Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas?
|
|
- Berit Ström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas? Anders Lindvall Thomas Concrete Group, C-lab
2 Detta med tillsatsmaterial är inget nytt i Sverige Betong med tillsatsmaterial har använts i Sverige sedan 1930-talet Cement med inblandning av naturliga puzzolaner, flygaska eller GGBS. GGBS (mald granulerad masugnsslagg från masugnar). Exempel på cement Pansarcement (1930-tal) med inblandning av % kaolinlera. E-cement (1940-tal) med inblandning av kalksten, sand, masugnsslagg eller tegel. Vulkancement ( ) med inblandning av ca 50 % GGBS. Massivcement (slutet 1970-tal-slutet 1980-tal) med inblandning av ca 65 % GGBS. Skövde Std M (början av 1980-tal) med inblandning av ca 20 % flygaska. Se vidare i t.ex. Fagerlund (2010) Mineraliska tillsatsmaterial i cement
3 Vad är motiven till att använda tillsatsmaterial? Förändra betongens egenskaper över tiden Färskt tillstånd. Under hårdnande. Hårdnat tillstånd. Minska användning av Portlandklinker Minskade miljöpåverkan. Minskade utsläpp av CO 2. Minskade kostnader. Lösa avfallsproblem Slagg (från tillverkning av tackjärn). Flygaska (från förbränning i kolkraftverk).
4 Betongens tidslinje Blandning Gjutning Tillstyvnande & glättning Tidig hållfasthet 28-d Service life Rivning & återvinning t 0 3h 8h 1d 2d dagar 1 månad månader 1 år år Betong, under dess livslängd, måste uppfylla krav gällande ett antal egenskaper (bindetid, hållfasthet & hållfasthetsutveckling, temperatur-utveckling, krympning, etc.) och vara beständig m.h.t. den miljö som den ska placeras i (CO 2, frost, klorider, sulfater, syror, etc.). Hänsyn behöver också tas till miljöbelastning & resursanvändning (LCA) vilket kan innebära krav på delmaterial och betongsammansättning.
5 Betongens tidslinje - möjligheter Blandning Gjutning Tillstyvnande & glättning Tidig hållfasthet 28-d Service life Rivning & återvinning t 0 3h 8h 1d 2d dagar 1 månad månader 1 år år Färsk betong: Förändra & styra tidiga egenskaper. Ung betong: Förändra & styra värmeutveckling, hållfasthet, etc. Hårdnad betong: Förbättra egenskaper, t.ex. självläkning, krympning & krypning. Åldrande betong: Livslängd & nedbrytningsmekanismer
6 Bindemedel till betong Cement och tillsatsmaterial Klassificering av bindemedel till betong Hydrauliska material, t.ex. Portlandcement. Latent hydrauliska material, t.ex. mald granulerad masugnsslagg. Puzzolana material, t.ex. silikastoft, flygaska och naturliga puzzolaner (t.ex. vulkanisk aska). Skillnad mellan dessa bindemedel Hydrauliskt material binder och hårdnar efter tillsats av vatten, och detta både i luft och vatten. Latent hydrauliskt material erfordrar en mindre kvantitet alkalisk aktivator (förutom vatten) för att binda och hårdna. Puzzolana material binder och hårdnar endast i närvaro av vatten och löslig kalciumhydroxid (bildas t.ex. vid hydratation av Portlandcement).
7 Reaktioner hos olika typer av bindemedel Hydrauliska material Portlandcement [PC] + Vatten Kalciumhydroxid + [H 2 O] [Ca(OH) 2 ] Kalciumsilikathydrat [C-S-H] Latent hydrauliska material Puzzolana material Tillsatsmaterial [Additive] + Vatten + Kiseldioxid [H 2 O] [SiO 2 ] Kalciumsilikathydrat [C-S-H]
8 Flygaska och GGBS som bindemedel
9
10 Vilka tillsatsmaterial finns det? Metakaolin Silikastoft Flygaska (kiselrik) Slagg Flygaska (kalkrik) Kalcinerad skiffer Naturlig Puzzolan Flygaska (kalkrik) restprodukt från förbränning av brunkol (lignitiskt kol) Flygaska (kiselrik) restprodukt från förbränning av stenkol (bituminöst kol) Silikastoft restprodukt från tillverkning av kiselmetall och ferrolegeringar Slagg (GGBS) restprodukt från järnframställning som mals Metakaolin kaolinit (aluminiumsilikat) som upphettats till C Kalcinerad skiffer skiffer som upphettats till C
11 Flygaska (kiselrik) PFA Figur från UK Quality Ash Association
12 Mald Granulerad masugnsslagg GGBS Järnmalm, koks och kalksten kg råmaterial kg koks -900 m 3 het luft kg järn kg slagg ton järn/dygn ton slagg/dygn ~1500 C Het luft Smält slagg Smält järn Kylningen väsentlig! -Snabb kylning i vatten (Granulat GBFS). -Långsam kylning i luft (Kristallint material CBFS). -Snabb kylning i luft (Pellets BFSP).
13 SS-EN Flygaska för betong Flygaska är ett fint pulver, huvudsakligen bestående av sfäriska, glasiga partiklar, som har sitt ursprung från förbränning av pulveriserad kol (med eller utan samförbränning) och vilket har puzzolana egenskaper primärt bestående av SiO2 och Al 2 O 3. Andelen reaktiv SiO 2, så som den är definierad och beskriven i EN 197-1, skall vara minst 25 % av massan. Flygaska fås antigen genom elektrostatisk- eller mekanisk-utfällning (precipitation) av dammliknande partiklar från rökgaserna. SS-EN Mald granulerad masugnsslagg för användning i betong, bruk och injekteringsbruk GGBS består av ett glasigt material som är tillverkat genom snabb kylning av en slaggsmälta av lämplig sammansättning. Slaggsmältan fås genom att smälta järnmalm i en masugn. GGBS skall bestå av minst två tredjedelar av glasig slagg och inneha hydrauliska egenskaper vid lämplig aktivering.
14 Krav i EN och EN Flygaska EN Faktor Krav Glödförlust Finhet 45 m Fri CaO SO 3 Klorid Ekvivalent Na 2 O Korndensitet (var.) <7,0 [vikt-%] (A) <9,0 [vikt-%] (B) <11,0 [vikt-%] (C) <45 [vikt-%] (N) <13 [vikt-%] (S) <2,6 [vikt-%] <3,5 [vikt-%] <0,1 [vikt-%] <5,5 [vikt-%] 225 [kg/m 3 ] från dek. Värde] Aktivitetsindex >75 % (28 d) >85 % (90 d) (>75 % k=0,5 (28 d) enl. SS ) GGBS EN Faktor Krav (CaO+MgO+SiO 2 ) (CaO+MgO(/(SiO 2 ) >1,0 MgO Sulfid Sulfat Klorid Glödförlust Finhet >2/3 av total massa 18 [vikt-%] 2,0 [vikt-%] 2,5 [vikt-%] 0,1 [vikt-%] <3,0 [vikt-%] >275 [m 2 /kg] Aktivitetsindex >45 % (7 d) >70 % (28 d) (>80 % k=0,8 (28 d) enl. SS )
15 Betong med flygaska eller GGBS Allmänt Minskad användning av (Portland)cement. Lägre miljöbelastning. Annan kulör (ljusare om GGBS används). Egenskaper i färskt tillstånd Bättre arbetbarhet. Jämnare yttextur än portlandcement. Långsammare tillstyvnande. Puzzolana reaktioner Mindre tendens till vattenseparation. Viss osäkerhet rörande inblandning av tillsatsmedel. Viss absorbtion. Egenskaper hos hårdnande betong Normalt långsammare hållfasthetstillväxt. Minskad värmeutveckling. Egenskaper hos hårdnad betong Hållfasthet. Jämförbar 28-dygns hållfasthet som konventionell betong. Uttorkning. Motsvarande eller bättre jämfört med konventionell betong. Beständighet. Effekt beror på nedbrytningsmekanism.
16 Värmeutveckling Användning av tillsatsmaterial Puzzolana reaktioner minskar värmeutveckling. Hydratationsvärme för tillsatsmaterial Flygaska. Ca 30 % av Anläggningscement. GGBS. Ca % av Anläggningscement. Reduktion av hydratationsvärmen Lägre maximal temperatur. Långsammare temperaturökning. Minskat eller inget behov av kylning vid gjutning av massiva konstruktioner.
17 Exempel på värmeutveckling Total heat generated (kj/kg) CEM I 35% fly ash 50% fly ash 65% fly ash Total heat generated (kj/kg) CEM I 35% ggbs 50% gbbs 70% ggbs Hours Hours
18 Hållfasthet Användning av tillsatsmaterial Puzzolana reaktioner sker långsammare än hydrauliska reaktioner. Långsammare hållfasthetstillväxt upp till 28 dygn. Samma hållfasthet vid 28 dygn (referensåldern ändras inte!). Fortsatt hållfasthetstillväxt efter 28 dygn. Förändring av hållfasthetstillväxt beror på Mängd och typ av tillsatsmaterial (och hur tillsättning görs). Finmaldhet hos cement (och tillsatsmaterial). Kemisk sammansättning hos cement och tillsatsmaterial.
19 70 60 Trcykhållfasthet [MPa] vct ekv =0,45 Inblandning av flygaska samt använd cement 0% CEM I 6% CEM I 11% CEM I 18% CEM I 25% CEM I 33% CEM I 0 % CEM II 11 % CEM II 25 % CEM II Ålder [dygn]
20 % GGBS 50 % GGBS 100 % GGBS Tryckhållfasthet [MPa] % GGBS 50 % GGBS (6 % air) 50 % GGBS (k=1.0) 0% 25% 50% 100% 50 % (6 %) 50 % (k=1.0) Ålder [dygn]
21
22 Uttorkning Tillsatsmaterial har positiv inverkan på uttorkning Betong med flygaska Viss positiv effekt på självuttorkning. Effekt på självuttorkning minskar vid minskande vct. Cement eller tillsatsmaterial (k-faktor eller EPCC)? Betong med GGBS Positiv effekt på självuttorkning (tendenser). Effekt på självuttorkning även minskande vct (tendenser). Cement eller tillsatsmaterial (k-faktor eller EPCC)?
23 Självuttorkning
24 Enkelsidig uttorkning (mätdjup 40 % av tjocklek)
25 Beständighet Användning av tillsatsmaterial ger varierande påverkan på beständighet Generellt Tätare struktur (som ett resultat av tillsatsmaterialets reaktioner). Minskad mängd reaktivt material (dvs. Ca(OH) 2 ). Specifika nedbrytningsmekanismer Armeringskorrosion Karbonatisering. Varierande effekt. Kloridinträngning. Ökat motstånd mot kloridinträngning. Aktiv korrosion. Lägre korrosionshastighet. (Salt)Frostangrepp. Varierande effekt (effekt från karbonatisering?) Kemiska angrepp. Ökat motstånd.
26 90 80 Karbonatiseringsmotstånd, 1/R CO3 [x10-11 m 2 /s/kgco 2 /m 3 ] vct eq , , , ,1 5,2 6,8 13,4 9,8 0,3 1,9 2,5 6,5 8,3 3,5 5,5 16,4 8,3 16,9 Data från Gehlen (2000)
27 Kloridmigrationskoefficient [x10-12 m 2 /s] 25,0 19,7 vct ekv ,8 14, ,0 8,9 9,0 10,9 5 5,6 6,9 4,4 4,8 5,3 1,4 1,9 2,8 3,0 3,4 0 Data från Gehlen (2000)
28
29 Kloridinträngning i marin miljö Kloridhalt [% av bindemedel) 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% vct (vbt) = 0,35 100% Slite 100% Anl 95%Anl+5%SF 85%Anl+10%Fa+5%SF 85%ANL+15%RHA CEM III/B 0,0% Djup [mm] Kloridprofil betong Träslövsläge (20 års exponering). Boubitsas, Luping & Utgenannt, SBUF projekt Beräknade erforderliga täckskikt. Luping & Löfgren: Chalmers tekniska högskola, Bygg & miljöteknik, Rapport. no
30 Data från Gehlen (2000)
31
32 Sulfatangrepp Data från Ecocem (2011)
33 Användning av flygaska och GGBS i betong idag Cement (enligt Tabell 1 i SS-EN 197-1) Portlandflygaskecement. CEM II/A-V och CEM II/B-V. Portland-slaggcement. CEM II/A-S och CEM II/B-S. Portland-kompositcement. CEM II/A-M (S-V) och CEM II/B-M (S-V). Portland-kompositcement. CEM II/A-M (S-LL, V-LL) och CEM II/B-M (S-LL, V-LL). Slaggcement CEM III/A, III/B och III/C. Tillsatsmaterial (enligt avsnitt i SS-EN 206) Effektivitetsfaktor Flygaska. k=0,4 (alt. k=0,5 för viss flygaska/cement enligt SS ). GGBS. k=0,6 (alt. k=0,8 för viss GGBS/cement enligt SS ). Konceptet likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer Kombinationer av cement och tillsatsmaterial (k=1,0). Kombinationen har likartad hållfasthet och beständighet som motsvarande cement.
34 Kravelement Cement enligt SS-EN Accepterade cement och bindemedelssammansättningar i olika exponeringsklasser Tabell 8b i SS-EN 206:2013 Exponeringsklass X0 XC 1 XC 2 XC 3 XC 4 XS 1 XS 2 XS 3 XD 1 XD 2 XD 3 XF 1 XF 2 XF 3 XF 4 XA 1 XA 2 XA 3 Alla I I I I I I I I I I I I I I I Sulfat- II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S II/A-S resis- II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S II/B-S tenta II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D II/A-D bindemedel II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/A-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V II/B-V se II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL II/A-LL 5.3.2(5 II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M II/A-M ) II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M II/B-M III/A III/A III/A III/A III/A III/A III/A III/B Hållfasthetsklass hos cement 32,5 32,5 32,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 Andel PC-klinker av bindemedel Andel av bindemedlet Silikastoft Flygaska Slagg
35 Cement tillgängliga i Sverige 2018 Cementa Anläggningscement. CEM I 42,5 N - SR 3 MH/LA. Anläggningscement FA. CEM II/A-V 42,5 N MH/LA/NSR. Bascement. CEM II/A-V 52,5 N. Byggcement. CEM II/A-LL 42,5 R. Snabbhårdnande (SH) cement. CEM I 52,5 R. Vitcement. CEM I 52,5 R - SR 5. (från Aalborg White) CEMEX Komposit. CEM II/A-M (S-LL) 52,5 N. Infracement. CEM I 42,5 N-SR3 MH/LA. Miljöcement. CEMIII/A 42,5N. Rapid. CEM I 52,5 R. Vitcement. CEM I 52,5 R.
36 Internationella erfarenheter Allmänt Förbättra egenskaper hos betong (beständighet). Minska mängden cementklinker. Nederländerna. Lång tradition av betong med slagg (slaggcement) i stränga miljöer. CEM III/B standardcement i marina miljöer under 60 års tid. Tyskland. Lång tradition av betong med slagg (>100 år). CEM III/A standardcement i många regioner. Finland CEM II/A-M (S-LL) 42,5 N standardcement under flera decennier. Storbritanninen Kompositcement (innehållande bl.a. Slagg) har använts i över 90 år. Slagg (och flygaska) som tillsatsmaterial vid betongtillverkning.
37 Sammanfattning betong med tillsatsmaterial Användning av tillsatsmaterial Förändra egenskaper hos betongen Färskt tillstånd. Hårdnande betong. Hårdnad betong. Minska användning av Portlandcement minskade CO 2 - emissioner. Lösning på avfallsproblem. Mångårig erfarenheter internationellt. Tillgång till tillsatsmaterial i Sverige Finns cement med tillsatsmaterial (både flygaska och GGBS). GGBS som tillsatsmaterial.
38 Exempel på projekt Där tillsatsmaterial har hjälpt till att förbättra betongens egenskaper
39 Betong med låg värmeutveckling Sänktunnel Bjørvikaprojektet Oslo Specifikation Statens vegvesen (för begränsad värmeutveckling: FA= % av CEM I. Effektivitetsfaktor k = 0,7 (k = 0,4 enl. EN 206) Betong T max max [MPa] f ct [MPa] Sprickrisk SV ºC 3,9 3,8 1,04 28% FA 47 ºC 2,7 3,2 0,86 60% FA 42 ºC 2,1 2,9 0,74 40% Slagg 45 ºC 3,7 3,7 1,01 60% Slagg 45 ºC 3,6 3,2 1,13
40 Betong med låg värmeutveckling Sänktunnel Bjørvikaprojektet Oslo
41 Betong med låg värmeutveckling Marieholm: Spec. UV-betong Önskemål om låg värmeutveckling, motsvarande Anläggningscement. C20/25 vid 28 dygn & C15/20 efter 5 dygn (i konstruktion). Möjliggjordes med användning av GGBS & CEM II/A-LL. Ca m 3 betong en besparing av 1220 ton CO 2 (50 %).
42 Betong med styrd hållfasthetsutveckling Norra länken NL 12: Sekantpålar Önskemål om styrd hållfasthetsutveckling i en temporär konstruktion. Max 10 MPa vid 3 dygn & max 15 MPa vid 7 dygn. C16/20 efter 28/56 dygn. Möjliggjordes med användning av flygaska & CEM II/A-LL. Totalt ca m 3 betong en besparing av 1600 ton CO 2 (45 %). Styrd hållfasthet möjliggjorde snabbare byggnation och kostnadsbesparingar. Tryckhållfasthet (kub) [MPa] vbt = 0,64 53% FA 46% FA 40% FA 33% FA 17% FA Ålder [dagar]
43 Betong med god beständighet Eastern Scheldt storm surge barrier Byggd och öppnad Sista stora dammen i Delta Works skydda mot översvämningar ( omkom). Först tänkt att vara sluten damm. Men unikt djurliv + fauna påverkat av tidvatten. Därför en damm som tillåter tidvattenrörelser. Stängs vid för högt vattenstånd i havet. Görs någon per år under ett par timmar. Önskemål om 200 års livslängd. Betong (vct=0,45) med CEM III/B (66-80 % GGBS).
44 Undersökningar utförda 2003 Efter 17 år i bruk NAP Meetplaats 3 Bovenbalk (splashzone) Meetplaats 1 (lichtbeton) Meetplaats 2 (grindbeton) Meetplaats 4 Pijler (noordzijde) NAP Chlorides [weight-% of cement] 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Bridge element Beam Pier (Submerged) Pier (Tidal) 0, Depth [mm]
45 Betong med reducerad klimatpåverkan Riksbyggen Brf Viva Krav på begränsning av klimatpåverkan från (bland annat) betongkonstruktioner. Begränsning av klinkerandel och bindemedelhalter. Möjliggjordes med användning av GGBS & CEM II/A-LL. Ca m 3 (platsgjuten) betong en besparing av ca 100 ton CO 2 (>40 %).
46
47
48 Hur kan klimatpåverkan minskas från betong? Den mest effektiva åtgärden är att begränsa mängden klinker i bindemedlet. I praktiken innebär detta att använda tillsatsmaterial i betong (t.ex. flygaska eller GGBS) kombinerat med att ha så höga vct som möjligt (med hänsyn till krav på hållfasthet och beständighet). Hur kan vi göra detta praktiskt? Inte föreskriva (onödigt) höga hållfasthetsklasser (dvs. höja vct). Inte föreskriva (onödigt) stränga exponeringsklasser (dvs. (höja vct). Undvika för hårda krav på uttorkning (dvs. höja vct). Utnyttja bilaga N i SS (dvs. mer tillsatsmaterial än vad som tillåts i Tabell 8).
49 Klimatpåverkan från betong exempel på effekt från tillsatsmaterial Klimatpåverkan Klimatpåverkan Superplasticerare, Ballast, Vatten, kross natur kranlösning Superplasticerare, Vatten, kran lösning Ballast, natur Ballast, kross Masugnsslagg Byggcement Byggcement C30/37 med Byggcement Totalt GWP=254 kg/m 3 betong 98 % av klimatpåverkan från cementet! C30/37 med Byggcement och GGBS Totalt GWP=139 kg/m 3 betong 90 % av klimatpåverkan från cementet!
50 Slutsatser Allmänt Minska klimatpåverkan och kostnader (lägre andel Portlandklinker). Internationellt finns lång och god erfarenhet av betong med tillsatsmaterial (och under senare år även svenska projekt) Tillsatsmaterial kan användas för att förändra betongens egenskaper över tiden Färskt tillstånd Bättre arbetbarhet. Längre öppethållande. Under hårdnande Minskad värmeutveckling Långsammare hållfasthetsutveckling Hårdnat tillstånd Jämförbar hållfasthet vid 28 dygn jämfört med CEM I betong. Minskad porositet Tätare hårdnad betong ( förbättrad beständighet vid inträngning av skadliga ämnen). Minskad mängd reaktiva ämnen (kalciumhydroxid) förbättrad beständighet vid kemisk attack. Frost beständigheten ett visst frågetecken.
51 För mer material och information se vårt kunskapscenter :
52 Frågor? Förslag? E-post:
Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group
Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group Betong som ett material Utvecklas gradvis (kontrollerbart) från flytande/plastisk till fast form däremellan
Läs merBetong med lägre klimatpåverkan
Betong med lägre klimatpåverkan Hur åstadkommer vi detta? Thomas Concrete Group, C-lab Betong ett naturligt och oorganiskt material Finns tillgängligt överallt & lokalt tillverkat råmaterialen till cement
Läs merBetong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet
Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Ingemar Löfgren, FoU chef TCG & adjungerad professor Chalmers tekniska högskola Betongens tidslinje Blandning Gjutning Tillstyvnande
Läs merDOSERINGSRÅD MERIT 5000
DOSERNGSRÅD ANVÄNDNNG AV MERT 5000 BETONG TLLÄMPNNG AV SS-EN 206-1 OCH SS 13 70 03:2008. 1 nledning Merit 5000 är granulerad, torkad och mald masugnsslagg. Kraven i SS 13 70 03:2008 utgåva 4 punkt 5.1.6.
Läs merHenry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB
EPCC-konceptet. Valda delar om Cement och tillsatsmaterial (TM) utifrån kraven i EN 206, EN 197-1 och SS 137003 för användande av GGBS och flygaska i betongproduktion Henry Flisell Silika Flygaska GGBS
Läs merTILLSATSMATERIAL FÖR BETONG
TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG Leif Fjällberg, Oktober 2017 Research Institutes of Sweden Division Samhällsbyggnad RISE CBI Betonginstitutet Betong Betong för t. ex. hus- och broar består av: Portlandcement
Läs merDen nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare
Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare Anders Selander Cementa AB 2017-12-06 Utblick - Europa: Vilka cementtyper används? Cementa 2016 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% CEMBUREAU
Läs merBeständighetsegenskaper hos anläggningsbetong med stenkolsflygaska. SBUF-projekt 12382
Beständighetsegenskaper hos anläggningsbetong med stenkolsflygaska SBUF-projekt 12382 Fotot på framsidan visar frysytan hos en provkropp tillverkad av betong med 25 % flygaska av CEM I och vct ekv =0,45
Läs merBETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling
BETONGTEKNIK DÅ OCH NU En exposé över 90 års betongutveckling Göran Fagerlund Avd. byggnadsmaterial, Lunds Tekniska Högskola KONSTRUKTIONSTEKNIK Alltmer sofistikerade beräkningsmetoder Allt större (mer
Läs merBindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB
för stabilisering av muddermassor Sven-Erik Johansson Cementa AB Inledning Vad vill vi åstadkomma? Täthet Hållfasthet Miljöegenskaper Beständighet Grundprinciper för funktion Struktur Grundprinciper för
Läs merSVENSK STANDARD SS
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd Utgåva Sida 2001-05-23 1 1 (12) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Betong Användning av EN 206-1
Läs merEPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB
EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga Mikael Westerholm Cementa AB Konceptet Equivalent likvärdig Performance prestanda hos of bindemedelskombinationer Combinations Concept Innehåll Bakgrund Den svenska
Läs merBetong och armeringsteknik
Betong och armeringsteknik Materialet betong Efterbehandling Bilder från http://www.flickr.com Idag Teori om materialet betong Teori om efterbehandling av betong Övningsexempel på efterbehandling Frågor
Läs merVUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE
VUC:s Informationsdag, 2019-05-14 Elisabeth Helsing, RISE Plats för uttag: även om betongens egenskaper förändras mellan platsen för provtagning och avlämning får uttag av prover ske på annan plats än
Läs merTEKNISK INFORMATION. Slagg Bremen. Historik och ursprung
TEKNISK INFORMATION Reviderad 14-01-16/OE. Gällande version kan laddas ner från www.thomasconcretegroup/thomascement Slagg Bremen Mald granulerad masugnsslagg för användning i betong och bruk enligt SS
Läs merKarbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper
Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper Betong som innehåller alternativa bindemedel har en rad önskvärda och positiva egenskaper, vilka bland andra är mindre
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2004-10-15 Utgåva 3 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige
Läs merTEKNISK INFORMATION. Reviderad /OE. Gällande version kan laddas ner från
TEKNISK INFORMATION Reviderad 2017-04-24/OE. Gällande version kan laddas ner från www.thomascement.com Slagg Bremen Mald granulerad masugnsslagg för användning i betong och bruk enligt SS 137003. Slagg
Läs merBetong Användning av EN i Sverige
SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd 2002-02-01 Utgåva 2 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige Concrete Application of EN 206-1 in Sweden ICS 91.100.30 Språk: svenska Tryckt i mars 2002 Copyright SIS.
Läs merBascement TEKNISK BESKRIVNING
TEKNISK BESKRIVNING Förord är en produkt som är anpassad till dagens högt ställda krav på ett hållbart samhällsbyggande. j Betong med ger en lägre CO 2 -belastning eftersom klinkerandelen kunnat reduceras.
Läs merVUC:s informationsdag 2016-05-17 EPCC - likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer. Elisabeth Helsing, CBI
VUC:s informationsdag 2016-05-17 EPCC - likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer Elisabeth Helsing, CBI Innehåll Tillsatsmaterial - tre möjligheter att tillgodoräkna sig deras effektivitet. Vad
Läs merNyheter inom betongforskningen
Nyheter inom betongforskningen nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement
Läs merBindemedlens inverkan på betongens uttorkning
Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Niklas Johansson Cementa AB Bindmedel för betong med vct 0,36 Bascement Floridacement Byggcement
Läs merBetong för industrigolv:
Betong för industrigolv: Senaste rön inom materialteknik Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group AB C.lab Blandning Gjutning Tillstyvnande & glättning Tidig hållfasthet 28-d Rivning & återvinning Betongens
Läs merEXAMENSARBETE. Tillsatsmaterial i betong. - hur påverkas den tidiga hållfasthetsutvecklingen. Camilla Lindelöf och Anna Ljungdahl. Byggingenjör 180hp
Byggingenjör 180hp EXAMENSARBETE Tillsatsmaterial i betong - hur påverkas den tidiga hållfasthetsutvecklingen Camilla Lindelöf och Anna Ljungdahl Byggteknik 15hp 2017-05-12 Sammanfattning Idag står cementindustrin
Läs merNyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar
Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement
Läs merCitation for published version (APA): Fagerlund, G. (2010). Mineraliska tillsatsmedel i cement. Bygg & teknik,
Mineraliska tillsatsmedel i cement Fagerlund, Göran Published in: Bygg & teknik 2010 Link to publication Citation for published version (APA): Fagerlund, G. (2010). Mineraliska tillsatsmedel i cement.
Läs merNyheter inom betongområdet!
Nyheter inom betongområdet! Betong med mineraliska tillsatser Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Oskar Linderoth Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola
Läs merFältprovning av betong under 20 år - Vad har vi lärt oss? Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet
Fältprovning av betong under 20 år - Vad har vi lärt oss? Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet CBI Betonginstitutet AB 38 BORÅS 5 LUND 42 STOCKHOLM Forskning 50 % Provning 15 % Utredning 20 % Kursverksamhet
Läs merProjektet. Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Doktorand: Handledare:
Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska OSKAR LINDEROTH Projektet Doktorand: Oskar Linderoth Avd. Byggnadsmaterial, Lunds Universitet
Läs merFuktmätning i högpresterande
YSC.1 betong Foto: JM Ibland hävdas det att det inte är nödvändigt att mäta fukt i högpresterande betong, eftersom det är självuttorkningen som bestämmer hur torrt det blir och inte vilka torkinsatser
Läs merProjektet Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska.
Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska OSKAR LINDEROTH Projektet Handledare: Peter Johansson Lars Wadsö Katja Fridh Avd. Byggnadsmaterial,
Läs merFör ett miljövänligare byggande. En presentation om vår FBLC betong
För ett miljövänligare byggande En presentation om vår FBLC betong Innehåll Varför är betong miljövänlig? 3 Vad är FBLC betong? 4 Inte bara miljövänlig - fler goda betongegenskaper 5 Att tänka på när du
Läs merBetongens hållfasthetsutveckling vid användning av olika ersättare för portlandklinker
Betongens hållfasthetsutveckling vid användning av olika ersättare för portlandklinker En laborativ studie Concrete strength development in the use of different replacement for clinker An experimental
Läs merMetoder för att framställa en miljövänligare betong
Aalto-universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper Utbildningsprogrammet för byggnads- och miljöteknik Metoder för att framställa en miljövänligare betong Kandidatarbete 1.12.2014 Alexander Åkerlund
Läs merProvläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 10 Fastställd 2002-03-22 Utgåva 1 Betongkonstruktioner Täckande betongskikt Concrete structures Concrete cover ICS 91.010.30 Språk: svenska Tryckt
Läs merKRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN 1994-2008
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avdelning byggnadsmaterial KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN 1994-2008 Requirements for frost resistance of Swedish concrete the years 1994-2008
Läs merNy miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle
Ny miljövänligare anläggningscement Arvid Hejll, Investering Gävle Bakgrund Betongtillverkning orsakar enormt stora CO 2 utsläpp. 5% av CO2- utsläppen härstammar från betong. Sverige har ett av världens
Läs merNyheter i nya SS 137003
Nyheter i nya SS 137003 Elisabeth Helsing, CBI VUC Infodag 2014-05-13 Läget SS-EN 206:2013 (reviderad version) gavs ut i december förra året Övergångstid för denna är t.o.m. juni 2014 Då bör den svenska
Läs merHusbyggnadsbetong med höga halter av tillsatsmaterial
Examensarbete i byggnadsmaterial, Lunds Tekniska Högskola, VT2015 Husbyggnadsbetong med höga halter av tillsatsmaterial En studie av hur stora mängder av kalcinerad lera, flygaska och mald granulerad masugnsslagg
Läs merEn studie om konstruktörer kan minska klimatpåverkan av koldioxid från betong via kravspecifikation
En studie om konstruktörer kan minska klimatpåverkan av koldioxid från betong via kravspecifikation A study about if construction designers can reduce the climate impact of carbon dioxide from concrete
Läs merMiljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick
Miljövärdering av olika stomalternativ -LCA baserade krav Brf Viva Karolina Brick Riksbyggen i siffror company presentation Kooperativt företag som bildades 1940 300 kontor och verksamhet på fler än 400
Läs merBetonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse
Betonggjutning i kall väderlek Temperaturens betydelse Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens hållfasthetstillväxt.
Läs merQuartzene i betong Hur påverkas hållfastheten?
AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Quartzene i betong Hur påverkas hållfastheten? Tobias Öhrn Juni 2012 Examensarbete 15 poäng Byggnadsteknik Examinator: Kjell Westberg Handledare: Peter Norberg 1 2 3 1 Sammanfattning
Läs mersnabbare lättare enastående
Rapid Set Cementteknologi snabbare lättare enastående CEMENT ALL Mångsidig lagningsbruk MORTAR MIX Snabbhärdande lagningsbruk CONCRETE MIX Mycket snabbhärdande lagningsbetong KORODUR och CTS Cement två
Läs merVittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012
Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012 Projekt WR 27 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar Projekt WR 34 Kartläggning av
Läs merBETONGKONSTRUKTIONERS BESTÄNDIGHET En genomgång av officiella svenska regler 1926-2010
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial BETONGKONSTRUKTIONERS BESTÄNDIGHET En genomgång av officiella svenska regler 1926-2010 Göran Fagerlund Rapport TVBM-3153 Lund 2010 ISRN: LUTVDG/TVBM--10/3153--SE
Läs merStandarder/nya regler
Standarder/nya regler Elisabeth Helsing, CBI CBI Intressentförenings höstmöte 2014-11-05 Huvudfråga Vad händer med ny betongstandarden SS-EN 206 och uppdateringen av tillämpningsstandarden SS137003? Lite
Läs merProvläsningsexemplar / Preview Utgåva 6 Mars 2007 Sida 1 (10) Betong Standarder för materialspecifikation och provningsmetoder Översikt Concrete Standards for specification and testing Survey Innehåll
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 197-1
SVENSK STANDARD SS-EN 197-1 Fastställd Utgåva Sida 2000-12-22 1 1 (1+29) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Cement Del 1: Sammansättning och fordringar för ordinära
Läs merFehmarnbält förbindelsen
Fehmarnbält förbindelsen, Femern A/S Construction Manager 1 18 km sänktunnel med 2 rör för motorväg och 2 rör för järnväg + 1 rör för service och evakuering. 2 Den europeiska TEN T - korridoren Grönare
Läs merResearch Institutes of Sweden DIVISION ENHET
Salt-frostprovningsmetodens tillämplighet på betong innehållande slagg, flygaska och kalkstensfiller Elisabeth Helsing CIR-dagen, 31 januari 2017 Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET Syfte och
Läs merSprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag 2014 1
Sprutbetong Tommy Ellison Kraftindustrins Betongdag 2014 1 Innehåll Sprutbetongs egenskaper Sprutmetoder Material Utrustning Kontroll Utförandekrav/Utbildning Kraftindustrins Betongdag 2014 2 Sprutbetongs
Läs merRiksbyggen väljer betong i Brf Viva Klimatsmart byggande i betong. Anders Rönneblad Cementa
Riksbyggen väljer betong i Brf Viva Klimatsmart byggande i betong Anders Rönneblad Cementa 2016-03-14 Positive Footprint Housing Brf Viva (länge leve) 2 Kravens betydelse: Vad är det unika i detta projekt?
Läs merMätning och Modellering av Hållfasthetsoch Värme-utveckling för Betonger med Svenska Cement
T E K N I S K R A P P O RT Mätning och Modellering av Hållfasthetsoch Värme-utveckling för Betonger med Svenska Cement Jan-Erik Jonasson, Peter Fjellström Mätning och Modellering av Hållfasthetsoch Värme-utveckling
Läs merBetonggjutning i kall väderlek. Ett häfte om temperaturens betydelse
Betonggjutning i kall väderlek Ett häfte om temperaturens betydelse Januari 07 Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens
Läs merSulfat- och svavelsyraangrepp på prefabricerade betongrör i VA-miljö
Sulfat- och svavelsyraangrepp på prefabricerade betongrör i VA-miljö Rapport 5100 ISRN: LUTVDG/TVBM 15/5100 SE(1-68) ISSN: 0348-7911 TVBM Lunds Tekniska Högskola Byggnadsmaterial Box 118 221 00 Lund www.byggnadsmaterial.lth.se
Läs merYTREPARATION AV BETONGKONSTRUKTIONER METODER. BESTÄNDIGHET
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avdelning byggnadsmaterial YTREPARATION AV BETONGKONSTRUKTIONER METODER. BESTÄNDIGHET Surface repair of concrete structures Methods. Durability Göran Fagerlund
Läs merEnergiaskor i betongrelaterade tillämpningar - Normer, praxis och erfarenheter
MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 828 Energiaskor i betongrelaterade tillämpningar - Normer, praxis och erfarenheter Erik Nordström & Per-Erik Thorsell Energiaskor i betongrelaterade tillämpningar Normer,
Läs merBetong- och armeringsteknik
Betong- och armeringsteknik Idag: Betong- och armeringsteknik Kapitel 16 26 16. Hantering av betong 17. Gjutning, bearbetning och ytbehandling 18. Betongens tillstyvnande och hårdnande 19. Efterbehandling
Läs merEXAMENSARBETE. Egenskaper för betong i ung ålder. Hållfasthets- och värmeutveckling. Ali Rasool Husain Ahmed Rasool Husain
EXAMENSARBETE Egenskaper för betong i ung ålder Hållfasthets- och värmeutveckling Ali Rasool Husain Ahmed Rasool Husain Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merRESTPRODUKTER I BYGGMATERIAL
RESTPRODUKTER I BYGGMATERIAL RISE CBI Betonginstitutets Informationsdag 2017 Linus Brander 15 mars 2017 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET Innehåll Bakgrund avfall och sekundära
Läs merCementstabilisering. Per Lindh NCC Teknik, Malmö
Cementstabilisering Per Lindh NCC Teknik, Malmö Varför skall man stabilisera? Minskar behovet av externa material i projekten Minskar utnyttjande av naturgrus och krossmaterial Minskar transportbehovet
Läs mer13 års studier visar gör brobetong mer
13 års studier visar gör brobetong mer AV DOCENT BERTIL PERSSON Ölandsbron är för gemene man det mest ökända exemplet på dålig brobyggnadsteknik, där man 1972, med dåtidens bästa betong, åstadkom i stort
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se
http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Copyright SIS. Denna standard är ett personligt arbetsexemplar från SIS projektledare och det får endast användas
Läs merBetong Standarder för materialspecifikation och provningsmetoder Översikt Concrete Standards for specification and testing Survey
Utgåva 5 Mars 2006 Sida 1 (9) Betong Standarder för materialspecifikation och provningsmetoder Översikt Concrete Standards for specification and testing Survey Innehåll 0 Orientering 1 Delmaterial 1.1
Läs merReducerat koldioxidutsläpp från betongbroar genom dagens tillgängliga teknik
Reducerat koldioxidutsläpp från betongbroar genom dagens tillgängliga teknik Downloaded from: https://research.chalmers.se, 2018-12-07 20:12 UTC Citation for the original published paper (version of record):
Läs merPrognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.
1 Prognosverktyg för betong Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof. Presentationens innehåll Bakgrund TorkaS Korrigeringsfaktor vid lågt vct Produktionsplanering Betong
Läs merKlimatsmart och unik betong i Riksbyggen Brf Viva
Klimatsmart och unik betong i Riksbyggen Brf Viva Positive Footprint Housing Riksbyggen Positive Footprint Housing för en mer hållbar framtid Positive Footprint Housing är tvärvetenskaplig forskning för
Läs merMonofill - för solidifiering av farligt avfall
Monofill - för solidifiering av farligt avfall TM Monofill Det effektivaste sättet att skydda miljön är att påverka all produktion, så att uppkomsten av farligt avfall minimeras så långt som möjligt. Det
Läs merProvning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix
CBI UPPDRAGSRAPPORT P900734-B Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix www.cbi.se CBI Betonginstitutet Uppdragsrapport P900734-B Provning av tryckhållfasthet,
Läs merBetongkvalitetsuppföljning i vindkraftverksfundament
Betongkvalitetsuppföljning i vindkraftverksfundament Undersökning av härdningstemperaturens inverkan på sluthållfastheten Ralf Wasberg Examensarbete för ingenjörs (YH)-examen Utbildningsprogrammet för
Läs merANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG
ANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG CBI-dagen 15 mars 2017 Karin Appelquist Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET Användning av alkalireaktiv ballast i betong Vad
Läs merTryckhållfasthet för resurssnål betong
Tryckhållfasthet för resurssnål betong Utvärdering i tävling av högsta tryckhållfasthet för resurssnål betong Compressive strength of resource economic concrete Evaluation of competition in highest compressive
Läs merLivslängdsdimensionering av betongkonstruktioner
Livslängdsdimensionering av betongkonstruktioner Göran Fagerlund Viktiga nedbrytningsfenomen Inverkan av nedbrytning på bärförmåga Några exempel på livslängdsdimensionering Avd. Byggnadsmaterial, Lunds
Läs merOptimering av sulfatinnehållet hos blandcement
Optimering av sulfatinnehållet hos blandcement En studie av sulfathaltens påverkan hos cement som innehåller tillsatsmaterial. Lera 1.4 1.2 1 Lera 0% Lera 0.25% Lera 0.5% Lera 0.75% Lera 1% Lera 1.25%
Läs merFundamenter bliver sejlet ud til Tunø Knob Fotografi 1996 Flemming Hagensen. http://www.middelgrunden.dk/bygg epladsen/m53.
%HWRQJNRQVWUXNWLRQHUI U KDYVEDVHUDGHYLQGNUDIWYHUN ) UVWXGLH (OIRUVNUDSSRUW Fundamenter bliver sejlet ud til Tunø Knob Fotografi 1996 Flemming Hagensen http://www.middelgrunden.dk/bygg epladsen/m53.htmsystems
Läs merInverkan av balkonginglasning
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Inverkan av balkonginglasning på armeringskorrosion Ali Farhang Bro & Tunnel Ramböll Sverige AB Agenda Balkonginglasning Bakgrund om karbonatisering och armeringskorrosion
Läs merNya EN 206 och SS 137003 VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI)
Nya EN 206 och SS 137003 VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI) Nya EN 206 Revideringsarbetet avslutat och standard publicerad Viktigaste nyheterna i nya EN 206 - överblick
Läs merA. Jämförelseobjekt. Återanvändning av massabruks avfall i cementbaserade materialer: En förstudie i samarbete med Södra Cell
A. Jämförelseobjekt Projektets namn Projektets effekt Återanvändning av massabruks avfall i cementbaserade materialer: En förstudie i samarbete med Södra Cell Bioaskan är en restprodukt från industrin.
Läs mer(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet
(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola RBK-AUKTORISERAD FUKTKONTROLLANT 2011 / 2012 160 mm, enkelsidig
Läs merPrognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet
Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. i li ki Mariusz Kalinowski Materialgruppen, CBI Betonginstitutet Alkalisilikareaktion Starkt basisk miljö ph > 10
Läs merAckrediteringens omfattning för Vattenfall Research & Development AB, Betongprovning
Ackrediteringens omfattning för Vattenfall Research & Development AB, Betongprovning Ackrediterad verksamhet bedrivs vid laboratoriets permanenta provningslokaler i Älvkarleby samt som fältverksamhet.
Läs merBetong- och armeringsteknik
Betong- och armeringsteknik Idag: Betong- och armeringsteknik Kapitel 16 26 16. Hantering av betong 17. Gjutning, bearbetning och ytbehandling 18. Betongens tillstyvnande och hårdnande 19. Efterbehandling
Läs merSVENSK STANDARD SS :2015
SVENSK STANDARD SS 137003:2015 Fastställd/Approved: 2015-05-05 Publicerad/Published: 2015-05-08 (Rättad version/corrected version February 2016) Utgåva/Edition: 5 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 91.100.30;
Läs merBetong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar
Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Vad är
Läs merHans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram
Krympning, frostbeständighet och ASR vid användning av krossat berg som betongballast Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Krympning Enligt svensk standard 13 72 15 bestäms krympning på prismor
Läs merBeständiga konstruktioner
Beständiga konstruktioner Livslängds- och beständighetsaspekter på de svenska tunnlarna och broarna Författare: Bernt Freiholtz Vägverket/ Trafikverket fram till 2012, nu ConBef AB, bernt.freiholtz@conbef.se
Läs merLösningar för undervattensgjutning. Presentationens innehåll. Betongindustri och UV-betong. Betongindustri och UV-betong
Presentationens innehåll Lösningar för undervattensgjutning Innehåll Kort om Betongindustri Erfarenheter från olika ar Lösningar för gjutning på frostfritt djup Lösningar för gjutning delvis under vatten
Läs merHur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se
Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella
Läs merSLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6b MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast Dr Hans-Erik Gram Projektledare FoU Cementa
Läs merKoldioxidupptag i betong
EXAMENSARBETE STOCKHOLM 2016 Koldioxidupptag i betong Accelererade laboratorieförsök LOUISE ANDERSSON KTH SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD Koldioxidupptag i betong Accelererade laboratorieförsök
Läs merID: I NJEKTERINGSBETONG. Mekaniska och beständighets egenskaper. Anders Lindvall Oktober 2012
ID: 12550. I NJEKTERINGSBETONG Mekaniska och beständighets egenskaper Anders Lindvall Oktober 2012 FÖRORD I detta projekt har en litteraturstudie rörande egenskaperna hos injekteringsbetong genomförts.
Läs merFABRIKSBLANDAD BETONG
FABRIKSBLANDAD BETONG AT FÄRDIG GRUND har skapat ett koncept som gör det enkelt att köpa och få levererat fabriksblandad betong till ditt byggprojekt. Detta ger dig full kontroll över varje kubik med fast
Läs merMur- och putsbruk. Murverk Material, konstruktion, hantverk. Murverkets material
Murverk Material, konstruktion, hantverk Murverkets material Mur- och putsbruk Källor till material i denna föreläsning: Czernin, W, Cementkemi för byggare, Svenska Cementföreningen, 1964 Dührkop, Saretok
Läs merINBLANDNING AV FLYGASKA I VATTENBYGGNADSBETONG
INBLANDNING AV FLYGASKA I VATTENBYGGNADSBETONG RAPPORT 2018:479 VATTENKRAFT BETONGTEKNISKT PROGRAM VATTENKRAFT Inblandning av flygaska i vattenbyggnadsbetong ERIK NORDSTRÖM MANOUCHEHR HASSANZADEH ISBN
Läs merTäckskiktskrav i exponeringsklasserna XC3 och XC4 för betong med låga vattencementtal
Täckskiktskrav i exponeringsklasserna XC3 och XC4 för betong med låga vattencementtal Nilsson, Lars-Olof 2010 Link to publication Citation for published version (APA): Nilsson, L-O. (2010). Täckskiktskrav
Läs merAckrediteringens omfattning
Ackrediterad verksamhet bedrivs vid laboratoriets permanenta provningslokaler i Älvkarleby samt som fältverksamhet. Metoder som även bedrivs i fält är markerade med kursiv stil. Förändringar är markerade
Läs merStålslagg & Slaggasfalt
Stålslagg & Slaggasfalt Robert Eriksson Jernkontoret Stål formar en bättre framtid Om Jernkontoret Den svenska stålindustrins branschorganisation Grundades 1747 Ägs av de svenska stålföretagen Omkring
Läs merAnvändning av flygaska i vattenbyggnadsbetong
Användning av flygaska i vattenbyggnadsbetong The use of fly ash in hydraulic concrete Författare: Mohammad Salam Abdulbaki Abdelah Mammar Chaouche Uppdragsgivare: SWECO ENERGUIDE Handledare: Erik Nordström,
Läs mer