eller använda bindemedel med låg klimatpåverkan. I praktiken innebär detta att använda tillsatsmaterial i betong (t.ex. flygaska eller GGBS) kombinerat med att ha så höga vct som möjligt (med hänsyn till krav på hållfasthet och beständighet). Andra åtgärder för att höja vct och minska mängden bindemedel Inte för höga krav på hållfasthet. Inte för höga krav på exponeringsklass. Inte för höga krav på uttorkning. Utnyttja de möjligheter som användning av tillsatsmaterial ger för betongens egenskaper! Färskt tillstånd. Under hårdnande. Hårdnat tillstånd. Klimatavtryck betongbyggnader (vilka möjligheter/utmaningar har vi?) Mål CO 2 m 2 år = CO 2 Teknik & design Ekonomi (optimering av betong & konstruktion) (optimera yta & energi) ton bindemedel ton bindemedel m betong Lågt CO 2 Bindemedel 3 m betong 3m m2 2 Lågt CO 2 Betong år W m 2 1 år Lågt CO 2 Byggnad (1) Mindre cementklinker i bindemedlet; (2) Mindre cement i betongen; (3) Mindre betong & ingen onödig överhållfasthet; (4) Utnyttja och optimera energiprestanda/värmelagring; & (5) Livslängd/Livscykel (50 jmf. 100 år). Thomas Concrete Group C-lab 6
7 För mer material och information se vårt kunskapscenter : Frågor? Förslag? E-post: anders.lindvall@c-lab.se Thomas Concrete Group C-lab 7
Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas?
Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas? Anders Lindvall Thomas Concrete Group, C-lab Detta med tillsatsmaterial är inget nytt i Sverige Betong med tillsatsmaterial har använts i Sverige sedan 1930-talet
Läs merBetong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet
Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Ingemar Löfgren, FoU chef TCG & adjungerad professor Chalmers tekniska högskola Betongens tidslinje Blandning Gjutning Tillstyvnande
Läs merDOSERINGSRÅD MERIT 5000
DOSERNGSRÅD ANVÄNDNNG AV MERT 5000 BETONG TLLÄMPNNG AV SS-EN 206-1 OCH SS 13 70 03:2008. 1 nledning Merit 5000 är granulerad, torkad och mald masugnsslagg. Kraven i SS 13 70 03:2008 utgåva 4 punkt 5.1.6.
Läs merKlimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group
Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group Betong som ett material Utvecklas gradvis (kontrollerbart) från flytande/plastisk till fast form däremellan
Läs merHenry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB
EPCC-konceptet. Valda delar om Cement och tillsatsmaterial (TM) utifrån kraven i EN 206, EN 197-1 och SS 137003 för användande av GGBS och flygaska i betongproduktion Henry Flisell Silika Flygaska GGBS
Läs merTILLSATSMATERIAL FÖR BETONG
TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG Leif Fjällberg, Oktober 2017 Research Institutes of Sweden Division Samhällsbyggnad RISE CBI Betonginstitutet Betong Betong för t. ex. hus- och broar består av: Portlandcement
Läs merDen nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare
Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare Anders Selander Cementa AB 2017-12-06 Utblick - Europa: Vilka cementtyper används? Cementa 2016 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% CEMBUREAU
Läs merEPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB
EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga Mikael Westerholm Cementa AB Konceptet Equivalent likvärdig Performance prestanda hos of bindemedelskombinationer Combinations Concept Innehåll Bakgrund Den svenska
Läs merVUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE
VUC:s Informationsdag, 2019-05-14 Elisabeth Helsing, RISE Plats för uttag: även om betongens egenskaper förändras mellan platsen för provtagning och avlämning får uttag av prover ske på annan plats än
Läs merBetong och armeringsteknik
Betong och armeringsteknik Materialet betong Efterbehandling Bilder från http://www.flickr.com Idag Teori om materialet betong Teori om efterbehandling av betong Övningsexempel på efterbehandling Frågor
Läs merBeständighetsegenskaper hos anläggningsbetong med stenkolsflygaska. SBUF-projekt 12382
Beständighetsegenskaper hos anläggningsbetong med stenkolsflygaska SBUF-projekt 12382 Fotot på framsidan visar frysytan hos en provkropp tillverkad av betong med 25 % flygaska av CEM I och vct ekv =0,45
Läs merSvensk Betong. Klimatförbättrad betong
Svensk Betong Klimatförbättrad betong I samarbete med Fossilfritt Sverige och inom ramen för samarbetet med Betonginitiativet har Färdplan för klimatneutral betong tagits fram. Betongbranschens målsättning
Läs merBetong och klimat. En rapport om arbetet för klimatneutral betong
Betong och klimat En rapport om arbetet för klimatneutral betong RAPPORT AUGUSTI 2017 SVENSK BETONG 2017 BETONG OCH KLIMAT 1 Förord Denna rapport har tagits fram i syfte att redovisa det arbete som svensk
Läs merSVENSK STANDARD SS
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd Utgåva Sida 2001-05-23 1 1 (12) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Betong Användning av EN 206-1
Läs merFör ett miljövänligare byggande. En presentation om vår FBLC betong
För ett miljövänligare byggande En presentation om vår FBLC betong Innehåll Varför är betong miljövänlig? 3 Vad är FBLC betong? 4 Inte bara miljövänlig - fler goda betongegenskaper 5 Att tänka på när du
Läs merBindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB
för stabilisering av muddermassor Sven-Erik Johansson Cementa AB Inledning Vad vill vi åstadkomma? Täthet Hållfasthet Miljöegenskaper Beständighet Grundprinciper för funktion Struktur Grundprinciper för
Läs merKan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad.
Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad. I Sverige produceras årligen cirka fem miljoner kubik meter betong.
Läs merBETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling
BETONGTEKNIK DÅ OCH NU En exposé över 90 års betongutveckling Göran Fagerlund Avd. byggnadsmaterial, Lunds Tekniska Högskola KONSTRUKTIONSTEKNIK Alltmer sofistikerade beräkningsmetoder Allt större (mer
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2004-10-15 Utgåva 3 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige
Läs merTEKNISK INFORMATION. Slagg Bremen. Historik och ursprung
TEKNISK INFORMATION Reviderad 14-01-16/OE. Gällande version kan laddas ner från www.thomasconcretegroup/thomascement Slagg Bremen Mald granulerad masugnsslagg för användning i betong och bruk enligt SS
Läs merBetong Användning av EN i Sverige
SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd 2002-02-01 Utgåva 2 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige Concrete Application of EN 206-1 in Sweden ICS 91.100.30 Språk: svenska Tryckt i mars 2002 Copyright SIS.
Läs merVUC:s informationsdag 2016-05-17 EPCC - likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer. Elisabeth Helsing, CBI
VUC:s informationsdag 2016-05-17 EPCC - likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer Elisabeth Helsing, CBI Innehåll Tillsatsmaterial - tre möjligheter att tillgodoräkna sig deras effektivitet. Vad
Läs merTEKNISK INFORMATION. Reviderad /OE. Gällande version kan laddas ner från
TEKNISK INFORMATION Reviderad 2017-04-24/OE. Gällande version kan laddas ner från www.thomascement.com Slagg Bremen Mald granulerad masugnsslagg för användning i betong och bruk enligt SS 137003. Slagg
Läs merKarbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper
Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper Betong som innehåller alternativa bindemedel har en rad önskvärda och positiva egenskaper, vilka bland andra är mindre
Läs merRiksbyggen väljer betong i Brf Viva Klimatsmart byggande i betong. Anders Rönneblad Cementa
Riksbyggen väljer betong i Brf Viva Klimatsmart byggande i betong Anders Rönneblad Cementa 2016-03-14 Positive Footprint Housing Brf Viva (länge leve) 2 Kravens betydelse: Vad är det unika i detta projekt?
Läs merTill dig som inte drömmer om betong...
Till dig som inte drömmer om betong... ... men som kanske borde göra det. Betong är ett framtidsmaterial med en flertusenårig historia. Det är ett robust och hållbart byggmaterial med många fördelar, inte
Läs merMiljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick
Miljövärdering av olika stomalternativ -LCA baserade krav Brf Viva Karolina Brick Riksbyggen i siffror company presentation Kooperativt företag som bildades 1940 300 kontor och verksamhet på fler än 400
Läs merBascement TEKNISK BESKRIVNING
TEKNISK BESKRIVNING Förord är en produkt som är anpassad till dagens högt ställda krav på ett hållbart samhällsbyggande. j Betong med ger en lägre CO 2 -belastning eftersom klinkerandelen kunnat reduceras.
Läs merNy miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle
Ny miljövänligare anläggningscement Arvid Hejll, Investering Gävle Bakgrund Betongtillverkning orsakar enormt stora CO 2 utsläpp. 5% av CO2- utsläppen härstammar från betong. Sverige har ett av världens
Läs merNyheter i nya SS 137003
Nyheter i nya SS 137003 Elisabeth Helsing, CBI VUC Infodag 2014-05-13 Läget SS-EN 206:2013 (reviderad version) gavs ut i december förra året Övergångstid för denna är t.o.m. juni 2014 Då bör den svenska
Läs merKlimatsmart och unik betong i Riksbyggen Brf Viva
Klimatsmart och unik betong i Riksbyggen Brf Viva Positive Footprint Housing Riksbyggen Positive Footprint Housing för en mer hållbar framtid Positive Footprint Housing är tvärvetenskaplig forskning för
Läs merHållbart byggande med betong
Hållbart byggande med betong En rapport från Betongforum Utgiven av Betongforum www.betongforum.se Form: Bob Reklambyrå Foto sid 20, Riccardo Palombo Hållbart byggande med betong Detta dokument har tagits
Läs merSprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag 2014 1
Sprutbetong Tommy Ellison Kraftindustrins Betongdag 2014 1 Innehåll Sprutbetongs egenskaper Sprutmetoder Material Utrustning Kontroll Utförandekrav/Utbildning Kraftindustrins Betongdag 2014 2 Sprutbetongs
Läs merKLIMAT- OCH ENERGIEFFEKTIVISERING I ANLÄGGNINGSARBETE
KLIMAT- OCH ENERGIEFFEKTIVISERING I ANLÄGGNINGSARBETE - OM BETONG VORE GULD Tabita Gröndal tabita.grondal@sweco.se 070-2518145 2018-12-05 1 2 De Globala hållbarhetsmålen har stor påverkan på vår politik
Läs merNyheter inom betongforskningen
Nyheter inom betongforskningen nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement
Läs merCitation for published version (APA): Fagerlund, G. (2010). Mineraliska tillsatsmedel i cement. Bygg & teknik,
Mineraliska tillsatsmedel i cement Fagerlund, Göran Published in: Bygg & teknik 2010 Link to publication Citation for published version (APA): Fagerlund, G. (2010). Mineraliska tillsatsmedel i cement.
Läs merVittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012
Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012 Projekt WR 27 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar Projekt WR 34 Kartläggning av
Läs merEXAMENSARBETE. Tillsatsmaterial i betong. - hur påverkas den tidiga hållfasthetsutvecklingen. Camilla Lindelöf och Anna Ljungdahl. Byggingenjör 180hp
Byggingenjör 180hp EXAMENSARBETE Tillsatsmaterial i betong - hur påverkas den tidiga hållfasthetsutvecklingen Camilla Lindelöf och Anna Ljungdahl Byggteknik 15hp 2017-05-12 Sammanfattning Idag står cementindustrin
Läs merBlå Jungfrun version 2017 med nya cement
Nr C 250 Juni 2017 Blå Jungfrun version 2017 med nya cement inklusive potentiella förbättringar Martin Erlandsson Författare: Martin Erlandsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Medel från: Svenskt Betong Fotograf:
Läs merEn studie om konstruktörer kan minska klimatpåverkan av koldioxid från betong via kravspecifikation
En studie om konstruktörer kan minska klimatpåverkan av koldioxid från betong via kravspecifikation A study about if construction designers can reduce the climate impact of carbon dioxide from concrete
Läs merReducerat koldioxidutsläpp från betongbroar genom dagens tillgängliga teknik
Reducerat koldioxidutsläpp från betongbroar genom dagens tillgängliga teknik Downloaded from: https://research.chalmers.se, 2018-12-07 20:12 UTC Citation for the original published paper (version of record):
Läs merNyheter inom betongområdet!
Nyheter inom betongområdet! Betong med mineraliska tillsatser Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Oskar Linderoth Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola
Läs merKRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN 1994-2008
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avdelning byggnadsmaterial KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN 1994-2008 Requirements for frost resistance of Swedish concrete the years 1994-2008
Läs merBYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007
BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID Revidering 2013 Varunamn Fabriksbetong- färsk betongmassa Ny deklaration Ändrad deklaration
Läs merBYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007
BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID Revidering 2013 Varunamn FBLC Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den
Läs merByggvarudeklaration GRUNDDATA. Dokumentdata. Fabriksbetong med OPC färsk/ hårdnad. Swerock AB. Artikel-nr/ID-begrepp
Byggvarudeklaration 2015 enligt BVD-föreningens standardiserade format ebvd2015 2017-10-09 10:25:31 1. GRUNDDATA Dokumentdata Fabriksbetong med OPC färsk/ hårdnad Id: A-7350002-36100-9-3 Upprättad: 2017-10-09
Läs merVi bryr oss. För oss är människorna och miljön viktigast
Vi bryr oss För oss är människorna och miljön viktigast Betong är hållbart Naturligt, vackert och kreativt Absorberar CO 2 Betong absorberar CO 2 under hela sin livstid. Det är helt naturligt och påverkar
Läs merHur får man betongytor att se ut som man vill?
Hur får man betongytor att se ut som man vill? Erfarenheter och tips utifrån praktiska tester och faktiska arbetsutföranden Betongytans framtida utseende bestäms redan när man gjuter... Betongytans färg
Läs merProvläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 10 Fastställd 2002-03-22 Utgåva 1 Betongkonstruktioner Täckande betongskikt Concrete structures Concrete cover ICS 91.010.30 Språk: svenska Tryckt
Läs merBetongens hållfasthetsutveckling vid användning av olika ersättare för portlandklinker
Betongens hållfasthetsutveckling vid användning av olika ersättare för portlandklinker En laborativ studie Concrete strength development in the use of different replacement for clinker An experimental
Läs merBETONGKONSTRUKTIONERS BESTÄNDIGHET En genomgång av officiella svenska regler 1926-2010
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial BETONGKONSTRUKTIONERS BESTÄNDIGHET En genomgång av officiella svenska regler 1926-2010 Göran Fagerlund Rapport TVBM-3153 Lund 2010 ISRN: LUTVDG/TVBM--10/3153--SE
Läs merSammanställning av EPD enkät
Sammanställning av EPD enkät Svensk Betongs Hållbarhetsutskott juli 2013 / Kajsa Byfors Sammanfattning och slutsatser Underlaget är endast 9 enkätsvar från entreprenörer samt 2 från tillverkare vilket
Läs merBindemedlens inverkan på betongens uttorkning
Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Niklas Johansson Cementa AB Bindmedel för betong med vct 0,36 Bascement Floridacement Byggcement
Läs merCementstabilisering. Per Lindh NCC Teknik, Malmö
Cementstabilisering Per Lindh NCC Teknik, Malmö Varför skall man stabilisera? Minskar behovet av externa material i projekten Minskar utnyttjande av naturgrus och krossmaterial Minskar transportbehovet
Läs merBetong- och armeringsteknik
Betong- och armeringsteknik Idag: Betong- och armeringsteknik Kapitel 16 26 16. Hantering av betong 17. Gjutning, bearbetning och ytbehandling 18. Betongens tillstyvnande och hårdnande 19. Efterbehandling
Läs merProjektet. Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Doktorand: Handledare:
Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska OSKAR LINDEROTH Projektet Doktorand: Oskar Linderoth Avd. Byggnadsmaterial, Lunds Universitet
Läs merHans-Erik Gram
Proportionering och användning av krossat berg som ballast i betongproduktionen Hans-Erik Gram Innehåll Proportionering Indata Siktkurvan fördelar-begränsninger Kompaktdensiteten fördelar-begränsninger
Läs merHur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se
Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella
Läs merA. Jämförelseobjekt. Återanvändning av massabruks avfall i cementbaserade materialer: En förstudie i samarbete med Södra Cell
A. Jämförelseobjekt Projektets namn Projektets effekt Återanvändning av massabruks avfall i cementbaserade materialer: En förstudie i samarbete med Södra Cell Bioaskan är en restprodukt från industrin.
Läs merPrognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.
1 Prognosverktyg för betong Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof. Presentationens innehåll Bakgrund TorkaS Korrigeringsfaktor vid lågt vct Produktionsplanering Betong
Läs merHans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram
Krympning, frostbeständighet och ASR vid användning av krossat berg som betongballast Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Krympning Enligt svensk standard 13 72 15 bestäms krympning på prismor
Läs merBetonggjutning i kall väderlek. Ett häfte om temperaturens betydelse
Betonggjutning i kall väderlek Ett häfte om temperaturens betydelse Januari 07 Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens
Läs merStandarder/nya regler
Standarder/nya regler Elisabeth Helsing, CBI CBI Intressentförenings höstmöte 2014-11-05 Huvudfråga Vad händer med ny betongstandarden SS-EN 206 och uppdateringen av tillämpningsstandarden SS137003? Lite
Läs merMetoder för att framställa en miljövänligare betong
Aalto-universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper Utbildningsprogrammet för byggnads- och miljöteknik Metoder för att framställa en miljövänligare betong Kandidatarbete 1.12.2014 Alexander Åkerlund
Läs merANVÄNDARSTÖD TILL BM KLIMATFÖRBÄTTRADE BETONGKONSTRUKTIONER: I samarbete med Cementa, Svensk betong, RISE, ELU Konsult, Abetong och Thomas Betong
KLIMATFÖRBÄTTRADE BETONGKONSTRUKTIONER: ANVÄNDARSTÖD TILL BM I samarbete med Cementa, Svensk betong, RISE, ELU Konsult, Abetong och Thomas Betong 13 OM PROJEKTET Smart Built Environment (SBE) är ett strategiskt
Läs merNyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar
Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement
Läs merBeständiga konstruktioner
Beständiga konstruktioner Livslängds- och beständighetsaspekter på de svenska tunnlarna och broarna Författare: Bernt Freiholtz Vägverket/ Trafikverket fram till 2012, nu ConBef AB, bernt.freiholtz@conbef.se
Läs mersnabbare lättare enastående
Rapid Set Cementteknologi snabbare lättare enastående CEMENT ALL Mångsidig lagningsbruk MORTAR MIX Snabbhärdande lagningsbruk CONCRETE MIX Mycket snabbhärdande lagningsbetong KORODUR och CTS Cement två
Läs merKorrosion och korrosionsskydd av stål i betong
Korrosion och korrosionsskydd av stål i betong Bror Sederholm Swerea KIMAB bror.sederholm@swerea.se Detta är Swerea KIMAB Korrosions- och metallforskningsinstitut 239 medlemsföretag 600 kunder per år 172
Läs merVilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast?
Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast? Johan Hedman Produktansvarig Betong, Skanska Asfalt & Betong Vi ska öka
Läs merEnergiaskor i betongrelaterade tillämpningar - Normer, praxis och erfarenheter
MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 828 Energiaskor i betongrelaterade tillämpningar - Normer, praxis och erfarenheter Erik Nordström & Per-Erik Thorsell Energiaskor i betongrelaterade tillämpningar Normer,
Läs merTäckskiktskrav i exponeringsklasserna XC3 och XC4 för betong med låga vattencementtal
Täckskiktskrav i exponeringsklasserna XC3 och XC4 för betong med låga vattencementtal Nilsson, Lars-Olof 2010 Link to publication Citation for published version (APA): Nilsson, L-O. (2010). Täckskiktskrav
Läs merMiljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg
Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg 1 Kristina Martinsson, Örebro Trafikverket Underhåll Väg Nationell Samordnare Beläggning Klimat och
Läs merNya EN 206 och SS 137003 VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI)
Nya EN 206 och SS 137003 VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI) Nya EN 206 Revideringsarbetet avslutat och standard publicerad Viktigaste nyheterna i nya EN 206 - överblick
Läs merProjektet Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska.
Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska OSKAR LINDEROTH Projektet Handledare: Peter Johansson Lars Wadsö Katja Fridh Avd. Byggnadsmaterial,
Läs merBYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007
BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 12740872 Varunamn Prefabricerade väggar, Väggar, Gråväggar, Betongväggar, V, RV, Prefabricerade
Läs merAllmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik
1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av
Läs merBetonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse
Betonggjutning i kall väderlek Temperaturens betydelse Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens hållfasthetstillväxt.
Läs merMur- och putsbruk. Murverk Material, konstruktion, hantverk. Murverkets material
Murverk Material, konstruktion, hantverk Murverkets material Mur- och putsbruk Källor till material i denna föreläsning: Czernin, W, Cementkemi för byggare, Svenska Cementföreningen, 1964 Dührkop, Saretok
Läs merProvläsningsexemplar / Preview Utgåva 6 Mars 2007 Sida 1 (10) Betong Standarder för materialspecifikation och provningsmetoder Översikt Concrete Standards for specification and testing Survey Innehåll
Läs merKarbonatisering i lättklinkerbetong En fältstudie Fridh, Katja
Karbonatisering i lättklinkerbetong En fältstudie Fridh, Katja 2016 Link to publication Citation for published version (APA): Fridh, K. (2016). Karbonatisering i lättklinkerbetong: En fältstudie. (TVBM-7000).
Läs merBetong för industrigolv:
Betong för industrigolv: Senaste rön inom materialteknik Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group AB C.lab Blandning Gjutning Tillstyvnande & glättning Tidig hållfasthet 28-d Rivning & återvinning Betongens
Läs merRESTPRODUKTER I BYGGMATERIAL
RESTPRODUKTER I BYGGMATERIAL RISE CBI Betonginstitutets Informationsdag 2017 Linus Brander 15 mars 2017 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET Innehåll Bakgrund avfall och sekundära
Läs merBYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007
BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 201504 Varunamn Betongsockel, massiva och isolerade, SW-sockel, Väggelement, massiva
Läs merBYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007
BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 12734361 Varunamn Prefabricerade pelare, Pelare, Runda pelare, OP, Rektangulära pelare,
Läs merENVIRONMENTAL PRODUCT DECLARATION i enlighet med ISO 14025, ISO och EN Grön betong. Skanska Industrial Solutions AB
1114 NEPD Ver. 1 215 ENVIRONMENTAL PRODUCT DECLARATION i enlighet med ISO 1425, ISO 2193 och EN 1584 Ägare av deklarationen: Programoperatör: Utgivare: Deklarationsnummer: Publiceringsnummer: ECO Platform
Läs merBYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007
BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 12743018 Varunamn Prefabricerade TT-tak, Takelement, Bjälklagselement, TTkassetter, TT/F,
Läs merFuktmätning i högpresterande
YSC.1 betong Foto: JM Ibland hävdas det att det inte är nödvändigt att mäta fukt i högpresterande betong, eftersom det är självuttorkningen som bestämmer hur torrt det blir och inte vilka torkinsatser
Läs merBYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007
BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID Varunamn Fabriksbetong/hårdnad Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den
Läs merBYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007
BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 12743405 Varunamn Forssellstrappan, Prefabricerade betongtrappor, Trappor, Gråbetongtrappor,
Läs merHållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning
Energieffektiva asfaltbeläggningar NVF Beläggning Specialistseminarium 2014 2014-01-23 Kristina Martinsson UHnbve Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller
Läs merBYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007
BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 12725871 Varunamn Håldäck, HD/F Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den
Läs merKlimatsmart brobyggande med dagens tillgängliga teknik Råd och vägledning i ny rapport
Klimatsmart brobyggande med dagens tillgängliga teknik Råd och vägledning i ny rapport Downloaded from: https://research.chalmers.se, 2019-01-17 21:05 UTC Citation for the original published paper (version
Läs merEXAMENSARBETE. Egenskaper för betong i ung ålder. Hållfasthets- och värmeutveckling. Ali Rasool Husain Ahmed Rasool Husain
EXAMENSARBETE Egenskaper för betong i ung ålder Hållfasthets- och värmeutveckling Ali Rasool Husain Ahmed Rasool Husain Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merBYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007
BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 002 Varunamn Prefabricerade betongelement Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad
Läs merINBLANDNING AV FLYGASKA I VATTENBYGGNADSBETONG
INBLANDNING AV FLYGASKA I VATTENBYGGNADSBETONG RAPPORT 2018:479 VATTENKRAFT BETONGTEKNISKT PROGRAM VATTENKRAFT Inblandning av flygaska i vattenbyggnadsbetong ERIK NORDSTRÖM MANOUCHEHR HASSANZADEH ISBN
Läs merByggmaterialens klimatpåverkan Mauritz Glaumann Ark Prof. em. Byggnadsanalys
Byggmaterialens klimatpåverkan Ark Prof. em. Byggnadsanalys 2019-02-07 Klimatpåverkan från produkter All tillverkning medför utsläpp av olika ämnen som kan påverka miljön. En viss mängd av olika ämnen
Läs merGreat White Stone. Kalk och markstabilisering. Kari Kuusipuro Nordkalk Oyj Abp
Great White Stone Kalk och markstabilisering Kari Kuusipuro Nordkalk Oyj Abp Kalksten Kalksten utgör råmaterialet i kalkprodukter. Kalkstenen består nästan helt av mineralet kalcit, vars kemiska beteckning
Läs merMonofill - för solidifiering av farligt avfall
Monofill - för solidifiering av farligt avfall TM Monofill Det effektivaste sättet att skydda miljön är att påverka all produktion, så att uppkomsten av farligt avfall minimeras så långt som möjligt. Det
Läs merFÄRDPLAN FÖR KLIMATNEUTRAL KONKURRENSKRAFT. Betongbranschen
FÄRDPLAN FÖR KLIMATNEUTRAL KONKURRENSKRAFT Betongbranschen 2 fä r d p l a n f ö r f o s s i l f r i ko n k u r r e n s k r a f t betongbranschen Betonginitiativet Färdplan för klimat neutral betong 3 Förord
Läs mer